Sutta | Title | Words | Ct | Mr | Links | Type | Quote |
---|---|---|---|---|---|---|---|
an3.20 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | ‘idaṁ paṇiyaṁ evaṁ kītaṁ, evaṁ vikkayamānaṁ, ettakaṁ mūlaṁ bhavissati, ettako udayo’ti.
‘This product is bought at this price and is selling at this price. With this much investment, it’ll bring this much profit.’ | ||
an3.34 | ucchinnamūlaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ, bhikkhave, alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, lobhe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Any deed that emerges from contentment—born, sourced, and originated from contentment—is given up when greed is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
an3.40 | rukkhamūlagato | 3 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā iti paṭisañcikkhati:
It’s when a mendicant has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, and reflects like this: | ||
an3.57 | mūlajātā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
an3.68 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
an3.69 | akusalamūlasutta akusalamūlaṁ kusalamūlaṁ | 17 | Pi En Ru | dhamma | Akusalamūlasutta
Unskillful Roots | ||
an3.79 | mūlagandho | 1 | Pi En Ru | dhamma | Mūlagandho, sāragandho, pupphagandho—
The fragrance of roots, heartwood, and flowers. | ||
an3.93 | rukkhamūlaṁ vanamūlaphalāhārā | 4 | Pi En Ru | dhamma | Sākabhakkhāpi honti, sāmākabhakkhāpi honti, nīvārabhakkhāpi honti, daddulabhakkhāpi honti, haṭabhakkhāpi honti, kaṇabhakkhāpi honti, ācāmabhakkhāpi honti, piññākabhakkhāpi honti, tiṇabhakkhāpi honti, gomayabhakkhāpi honti, vanamūlaphalāhārā yāpenti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
an3.113 | amūlakena | 2 | Pi En Ru | dhamma | yo ca suddhaṁ brahmacariyaṁ carantaṁ amūlakena abrahmacariyena anuddhaṁseti,
someone who makes a groundless accusation of unchastity against a person whose celibacy is pure; | ||
an3.156-162 | vanamūlaphalāhāro | 1 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkhopi hoti, sāmākabhakkhopi hoti, nīvārabhakkhopi hoti, daddulabhakkhopi hoti, haṭabhakkhopi hoti, kaṇabhakkhopi hoti, ācāmabhakkhopi hoti, piññākabhakkhopi hoti, tiṇabhakkhopi hoti, gomayabhakkhopi hoti, vanamūlaphalāhāro yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
an3.183-352 | samādhimūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
an4.27 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Rukkhamūlaṁ, bhikkhave, senāsanānaṁ appañca sulabhañca, tañca anavajjaṁ.
Lodgings at the root of a tree … | ||
an4.57 | samūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Vineyya maccheramalaṁ samūlaṁ,
They’ve driven out the stain of stinginess, root and all, | ||
an4.160 | acchinnamūlako chinnamūlako nacchinnamūlako | 5 | Pi En Ru | dhamma | Tesaṁ accayena chinnamūlako suttanto hoti appaṭisaraṇo.
When they pass away, the discourses are cut off at the root, with no-one to preserve them. | ||
an4.198 | rukkhamūlaṁ vanamūlaphalāhāropi | 2 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkhopi hoti sāmākabhakkhopi hoti nīvārabhakkhopi hoti daddulabhakkhopi hoti haṭabhakkhopi hoti kaṇabhakkhopi hoti ācāmabhakkhopi hoti piññākabhakkhopi hoti tiṇabhakkhopi hoti gomayabhakkhopi hoti; vanamūlaphalāhāropi yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
an4.200 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Yasmiṁ, bhikkhave, samaye bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati, yampissa pemā pemaṁ jāyati tampissa pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ, yopissa pemā doso jāyati sopissa pahīno hoti ucchinnamūlo tālāvatthukato anabhāvaṅkato āyatiṁ anuppādadhammo,
A time comes when a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements. | ||
an5.38 | mūlavā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
an5.75 | rukkhamūlagataṁ rukkhamūlagato rukkhamūlaṁ | 5 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhuṁ araññagataṁ vā rukkhamūlagataṁ vā suññāgāragataṁ vā mātugāmo upasaṅkamitvā ūhasati ullapati ujjagghati uppaṇḍeti.
It’s when a mendicant who has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut is approached by a female. She smiles, chats, laughs, and teases him. | ||
an5.76 | rukkhamūlagato rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | vivittaṁ senāsanaṁ bhajati araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
he frequents a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
an5.156 | acchinnamūlako chinnamūlako | 4 | Pi En Ru | dhamma | tesaṁ accayena chinnamūlako suttanto hoti appaṭisaraṇo.
When they pass away, the discourses are cut off at the root, with no-one to preserve them. | ||
an5.179 | mūlajātā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
an5.194 | mūlato | 1 | Pi En Ru | dhamma | yadi mūlato, yadi majjhato, yadi aggato—
whether at the root, the middle, or the top— | ||
an6.36 | vivādamūlassa vivādamūlasutta vivādamūlaṁ | 13 | Pi En Ru | dhamma | Vivādamūlasutta
Roots of Arguments | ||
an6.45 | rukkhamūlagataṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Tamenaṁ araññagataṁ vā rukkhamūlagataṁ vā suññāgāragataṁ vā vippaṭisārasahagatā pāpakā akusalavitakkā samudācaranti.
