Kamma 474 texts and 2793 matches in Suttanta Pali


Sutta Title Words Ct Mr Links Type Quote
an1.21-30akammaniyavagga akammaniyavaggo akammaniyaṁ akammanīyavagga kammaniyaṁ8Pi En Ru dhamma

3. Akammaniyavagga   3. Неподатливый  
3. Useless  
Akammaniyavagga → akammanīyavagga (pts1ed)  
“Nāhaṁ, bhikkhave, aññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ abhāvitaṁ akammaniyaṁ hoti yathayidaṁ, bhikkhave, cittaṁ.  
«Монахи, я не вижу ни одной другой вещи помимо ума, которая, будучи неразвитой, была бы настолько неподатливой.  
“Mendicants, I do not see a single thing that, when it’s not developed like this, is as useless as the mind.  
Cittaṁ, bhikkhave, abhāvitaṁ akammaniyaṁ hotī”ti.  
Неразвитый ум является неподатливым».  
An undeveloped mind is useless.”  
“Nāhaṁ, bhikkhave, aññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ bhāvitaṁ kammaniyaṁ hoti yathayidaṁ, bhikkhave, cittaṁ.  
“«Монахи, я не вижу ни одной другой вещи помимо ума, которая, будучи развитой, была бы настолько податливой.  
“Mendicants, I do not see a single thing that, when it is developed like this, is as workable as the mind.  
Cittaṁ, bhikkhave, bhāvitaṁ kammaniyaṁ hotī”ti.  
Развитый ум является податливым».  
A developed mind is workable.”  
Akammaniyavaggo tatiyo. 

an1.41-50kammaññatāya kammaññañca3Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bhikkhave, yāni kānici rukkhajātānaṁ phandano tesaṁ aggamakkhāyati yadidaṁ mudutāya ceva kammaññatāya ca.   «Монахи, подобно тому, как сандаловое дерево считается лучшим из деревьев в отношении уступчивости и податливости,  
“Just as, mendicants, the boxwood is said to be the best kind of tree in terms of its pliability and workability,  
Evamevaṁ kho ahaṁ, bhikkhave, nāññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ mudu ca hoti kammaññañca yathayidaṁ cittaṁ.  
то точно также, я не вижу ни одной другой вещи (1) как ум, которая, будучи развитой и взращенной, была бы настолько уступчивой и податливой.  
so too, I do not see a single thing that’s as pliable and workable as the mind, when it is developed and cultivated.  
Cittaṁ, bhikkhave, bhāvitaṁ bahulīkataṁ mudu ca hoti kammaññañca hotī”ti.  
Развитый и взращенный ум является уступчивым и податливым».  
A mind that is developed and cultivated is pliable and workable.”  

an1.150-169appaṭikammaṁ sappaṭikammaṁ4Pi En Ru dhamma

“Ye te, bhikkhave, bhikkhū lahukaṁ āpattiṁ garukā āpattīti dīpenti …pe… garukaṁ āpattiṁ lahukā āpattīti dīpenti …pe… duṭṭhullaṁ āpattiṁ aduṭṭhullā āpattīti dīpenti …pe… aduṭṭhullaṁ āpattiṁ duṭṭhullā āpattīti dīpenti …pe… sāvasesaṁ āpattiṁ anavasesā āpattīti dīpenti …pe… anavasesaṁ āpattiṁ sāvasesā āpattīti dīpenti …pe… sappaṭikammaṁ āpattiṁ appaṭikammā āpattīti dīpenti …pe… appaṭikammaṁ āpattiṁ sappaṭikammā āpattīti dīpenti te, bhikkhave, bhikkhū bahujanaahitāya paṭipannā bahujanaasukhāya, bahuno janassa anatthāya ahitāya dukkhāya devamanussānaṁ.   “Those mendicants who explain a light offense as a serious offense … a serious offense as a light offense … an offense committed with corrupt intention as an offense not committed with corrupt intention … an offense not committed with corrupt intention as an offense committed with corrupt intention … an offense requiring rehabilitation as an offense not requiring rehabilitation … an offense not requiring rehabilitation as an offense requiring rehabilitation … an offense with redress as an offense without redress … an offense without redress as an offense with redress are acting for the hurt and unhappiness of the people, for the harm, hurt, and suffering of gods and humans.  
“Ye te, bhikkhave, bhikkhū lahukaṁ āpattiṁ lahukā āpattīti dīpenti … garukaṁ āpattiṁ garukā āpattīti dīpenti … duṭṭhullaṁ āpattiṁ duṭṭhullā āpattīti dīpenti … aduṭṭhullaṁ āpattiṁ aduṭṭhullā āpattīti dīpenti … sāvasesaṁ āpattiṁ sāvasesā āpattīti dīpenti … anavasesaṁ āpattiṁ anavasesā āpattīti dīpenti … sappaṭikammaṁ āpattiṁ sappaṭikammā āpattīti dīpenti … appaṭikammaṁ āpattiṁ appaṭikammā āpattīti dīpenti;  
“Those mendicants who explain a light offense as a light offense … a serious offense as a serious offense … an offense committed with corrupt intention as an offense committed with corrupt intention … an offense not committed with corrupt intention as an offense not committed with corrupt intention … an offense requiring rehabilitation as an offense requiring rehabilitation … an offense not requiring rehabilitation as an offense not requiring rehabilitation … an offense with redress as an offense with redress … an offense without redress as an offense without redress  

an1.306-315kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ12Pi En Ru dhamma

“Micchādiṭṭhikassa, bhikkhave, purisapuggalassa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ …pe… yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā sabbe te dhammā aniṭṭhāya akantāya amanāpāya ahitāya dukkhāya saṁvattanti.   “Mendicants, when an individual has wrong view, whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is unlikable, undesirable, disagreeable, harmful, and suffering.  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, micchādiṭṭhikassa purisapuggalassa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ …pe… yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā sabbe te dhammā aniṭṭhāya akantāya amanāpāya ahitāya dukkhāya saṁvattanti.  
In the same way, when an individual has wrong view, whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is unlikable, undesirable, disagreeable, harmful, and suffering.  
“Sammādiṭṭhikassa, bhikkhave, purisapuggalassa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ …pe… yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā sabbe te dhammā iṭṭhāya kantāya manāpāya hitāya sukhāya saṁvattanti.  
“Mendicants, when an individual has right view, whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is likable, desirable, agreeable, beneficial, and pleasant.  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, sammādiṭṭhikassa purisapuggalassa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ …pe… yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā sabbe te dhammā iṭṭhāya kantāya manāpāya hitāya sukhāya saṁvattanti.  
In the same way, when an individual has right view, whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is likable, desirable, agreeable, beneficial, and pleasant.  

an1.394-574samatikkamma sammākammantaṁ5Pi En Ru dhamma

sammākammantaṁ bhāveti …   right action …  
sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati …  
going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness …  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati …  
going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness …  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati …  
going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception …  
sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati ….  
going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling …  

an2.1-10kammakaraṇavagga kammakaraṇavaggo kammakaraṇā kammakaraṇāni kammakāraṇā pāpakammaṁ10Pi En Ru dhamma

1. Kammakaraṇavagga   The Chapter on Punishments  
Kammakaraṇavagga → vassūpanāyikāvaggo (bj)  
Idha, bhikkhave, ekacco passati coraṁ āgucāriṁ rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente;  
It’s when someone sees that kings have arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— 
vividhā kammakāraṇā → vividhā kammakaraṇā (sya-all, pts1ed); vividhāni kammakaraṇāni (mr)  
‘yathārūpānaṁ kho pāpakānaṁ kammānaṁ hetu coraṁ āgucāriṁ rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kārenti;  
‘If I were to commit the kinds of bad deeds for which the kings arrested that bandit, that criminal,  
Ahañceva kho pana evarūpaṁ pāpakammaṁ kareyyaṁ, mampi rājāno gahetvā evarūpā vividhā kammakāraṇā kāreyyuṁ;  
the rulers would arrest me and subject me to the same punishments.  
Kammakaraṇavaggo paṭhamo.  

an2.21-31appaṭicchannakammantassa paṭicchannakammantassa2Pi En Ru dhamma

“Paṭicchannakammantassa, bhikkhave, dvinnaṁ gatīnaṁ aññatarā gati pāṭikaṅkhā—  “Mendicants, when you hide your misdeeds, you can expect one of two destinies:  
Appaṭicchannakammantassa, bhikkhave, dvinnaṁ gatīnaṁ aññatarā gati pāṭikaṅkhā— 
When you don’t hide your misdeeds, you can expect one of two destinies:  

an2.32-41kammantāni kāyakammaṁ manokammaṁ saṅkamma vacīkammaṁ6Pi En Ru dhamma

‘Santindriyānañhi vo, sāriputta, santamānasānaṁ santaṁyeva kāyakammaṁ bhavissati santaṁ vacīkammaṁ santaṁ manokammaṁ.   When your faculties and mind are peaceful, your acts of body, speech, and mind will be peaceful, thinking:  
Brāhmaṇagahapatikānampi tasmiṁ samaye na phāsu hoti atiyātuṁ vā niyyātuṁ vā bāhirāni vā kammantāni paṭivekkhituṁ.  
The brahmins and householders, likewise, are not at ease when going out or coming back, or when inspecting their business activities.  
Tasmiṁ, bhikkhave, samaye pesalā bhikkhū tuṇhībhūtā tuṇhībhūtāva saṅghamajjhe saṅkasāyanti paccantime vā janapade acchanti.  
Then the good-hearted mendicants continually adhere to silence in the midst of the Saṅgha, or they stay in the borderlands.  
saṅkasāyanti → sañcāyanti (bj-a); saṅkamma jhāyanti (mr) | acchanti → bhajanti (bj, sya-all, km, pts1ed)  
Brāhmaṇagahapatikānampi tasmiṁ samaye phāsu hoti atiyātuṁ vā niyyātuṁ vā bāhirāni vā kammantāni paṭivekkhituṁ.  
The brahmins and householders, likewise, are at ease when going out or coming back, or when inspecting their business activities.  

an2.280-309niyassakammaṁ pabbājanīyakammaṁ paṭisāraṇīyakammaṁ tajjanīyakammaṁ ukkhepanīyakammaṁ ñatticatutthakammaṁ ñattidutiyakammaṁ ñattikammaṁ8Pi En Ru dhamma

