Saṁyutta Nikāya — The Connected Discourses

SN40: Connected Discourses with Moggallana

SN40:10 Sakka

1On one occasion the Venerable Mahāmoggallāna was dwelling at Sāvatthī in Jeta's Grove, Anāthapiṇḍika's Park. Then, just as quickly as a strong man might extend his drawn-in arm or draw in his extended arm, the Venerable Mahāmoggallāna disappeared from Jeta's Grove and reappeared among the Tāvatiṁsa devas. Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with five hundred devatas. sn.iv.270 Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:

2"Good, lord of the devas, is the going for refuge to the Buddha. Because of going for refuge to the Buddha, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world. Good, lord of the devas, is the going for refuge to the Dhamma. Because of going for refuge to the Dhamma, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world. Good, lord of the devas, is the going for refuge to the Saṅgha. Because of going for refuge to the Saṅgha, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world."

."Good, Sir Moggallana, is the going for refuge to the Buddha … to the Dhamma … to the Saṅgha. Because of going for refuge to the Saṅgha, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world."


4–6 Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with six hundred devatas … seven hundred devatas … eight hundred devatas … eighty thousand devat̄s. [n.282] Reading with Be and Se ası̄tiyā devatāsahassehi saddhiṃ, as against Ee ası̄tiyā devatāsatehi saddhiṃ, "eighty hundred." Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:

The conversation is exactly the same as above. sn.iv.271


7Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with five hundred devatas. Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:

8"Good, lord of the devas, is the possession of confirmed confidence in the Buddha thus: [n.283] Buddhe aveccappasada. This is the faith of a noble disciple at the minimal level of stream-enterer; see II, n. 120. The four qualities to be extolled here are called the four factors of stream-entry (sot̄pattiyȧga); see SN12.41. Sakka is shown attaining stream-entry at DN II 288,20–23. ‘The Blessed One is an arahant, fully enlightened, accomplished in true knowledge and conduct, fortunate, knower of the world, unsurpassed leader of persons to be tamed, teacher of devas and humans, the Enlightened One, the Blessed One.’ Because of possessing confirmed confidence in the Buddha, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world.

9"Good, lord of the devas, is the possession of confirmed confidence in the Dhamma thus: sn.iv.272 ‘The Dhamma is well expounded by the Blessed One, directly visible, immediate, inviting one to come and see, applicable, to be personally experienced by the wise.’ Because of possessing confirmed confidence in the Dhamma, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world.


10"Good, lord of the devas, is the possession of confirmed confidence in the Saṅgha thus: ‘The Saṅgha of the Blessed One's disciples is practising the good way, practising the straight way, practising the true way, practising the proper way; that is, the four pairs of persons, the eight types of individuals—this Saṅgha of the Blessed One's disciples is worthy of gifts, worthy of hospitality, worthy of offerings, worthy of reverential salutation, the unsurpassed field of merit for the world.’ Because of possessing confirmed confidence in the Saṅgha, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world.

11"Good, lord of the devas, is the possession of the virtues dear to the noble ones, unbroken, untorn, unblemished, unmottled, freeing, praised by the wise, ungrasped, leading to concentration. Because of possessing the virtues dear to the noble ones, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world."


12–15"Good, Sir Moggallana, is the possession of confirmed confidence in the Buddha … the possession of confirmed confidence in the Dhamma … the possession of confirmed confidence in the Sȧgha … sn.iv.273 … the possession of the virtues dear to the noble ones, unbroken … leading to concentration. Because of possessing the virtues dear to the noble ones, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world."


16–24Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with six hundred devatas … seven hundred devatas … eight hundred devatas … eighty thousand devatas. Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:
As above. sn.iv.274


25Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with five hundred devatas. Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:


26–31"Good, lord of the devas, is the going for refuge to the Buddha. Because of going for refuge to the Buddha, some beings here, sn.iv.275 with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world. They surpass other devas in ten respects: in celestial life span, in celestial beauty, in celestial happiness, in celestial fame, in celestial sovereignty, and in celestial forms, sounds, odours, tastes, and tactile objects.