When they go to a wilderness, the root of a tree, or an empty hut, they’re beset by remorseful, unskillful thoughts. | ||
an6.54 | mūlasantānakānaṁ mūlatthikā mūlaṁ ummūlamakāsi ummūlamakāsī’ti | 7 | Pi En Ru | dhamma | Suppatiṭṭhassa kho pana, brāhmaṇa dhammika, nigrodharājassa dvādasayojanāni abhiniveso ahosi, pañca yojanāni mūlasantānakānaṁ.
Its canopy spread over twelve leagues, while the network of roots spread for five leagues. | ||
an6.57 | mūlañca | 1 | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, ānanda, puriso daliddo assako anāḷhiko, tassa akāmakassa bilaṁ olaggeyyuṁ: ‘idaṁ te, ambho purisa, maṁsañca khāditabbaṁ, mūlañca anuppadātabban’ti.
“It’s as if they were to force a chop on a poor, penniless person, telling them, ‘Eat this meat and pay for it!’ | ||
an6.62 | akusalamūlaṁ kusalamūlaṁ | 8 | Pi En Ru | dhamma | Atthi ca khvassa kusalamūlaṁ asamucchinnaṁ, tamhā tassa kusalā kusalaṁ pātubhavissati.
Nevertheless, their skillful root is unbroken, and from that the skillful will appear. | ||
an7.9 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Yato ca kho, bhikkhave, bhikkhuno anunayasaṁyojanaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
When a mendicant has given up the fetters of attraction, repulsion, views, doubt, conceit, desire to be reborn, and ignorance—cut them off at the root, made them like a palm stump, obliterated them, so they are unable to arise in the future— | ||
an8.6 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
an8.10 | mūlaṁ samūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Tassa tādisaṁyeva mūlaṁ hoti, seyyathāpi aññesaṁ bhaddakānaṁ yavānaṁ;
Its roots, stem, and leaves would look just the same as the healthy barley. | ||
an8.30 | rukkhamūlasenāsanaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | evamevaṁ te rukkhamūlasenāsanaṁ khāyissati santuṭṭhassa viharato ratiyā aparitassāya phāsuvihārāya okkamanāya nibbānassa.
It will be for your enjoyment, relief, and comfort, and for alighting upon extinguishment. | ||
an8.83 | bhagavaṁmūlakā chandamūlakā kiṁmūlakasuttaṁ kiṁmūlakā mūlakasutta | 7 | Pi En Ru | dhamma | Mūlakasutta
Rooted | ||
an9.1 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe… bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. … The mendicants will listen and remember it.” | ||
an9.23 | taṇhāmūlakasutta taṇhāmūlake taṇhāmūlakā | 4 | Pi En Ru | dhamma | Taṇhāmūlakasutta
Rooted in Craving | ||
an9.40 | rukkhamūlagato rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | So vivittaṁ senāsanaṁ bhajati araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
They frequent a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
an10.15 | appamādamūlakā mūlagandhā | 5 | Pi En Ru | dhamma | evamevaṁ kho, bhikkhave, ye keci kusalā dhammā, sabbe te appamādamūlakā appamādasamosaraṇā. Appamādo tesaṁ aggamakkhāyati.
In the same way, all skillful qualities are rooted in diligence and meet at diligence, and diligence is said to be the best of them. | ||
an10.42 | paṭhamavivādamūlasutta | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
an10.43 | dutiyavivādamūlasutta | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
an10.58 | bhagavaṁmūlakā chandamūlakā kiṁmūlakā mūlakasutta | 5 | Pi En Ru | dhamma | Mūlakasutta
Rooted | ||
an10.60 | rukkhamūlagato | 6 | Pi En Ru | dhamma | Idhānanda, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā iti paṭisañcikkhati:
It’s when a mendicant has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, and reflects like this: | ||
an10.66 | rukkhamūlagatopi | 2 | Pi En Ru | dhamma | rukkhamūlagatopi …
at the root of a tree … | ||
an10.99 | rukkhamūlagato rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | vivittaṁ senāsanaṁ bhajati araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
they frequent a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
an10.115 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves. | ||
an10.172 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāraṁ gavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya.
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves. | ||
an11.9 | rukkhamūlagatopi | 2 | Pi En Ru | dhamma | Evamevaṁ kho, saddha, idhekacco purisakhaḷuṅko araññagatopi rukkhamūlagatopi suññāgāragatopi kāmarāgapariyuṭṭhitena cetasā viharati kāmarāgaparetena uppannassa ca kāmarāgassa nissaraṇaṁ yathābhūtaṁ nappajānāti.
In the same way, take a certain wild person who has gone to the forest, the root of a tree, or an empty hut. Their heart is overcome and mired in sensual desire, and they don’t truly understand the escape from sensual desire that has arisen. | ||
an11.19 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
dn1 | mūlabhesajjānaṁ mūlabījaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | seyyathidaṁ—mūlabījaṁ khandhabījaṁ phaḷubījaṁ aggabījaṁ bījabījameva pañcamaṁ;
These include plants propagated from roots, stems, cuttings, or joints; and those from regular seeds as the fifth. | ||
dn2 | mūlabhesajjānaṁ mūlabījaṁ rukkhamūlaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | Seyyathidaṁ—mūlabījaṁ khandhabījaṁ phaḷubījaṁ aggabījaṁ bījabījameva pañcamaṁ, iti evarūpā bījagāmabhūtagāmasamārambhā paṭivirato hoti.