“Dveme, bhikkhave, atthavase paṭicca tathāgatena sāvakānaṁ pātimokkhaṁ paññattaṁ …pe… pātimokkhuddeso paññatto … pātimokkhaṭṭhapanaṁ paññattaṁ … pavāraṇā paññattā … pavāraṇaṭṭhapanaṁ paññattaṁ … tajjanīyakammaṁ paññattaṁ … niyassakammaṁ paññattaṁ … pabbājanīyakammaṁ paññattaṁ … paṭisāraṇīyakammaṁ paññattaṁ … ukkhepanīyakammaṁ paññattaṁ … parivāsadānaṁ paññattaṁ … mūlāyapaṭikassanaṁ paññattaṁ … mānattadānaṁ paññattaṁ … abbhānaṁ paññattaṁ … osāraṇīyaṁ paññattaṁ … nissāraṇīyaṁ paññattaṁ … upasampadā paññattā … ñattikammaṁ paññattaṁ … ñattidutiyakammaṁ paññattaṁ … ñatticatutthakammaṁ paññattaṁ … apaññatte paññattaṁ … paññatte anupaññattaṁ … sammukhāvinayo paññatto … sativinayo paññatto … amūḷhavinayo paññatto … paṭiññātakaraṇaṁ paññattaṁ … yebhuyyasikā paññattā … tassapāpiyasikā paññattā … tiṇavatthārako paññatto.   “For two reasons the Realized One laid down for his disciples the monastic code … the recitation of the monastic code … the suspension of the recitation of the monastic code … the invitation to admonish … the setting aside of the invitation to admonish … the disciplinary act of censure … placing under dependence … banishment … reconciliation … debarment … probation … being sent back to the beginning … penance … reinstatement … restoration … removal … ordination … an act with a motion … an act with a motion and one announcement … an act with a motion and three announcements … laying down what was not previously laid down … amending what was laid down … the settling of a disciplinary matter in the presence of those concerned … the settling of a disciplinary matter by accurate recollection … the settling of a disciplinary matter due to recovery from madness … the settling of a disciplinary matter due to the acknowledgement of the offense … the settling of a disciplinary matter by the decision of a majority … the settling of a disciplinary matter by a verdict of aggravated misconduct … the settling of a disciplinary matter by covering over with grass.  

an3.2kammalakkhaṇo2Pi En Ru dhamma

“Kammalakkhaṇo, bhikkhave, bālo, kammalakkhaṇo paṇḍito, apadānasobhanī paññāti.   “A fool is characterized by their deeds, and an astute person is characterized by their deeds, for wisdom shows in its traces.  

an3.3dukkaṭakammakārī sukatakammakārī6Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bālo duccintitacintī ca hoti dubbhāsitabhāsī ca dukkaṭakammakārī ca.   A fool thinks poorly, speaks poorly, and acts poorly.  
No cedaṁ, bhikkhave, bālo duccintitacintī ca abhavissa dubbhāsitabhāsī ca dukkaṭakammakārī ca, kena naṁ paṇḍitā jāneyyuṁ:  
If a fool didn’t think poorly, speak poorly, and act poorly, then how would the astute know of them:  
Yasmā ca kho, bhikkhave, bālo duccintitacintī ca hoti dubbhāsitabhāsī ca dukkaṭakammakārī ca tasmā naṁ paṇḍitā jānanti:  
But since a fool does think poorly, speak poorly, and act poorly, then the astute do know of them:  
Idha, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca.  
An astute person thinks well, speaks well, and acts well.  
No cedaṁ, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca abhavissa subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca, kena naṁ paṇḍitā jāneyyuṁ:  
If an astute person didn’t think well, speak well, and act well, then how would the astute know of them:  
Yasmā ca kho, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca tasmā naṁ paṇḍitā jānanti:  
But since an astute person does think well, speak well, and act well, then the astute do know of them:  

an3.13paṭicchannakammanto1Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco puggalo dussīlo hoti pāpadhammo asuci saṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto assamaṇo samaṇapaṭiñño abrahmacārī brahmacāripaṭiñño antopūti avassuto kasambujāto.   It’s when some person is unethical, of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner—though claiming to be one—rotten inside, corrupt, and depraved.  

an3.14kāyakammasmiṁ kāyakammaṁ manokammasmiṁ manokammaṁ vacīkammasmiṁ vacīkammaṁ12Pi En Ru dhamma

Evamevaṁ kho, bhikkhu, tathāgato arahaṁ sammāsambuddho dhammiko dhammarājā dhammaṁyeva nissāya dhammaṁ sakkaronto dhammaṁ garuṁ karonto dhammaṁ apacāyamāno dhammaddhajo dhammaketu dhammādhipateyyo dhammikaṁ rakkhāvaraṇaguttiṁ saṁvidahati kāyakammasmiṁ:   In the same way, monk, a Realized One, a perfected one, a fully awakened Buddha, a just and principled king, provides just protection and security regarding bodily actions, relying only on principle—honoring, respecting, and venerating principle, having principle as his flag, banner, and authority.  
‘evarūpaṁ kāyakammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ kāyakammaṁ na sevitabban’ti.  
‘This kind of bodily action should be cultivated. This kind of bodily action should not be cultivated.’  
Puna caparaṁ, bhikkhu, tathāgato arahaṁ sammāsambuddho dhammiko dhammarājā dhammaṁyeva nissāya dhammaṁ sakkaronto dhammaṁ garuṁ karonto dhammaṁ apacāyamāno dhammaddhajo dhammaketu dhammādhipateyyo dhammikaṁ rakkhāvaraṇaguttiṁ saṁvidahati vacīkammasmiṁ:  
Furthermore, a Realized One … provides just protection and security regarding verbal actions, saying:  
‘evarūpaṁ vacīkammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ vacīkammaṁ na sevitabban’ti …pe… manokammasmiṁ:  
‘This kind of verbal action should be cultivated. This kind of verbal action should not be cultivated.’ … And regarding mental actions:  
‘evarūpaṁ manokammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ manokammaṁ na sevitabban’ti.  
‘This kind of mental action should be cultivated. This kind of mental action should not be cultivated.’  
Sa kho so, bhikkhu, tathāgato arahaṁ sammāsambuddho dhammiko dhammarājā dhammaṁyeva nissāya dhammaṁ sakkaronto dhammaṁ garuṁ karonto dhammaṁ apacāyamāno dhammaddhajo dhammaketu dhammādhipateyyo dhammikaṁ rakkhāvaraṇaguttiṁ saṁvidahitvā kāyakammasmiṁ, dhammikaṁ rakkhāvaraṇaguttiṁ saṁvidahitvā vacīkammasmiṁ, dhammikaṁ rakkhāvaraṇaguttiṁ saṁvidahitvā manokammasmiṁ, dhammeneva anuttaraṁ dhammacakkaṁ pavatteti.  
And when a Realized One, a perfected one, a fully awakened Buddha has provided just protection and security regarding actions of body, speech, and mind, he rolls forth the supreme Wheel of Dhamma.  

an3.19kammantaṁ5Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, pāpaṇiko pubbaṇhasamayaṁ na sakkaccaṁ kammantaṁ adhiṭṭhāti, majjhanhikasamayaṁ na sakkaccaṁ kammantaṁ adhiṭṭhāti, sāyanhasamayaṁ na sakkaccaṁ kammantaṁ adhiṭṭhāti.   It’s when a shopkeeper doesn’t carefully apply themselves to their work in the morning, at midday, and in the afternoon.  
Idha, bhikkhave, pāpaṇiko pubbaṇhasamayaṁ sakkaccaṁ kammantaṁ adhiṭṭhāti, majjhanhikasamayaṁ …pe… sāyanhasamayaṁ sakkaccaṁ kammantaṁ adhiṭṭhāti.  
It’s when a shopkeeper carefully applies themselves to their work in the morning, at midday, and in the afternoon.  

an3.24abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānapaccayabhesajjaparikkhārānuppadānenā’ti1Pi En Ru dhamma

Imesaṁ pana, bhikkhave, tiṇṇaṁ puggalānaṁ iminā puggalena na suppatikāraṁ vadāmi, yadidaṁ abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānapaccayabhesajjaparikkhārānuppadānenā”ti.   And I also say that it’s not easy to repay these three people by bowing down to them, rising up for them, greeting them with joined palms, and observing proper etiquette for them; or by providing them with robes, almsfood, lodgings, and medicines and supplies for the sick.” 

an3.27paṭicchannakammanto1Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco puggalo dussīlo hoti pāpadhammo asuci saṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto, assamaṇo samaṇapaṭiñño, abrahmacārī brahmacāripaṭiñño, antopūti avassuto kasambujāto.   It’s a person who is unethical, of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner—though claiming to be one—rotten inside, corrupt, and depraved.  

an3.34kammassa kammaṁ suparikammakatāya35Pi En Ru dhamma

Yaṁ, bhikkhave, lobhapakataṁ kammaṁ lobhajaṁ lobhanidānaṁ lobhasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.   Any deed that emerges from greed—born, sourced, and originated from greed—ripens where that new life-form is born.  
Yattha taṁ kammaṁ vipaccati tattha tassa kammassa vipākaṁ paṭisaṁvedeti, diṭṭhe vā dhamme upapajja vā apare vā pariyāye.  
And wherever that deed ripens, its result is experienced—either in the present life, or in the next life, or in some subsequent period.  
Yaṁ, bhikkhave, dosapakataṁ kammaṁ dosajaṁ dosanidānaṁ dosasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.  
Any deed that emerges from hate—born, sourced, and originated from hate—ripens where that new life-form is born.  
Yattha taṁ kammaṁ vipaccati tattha tassa kammassa vipākaṁ paṭisaṁvedeti, diṭṭhe vā dhamme upapajja vā apare vā pariyāye.  
And wherever that deed ripens, its result is experienced—either in the present life, or in the next life, or in some subsequent period.  
Yaṁ, bhikkhave, mohapakataṁ kammaṁ mohajaṁ mohanidānaṁ mohasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.  
Any deed that emerges from delusion—born, sourced, and originated from delusion—ripens where that new life-form is born.  
Yattha taṁ kammaṁ vipaccati tattha tassa kammassa vipākaṁ paṭisaṁvedeti, diṭṭhe vā dhamme upapajja vā apare vā pariyāye.  
And wherever that deed ripens, its result is experienced—either in the present life, or in the next life, or in some subsequent period.  
Seyyathāpi, bhikkhave, bījāni akhaṇḍāni apūtīni avātātapahatāni sārādāni sukhasayitāni sukhette suparikammakatāya bhūmiyā nikkhittāni.  
Suppose some seeds were intact, unspoiled, not weather-damaged, fertile, and well-kept. They’re sown in a well-prepared, productive field,  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, yaṁ lobhapakataṁ kammaṁ lobhajaṁ lobhanidānaṁ lobhasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.  
In the same way, any deed that emerges from greed—born, sourced, and originated from greed—ripens where that new life-form is born.  
Yattha taṁ kammaṁ vipaccati tattha tassa kammassa vipākaṁ paṭisaṁvedeti, diṭṭhe vā dhamme upapajja vā apare vā pariyāye.  
And wherever that deed ripens, its result is experienced—either in the present life, or in the next life, or in some subsequent period.  
Yaṁ dosapakataṁ kammaṁ …pe…  
Any deed that emerges from hate …  
yaṁ mohapakataṁ kammaṁ mohajaṁ mohanidānaṁ mohasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.  
Any deed that emerges from delusion—born, sourced, and originated from delusion—ripens where that new life-form is born.  
Yattha taṁ kammaṁ vipaccati tattha tassa kammassa vipākaṁ paṭisaṁvedeti, diṭṭhe vā dhamme upapajja vā apare vā pariyāye.  
And wherever that deed ripens, its result is experienced—either in the present life, or in the next life, or in some subsequent period.  
Yaṁ, bhikkhave, alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, lobhe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.  
Any deed that emerges from contentment—born, sourced, and originated from contentment—is given up when greed is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.  
Yaṁ, bhikkhave, adosapakataṁ kammaṁ adosajaṁ adosanidānaṁ adosasamudayaṁ, dose vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.  
Any deed that emerges from love—born, sourced, and originated from love—is abandoned when hate is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.  
Yaṁ, bhikkhave, amohapakataṁ kammaṁ amohajaṁ amohanidānaṁ amohasamudayaṁ, mohe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.  
Any deed that emerges from understanding—born, sourced, and originated from understanding—is abandoned when delusion is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, yaṁ alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, lobhe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.  
In the same way, any deed that emerges from contentment—born, sourced, and originated from contentment—is abandoned when greed is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.  
Yaṁ adosapakataṁ kammaṁ …pe…  
Any deed that emerges from love …  
yaṁ amohapakataṁ kammaṁ amohajaṁ amohanidānaṁ amohasamudayaṁ, mohe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti …pe…  
Any deed that emerges from understanding—born, sourced, and originated from understanding—is abandoned when delusion is done away with.  
Lobhajaṁ dosajañceva,  
When an ignorant person acts  
dosajañceva → dosajaṁ kammaṁ (mr) 
Yaṁ tena pakataṁ kammaṁ,  
any deeds they have done,  