"Good, lord of the devas, is the going for refuge to the Dhamma … the going for refuge to the Saṅgha. Because of going for refuge to the Sȧgha … and in celestial forms, sounds, odours, tastes, and tactile objects."

"Good, Sir Moggallana, is the going for refuge to the Buddha … to the Dhamma … to the Saṅgha. Because of going for refuge to the Sȧgha … and in celestial forms, sounds, odours, tastes, and tactile objects."


32–36Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with six hundred devatas … seven hundred devatas … sn.iv.276 … eight hundred devatas … eighty thousand devatas. Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:

As above.


37–41Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with five hundred devatas. Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. sn.iv.277 The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:

"Good, lord of the devas, is the possession of confirmed confidence in the Buddha thus: ‘The Blessed One is … teacher of devas and humans, the Enlightened One, the Blessed One.’ Because of possessing confirmed confidence in the Buddha, some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world. They surpass other devas in ten respects: in celestial life span, in celestial beauty, in celestial happiness, in celestial fame, in celestial sovereignty, and in celestial forms, sounds, odours, tastes, and tactile objects.

"Good, lord of the devas, is the possession of confirmed confidence in the Dhamma thus … the possession of confirmed confidence in the Saṅgha thus … Good, lord of the devas, is the possession of the virtues dear to the noble ones, unbroken … leading to concentration. Because of possessing the virtues dear to the noble ones … and in celestial forms, sounds, odours, tastes, and tactile objects."


42–45"Good, Sir Moggallana, is the possession of confirmed confidence in the Buddha … the possession of confirmed confidence in the Dhamma … the possession of confirmed confidence in the Sȧgha … sn.iv.278 … the possession of the virtues dear to the noble ones, unbroken … leading to concentration. Because of possessing the virtues dear to the noble ones some beings here, with the breakup of the body, after death, are reborn in a good destination, in a heavenly world. They surpass other devas in ten respects: in celestial life span, in celestial beauty, in celestial happiness, in celestial fame, in celestial sovereignty, and in celestial forms, sounds, odours, tastes, and tactile objects."


46–54Then Sakka, lord of the devas, approached the Venerable Mahāmoggallāna together with six hundred devatas … seven hundred devatas … eight hundred devatas … eighty thousand devatas. Having approached, he paid homage to the Venerable Mahāmoggallāna and stood to one side. The Venerable Mahāmoggallāna then said to him:

As above.

1Atha kho āyasmā mahāmoggallāno – seyyathāpi nāma balavā puriso samiñjitaṁ vā bāhaṁ pasāreyya, pasāritaṁ vā bāhaṁ samiñjeyya; evameva – jetavane antarahito devesu tāvatiṁsesu pāturahosi. Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

2"Sādhu kho, devānaminda, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, devānaminda, dhammasaraṇagamanaṁ hoti. Dhammasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, devānaminda, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.

3"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhammasaraṇagamanaṁ hoti. Dhammasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅgha … pe … sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.



4Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

5"Sādhu kho, devānaminda, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, devānaminda, dhammasaraṇagamanaṁ hoti. Dhammasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, devānaminda, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.

6"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhammasaraṇagamanaṁ hoti … pe … sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.



7Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

8"Sādhu kho, devānaminda, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā arahaṁ sammāsambuddho vijjācaraṇasampanno sugato lokavidū anuttaro purisadammasārathi satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

9Sādhu kho, devānaminda, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo sandiṭṭhiko akāliko ehipassiko opaneyyiko paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.


10Sādhu kho, devānaminda, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, ujuppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, ñāyappaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, sāmīcippaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, yadidaṁ cattāri purisayugāni aṭṭha purisapuggalā esa bhagavato sāvakasaṅgho āhuneyyo pāhuneyyo dakkhiṇeyyo añjalikaraṇīyo anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

11Sādhu kho, devānaminda, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi acchiddehi asabalehi akammāsehi bhujissehi viññuppasatthehi aparāmaṭṭhehi samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.