These include plants propagated from roots, stems, cuttings, or joints; and those from regular seeds as the fifth. They refrain from such injury to plants and seeds. | ||
dn3 | kandamūlaphalabhojanatañca kandamūlaphalabhojano | 6 | Pi En Ru | dhamma | ‘kandamūlaphalabhojano bhavissāmī’ti.
they will get by eating tubers and fruit. | ||
dn8 | vanamūlaphalāhāro | 6 | Pi En Ru | dhamma | Sākabhakkho vā hoti, sāmākabhakkho vā hoti, nīvārabhakkho vā hoti, daddulabhakkho vā hoti, haṭabhakkho vā hoti, kaṇabhakkho vā hoti, ācāmabhakkho vā hoti, piññākabhakkho vā hoti, tiṇabhakkho vā hoti, gomayabhakkho vā hoti, vanamūlaphalāhāro yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
dn10 | mūlabhesajjānaṁ rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | seyyathidaṁ—santikammaṁ paṇidhikammaṁ bhūtakammaṁ bhūrikammaṁ vassakammaṁ vossakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ ācamanaṁ nhāpanaṁ juhanaṁ vamanaṁ virecanaṁ uddhaṁvirecanaṁ adhovirecanaṁ sīsavirecanaṁ kaṇṇatelaṁ nettatappanaṁ natthukammaṁ añjanaṁ paccañjanaṁ sālākiyaṁ sallakattiyaṁ dārakatikicchā mūlabhesajjānaṁ anuppadānaṁ osadhīnaṁ paṭimokkho
This includes rites for propitiation, for granting wishes, for ghosts, for the earth, for rain, for property settlement, and for preparing and consecrating house sites, and rites involving rinsing and bathing, and oblations. It also includes administering emetics, purgatives, expectorants, and phlegmagogues; administering ear-oils, eye restoratives, nasal medicine, ointments, and counter-ointments; surgery with needle and scalpel, treating children, prescribing root medicines, and binding on herbs. | ||
dn16 | mūlaṁ rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Ucchinnaṁ mūlaṁ dukkhassa,
The root of suffering is cut off, | ||
dn19 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idhekacco vivittaṁ senāsanaṁ bhajati araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ,
It’s when someone frequents a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
dn22 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
dn25 | mūlabījaṁ rukkhamūlaṁ vanamūlaphalāhāro | 4 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkho vā hoti, sāmākabhakkho vā hoti, nīvārabhakkho vā hoti, daddulabhakkho vā hoti, haṭabhakkho vā hoti, kaṇabhakkho vā hoti, ācāmabhakkho vā hoti, piññākabhakkho vā hoti, tiṇabhakkho vā hoti, gomayabhakkho vā hoti; vanamūlaphalāhāro yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
dn26 | mūlachejjaṁ mūlaghaccaṁ mūlaghacchaṁ vanamūlaphalāhārā | 11 | Pi En Ru | dhamma | Yannūnāhaṁ imaṁ purisaṁ sunisedhaṁ nisedheyyaṁ, mūlaghaccaṁ kareyyaṁ, sīsamassa chindeyyan’ti.
I’d better make an end of this person, finish him off, and chop off his head.’ | ||
dn27 | mūlajātā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Yassa kho panassa, vāseṭṭha, tathāgate saddhā niviṭṭhā mūlajātā patiṭṭhitā daḷhā asaṁhāriyā samaṇena vā brāhmaṇena vā devena vā mārena vā brahmunā vā kenaci vā lokasmiṁ, tassetaṁ kallaṁ vacanāya:
But only when someone has faith in the Realized One—settled, rooted, and planted deep, strong, not to be shifted by any ascetic or brahmin or god or Māra or divinity or by anyone in the world—is it appropriate for them to say: | ||
dn33 | akusalamūlaṁ kusalamūlaṁ vivādamūlassa vivādamūlaṁ | 18 | Pi En Ru | dhamma | lobho akusalamūlaṁ, doso akusalamūlaṁ, moho akusalamūlaṁ.
greed, hate, and delusion. | ||
dn34 | akusalamūlaṁ kusalamūlaṁ taṇhāmūlakā yonisomanasikāramūlakā | 8 | Pi En Ru | dhamma | lobho akusalamūlaṁ, doso akusalamūlaṁ, moho akusalamūlaṁ.
greed, hate, and delusion. | ||
mn1 | mūlan’ti mūlapariyāyasutta mūlapariyāyasuttaṁ sabbadhammamūlapariyāyaṁ | 5 | Pi En Ru | dhamma | Mūlapariyāyasutta
The Root of All Things | ||
mn9 | akusalamūlañca akusalamūlaṁ kusalamūlañca kusalamūlaṁ | 16 | Pi En Ru | dhamma | “Yato kho, āvuso, ariyasāvako akusalañca pajānāti, akusalamūlañca pajānāti, kusalañca pajānāti, kusalamūlañca pajānāti—
“A noble disciple understands the unskillful and its root, and the skillful and its root. | ||
mn10 | mūlapariyāyavaggo mūlasusaṁvaradhammadāyādā rukkhamūlagato | 3 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati, pallaṅkaṁ ābhujitvā, ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya, parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
mn12 | vanamūlaphalāhāro | 1 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkho vā homi, sāmākabhakkho vā homi, nīvārabhakkho vā homi, daddulabhakkho vā homi, haṭabhakkho vā homi, kaṇabhakkho vā homi, ācāmabhakkho vā homi, piññākabhakkho vā homi, tiṇabhakkho vā homi, gomayabhakkho vā homi, vanamūlaphalāhāro yāpemi pavattaphalabhojī.