an3.36kammakāraṇā kammaṁ pāpakammaṁ12Pi En Ru dhamma

Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ, na pitarā kataṁ, na bhātarā kataṁ, na bhaginiyā kataṁ, na mittāmaccehi kataṁ, na ñātisālohitehi kataṁ, na devatāhi kataṁ, na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ;   That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by the deities, or by ascetics and brahmins.  
Taṁ kho pana te etaṁ → taṁ kho panetaṁ (bj, sya-all, km, pts1ed) | pāpakammaṁ → pāpaṁ kammaṁ (bj)  
atha kho tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ, na pitarā kataṁ, na bhātarā kataṁ, na bhaginiyā kataṁ, na mittāmaccehi kataṁ, na ñātisālohitehi kataṁ, na devatāhi kataṁ, na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ;  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by the deities, or by ascetics and brahmins.  
atha kho tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ. Tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ, na pitarā kataṁ, na bhātarā kataṁ, na bhaginiyā kataṁ, na mittāmaccehi kataṁ, na ñātisālohitehi kataṁ, na devatāhi kataṁ, na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ;  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by the deities, or by ascetics and brahmins.  
atha kho tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ. Tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’”ti.  
That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vediyati, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vediyati, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
 
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vediyati, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
‘ye kira, bho, loke pāpakāni kammāni karonti te evarūpā vividhā kammakāraṇā karīyanti.  
‘Those who do such bad deeds in the world receive these many different punishments.  

an3.39dāsakammakaraporisassa2Pi En Ru dhamma

Yathā kho pana, bhikkhave, aññesaṁ nivesane dāsakammakaraporisassa kaṇājakaṁ bhojanaṁ dīyati bilaṅgadutiyaṁ, evamevassu me, bhikkhave, pitu nivesane dāsakammakaraporisassa sālimaṁsodano dīyati.   While the bondservants, workers, and staff in other houses are given rough gruel with pickles to eat, in my father’s home they are given fine rice with meat.  

an3.40pāpakammaṁ1Pi En Ru dhamma

pāpakammaṁ pakubbato;   for someone who does bad deeds.  

an3.58kammaniye micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā5Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.   When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā …pe… manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā, vacīsucaritena samannāgatā, manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

an3.59kammaniye3Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.   When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

an3.61sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.   right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

an3.62sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.   right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

an3.63dakkhakammāraputtasuparikammakataṁ1Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bho gotama, nekkhaṁ jambonadaṁ dakkhakammāraputtasuparikammakataṁ ukkāmukhe sukusalasampahaṭṭhaṁ paṇḍukambale nikkhittaṁ bhāsate ca tapate ca virocati ca;   or a pendant of river gold, fashioned by a deft smith, well-wrought in the forge, and placed on a cream rug where it shines and glows and radiates.  

an3.65pāpakammaṁ2Pi En Ru dhamma

Akarontaṁ kho pana maṁ pāpakammaṁ kuto dukkhaṁ phusissatī’ti, ayamassa tatiyo assāso adhigato hoti.   and since I’m not doing anything bad, how can suffering touch me?’ This is the third consolation they’ve won.  
‘Sace kho pana karoto karīyati pāpaṁ, na kho panāhaṁ kassaci pāpaṁ cetemi, akarontaṁ kho pana maṁ pāpakammaṁ kuto dukkhaṁ phusissatī’ti, ayamassa tatiyo assāso adhigato hoti.  
 

an3.70dāsakammakaraporisā dāsakammakaraporisā’ti2Pi En Ru dhamma

Jānanti kho panassa dāsakammakaraporisā:   Bondservants, workers, and staff still know:  
‘ime mayhaṁ dāsakammakaraporisā’ti.  
‘These are my bondservants, workers, and staff.’  

an3.74kammakkhayā kammaṁ7Pi En Ru dhamma

Iti kammakkhayā dukkhakkhayo, dukkhakkhayā vedanākkhayo, vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissati—  So with the ending of karma, suffering ends; with the ending of suffering, feeling ends; and with the ending of feeling, all suffering will have been worn away.  
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little.  
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little.  
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little.  

an3.76kammaṁ6Pi En Ru dhamma

“Kāmadhātuvepakkañca, ānanda, kammaṁ nābhavissa, api nu kho kāmabhavo paññāyethā”ti?   “If, Ānanda, there were no deeds to result in the sensual realm, would continued existence in the sensual realm still come about?”  
“Iti kho, ānanda, kammaṁ khettaṁ, viññāṇaṁ bījaṁ, taṇhā sneho.  
“So, Ānanda, deeds are the field, consciousness is the seed, and craving is the moisture.  
Rūpadhātuvepakkañca, ānanda, kammaṁ nābhavissa, api nu kho rūpabhavo paññāyethā”ti?  
If there were no deeds to result in the realm of luminous form, would continued existence in the realm of luminous form still come about?”  
“Iti kho, ānanda, kammaṁ khettaṁ, viññāṇaṁ bījaṁ, taṇhā sneho.  
“So, Ānanda, deeds are the field, consciousness is the seed, and craving is the moisture.  
Arūpadhātuvepakkañca, ānanda, kammaṁ nābhavissa, api nu kho arūpabhavo paññāyethā”ti?  
If there were no deeds to result in the formless realm, would continued existence in the formless realm still come about?”  
“Iti kho, ānanda, kammaṁ khettaṁ, viññāṇaṁ bījaṁ, taṇhā sneho.  
“So, Ānanda, deeds are the field, consciousness is the seed, and craving is the moisture.  

an3.77kammaṁ6Pi En Ru dhamma

“Kāmadhātuvepakkañca, ānanda, kammaṁ nābhavissa, api nu kho kāmabhavo paññāyethā”ti?   “If, Ānanda, there were no deeds to result in the sensual realm, would continued existence in the sensual realm still come about?”  
“Iti kho, ānanda, kammaṁ khettaṁ, viññāṇaṁ bījaṁ, taṇhā sneho.  
“So, Ānanda, deeds are the field, consciousness is the seed, and craving is the moisture.  
Rūpadhātuvepakkañca, ānanda, kammaṁ nābhavissa, api nu kho rūpabhavo paññāyethā”ti?  
If there were no deeds to result in the realm of luminous form, would continued existence in the realm of luminous form still come about?”  
“Iti kho, ānanda, kammaṁ khettaṁ, viññāṇaṁ bījaṁ, taṇhā sneho.  
“So, Ānanda, deeds are the field, consciousness is the seed, and craving is the moisture.  
Arūpadhātuvepakkañca, ānanda, kammaṁ nābhavissa, api nu kho arūpabhavo paññāyethā”ti?  
If there were no deeds to result in the formless realm, would continued existence in the formless realm still come about?”  
“Iti kho, ānanda, kammaṁ khettaṁ, viññāṇaṁ bījaṁ, taṇhā sneho.  
“So, deeds are the field, consciousness is the seed, and craving is the moisture.  

an3.100kammaṁ pāpakammaṁ31Pi En Ru dhamma

‘yathā yathāyaṁ puriso kammaṁ karoti tathā tathā taṁ paṭisaṁvediyatī’ti, evaṁ santaṁ, bhikkhave, brahmacariyavāso na hoti, okāso na paññāyati sammā dukkhassa antakiriyāya.   ‘No matter how this person performs a deed, they experience it the same way.’ This being so, the spiritual life could not be lived, and there’d be no chance of making a complete end of suffering.  
‘yathā yathā vedanīyaṁ ayaṁ puriso kammaṁ karoti tathā tathāssa vipākaṁ paṭisaṁvediyatī’ti, evaṁ santaṁ, bhikkhave, brahmacariyavāso hoti, okāso paññāyati sammā dukkhassa antakiriyāya.  
‘No matter how this person performs a deed, they experience the result as it should be experienced.’ This being so, the spiritual life can be lived, and there is a chance of making a complete end of suffering.  
Idha, bhikkhave, ekaccassa puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
Take the case of a person who does a trivial bad deed, but it lands them in hell.  
pāpakammaṁ → pāpaṁ kammaṁ (bj, pts1ed)  
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, let alone a lot.  
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti?  
What kind of person does a trivial bad deed, but it lands them in hell?  
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
That kind of person does a trivial bad deed, but it lands them in hell.  
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?  
What kind of person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, let alone a lot?  
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
That kind of person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot.  
“Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekaccassa puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
“This is how it is in the case of a person who does a trivial bad deed, but it lands them in hell.  
Idha, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot. …  
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti?  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
 
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
 
Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekaccassa puggalassa appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ.  
This is how it is in the case of a person who does a trivial bad deed, but they go to hell.  
Idha, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot. …  
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tamenaṁ nirayaṁ upaneti?  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
 
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
 
Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
This is how it is in the case of a person who does a trivial bad deed, but it lands them in hell.  
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot. …  
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti?  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.  
 
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?  
 
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.  
 