12"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so … pe … satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

13Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo … pe … paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

14Sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho … pe … anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

15Sādhu kho, mārisa moggallāna, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi … pe … samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.


16Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … . Atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … . Atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … . Atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

17"Sādhu kho, devānaminda, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā … pe … satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

18Sādhu kho, devānaminda, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo … pe … paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

19Sādhu kho, devānaminda, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho … pe … anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

20Sādhu kho, devānaminda, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi … pe … samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.

21"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā … pe … satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

22Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo … pe … paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

23Sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho … pe … anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.

24Sādhu kho, mārisa moggallāna, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi … pe … samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī"ti.


25Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami … pe … ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:


26"Sādhu kho, devānaminda, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehi.

27Sādhu kho, devānaminda, dhammasaraṇagamanaṁ hoti. Dhammasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehi.

28Sādhu kho, devānaminda, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.

29"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

30Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhammasaraṇagamanaṁ hoti … pe … .

31Sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.



32Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

33"Sādhu kho, devānaminda, buddhasaraṇagamanaṁ hoti. Buddhasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

34Sādhu kho, devānaminda, dhammasaraṇagamanaṁ hoti … pe … .

35Sādhu kho, devānaminda, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.

36"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhasaraṇagamanaṁ hoti … pe … sādhu kho, mārisa moggallāna, dhammasaraṇagamanaṁ hoti … pe … sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghasaraṇagamanaṁ hoti. Saṅghasaraṇagamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.



37Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

38"Sādhu kho, devānaminda, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā … pe … satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

39Sādhu kho, devānaminda, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo … pe … paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti … pe … .

40Sādhu kho, devānaminda, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho … pe … lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti … pe … .

41Sādhu kho, devānaminda, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi … pe … samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.


42"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā … pe … satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

43Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo … pe … paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

44Sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho … pe … lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti … pe … .

45Sādhu kho, mārisa moggallāna, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi … pe … samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.



46Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ … pe … atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:

47"Sādhu kho, devānaminda, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā arahaṁ sammāsambuddho vijjācaraṇasampanno sugato lokavidū anuttaro purisadammasārathi satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehi.

48Sādhu kho, devānaminda, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo sandiṭṭhiko akāliko ehipassiko opaneyyiko paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

49Sādhu kho, devānaminda, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, ujuppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, ñāyappaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, sāmīcippaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, yadidaṁ cattāri purisayugāni aṭṭha purisapuggalā esa bhagavato sāvakasaṅgho āhuneyyo pāhuneyyo dakkhiṇeyyo añjalikaraṇīyo anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

50Sādhu kho, devānaminda, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi acchiddehi asabalehi akammāsehi bhujissehi viññuppasatthehi aparāmaṭṭhehi samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, devānaminda, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.

51"Sādhu kho, mārisa moggallāna, buddhe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘itipi so bhagavā … pe … satthā devamanussānaṁ buddho bhagavā’ti. Buddhe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

52Sādhu kho, mārisa moggallāna, dhamme aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘svākkhāto bhagavatā dhammo … pe … paccattaṁ veditabbo viññūhī’ti. Dhamme aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

53Sādhu kho, mārisa moggallāna, saṅghe aveccappasādena samannāgamanaṁ hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho … pe … anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassā’ti. Saṅghe aveccappasādena samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā … pe … dibbehi phoṭṭhabbehi.

54Sādhu kho, mārisa moggallāna, ariyakantehi sīlehi samannāgamanaṁ hoti akhaṇḍehi … pe … samādhisaṁvattanikehi. Ariyakantehi sīlehi samannāgamanahetu kho, mārisa moggallāna, evamidhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti. Te aññe deve dasahi ṭhānehi adhigaṇhanti – dibbena āyunā, dibbena vaṇṇena, dibbena sukhena, dibbena yasena, dibbena ādhipateyyena, dibbehi rūpehi, dibbehi saddehi, dibbehi gandhehi, dibbehi rasehi, dibbehi phoṭṭhabbehī"ti.


Dasamaṁ.

Back to Top