I ate herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. I survived on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
mn18 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ, atikkamma khandhaṁ, sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves. | ||
mn19 | rukkhamūlagatassa | 1 | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, bhikkhave, gimhānaṁ pacchime māse sabbasassesu gāmantasambhatesu gopālako gāvo rakkheyya, tassa rukkhamūlagatassa vā abbhokāsagatassa vā satikaraṇīyameva hoti:
Suppose it’s the last month of summer, when all the crops have been gathered within a village, and a cowherd must take care of the cattle. While at the root of a tree or in the open he need only be mindful that | ||
mn25 | vanamūlaphalāhārā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Te tattha sākabhakkhāpi ahesuṁ, sāmākabhakkhāpi ahesuṁ, nīvārabhakkhāpi ahesuṁ, daddulabhakkhāpi ahesuṁ, haṭabhakkhāpi ahesuṁ, kaṇabhakkhāpi ahesuṁ, ācāmabhakkhāpi ahesuṁ, piññākabhakkhāpi ahesuṁ, tiṇabhakkhāpi ahesuṁ, gomayabhakkhāpi ahesuṁ, vanamūlaphalāhārā yāpesuṁ pavattaphalabhojī.
They ate herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survived on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
mn27 | rukkhamūlagataṁ rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Tañca nāgaṁ passati rukkhamūlagataṁ vā abbhokāsagataṁ vā gacchantaṁ vā tiṭṭhantaṁ vā nisinnaṁ vā nipannaṁ vā.
And they see that bull elephant walking, standing, sitting, or lying down at the root of a tree or in the open. | ||
mn38 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | vivittaṁ senāsanaṁ bhajati—araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
they frequent a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
mn39 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu vivittaṁ senāsanaṁ bhajati—araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanappatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
Take a mendicant who frequents a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
mn43 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idhāvuso, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā iti paṭisañcikkhati:
It’s when a mendicant has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, and reflects like this: | ||
mn45 | vanamūlaphalāhāro | 1 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkho vā hoti, sāmākabhakkho vā hoti, nīvārabhakkho vā hoti, daddulabhakkho vā hoti, haṭabhakkho vā hoti, kaṇabhakkho vā hoti, ācāmabhakkho vā hoti, piññākabhakkho vā hoti, tiṇabhakkho vā hoti, gomayabhakkho vā hoti, vanamūlaphalāhāro yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
mn46 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā, bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaññeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho; bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
mn47 | bhagavaṁmūlakā mūlajātā | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā; sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho; bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
mn48 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā iti paṭisañcikkhati:
It’s when a mendicant has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, and reflects like this, | ||
mn49 | samūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhavarāmāya vata, bho, pajāya bhavaratāya bhavasammuditāya samūlaṁ bhavaṁ udabbahī’ti.
Though people enjoy continued existence, loving it so much, he has extracted it, root and all.’ | ||
mn50 | mūlapariyāyo mūlapaṇṇāsakaṁ rukkhamūlagatopi rukkhamūlagatāpi | 5 | Pi En Ru | dhamma | Āyasmā pana, pāpima, sañjīvo araññagatopi rukkhamūlagatopi suññāgāragatopi appakasireneva saññāvedayitanirodhaṁ samāpajjati.
But when Venerable Sañjīva had gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, he easily attained the cessation of perception and feeling. | ||
mn51 | rukkhamūlaṁ vanamūlaphalāhāro | 2 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkho vā hoti, sāmākabhakkho vā hoti, nīvārabhakkho vā hoti, daddulabhakkho vā hoti, haṭabhakkho vā hoti, kaṇabhakkho vā hoti, ācāmabhakkho vā hoti, piññākabhakkho vā hoti, tiṇabhakkho vā hoti, gomayabhakkho vā hoti; vanamūlaphalāhāro yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
mn54 | mūlato mūlatova | 2 | Pi En Ru | dhamma | Yannūnāhaṁ imaṁ rukkhaṁ mūlato chetvā yāvadatthañca khādeyyaṁ ucchaṅgañca pūreyyan’ti.
Why don’t I chop this tree down at the root, eat as much as I like, then fill my pouch?’ | ||
mn62 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, rāhula, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
mn65 | rukkhamūlaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | ‘yannūnāhaṁ vivittaṁ senāsanaṁ bhajeyyaṁ araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
‘Why don’t I frequent a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
mn66 | mūlan’ti | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha panudāyi, ekacco puggalo ‘upadhi dukkhassa mūlan’ti—
Take another person who, understanding that attachment is the root of suffering, | ||
mn68 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
mn70 | mūlajātā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te na kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā ekacce āsavā parikkhīṇā honti, tathāgate cassa saddhā niviṭṭhā hoti mūlajātā patiṭṭhitā.
It’s a person who doesn’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. Nevertheless, having seen with wisdom, some of their defilements have come to an end. And their faith is settled, rooted, and planted in the Realized One. | ||
mn72 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Evameva kho, vaccha, yena rūpena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya taṁ rūpaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
“In the same way, Vaccha, any form by which a realized one might be described has been given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
mn82 | kuṭṭamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Tena kho pana samayena āyasmā raṭṭhapālo taṁ ābhidosikaṁ kummāsaṁ aññataraṁ kuṭṭamūlaṁ nissāya paribhuñjati.
Now at that time Raṭṭhapāla was eating last night’s porridge by a wall. | ||
mn94 | rukkhamūlaṁ vanamūlaphalāhāro | 2 | Pi En Ru | dhamma | So sākabhakkho vā hoti, sāmākabhakkho vā hoti, nīvārabhakkho vā hoti, daddulabhakkho vā hoti, haṭabhakkho vā hoti, kaṇabhakkho vā hoti, ācāmabhakkho vā hoti, piññākabhakkho vā hoti, tiṇabhakkho vā hoti, gomayabhakkho vā hoti, vanamūlaphalāhāro yāpeti pavattaphalabhojī.