‘yathā yathāyaṁ puriso kammaṁ karoti tathā tathā taṁ paṭisaṁvedetī’ti, evaṁ santaṁ, bhikkhave, brahmacariyavāso na hoti, okāso na paññāyati sammā dukkhassa antakiriyāya.  
‘No matter how this person performs a deed, they experience it the same way.’ This being so, the spiritual life could not be lived, and there’d be no chance of making a complete end of suffering.  
‘yathā yathā vedanīyaṁ ayaṁ puriso kammaṁ karoti tathā tathā tassa vipākaṁ paṭisaṁvedetī’ti, evaṁ santaṁ, bhikkhave, brahmacariyavāso hoti, okāso paññāyati sammā dukkhassa antakiriyāyā”ti.  
‘No matter how this person performs a deed, they experience the result as it should be experienced.’ This being so, the spiritual life can be lived, and there is a chance of making a complete end of suffering.” 

an3.101kammaniyañca kammaniyaṁ micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā4Pi En Ru dhamma

Taṁ hoti jātarūpaṁ dhantaṁ sandhantaṁ niddhantaṁ aniddhantakasāvaṁ, na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā upeti kammāya.   Still the gold is not settled and the dross is not totally gone. It’s not pliable, workable, or radiant, but is brittle and not completely ready for working.  
Taṁ hoti jātarūpaṁ dhantaṁ sandhantaṁ niddhantaṁ niddhantakasāvaṁ, mudu ca hoti kammaniyañca pabhassarañca, na ca pabhaṅgu, sammā upeti kammāya.  
The gold becomes pliable, workable, and radiant, not brittle, and ready to be worked.  
So sace ākaṅkhati: ‘dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyaṁ: “ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā”ti, iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyan’ti,  
If they wish: ‘With clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place—and understand how sentient beings are reborn according to their deeds: “These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.” And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. And may I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.’  

an3.102kammaniyañca3Pi En Ru dhamma

Yato ca kho, bhikkhave, adhicittamanuyutto bhikkhu kālena kālaṁ samādhinimittaṁ manasi karoti, kālena kālaṁ paggahanimittaṁ manasi karoti, kālena kālaṁ upekkhānimittaṁ manasi karoti, taṁ hoti cittaṁ muduñca kammaniyañca pabhassarañca, na ca pabhaṅgu, sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya.   But when a mendicant dedicated to the higher mind focuses from time to time on the foundation of immersion, the foundation of exertion, and the foundation of equanimity, their mind becomes pliable, workable, and radiant, not brittle, and has become rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.  
Yato ca kho, bhikkhave, suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā taṁ jātarūpaṁ kālena kālaṁ abhidhamati, kālena kālaṁ udakena paripphoseti, kālena kālaṁ ajjhupekkhati, taṁ hoti jātarūpaṁ muduñca kammaniyañca pabhassarañca, na ca pabhaṅgu, sammā upeti kammāya.  
But when that goldsmith fans it from time to time, sprinkles water on it from time to time, and watches over it from time to time, that gold becomes pliable, workable, and radiant, not brittle, and is ready to be worked.  
Yato ca kho, bhikkhave, adhicittamanuyutto bhikkhu kālena kālaṁ samādhinimittaṁ manasi karoti, kālena kālaṁ paggahanimittaṁ manasi karoti, kālena kālaṁ upekkhānimittaṁ manasi karoti, taṁ hoti cittaṁ muduñca kammaniyañca pabhassarañca, na ca pabhaṅgu, sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya.  
When a mendicant dedicated to the higher mind focuses from time to time on the foundation of immersion, the foundation of exertion, and the foundation of equanimity, their mind becomes pliable, workable, and radiant, not brittle, and has become rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.  

an3.109anavassutakāyakammantassa anavassutamanokammantassa anavassutavacīkammantassa apūtikāyakammantassa apūtimanokammantassa apūtivacīkammantassa arakkhitakāyakammantassa arakkhitamanokammantassa arakkhitavacīkammantassa avassutakāyakammantassa avassutamanokammantassa avassutavacīkammantassa kāyakammampi manokammampi pūtikāyakammantassa pūtimanokammantassa pūtivacīkammantassa rakkhitakāyakammantassa rakkhitamanokammantassa rakkhitavacīkammantassa vacīkammampi72Pi En Ru dhamma

“citte, gahapati, arakkhite kāyakammampi arakkhitaṁ hoti, vacīkammampi arakkhitaṁ hoti, manokammampi arakkhitaṁ hoti.   “Householder, when the mind is unprotected, deeds of body, speech, and mind are unprotected.  
Tassa arakkhitakāyakammantassa arakkhitavacīkammantassa arakkhitamanokammantassa kāyakammampi avassutaṁ hoti, vacīkammampi avassutaṁ hoti, manokammampi avassutaṁ hoti.  
When deeds are unprotected, they become corrupted.  
Tassa avassutakāyakammantassa avassutavacīkammantassa avassutamanokammantassa kāyakammampi pūtikaṁ hoti, vacīkammampi pūtikaṁ hoti, manokammampi pūtikaṁ hoti.  
When deeds are corrupted, they become rotten.  
Tassa pūtikāyakammantassa pūtivacīkammantassa pūtimanokammantassa na bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, na bhaddikā kālakiriyā.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind are rotten will not have a good death.  
Evamevaṁ kho, gahapati, citte arakkhite kāyakammampi arakkhitaṁ hoti, vacīkammampi arakkhitaṁ hoti, manokammampi arakkhitaṁ hoti.  
In the same way, when the mind is unprotected, bodily, verbal, and mental deeds are unprotected. …  
Tassa arakkhitakāyakammantassa arakkhitavacīkammantassa arakkhitamanokammantassa kāyakammampi avassutaṁ hoti, vacīkammampi avassutaṁ hoti, manokammampi avassutaṁ hoti.  
 
Tassa avassutakāyakammantassa avassutavacīkammantassa avassutamanokammantassa kāyakammampi pūtikaṁ hoti, vacīkammampi pūtikaṁ hoti, manokammampi pūtikaṁ hoti.  
 
Tassa pūtikāyakammantassa pūtivacīkammantassa pūtimanokammantassa na bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, na bhaddikā kālakiriyā.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind are rotten will not have a good death.  
Citte, gahapati, rakkhite kāyakammampi rakkhitaṁ hoti, vacīkammampi rakkhitaṁ hoti, manokammampi rakkhitaṁ hoti.  
When the mind is protected, bodily, verbal, and mental deeds are protected.  
Tassa rakkhitakāyakammantassa rakkhitavacīkammantassa rakkhitamanokammantassa kāyakammampi anavassutaṁ hoti, vacīkammampi anavassutaṁ hoti, manokammampi anavassutaṁ hoti.  
When deeds are protected, they don’t become corrupted.  
Tassa anavassutakāyakammantassa anavassutavacīkammantassa anavassutamanokammantassa kāyakammampi apūtikaṁ hoti, vacīkammampi apūtikaṁ hoti, manokammampi apūtikaṁ hoti.  
When deeds aren’t corrupted, they don’t become rotten.  
Tassa apūtikāyakammantassa apūtivacīkammantassa apūtimanokammantassa bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, bhaddikā kālakiriyā.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind aren’t rotten will have a good death.  
Evamevaṁ kho, gahapati, citte rakkhite kāyakammampi rakkhitaṁ hoti, vacīkammampi rakkhitaṁ hoti, manokammampi rakkhitaṁ hoti.  
In the same way, when the mind is protected, bodily, verbal, and mental deeds are protected. …  
Tassa rakkhitakāyakammantassa rakkhitavacīkammantassa rakkhitamanokammantassa kāyakammampi anavassutaṁ hoti, vacīkammampi anavassutaṁ hoti, manokammampi anavassutaṁ hoti.  
 
Tassa anavassutakāyakammantassa anavassutavacīkammantassa anavassutamanokammantassa kāyakammampi apūtikaṁ hoti, vacīkammampi apūtikaṁ hoti, manokammampi apūtikaṁ hoti.  
 
Tassa apūtikāyakammantassa apūtivacīkammantassa apūtimanokammantassa bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, bhaddikā kālakiriyā”ti.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind aren’t rotten will have a good death.” 

an3.110abyāpannakāyakammantassa abyāpannamanokammantassa abyāpannavacīkammantassa byāpannakāyakammantassa byāpannamanokammantassa byāpannavacīkammantassa kāyakammampi manokammampi vacīkammampi23Pi En Ru dhamma

“citte, gahapati, byāpanne kāyakammampi byāpannaṁ hoti, vacīkammampi byāpannaṁ hoti, manokammampi byāpannaṁ hoti.   “Householder, when the mind is fallen, bodily, verbal, and mental deeds are fallen.  
Tassa byāpannakāyakammantassa byāpannavacīkammantassa byāpannamanokammantassa na bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, na bhaddikā kālakiriyā.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind are fallen will not have a good death.  
evamevaṁ kho, gahapati, citte byāpanne kāyakammampi byāpannaṁ hoti, vacīkammampi byāpannaṁ hoti, manokammampi byāpannaṁ hoti.  
In the same way, when the mind is fallen, bodily, verbal, and mental deeds are fallen.  
Tassa byāpannakāyakammantassa byāpannavacīkammantassa byāpannamanokammantassa na bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, na bhaddikā kālakiriyā.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind are fallen will not have a good death.  
Citte, gahapati, abyāpanne kāyakammampi abyāpannaṁ hoti, vacīkammampi abyāpannaṁ hoti, manokammampi abyāpannaṁ hoti.  
When the mind is not fallen, bodily, verbal, and mental deeds are not fallen.  
Tassa abyāpannakāyakammantassa abyāpannavacīkammantassa abyāpannamanokammantassa bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, bhaddikā kālakiriyā.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind are not fallen will have a good death.  
evamevaṁ kho, gahapati, citte abyāpanne kāyakammampi abyāpannaṁ hoti, vacīkammampi abyāpannaṁ hoti, manokammampi abyāpannaṁ hoti.  
In the same way, when the mind is not fallen, bodily, verbal, and mental deeds are not fallen.  
Tassa abyāpannakāyakammantassa …pe… abyāpannamanokammantassa bhaddakaṁ maraṇaṁ hoti, bhaddikā kālakiriyā”ti.  
Someone whose deeds of body, speech, and mind are not fallen will have a good death.” 

an3.111kammanirodhāya kammasamudayāya kammaṁ48Pi En Ru dhamma

Yaṁ, bhikkhave, lobhapakataṁ kammaṁ lobhajaṁ lobhanidānaṁ lobhasamudayaṁ, taṁ kammaṁ akusalaṁ taṁ kammaṁ sāvajjaṁ taṁ kammaṁ dukkhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati.   Any deed that emerges from greed, hate, or delusion—born, sourced, and originated from greed, hate, or delusion—is unskillful, blameworthy, results in suffering, and leads to the creation of more deeds, not their cessation.  
Yaṁ, bhikkhave, dosapakataṁ kammaṁ dosajaṁ dosanidānaṁ dosasamudayaṁ, taṁ kammaṁ akusalaṁ taṁ kammaṁ sāvajjaṁ taṁ kammaṁ dukkhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati.  
 
Yaṁ, bhikkhave, mohapakataṁ kammaṁ mohajaṁ mohanidānaṁ mohasamudayaṁ, taṁ kammaṁ akusalaṁ taṁ kammaṁ sāvajjaṁ taṁ kammaṁ dukkhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati.  
 
Yaṁ, bhikkhave, alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, taṁ kammaṁ kusalaṁ taṁ kammaṁ anavajjaṁ taṁ kammaṁ sukhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati.  
Any deed that emerges from contentment, love, or understanding—born, sourced, and originated from contentment, love, or understanding—is skillful, blameless, results in happiness, and leads to the cessation of more deeds, not their creation.  
Yaṁ, bhikkhave, adosapakataṁ kammaṁ adosajaṁ adosanidānaṁ adosasamudayaṁ, taṁ kammaṁ kusalaṁ taṁ kammaṁ anavajjaṁ taṁ kammaṁ sukhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati.  
 