They eat herbs, millet, wild rice, poor rice, water lettuce, rice bran, scum from boiling rice, sesame flour, grass, or cow dung. They survive on forest roots and fruits, or eating fallen fruit. | ||
mn96 | mūlañca | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, brāhmaṇa, puriso daliddo assako anāḷhiyo. Tassa akāmassa bilaṁ olaggeyyuṁ: ‘idaṁ te, ambho purisa, maṁsaṁ khāditabbaṁ, mūlañca anuppadātabban’ti.
“It’s as if they were to force a chop on a poor, penniless person, telling them, ‘Eat this meat and pay for it!’ | ||
mn101 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | vivittaṁ senāsanaṁ bhajati araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
they frequent a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
mn104 | vivādamūlassa vivādamūlaṁ | 12 | Pi En Ru | dhamma | Evarūpañce tumhe, ānanda, vivādamūlaṁ ajjhattaṁ vā bahiddhā vā samanupasseyyātha, tatra tumhe, ānanda, tasseva pāpakassa vivādamūlassa pahānāya vāyameyyātha.
If you see such a root of arguments in yourselves or others, you should try to give up this bad thing. | ||
mn105 | mūlan’ti—iti | 3 | Pi En Ru | dhamma | ‘Upadhi dukkhassa mūlan’ti—iti viditvā nirupadhi upadhisaṅkhaye vimutto upadhismiṁ vā kāyaṁ upasaṁharissati cittaṁ vā uppādessatīti—netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
Understanding that attachment is the root of suffering, they are freed with the ending of attachments. It’s not possible that they would apply their body or interest their mind in any attachment. | ||
mn106 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Puna caparaṁ, bhikkhave, ariyasāvako araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā iti paṭisañcikkhati:
Furthermore, a noble disciple has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, and reflects like this: | ||
mn107 | mūlagandhā rukkhamūlaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | ‘ehi tvaṁ, bhikkhu, vivittaṁ senāsanaṁ bhajāhi araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjan’ti.
‘Come, mendicant, frequent a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw.’ | ||
mn109 | chandamūlakā’ti kiṁmūlakā’ti | 2 | Pi En Ru | dhamma | “ime pana, bhante, pañcupādānakkhandhā kiṁmūlakā”ti?
“But sir, what is the root of these five grasping aggregates?” | ||
mn112 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | vivittaṁ senāsanaṁ bhajiṁ araññaṁ rukkhamūlaṁ pabbataṁ kandaraṁ giriguhaṁ susānaṁ vanapatthaṁ abbhokāsaṁ palālapuñjaṁ.
I frequented a secluded lodging—a wilderness, the root of a tree, a hill, a ravine, a mountain cave, a charnel ground, a forest, the open air, a heap of straw. | ||
mn116 | dukkhamūlaṁ upadhidukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Passi jahi upadhidukkhamūlaṁ,
Passin gave up attachment, suffering’s root, | ||
mn118 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
mn119 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
mn122 | bhagavaṁmūlakā rukkhamūlaṁ | 5 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
mn127 | rukkhamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Idha, gahapati, bhikkhu yāvatā ekaṁ rukkhamūlaṁ mahaggatanti pharitvā adhimuccitvā viharati.
It’s when a mendicant meditates focused on pervading the extent of a single tree root as expansive. | ||
mn133 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves. | ||
mn138 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya,
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves. | ||
mn146 | mūlampi | 6 | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, bhaginiyo, mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato mūlampi aniccaṁ vipariṇāmadhammaṁ, khandhopi anicco vipariṇāmadhammo, sākhāpalāsampi aniccaṁ vipariṇāmadhammaṁ, chāyāpi aniccā vipariṇāmadhammā.
Suppose there was a large tree standing with heartwood. The roots, trunk, branches and leaves, and shadow were all impermanent and perishable. | ||
sn1.29 | samūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Samūlaṁ taṇhamabbuyha,
and having plucked out craving, root and all: | ||
sn1.44 | ekamūlasutta ekamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Ekamūlasutta
One Root | ||
sn1.50 | ekamūlaanomiyaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn1.71 | visamūlassa | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn2.3 | visamūlassa | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn2.28 | samūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Samūlaṁ taṇhamabbuyha,
and having plucked out craving, root and all: | ||
sn4.23 | samūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samūlaṁ taṇhamabbuyha,
Having plucked out craving, root and all, | ||
sn4.24 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Sokassa mūlaṁ palikhāya sabbaṁ,
“I’ve dug out the root of sorrow completely. | ||
sn7.1 | visamūlassa | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn7.17 | ucchinnamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Ucchinnamūlaṁ me vanaṁ visūkaṁ;
my jungle’s cut down at the root, it’s withered away. | ||
sn7.18 | aññāṇamūlappabhavā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Aññāṇamūlappabhavā pajappitā,
the yearnings sprung from the root of unknowing— | ||
sn9.5 | rukkhamūlagahanaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Rukkhamūlagahanaṁ pasakkiya,
“You’ve left for the jungle, the root of a tree, | ||
sn11.3 | rukkhamūlagatānaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | ‘sace tumhākaṁ, bhikkhave, araññagatānaṁ vā rukkhamūlagatānaṁ vā suññāgāragatānaṁ vā uppajjeyya bhayaṁ vā chambhitattaṁ vā lomahaṁso vā, mameva tasmiṁ samaye anussareyyātha:
If you’ve gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut and you get scared or terrified, just recollect me: | ||
sn11.21 | visamūlassa | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn12.19 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā, bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn12.51 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn12.55 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | So taṁ rukkhaṁ mūle chindeyya, mūlaṁ chinditvā palikhaṇeyya, palikhaṇitvā mūlāni uddhareyya antamaso usīranāḷimattānipi.
They’d cut the tree down at the roots, dig it up, and pull the roots out, down to the fibers and stems. | ||
sn14.18 | asaddhamūlakāpañca assaddhamūlakasutta assaddhamūlakatikapañcakasuttaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | Assaddhamūlakasutta
Beginning With the Faithless | ||
sn14.19 | ahirikamūlakasutta ahirikamūlakatikacatukkasuttaṁ ahirimūlakā | 4 | Pi En Ru | dhamma | Ahirikamūlakasutta
Beginning With the Shameless | ||
sn14.20 | anottappamūlakasutta anottāpamūlakatikattayasuttaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | Anottappamūlakasutta
Beginning With Imprudence | ||
sn14.21 | appassutamūlakasutta appassutamūlakatikadvayasuttaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | Appassutamūlakasutta
Beginning With the Unlearned | ||
sn14.22 | ahirikamūlakā anottappamūlakā assaddhamūlakā kusītamūlakasutta kusītamūlakatikekasuttaṁ | 6 | Pi En Ru | dhamma | Kusītamūlakasutta
Beginning With the Lazy | ||
sn16.3 | bhagavaṁmūlakā | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn16.4 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn16.11 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Atha kho, āvuso, bhagavā maggā okkamma yena aññataraṁ rukkhamūlaṁ tenupasaṅkami.
And then the Buddha left the road and went to the root of a certain tree. | ||
sn17.8 | rukkhamūlagato | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Eso kho, bhikkhave, jarasiṅgālo ukkaṇḍakena nāma rogajātena phuṭṭho neva bilagato ramati, na rukkhamūlagato ramati, na ajjhokāsagato ramati;
“That old jackal has the disease called mange. He’s not happy in his den, or at the root of a tree, or out in the open. | ||
sn17.32 | kusalamūlasamucchedasuttaṁ kusalamūlasutta kusalamūlaṁ mūla | 5 | Pi En Ru | dhamma | Kusalamūlasutta
Skillful Root | ||
sn17.38-43 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn20.1 | avijjāmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | evameva kho, bhikkhave, ye keci akusalā dhammā sabbe te avijjāmūlakā avijjāsamosaraṇā avijjāsamugghātā, sabbe te samugghātaṁ gacchanti.
In the same way all unskillful qualities are rooted in ignorance and meet in ignorance, and when ignorance is demolished they’re all demolished too. | ||
sn22.22 | samūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Samūlaṁ taṇhamabbuyha,
and having plucked out craving, root and all, | ||
sn22.25 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
sn22.31 | aghamūlan’ti aghamūlasutta aghamūlañca aghamūlaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | Aghamūlasutta
The Root of Misery | ||
sn22.32 | aghamūlañca | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn22.52 | mūlapaṇṇāsakassa mūlapaṇṇāsako | 2 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn22.54 | mūlabījaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Mūlabījaṁ, khandhabījaṁ, aggabījaṁ, phalubījaṁ, bījabījaññeva pañcamaṁ.
Plants propagated from roots, stems, cuttings, or joints; and those from regular seeds are the fifth. | ||
sn22.58 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaññeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn22.81 | bhaddasālamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Atha kho āyasmā ānando tehi bhikkhūhi saddhiṁ yena pālileyyakaṁ bhaddasālamūlaṁ yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi.
Then Venerable Ānanda together with those mendicants went to Pārileyya to see the Buddha. They bowed and sat down to one side, | ||
sn22.82 | chandamūlakā’ti kiṁmūlakā’ti | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Ime kho pana, bhante, pañcupādānakkhandhā kiṁmūlakā”ti?
“But sir, what is the root of these five grasping aggregates?” | ||
sn22.102 | mūlagandhā mūlasantānakāni | 2 | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, bhikkhave, saradasamaye kassako mahānaṅgalena kasanto sabbāni mūlasantānakāni sampadālento kasati;
In the autumn, a farmer ploughing with a large plough shears through all the root networks. | ||
sn22.111 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
sn22.112 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ …pe…
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
sn22.150 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.151 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.152 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.153 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.154 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.155 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.156 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.157 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn22.158 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn23.9 | ucchinnamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
sn23.10 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
sn24.1 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaññeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn24.2 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.3 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.4 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.5 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.6 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.7 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.8 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.9 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.10 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.11 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.12 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.13 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.14 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.15 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.16 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.17 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.18 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.19 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.36 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.37 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.44 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn24.45 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.70 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.71 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn24.96 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn28.10 | kuḍḍamūlaṁ kuṭṭamūlaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | Rājagahe sapadānaṁ piṇḍāya caritvā taṁ piṇḍapātaṁ aññataraṁ kuṭṭamūlaṁ nissāya paribhuñjati.
After wandering indiscriminately for almsfood in Rājagaha, he ate his almsfood by a wall. | ||
sn31.1 | mūlagandhe | 1 | Pi En Ru | dhamma | Santi, bhikkhave, mūlagandhe adhivatthā devā.