Yaṁ, bhikkhave, amohapakataṁ kammaṁ amohajaṁ amohanidānaṁ amohasamudayaṁ, taṁ kammaṁ kusalaṁ taṁ kammaṁ anavajjaṁ taṁ kammaṁ sukhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati.  
 

an3.116samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, idhekacco puggalo sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Furthermore, a person, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, idhekacco puggalo sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, a person, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

an3.119kammantasampadā kammantasutta kammantavipatti7Pi En Ru dhamma

Kammantasutta   Action  
Kammantavipatti, ājīvavipatti, diṭṭhivipatti.  
Failure in action, livelihood, and view.  
Katamā ca, bhikkhave, kammantavipatti?  
And what is failure in action?  
Ayaṁ vuccati, bhikkhave, kammantavipatti.  
This is called ‘failure in action’.  
Kammantasampadā, ājīvasampadā, diṭṭhisampadā.  
Accomplishment in action, livelihood, and view.  
Katamā ca, bhikkhave, kammantasampadā?  
And what is accomplishment in action?  
Ayaṁ vuccati, bhikkhave, kammantasampadā.  
This is called ‘accomplishment in action’.  

an3.122kammanto1Pi En Ru dhamma

Apaṇṇako ca kammanto,   " 

an3.137kammavādo kammavādā kammaṁ7Pi En Ru dhamma

‘natthi kammaṁ, natthi kiriyaṁ, natthi vīriyan’ti.   ‘There is no power in deeds, action, or energy.’  
Yepi te, bhikkhave, ahesuṁ atītamaddhānaṁ arahanto sammāsambuddhā, tepi bhagavanto kammavādā ceva ahesuṁ kiriyavādā ca vīriyavādā ca.  
Now, all the perfected ones, the fully awakened Buddhas who lived in the past taught the efficacy of deeds, action, and energy.  
‘natthi kammaṁ, natthi kiriyaṁ, natthi vīriyan’ti.  
‘There is no power in deeds, action, or energy.’  
Yepi te, bhikkhave, bhavissanti anāgatamaddhānaṁ arahanto sammāsambuddhā, tepi bhagavanto kammavādā ceva bhavissanti kiriyavādā ca vīriyavādā ca.  
All the perfected ones, the fully awakened Buddhas who will live in the future will teach the efficacy of deeds, action, and energy.  
‘natthi kammaṁ, natthi kiriyaṁ, natthi vīriyan’ti.  
‘There is no power in deeds, action, or energy.’  
Ahampi, bhikkhave, etarahi arahaṁ sammāsambuddho kammavādo ceva kiriyavādo ca vīriyavādo ca.  
I too, the perfected one, the fully awakened Buddha in the present, teach the efficacy of deeds, action, and energy.  
‘natthi kammaṁ, natthi kiriyaṁ, natthi vīriyan’ti.  
‘There is no power in deeds, action, or energy.’  

an3.155kāyakammaṁ manokammaṁ vācākammaṁ3Pi En Ru dhamma

Padakkhiṇaṁ kāyakammaṁ,   Worthy deeds of body,  
vācākammaṁ padakkhiṇaṁ;  
verbal worthy deeds,  
Padakkhiṇaṁ manokammaṁ,  
worthy deeds of mind,  

an3.156-162sammākammantaṁ1Pi En Ru dhamma

sammākammantaṁ bhāveti …   right action …  

an3.163-182kammapathapeyyāla kammapathapeyyālaṁ kammapathesu3Pi En Ru dhamma

17. Kammapathapeyyāla   The Chapter on Ways of Performing Deeds  
Kammapathapeyyālaṁ niṭṭhitaṁ.  
 
Kammapathesu peyyālaṁ,  
" 

an4.5kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco puggalo kāme ca paṭisevati, pāpañca kammaṁ karoti.   It’s a person who takes part in sensual pleasures and does bad deeds.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo kāme ca nappaṭisevati, pāpañca kammaṁ na karoti, sahāpi dukkhena sahāpi domanassena assumukhopi rudamāno paripuṇṇaṁ parisuddhaṁ brahmacariyaṁ carati.  
It’s a person who doesn’t take part in sensual pleasures or do bad deeds. They live the full and pure spiritual life in pain and sadness, weeping, with tearful faces.  

an4.23sabbakammakkhayaṁ1Pi En Ru dhamma

Sabbakammakkhayaṁ patto,   He has attained the end of all deeds,  

an4.28sabbakammavihāyīnaṁ1Pi En Ru dhamma

Sabbakammavihāyīnaṁ,   Who can hold back the dispeller,  

an4.36okkamma1Pi En Ru dhamma

Atha kho bhagavā maggā okkamma aññatarasmiṁ rukkhamūle nisīdi pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā.   The Buddha had left the road and sat at the root of a tree cross-legged, setting his body straight, and establishing mindfulness in front of him.  

an4.53okkamma1Pi En Ru dhamma

Atha kho bhagavā maggā okkamma aññatarasmiṁ rukkhamūle (…) nisīdi.   The Buddha left the road and sat at the root of a tree,  

an4.60kammaṁ1Pi En Ru dhamma

Kammaṁ katvāna bhaddakan”ti.   having done excellent deeds.”  

an4.61pattakammasutta pattakammavagga puttadāradāsakammakaraporise3Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  
Pattakammasutta  
Fitting Deeds  
Puttadāradāsakammakaraporise sukheti pīṇeti sammā sukhaṁ pariharati.  
He makes his children, partners, bondservants, workers, and staff happy …  

an4.62pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.63pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.64pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.65pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.66kammaṁ pattakammavagga3Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  
Karontākusalaṁ kammaṁ,  
do unskillful deeds  
kammaṁ → dhammaṁ (mr)  

an4.67pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.68pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.69pattakammavagga1Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  

an4.70pattakammavagga pattakammavaggo pattakammaṁ3Pi En Ru dhamma

7. Pattakammavagga   7. Fitting Deeds  
Pattakammavaggo dutiyo.  
 
Pattakammaṁ ānaṇyako,  
 

an4.73dāsakammakaraporisesu1Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bhikkhave, vadhukā yaññadeva rattiṁ vā divaṁ vā ānītā hoti, tāvadevassā tibbaṁ hirottappaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sassuyāpi sasurepi sāmikepi antamaso dāsakammakaraporisesu.   It’s like a bride on the day or night she’s first brought to her husband’s home. Right away she sets up a keen sense of conscience and prudence for her mother and father in law, her husband, and even the bondservants, workers, and staff.  

an4.77kammavipāko1Pi En Ru dhamma

Kammavipāko, bhikkhave, acinteyyo, na cintetabbo;   The results of deeds …  

an4.80kammantaṁ2Pi En Ru dhamma

“Ko nu kho, bhante, hetu ko paccayo, yena mātugāmo neva sabhāyaṁ nisīdati, na kammantaṁ payojeti, na kambojaṁ gacchatī”ti?   “Sir, what is the cause, what is the reason why females don’t attend council meetings, work for a living, or travel to Persia?”  
ayaṁ kho, ānanda, hetu ayaṁ paccayo, yena mātugāmo neva sabhāyaṁ nisīdati, na kammantaṁ payojeti, na kambojaṁ gacchatī”ti.  
This is the cause, this is the reason why females don’t attend council meetings, work for a living, or travel to Persia.”  

an4.87kammavipākajāni2Pi En Ru dhamma

Yāni kho pana tāni vedayitāni pittasamuṭṭhānāni vā semhasamuṭṭhānāni vā vātasamuṭṭhānāni vā sannipātikāni vā utupariṇāmajāni vā visamaparihārajāni vā opakkamikāni vā kammavipākajāni vā, tāni panassa na bahudeva uppajjanti. Appābādho hoti.   They’re healthy, so the various unpleasant feelings—stemming from disorders of bile, phlegm, wind, or their conjunction; or caused by change in weather, by not taking care of yourself, by overexertion, or as the result of past deeds—usually don’t come up.  
Yāni kho pana tāni vedayitāni pittasamuṭṭhānāni vā semhasamuṭṭhānāni vā vātasamuṭṭhānāni vā sannipātikāni vā utupariṇāmajāni vā visamaparihārajāni vā opakkamikāni vā kammavipākajāni vā, tāni me na bahudeva uppajjanti. Appābādhohamasmi.  
I’m healthy …  

an4.89sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhu sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti, sammāājīvo hoti, sammāvāyāmo hoti, sammāsati hoti, sammāsamādhi hoti.   It’s when a mendicant has right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Idha, bhikkhave, bhikkhu sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti, sammāājīvo hoti, sammāvāyāmo hoti, sammāsati hoti, sammāsamādhi hoti, sammāñāṇī hoti, sammāvimutti hoti, no ca kho aṭṭha vimokkhe kāyena phusitvā viharati.  
It’s when they have right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom. But they don’t have direct meditative experience of the eight liberations.  

an4.121kammakāraṇā kammaṁ pāpakammaṁ5Pi En Ru dhamma

‘ahañceva kho pana kāyena duccaritaṁ careyyaṁ, vācāya duccaritaṁ careyyaṁ, manasā duccaritaṁ careyyaṁ, kiñca taṁ yaṁ maṁ attā sīlato na upavadeyyā’ti.   ‘If I were to do bad things by way of body, speech, and mind, wouldn’t I blame myself for my conduct?’  
ahañceva → ahañce (?) | kiñca taṁ yaṁ maṁ → kiñca taṁ maṁ (bj); kiñca maṁ (sya-all, km); kiñca taṁ kammaṁ (pts1ed, mr) 
Idha, bhikkhave, ekacco passati coraṁ āgucāriṁ, rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente,  
It’s when someone sees that the kings have arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— 
‘yathārūpānaṁ kho pāpakānaṁ kammānaṁ hetu coraṁ āgucāriṁ rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kārenti, kasāhipi tāḷenti …pe… asināpi sīsaṁ chindanti, ahañceva kho pana evarūpaṁ pāpakammaṁ kareyyaṁ, mampi rājāno gahetvā evarūpā vividhā kammakāraṇā kāreyyuṁ, kasāhipi tāḷeyyuṁ, vettehipi tāḷeyyuṁ, addhadaṇḍakehipi tāḷeyyuṁ, hatthampi chindeyyuṁ, pādampi chindeyyuṁ, hatthapādampi chindeyyuṁ, kaṇṇampi chindeyyuṁ, nāsampi chindeyyuṁ, kaṇṇanāsampi chindeyyuṁ, bilaṅgathālikampi kareyyuṁ, saṅkhamuṇḍikampi kareyyuṁ;  
‘If I were to do the same kind of bad deed, the kings would punish me in the same way.’ …  

an4.134kammaphalūpajīvī4Pi En Ru dhamma

Uṭṭhānaphalūpajīvī na kammaphalūpajīvī,   One who lives off the fruit of initiative, but not deeds;  
kammaphalūpajīvī na uṭṭhānaphalūpajīvī,  
one who lives off the fruit of deeds, but not initiative;  
uṭṭhānaphalūpajīvī ceva kammaphalūpajīvī ca,  
one who lives off the fruit of both deeds and initiative;  
neva uṭṭhānaphalūpajīvī na kammaphalūpajīvī— 
one who lives off the fruit of neither initiative nor deeds.  

an4.187añjalikammaṁ sāmīcikammanti sāmīcikamman’ti sāmīcikammaṁ8Pi En Ru dhamma

‘bālo ayaṁ rājā eḷeyyo samaṇe rāmaputte abhippasanno, samaṇe ca pana rāmaputte evarūpaṁ paramanipaccakāraṁ karoti, yadidaṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammanti.   ‘This King Eḷeyya is a fool to be so devoted to the ascetic Rāmaputta. He even shows him the utmost deference by bowing down to him, rising up for him, greeting him with joined palms, and observing proper etiquette for him.  
yamako moggallo uggo nāvindakī gandhabbo aggivesso, ye samaṇe rāmaputte abhippasannā, samaṇe ca pana rāmaputte evarūpaṁ paramanipaccakāraṁ karonti, yadidaṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikamman’ti.  
Yamaka, Moggalla, Ugga, Nāvindakī, Gandhabba, and Aggivessa—for they show the same kind of deference to Rāmaputta.’  
Yasmā ca kho, bho, samaṇo rāmaputto raññā eḷeyyena paṇḍitena paṇḍitataro karaṇīyādhikaraṇīyesu vacanīyādhivacanīyesu alamatthadasatarena alamatthadasataro, tasmā rājā eḷeyyo samaṇe rāmaputte abhippasanno, samaṇe ca pana rāmaputte evarūpaṁ paramanipaccakāraṁ karoti, yadidaṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ’.  
‘It’s because the ascetic Rāmaputta is even more astute and expert than King Eḷeyya that the king is so devoted to him. That’s why he even shows Rāmaputta the utmost deference by bowing down to him, rising up for him, greeting him with joined palms, and observing proper etiquette for him.  
samaṇe ca pana rāmaputte evarūpaṁ paramanipaccakāraṁ karonti, yadidaṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikamman’ti.  
It’s because Rāmaputta is even more astute and expert than King Eḷeyya that the king is so devoted to him. That’s why he even shows Rāmaputta the utmost deference by bowing down to him, rising up for him, greeting him with joined palms, and observing proper etiquette for him.’  

an4.190samatikkamma3Pi En Ru dhamma

Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, he enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, he enters and remains in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Going totally beyond the dimension of nothingness, he enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  

an4.193kammaṁ4Pi En Ru dhamma

Lobhaṁ vineyya viharanto na lobhajaṁ kammaṁ karissasi kāyena vācāya manasā.   Then you won’t act out of greed by way of body, speech, or mind.  
Dosaṁ vineyya viharanto na dosajaṁ kammaṁ karissasi kāyena vācāya manasā.  
Then you won’t act out of hate … delusion … aggression by way of body, speech, or mind.”  
Mohaṁ vineyya viharanto na mohajaṁ kammaṁ karissasi kāyena vācāya manasā.  
 
Sārambhaṁ vineyya viharanto na sārambhajaṁ kammaṁ karissasi kāyena vācāya manasā’”ti.  
 

an4.195kammaṁ pāpakammaṁ10Pi En Ru dhamma

Idhassa, bhante, pubbe pāpakammaṁ kataṁ avipakkavipākaṁ.   Take a person who did bad deeds in a past life. But the result of that has not yet ripened.  
Idhassa, bhante, pubbe pāpakammaṁ kataṁ avipakkavipākaṁ.  
 
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti, sandiṭṭhikā nijjarā akālikā ehipassikā opaneyyikā paccattaṁ veditabbā viññūhi.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little. This wearing away is apparent in the present life, immediately effective, inviting inspection, relevant, so that sensible people can know it for themselves.  
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little.  
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little.  
So navañca kammaṁ na karoti, purāṇañca kammaṁ phussa phussa byantīkaroti.  
They don’t perform any new deeds, and old deeds are eliminated by experiencing their results little by little.  

an4.196suparikammakatā2Pi En Ru dhamma

“Asu hi, bhante, sālalaṭṭhi bahiddhā suparikammakatā anto avisuddhā.   Because that green sal tree is well worked on the outside, but inside it’s still not cleared out.  
“Asu hi, bhante, sālalaṭṭhi bahiddhā suparikammakatā, anto suvisuddhā nāvākatā phiyārittabaddhā.  
Because that green sal tree is well worked on the outside, cleared out on the inside, made into a boat, and fixed with oars and rudder.  

an4.198kammakarāti kammaniye kurūrakammantā parikammatthāyāti4Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco puggalo orabbhiko hoti sūkariko sākuṇiko māgaviko luddo macchaghātako coro coraghātako goghātako bandhanāgāriko, ye vā panaññepi keci kurūrakammantā.   It’s when a person is a slaughterer of sheep, pigs, poultry, or deer, a hunter or fisher, a bandit, an executioner, a butcher of cattle, a jailer, or has some other cruel livelihood.  
‘ettakā usabhā haññantu yaññatthāya, ettakā vacchatarā haññantu yaññatthāya, ettakā vacchatariyo haññantu yaññatthāya, ettakā ajā haññantu yaññatthāya, ettakā urabbhā haññantu yaññatthāya, ettakā assā haññantu yaññatthāya, ettakā rukkhā chijjantu yūpatthāya, ettakā dabbhā lūyantu barihisatthāyā’ti.  
‘Slaughter this many bulls, bullocks, heifers, goats, rams, and horses for the sacrifice! Fell this many trees and reap this much grass for the sacrificial equipment!’  
ettakā assā haññantu yaññatthāya → etthantare pāṭho si, sya-all, km, pts1ed potthakesu, barihisatthāyā’ti → parikammatthāyāti (mr)  
Yepissa te honti dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā tepi daṇḍatajjitā bhayatajjitā assumukhā rudamānā parikammāni karonti.  
His bondservants, employees, and workers do their jobs under threat of punishment and danger, weeping, with tearful faces.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya …pe…  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives …  

an4.203sattakammasutta2Pi En Ru dhamma

Sattakammasutta   Seven Kinds of Deeds  
Sattakammasutta → tatiyasappurisasuttaṁ (bj)  

an4.204dasakammasutta2Pi En Ru dhamma

Dasakammasutta   Ten Kinds of Deeds  
Dasakammasutta → catutthasappurisasuttaṁ (bj) 

an4.205micchākammante micchākammanto sammākammante sammākammanto6Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco micchādiṭṭhiko hoti, micchāsaṅkappo hoti, micchāvāco hoti, micchākammanto hoti, micchāājīvo hoti, micchāvāyāmo hoti, micchāsati hoti, micchāsamādhi hoti.   It’s someone who has wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion.  
attanā ca micchākammanto hoti, parañca micchākammante samādapeti;  
 
Idha, bhikkhave, ekacco sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti, sammāājīvo hoti, sammāvāyāmo hoti, sammāsati hoti, sammāsamādhi hoti.  
It’s someone who has right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
attanā ca sammākammanto hoti, parañca sammākammante samādapeti;  
 

an4.210dasakammaṁ sattakammaṁ2Pi En Ru dhamma

Sattakammaṁ atho ca dasakammaṁ;    

an4.215micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

…pe… Micchādiṭṭhiko hoti, micchāsaṅkappo hoti, micchāvāco hoti, micchākammanto hoti …pe… sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti.   “Someone with four qualities is cast down to hell. … wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action. … Someone with four qualities is raised up to heaven. … right view, right thought, right speech, right action. …” 

an4.225micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

…pe… Micchādiṭṭhiko hoti, micchāsaṅkappo hoti, micchāvāco hoti, micchākammanto hoti …pe… sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti …pe….   “A foolish person … creates much wickedness. … wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action. … An astute person … creates much merit. … right view, right thought, right speech, right action. …” 

an4.232kammakkhayāya kammavagga kammaṁ paṭhamakammasuttaṁ7Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Saṅkhittasutta  
Deeds In Brief  
Saṅkhittasutta → paṭhamakammasuttaṁ (bj)  
Atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;  
There are dark deeds with dark results.  
atthi, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
There are bright deeds with bright results.  
atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
There are dark and bright deeds with dark and bright results.  
atthi, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
There are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.233kammakkhayāya kammavagga kammaṁ19Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;  
There are dark deeds with dark results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
bright deeds with bright results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
dark and bright deeds with dark and bright results; and  
atthi, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?  
And what are dark deeds with dark results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
And what are bright deeds with bright results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
Tatra, bhikkhave, yamidaṁ kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā, yamidaṁ kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā, yamidaṁ kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā— 
It’s the intention to give up dark deeds with dark results, bright deeds with bright results, and both dark and bright deeds with both dark and bright results.  
idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.234kammakkhayāya kammasaccāyaṁ kammasaccāyī kammasamārambhaṭṭhāyī’ti kammavagga kammaṁ23Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
kammasaccāyaṁ, bho, loko kammasamārambhaṭṭhāyī”ti.  
The world exists through deeds, and it remains because deeds are undertaken.”  
kammasaccāyaṁ → kammasaccāyī (mr) 
Atthi, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;  
There are dark deeds with dark results;  
atthi, brāhmaṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
bright deeds with bright results;  
atthi, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
dark and bright deeds with dark and bright results; and  
atthi, brāhmaṇa, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?  
And what are the dark deeds with dark results?  
Idaṁ vuccati, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
And what are bright deeds with bright results?  
Idaṁ vuccati, brāhmaṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Idaṁ vuccati, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
Tatra, brāhmaṇa, yamidaṁ kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā, yamidaṁ kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā, yamidaṁ kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā— 
It’s the intention to give up dark deeds with dark results, bright deeds with bright results, and both dark and bright deeds with both dark and bright results.  
idaṁ vuccati, brāhmaṇa, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.235kammakkhayāya kammavagga kammaṁ17Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;  
There are dark deeds with dark results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
bright deeds with bright results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
dark and bright deeds with dark and bright results; and  
atthi, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?  
And what are the dark deeds with dark results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
And what are bright deeds with bright results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Idha, bhikkhave, ekacco sabyābajjhampi abyābajjhampi kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
It’s when someone makes both hurtful and pleasing choices by way of body, speech, and mind. These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
Tatra, bhikkhave, yamidaṁ kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
It’s the intention to give up dark deeds with dark results, bright deeds with bright results, and both dark and bright deeds with both dark and bright results. These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.236kammakkhayāya kammavagga kammaṁ17Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;  
There are dark deeds with dark results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
bright deeds with bright results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
dark and bright deeds with dark and bright results; and  
atthi, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?  
And what are dark deeds with dark results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
And what are bright deeds with bright results?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Idha, bhikkhave, ekacco sabyābajjhampi abyābajjhampi kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
It’s when someone makes both hurtful and pleasing choices by way of body, speech, and mind. These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
Tatra, bhikkhave, yamidaṁ kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
It’s the intention to give up dark deeds with dark results, bright deeds with bright results, and both dark and bright deeds with both dark and bright results. These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.237kammakkhayāya kammavagga kammaṁ16Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;  
There are dark deeds with dark results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
bright deeds with bright results;  
atthi, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
dark and bright deeds with dark and bright results; and  
atthi, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?  
And what are dark deeds with dark results?  
Idha, bhikkhave, ekacco sabyābajjhaṁ kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
It’s when someone makes hurtful choices by way of body, speech, and mind. These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
And what are bright deeds with bright results?  
Idha, bhikkhave, ekacco abyābajjhaṁ kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
It’s when someone makes pleasing choices by way of body, speech, and mind. These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Idha, bhikkhave, ekacco sabyābajjhampi abyābajjhampi kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
It’s when someone makes both hurtful and pleasing choices by way of body, speech, and mind. These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.238kammakkhayāya kammavagga kammaṁ10Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
idha, bhikkhave, ekacco sabyābajjhaṁ kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
And what are dark deeds with dark results? It’s when someone makes hurtful choices by way of body, speech, and mind. These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
And what are bright deeds with bright results?  
Idha, bhikkhave, ekacco abyābajjhaṁ kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
It’s when someone makes pleasing choices by way of body, speech, and mind. These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Idha, bhikkhave, ekacco sabyābajjhampi abyābajjhampi kāyasaṅkhāraṁ abhisaṅkharoti …pe… idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
It’s when someone makes both hurtful and pleasing choices by way of body, speech, and mind. These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
idaṁ vuccati, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