There are gods who live in fragrant roots, | ||
sn31.3 | mūlagandhadātāsutta mūlagandhasuttaṁ mūlagandhe mūlagandhānaṁ | 9 | Pi En Ru | dhamma | Mūlagandhadātāsutta
A Giver of Fragrant Roots | ||
sn31.13-22 | mūlagandhadānūpakārasuttadasaka mūlagandhe | 7 | Pi En Ru | dhamma | Mūlagandhadānūpakārasuttadasaka
Ten Discourses On How Giving Helps Rebirth in Fragrant Roots | ||
sn34.1 | samādhimūlakasamāpattisutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakasamāpattisutta
Entering Immersion | ||
sn34.2 | samādhimūlakaṭhitisutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakaṭhitisutta
Remaining in Immersion | ||
sn34.3 | samādhimūlakavuṭṭhānasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakavuṭṭhānasutta
Emerging From Immersion | ||
sn34.4 | samādhimūlakakallitasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakakallitasutta
Gladdening for Immersion | ||
sn34.5 | samādhimūlakaārammaṇasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakaārammaṇasutta
Supports For Immersion | ||
sn34.6 | samādhimūlakagocarasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakagocarasutta
Meditation Subjects For Immersion | ||
sn34.7 | samādhimūlakaabhinīhārasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakaabhinīhārasutta
Projecting the Mind Purified by Immersion | ||
sn34.8 | samādhimūlakasakkaccakārīsutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakasakkaccakārīsutta
Carefulness in Immersion | ||
sn34.9 | samādhimūlakasātaccakārīsutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakasātaccakārīsutta
Persistence in Immersion | ||
sn34.10 | samādhimūlakasappāyakārīsutta samādhimūlakaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | Samādhimūlakasappāyakārīsutta
Conducive to Immersion | ||
sn34.11 | samāpattimūlakaṭhitisutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakaṭhitisutta
Entering and Remaining | ||
sn34.12 | samāpattimūlakavuṭṭhānasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakavuṭṭhānasutta
Entering and Emerging | ||
sn34.13 | samāpattimūlakakallitasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakakallitasutta
Entering and Gladdening | ||
sn34.14 | samāpattimūlakaārammaṇasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakaārammaṇasutta
Entering and Supports | ||
sn34.15 | samāpattimūlakagocarasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakagocarasutta
Entering and Meditation Subjects | ||
sn34.16 | samāpattimūlakaabhinīhārasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakaabhinīhārasutta
Entering and Projecting | ||
sn34.17 | samāpattimūlakasakkaccasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakasakkaccasutta
Entering and Carefulness | ||
sn34.18 | samāpattimūlakasātaccasutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakasātaccasutta
Entering and Persistence | ||
sn34.19 | samāpattimūlakasappāyakārīsutta samāpattimūlakaṁ | 3 | Pi En Ru | dhamma | Samāpattimūlakasappāyakārīsutta
Entering and What’s Conducive | ||
sn34.20-27 | purimamūlakāni ṭhitimūlakasappāyakārīsuttā ṭhitimūlakavuṭṭhānasuttādiaṭṭhaka ṭhitimūlakaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | Ṭhitimūlakavuṭṭhānasuttādiaṭṭhaka
Eight on Remaining and Emergence, Etc. | ||
sn34.28-34 | purimamūlakāni vuṭṭhānamūlakakallitasuttādisattaka vuṭṭhānamūlakasappāyakārīsuttā vuṭṭhānamūlakaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | Vuṭṭhānamūlakakallitasuttādisattaka
Seven on Emergence and Gladdening, Etc. | ||
sn34.35-40 | kallitamūlakasappāyakārīsuttā kallitamūlakaārammaṇasuttādichakka kallitamūlakaṁ purimamūlakāni | 4 | Pi En Ru | dhamma | Kallitamūlakaārammaṇasuttādichakka
Six on Gladdening and Support, Etc. | ||
sn34.41-45 | purimamūlakāni ārammaṇamūlakagocarasuttādipañcaka ārammaṇamūlakasappāyakārīsuttā ārammaṇamūlakaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | Ārammaṇamūlakagocarasuttādipañcaka
Five on Support and Subjects, Etc. | ||
sn34.46-49 | gocaramūlakaabhinīhārasuttādicatukka gocaramūlakaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Gocaramūlakaabhinīhārasuttādicatukka
Four on Subjects and Projection, Etc. | ||
sn34.50-52 | abhinīhāramūlakasakkaccasuttāditika abhinīhāramūlakaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Abhinīhāramūlakasakkaccasuttāditika
Three on Projection and Carefulness | ||
sn34.53-54 | sakkaccamūlakasātaccakārīsuttadukādi | 1 | Pi En Ru | dhamma | Sakkaccamūlakasātaccakārīsuttadukādi
Two on Carefulness and Persistence | ||
sn34.55 | sātaccamūlakasappāyakārīsutta | 2 | Pi En Ru | dhamma | Sātaccamūlakasappāyakārīsutta
Persistence and What’s Conducive | ||
sn35.103 | gaṇḍamūlanti gaṇḍamūlan’ti gaṇḍamūlaṁ | 11 | Pi En Ru | dhamma | gaṇḍamūlaṁ palikhaṇin’ti.
boil’s root is dug out!’ | ||
sn35.105 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn35.108 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn35.116 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva, mūlaṁ atikkammeva, khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves. | ||
sn35.153 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn36.6 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn36.10 | phassamūlakasutta phassamūlakā phassamūlakāti | 4 | Pi En Ru | dhamma | Phassamūlakasutta
Rooted in Contact | ||
sn36.16 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu, bhante, bhagavantaññeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn36.18 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…”
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn41.7 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhante, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā iti paṭisañcikkhati:
It’s when a mendicant has gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut, and reflects like this: | ||
sn42.11 | chandamūlakaṁ mūlaṁ | 10 | Pi En Ru | dhamma | ‘yaṁ kho kiñci atītamaddhānaṁ dukkhaṁ uppajjamānaṁ uppajji sabbaṁ taṁ chandamūlakaṁ chandanidānaṁ.