an4.239anavajjakammasuttaṁ kammavagga2Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Sāvajjasutta  
Blameworthy  
Sāvajjasutta → sāvajja-anavajjakammasuttaṁ (bj) 

an4.240abyāpajjhakammasuttaṁ kammavagga2Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Abyābajjhasutta  
Pleasing  
Abyābajjhasutta → sabyāpajjha-abyāpajjhakammasuttaṁ (bj) 

an4.241kammavagga1Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  

an4.242kammavagga kammavaggo2Pi En Ru dhamma

24. Kammavagga   24. Deeds  
Kammavaggo catuttho.  
 

an4.243paṭicchannakammanto2Pi En Ru dhamma

Idhānanda, pāpabhikkhu dussīlo hoti pāpadhammo asuci saṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto assamaṇo samaṇapaṭiñño abrahmacārī brahmacāripaṭiñño antopūti avassuto kasambujāto.   Take an unethical monk, of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner—though claiming to be one—rotten inside, corrupt, and depraved.  
dussīlo pāpadhammo asuci saṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto assamaṇo samaṇapaṭiñño abrahmacārī brahmacāripaṭiñño antopūti avassuto kasambujātoti, samaggā maṁ santā nāsessanti;  
If they’re in harmony, they’ll expel me,  

an4.244kammaṁ pāpakammaṁ16Pi En Ru dhamma

‘pāpakaṁ vata, bho, ayaṁ puriso kammaṁ akāsi gārayhaṁ sīsacchejjaṁ.   ‘This man must have done a truly bad and reprehensible deed, a capital offense.  
So vatassāhaṁ evarūpaṁ pāpakammaṁ na kareyyaṁ gārayhaṁ sīsacchejjan’ti.  
There’s no way I’d ever do such a bad and reprehensible deed, a capital offense.’  
vatassāhaṁ → so vatassāyaṁ (bj, sya-all) | pāpakammaṁ → pāpaṁ kammaṁ (bj, pts1ed) | na kareyyaṁ → na kareyya (si, sya-all)  
‘ahaṁ, bhante, pāpakammaṁ akāsiṁ gārayhaṁ mosallaṁ, yena me āyasmanto attamanā honti taṁ karomī’ti.  
‘Sirs, I’ve done a bad and reprehensible deed, deserving of clubbing. I submit to your pleasure.’  
‘pāpakaṁ vata, bho, ayaṁ puriso kammaṁ akāsi gārayhaṁ mosallaṁ.  
‘This man must have done a truly bad and reprehensible deed, deserving of clubbing. …  
“ahaṁ, bhante, pāpakammaṁ akāsiṁ gārayhaṁ mosallaṁ, yena me āyasmanto attamanā honti taṁ karomī”ti.  
 
So vatassāhaṁ evarūpaṁ pāpakammaṁ na kareyyaṁ gārayhaṁ mosallan’ti.  
There’s no way I’d ever do such a bad and reprehensible deed, deserving of clubbing.’  
‘ahaṁ, bhante, pāpakammaṁ akāsiṁ gārayhaṁ bhasmapuṭaṁ.  
‘Sirs, I’ve done a bad and reprehensible deed, deserving of a sack of ashes.  
‘pāpakaṁ vata, bho, ayaṁ puriso kammaṁ akāsi gārayhaṁ bhasmapuṭaṁ.  
‘This man must have done a truly bad and reprehensible deed, deserving of a sack of ashes. …  
“ahaṁ, bhante, pāpakammaṁ akāsiṁ gārayhaṁ bhasmapuṭaṁ;  
 
So vatassāhaṁ evarūpaṁ pāpakammaṁ na kareyyaṁ gārayhaṁ bhasmapuṭan’ti.  
There’s no way I’d ever do such a bad and reprehensible deed, deserving of a sack of ashes.’  
‘ahaṁ, bhante, pāpakammaṁ akāsiṁ gārayhaṁ upavajjaṁ.  
‘Sirs, I’ve done a bad and reprehensible deed, deserving of criticism.  
‘pāpakaṁ vata, bho, ayaṁ puriso kammaṁ akāsi gārayhaṁ upavajjaṁ.  
‘This man must have done a truly bad and reprehensible deed, deserving of criticism. …  
“ahaṁ, bhante, pāpakammaṁ akāsiṁ gārayhaṁ upavajjaṁ;  
 
So vatassāhaṁ evarūpaṁ pāpakammaṁ na kareyyaṁ gārayhaṁ upavajjan’ti.  
There’s no way I’d ever do such a bad and reprehensible deed, deserving of criticism.’  

an4.263kammasutta2Pi En Ru dhamma

Kammasutta   Deeds  
Kammasutta → sāvajja-anavajjasuttaṁ (bj) 

an4.264kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.265kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.266kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.267kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.268kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.269kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.270kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.271kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.272kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  

an4.273kammapathavagga kammapathavaggo2Pi En Ru dhamma

27. Kammapathavagga   27. Ways of Performing Deeds  
Kammapathavaggo sattamo. 

an5.23kammaniyañca kammaniyaṁ micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā8Pi En Ru dhamma

“Pañcime, bhikkhave, jātarūpassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ jātarūpaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca na ca sammā upeti kammāya.   “Mendicants, there are these five corruptions of gold. When gold is corrupted by these it’s not pliable, workable, or radiant, but is brittle and not completely ready for working.  
ime kho, bhikkhave, pañca jātarūpassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ jātarūpaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca na ca sammā upeti kammāya.  
When gold is corrupted by these five corruptions it’s not pliable, workable, or radiant, but is brittle and not completely ready for working.  
Yato ca kho, bhikkhave, jātarūpaṁ imehi pañcahi upakkilesehi vimuttaṁ hoti, taṁ hoti jātarūpaṁ mudu ca kammaniyañca pabhassarañca na ca pabhaṅgu sammā upeti kammāya.  
But when gold is free of these five corruptions it becomes pliable, workable, and radiant, not brittle, and ready to be worked.  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, pañcime cittassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ cittaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca na ca sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya.  
In the same way, there are these five corruptions of the mind. When the mind is corrupted by these it’s not pliable, workable, or radiant. It’s brittle, and not rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.  
ime kho, bhikkhave, pañca cittassa upakkilesā yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ cittaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca na ca sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya.  
These are the five corruptions of the mind. When the mind is corrupted by these it’s not pliable, workable, or radiant. It’s brittle, and not rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.  
Yato ca kho, bhikkhave, cittaṁ imehi pañcahi upakkilesehi vimuttaṁ hoti, taṁ hoti cittaṁ mudu ca kammaniyañca pabhassarañca na ca pabhaṅgu sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya.  
But when the mind is free of these five corruptions it’s pliable, workable, and radiant. It’s not brittle, and is rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.  
So sace ākaṅkhati: ‘dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyaṁ—ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannāti, iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyan’ti,  
If you wish: ‘With clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place—and understand how sentient beings are reborn according to their deeds: “These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.” And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. And may I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.’  

an5.33kammakarāti kammantā2Pi En Ru dhamma

‘ye te bhattu abbhantarā kammantā uṇṇāti vā kappāsāti vā, tattha dakkhā bhavissāma analasā, tatrupāyāya vīmaṁsāya samannāgatā, alaṁ kātuṁ alaṁ saṁvidhātun’ti.   ‘We will be deft and tireless in doing domestic duties for our husband, such as knitting and sewing. We will have an understanding of how to go about things in order to complete and organize the work.’  
‘yo so bhattu abbhantaro antojano dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tesaṁ katañca katato jānissāma akatañca akatato jānissāma, gilānakānañca balābalaṁ jānissāma, khādanīyaṁ bhojanīyañcassa paccaṁsena saṁvibhajissāmā’ti.  
‘We will know what work our husband’s domestic bondservants, employees, and workers have completed, and what they’ve left incomplete. We will know who is sick, and who is fit or unwell. We will distribute to each a fair portion of fresh and cooked foods.’  

an5.41puttadāradāsakammakaraporise1Pi En Ru dhamma

puttadāradāsakammakaraporise sukheti pīṇeti sammā sukhaṁ pariharati.   He makes his children, partners, bondservants, workers, and staff happy …  

an5.42dāsakammakaraporisassa2Pi En Ru dhamma

dāsakammakaraporisassa atthāya hitāya sukhāya hoti;   bondservants, workers, and staff;  
dāsakammakaraporisassa atthāya hitāya sukhāya hoti;  
 

an5.48kammantopi kammantāpi kammaṁ7Pi En Ru dhamma

Ahañceva kho pana jarādhamme jiṇṇe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.   If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to old age grows old, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Ahañceva → ahañce (?) | kammantāpi nappavatteyyuṁ → kammantopi nappavatteyya (mr)  
Ahañceva kho pana nassanadhamme naṭṭhe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to perishing perishes, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Ahañceva kho pana jarādhamme jiṇṇe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to old age grows old, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Ahañceva kho pana nassanadhamme naṭṭhe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to perishing perishes, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Kammaṁ daḷhaṁ kinti karomi dānī”ti.  
‘The deed is powerful. What can I do now?’” 

an5.49kammaṁ1Pi En Ru dhamma

‘Jarādhammaṁ mā jīrī’ti alabbhanīyaṁ ṭhānaṁ …pe… na socanāya paridevanāya …pe… kammaṁ daḷhaṁ kinti karomi dānī”ti.   That someone liable to old age should not grow old. … Sorrowing and lamenting doesn’t do even a little bit of good … ‘The deed is powerful. What can I do now?’” 