‘All the suffering that arose in the past was rooted and sourced in desire. | ||
sn44.1 | ucchinnamūlaṁ | 4 | Pi En Ru | dhamma | “Evameva kho, mahārāja, yena rūpena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya taṁ rūpaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
“In the same way, great king, any form by which a realized one might be described has been cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future. | ||
sn45.139 | appamādamūlakā | 4 | Pi En Ru | dhamma | evameva kho, bhikkhave, ye keci kusalā dhammā, sabbe te appamādamūlakā appamādasamosaraṇā;
In the same way, all skillful qualities are rooted in diligence and meet at diligence, | ||
sn45.140 | appamādamūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | evameva kho, bhikkhave, ye keci kusalā dhammā, sabbe te appamādamūlakā appamādasamosaraṇā; appamādo tesaṁ dhammānaṁ aggamakkhāyati.
In the same way, all skillful qualities are rooted in diligence and meet at diligence, and diligence is said to be the best of them. | ||
sn45.141-145 | mūlagandhā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci mūlagandhā, kāḷānusāriyaṁ tesaṁ aggamakkhāyati;
“Of all kinds of fragrant root, spikenard is said to be the best. …” | ||
sn45.146-148 | appamādamūlakā mūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | evameva kho, bhikkhave, ye keci kusalā dhammā, sabbe te appamādamūlakā appamādasamosaraṇā;
| ||
sn45.152 | mūlacchinde mūlacchinno | 3 | Pi En Ru | dhamma | So mūlacchinno katamena papateyyā”ti?
If it was cut off at the root, where would it fall?” | ||
sn46.31 | appamādamūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Ye keci, bhikkhave, dhammā kusalā kusalabhāgiyā kusalapakkhikā, sabbe te appamādamūlakā appamādasamosaraṇā; appamādo tesaṁ dhammānaṁ aggamakkhāyati.
“Mendicants, whatever qualities are skillful, part of the skillful, on the side of the skillful, all of them are rooted in diligence and meet at diligence, and diligence is said to be the best of them. | ||
sn46.32 | yonisomanasikāramūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Ye keci, bhikkhave, dhammā kusalā kusalabhāgiyā kusalapakkhikā, sabbe te yonisomanasikāramūlakā yonisomanasikārasamosaraṇā; yonisomanasikāro tesaṁ dhammānaṁ aggamakkhāyati.
“Mendicants, whatever qualities are skillful, part of the skillful, on the side of the skillful, all of them are rooted in rational application of mind and meet at rational application of mind, and rational application of mind is said to be the best of them. | ||
sn46.89-98 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn46.143-152 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn47.63-72 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn48.42 | mūlajātā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Evameva kho, bhikkhave, uṇṇābhassa brāhmaṇassa tathāgate saddhā niviṭṭhā mūlajātā patiṭṭhitā daḷhā asaṁhāriyā samaṇena vā brāhmaṇena vā devena vā mārena vā brahmunā vā kenaci vā lokasmiṁ.
“In the same way, the brahmin Uṇṇābha’s faith in the Realized One is settled, rooted, and planted deep. It’s strong and can’t be shifted by any ascetic or brahmin or god or Māra or divinity or by anyone in the world. | ||
sn48.43 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn48.45 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn48.46 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn48.47 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn48.48 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn48.53 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn48.83-92 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn49.13-22 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn50.13-22 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn51.14 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā, bhagavaṁnettikā bhagavaṁpaṭisaraṇā. Sādhu vata, bhante, bhagavantaṁyeva paṭibhātu etassa bhāsitassa attho. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. Sir, may the Buddha himself please clarify the meaning of this. The mendicants will listen and remember it.” | ||
sn51.28 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. …” | ||
sn51.30 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā …pe….
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. …” | ||
sn51.31 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā bhagavaṁnettikā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. He is our guide and our refuge. …” | ||
sn51.32 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn51.45-54 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn53.13-22 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | |||
sn54.1 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.3 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.4 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.5 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.6 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, ariṭṭha, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.7 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.8 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.9 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.10 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idhānanda, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.12 | ucchinnamūlaṁ | 2 | Pi En Ru | dhamma | Kāmacchandanīvaraṇaṁ pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ;
The hindrances of sensual desire, | ||
sn54.13 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idhānanda, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. | ||
sn54.14 | bhagavaṁmūlakā | 1 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn54.16 | bhagavaṁmūlakā rukkhamūlagato | 2 | Pi En Ru | dhamma | “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe… bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.
“Our teachings are rooted in the Buddha. …” | ||
sn54.20 | rukkhamūlagato | 1 | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā …pe…
It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in front of them. … | ||
sn55.6 | rukkhamūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Atha kho bhagavā maggā okkamma yena aññataraṁ rukkhamūlaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā paññatte āsane nisīdi.
And then the Buddha left the road, went to the root of a certain tree, and sat down on the seat spread out. | ||
sn55.22 | mūlacchinno | 1 | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, mahānāma, rukkho pācīnaninno pācīnapoṇo pācīnapabbhāro, so mūlacchinno katamena papateyyā”ti?
Suppose there was a tree that slants, slopes, and inclines to the east. If it was cut off at the root where would it fall?” | ||
sn56.21 | mūlaṁ | 1 | Pi En Ru | dhamma | Ucchinnaṁ mūlaṁ dukkhassa,
The root of suffering is cut off, |