an5.50kammantaṁ kammante kammantāpi kammaṁ9Pi En Ru dhamma

So bhaddāya deviyā kālaṅkatāya piyāya manāpāya neva nhāyati na vilimpati na bhattaṁ bhuñjati na kammantaṁ payojeti—  And since that time, the king did not bathe, anoint himself, eat his meals, or apply himself to his work.  
So bhaddāya deviyā kālaṅkatāya piyāya manāpāya neva nhāyati na vilimpati na bhattaṁ bhuñjati na kammantaṁ payojeti— 
Since then the king does not bathe, anoint himself, eat his meals, or apply himself to his work.  
So bhaddāya deviyā kālaṅkatāya piyāya manāpāya neva nhāyati na vilimpati na bhattaṁ bhuñjati na kammantaṁ payojeti— 
And since she passed away, the king has not bathed, anointed himself, eaten his meals, or got his business done.  
Ahañceva kho pana jarādhamme jiṇṇe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to old age grows old, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Ahañceva kho pana nassanadhamme naṭṭhe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to perishing perishes, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Ahañceva kho pana jarādhamme jiṇṇe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to old age grows old, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Ahañceva kho pana nassanadhamme naṭṭhe soceyyaṁ kilameyyaṁ parideveyyaṁ, urattāḷiṁ kandeyyaṁ, sammohaṁ āpajjeyyaṁ, bhattampi me nacchādeyya, kāyepi dubbaṇṇiyaṁ okkameyya, kammantāpi nappavatteyyuṁ, amittāpi attamanā assu, mittāpi dummanā assū’ti.  
If I were to sorrow and wail and lament, beating my breast and falling into confusion, just because someone liable to perishing perishes, I’d lose my appetite and my physical appearance would deteriorate. My work wouldn’t get done, my enemies would be encouraged, and my friends would be dispirited.’  
Kammaṁ daḷhaṁ kinti karomi dānī”ti.  
‘The deed is powerful. What can I do now?’”  
Ajjatagge dāni mayaṁ nhāyissāma ceva vilimpissāma bhattañca bhuñjissāma kammante ca payojessāmā”ti.  
From this day forth, I will bathe, anoint myself, eat my meals, and apply myself to my work.”  

an5.57kammabandhu kammadāyādo kammadāyādā kammapaṭisaraṇo kammapaṭisaraṇā kammassako kammassakomhi kammassakā kammayoni kammaṁ30Pi En Ru dhamma

‘Kammassakomhi, kammadāyādo kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇo.   ‘I am the owner of my deeds and heir to my deeds. Deeds are my womb, my relative, and my refuge.  
Yaṁ kammaṁ karissāmi—kalyāṇaṁ vā pāpakaṁ vā— 
I shall be the heir of whatever deeds I do, whether good or bad.’  
Kiñca, bhikkhave, atthavasaṁ paṭicca ‘kammassakomhi, kammadāyādo kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇo, yaṁ kammaṁ karissāmi— 
What is the advantage of often reviewing like this: ‘I am the owner of my deeds and heir to my deeds. Deeds are my womb, my relative, and my refuge.  
Idaṁ kho, bhikkhave, atthavasaṁ paṭicca ‘kammassakomhi, kammadāyādo kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇo, yaṁ kammaṁ karissāmi— 
This is the advantage for a woman or a man, a layperson or a renunciate of often reviewing like this: ‘I am the owner of my deeds and heir to my deeds. Deeds are my womb, my relative, and my refuge.  
‘Na kho ahaññeveko kammassako kammadāyādo kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇo, yaṁ kammaṁ karissāmi—kalyāṇaṁ vā pāpakaṁ vā—tassa dāyādo bhavissāmi;  
‘It’s not just me who shall be the owner of my deeds and heir to my deeds.  
atha kho yāvatā sattānaṁ āgati gati cuti upapatti sabbe sattā kammassakā kammadāyādā kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇā, yaṁ kammaṁ karissanti—kalyāṇaṁ vā pāpakaṁ vā—tassa dāyādā bhavissantī’ti.  
For all sentient beings shall be the owners of their deeds and heirs to their deeds, as long as they come and go, pass away and are reborn.’  

an5.58khettakammantasāmantasabyohāre khettakammantasāmantasabyohārā khettakammantasāmantasabyohārānukampitassa puttadāradāsakammakaraporise puttadāradāsakammakaraporisā puttadāradāsakammakaraporisānukampitassa7Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi puttadāradāsakammakaraporise sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.   Furthermore, a gentleman uses his legitimate wealth to honor, respect, esteem, and venerate his wives and children, bondservants, workers, and staff.  
Tamenaṁ puttadāradāsakammakaraporisā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:  
Honored in this way, his wives and children, bondservants, workers, and staff love him with a good heart, wishing:  
Puttadāradāsakammakaraporisānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.  
When a gentleman is loved by his wives and children, bondservants, workers, and staff, you can expect only growth, not decline.  
Puna caparaṁ, mahānāma, kulaputto uṭṭhānavīriyādhigatehi bhogehi bāhābalaparicitehi sedāvakkhittehi dhammikehi dhammaladdhehi khettakammantasāmantasabyohāre sakkaroti garuṁ karoti māneti pūjeti.  
Furthermore, a gentleman uses his legitimate wealth to honor, respect, esteem, and venerate those who work the neighboring fields, and those he does business with.  
khettakammantasāmantasabyohāre → … sāmantasaṁvohāre (bj, pts1ed)  
Tamenaṁ khettakammantasāmantasabyohārā sakkatā garukatā mānitā pūjitā kalyāṇena manasā anukampanti:  
Honored in this way, those who work the neighboring fields, and those he does business with love him with a good heart, wishing:  
Khettakammantasāmantasabyohārānukampitassa, mahānāma, kulaputtassa vuddhiyeva pāṭikaṅkhā, no parihāni.  
When a gentleman is loved by those who work the neighboring fields, and those he does business with, you can expect only growth, not decline.  

an5.75kammaniye1Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.   When his mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—he extends it toward knowledge of the ending of defilements.  

an5.76kammaniye1Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.   When his mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—he extends it toward knowledge of the ending of defilements.  

an5.104kammavipākajāni2Pi En Ru dhamma

Yāni kho pana tāni vedayitāni pittasamuṭṭhānāni vā semhasamuṭṭhānāni vā vātasamuṭṭhānāni vā sannipātikāni vā utupariṇāmajāni vā visamaparihārajāni vā opakkamikāni vā kammavipākajāni vā, tānissa na bahudeva uppajjanti.   They’re healthy, so the various unpleasant feelings—stemming from disorders of bile, phlegm, wind, or their conjunction; or caused by change in weather, by not taking care of themselves, by overexertion, or as the result of past deeds—usually don’t come up.  
Yāni kho pana tāni vedayitāni—pittasamuṭṭhānāni vā semhasamuṭṭhānāni vā vātasamuṭṭhānāni vā sannipātikāni vā utupariṇāmajāni vā visamaparihārajāni vā opakkamikāni vā kammavipākajāni vā—tāni me na bahudeva uppajjanti. Appābādhohamasmi.  
I’m healthy.  

an5.105kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ3Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, mettaṁ vacīkammaṁ … mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.   It’s when a mendicant consistently treats their spiritual companions with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  

an5.119micchākammantā sammākammantā2Pi En Ru dhamma

micchākammantā ca,   and wrong action,  
sammākammantā ca,  
and right action,  

an5.133kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ12Pi En Ru dhamma

‘evarūpaṁ kāyakammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ kāyakammaṁ na sevitabbaṁ;   ‘This kind of bodily action should be cultivated. This kind of bodily action should not be cultivated.  
evarūpaṁ vacīkammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ vacīkammaṁ na sevitabbaṁ;  
This kind of verbal action should be cultivated. This kind of verbal action should not be cultivated.  
evarūpaṁ manokammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ manokammaṁ na sevitabbaṁ;  
This kind of mental action should be cultivated. This kind of mental action should not be cultivated.  
‘evarūpaṁ kāyakammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ kāyakammaṁ na sevitabbaṁ;  
‘This kind of bodily action should be cultivated. This kind of bodily action should not be cultivated.  
evarūpaṁ vacīkammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ vacīkammaṁ na sevitabbaṁ;  
This kind of verbal action should be cultivated. This kind of verbal action should not be cultivated.  
evarūpaṁ manokammaṁ sevitabbaṁ, evarūpaṁ manokammaṁ na sevitabbaṁ;  
This kind of mental action should be cultivated. This kind of mental action should not be cultivated.  

an5.146kammantaṁ2Pi En Ru dhamma

Kammantaṁ kāreti, adhikaraṇaṁ ādiyati, pāmokkhesu bhikkhūsu paṭiviruddho hoti, dīghacārikaṁ anavatthacārikaṁ anuyutto viharati, nappaṭibalo hoti kālena kālaṁ dhammiyā kathāya sandassetuṁ samādapetuṁ samuttejetuṁ sampahaṁsetuṁ.   They start up work projects. They take up disciplinary issues. They conflict with leading mendicants. They like long and aimless wandering. They’re unable to educate, encourage, fire up, and inspire you from time to time with a Dhamma talk.  
Na kammantaṁ kāreti, na adhikaraṇaṁ ādiyati, na pāmokkhesu bhikkhūsu paṭiviruddho hoti, na dīghacārikaṁ anavatthacārikaṁ anuyutto viharati, paṭibalo hoti kālena kālaṁ dhammiyā kathāya sandassetuṁ samādapetuṁ samuttejetuṁ sampahaṁsetuṁ.  
They don’t start up work projects. They don’t take up disciplinary issues. They don’t conflict with leading mendicants. They don’t like long and aimless wandering. They’re able to educate, encourage, fire up, and inspire you from time to time with a Dhamma talk.  

an5.148kammakarāti kammakārāti3Pi En Ru dhamma

Yepissa te honti puttāti vā dārāti vā dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi sussūsanti sotaṁ odahanti aññā cittaṁ upaṭṭhapenti.   And their children, wives, bondservants, employees, and workers want to listen. They actively listen and try to understand.  
kammakarāti → kammakārāti (mr)  

an5.161kammabandhu kammadāyādo kammapaṭisaraṇo kammassakatā kammassako kammayoni kammaṁ7Pi En Ru dhamma

Yasmiṁ, bhikkhave, puggale āghāto jāyetha, kammassakatā tasmiṁ puggale adhiṭṭhātabbā:   You should apply the concept that we are the owners of our deeds to that person:  
‘kammassako ayamāyasmā kammadāyādo kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇo,  
‘This venerable is the owner of their deeds and heir to their deeds. Deeds are their womb, their relative, and their refuge.  
yaṁ kammaṁ karissati kalyāṇaṁ vā pāpakaṁ vā tassa dāyādo bhavissatī’ti;  
They shall be the heir of whatever deeds they do, whether good or bad.’  

an5.175kammaṁ2Pi En Ru dhamma

kotūhalamaṅgaliko hoti, maṅgalaṁ pacceti no kammaṁ;   They follow boisterous superstitious rites, believing in omens rather than deeds.  
akotūhalamaṅgaliko hoti, kammaṁ pacceti no maṅgalaṁ;  
They don’t practice noisy, superstitious rites, and believe in deeds rather than omens.  

an5.178kammaṁ pāpakammaṁ8Pi En Ru dhamma

Api ca khvassa tatheva pāpakammaṁ pavedenti:   Rather, the kings are informed of someone’s bad deed:  
khvassa → khvāssa (bj, pts1ed) | tatheva pāpakammaṁ pavedenti → tatheva pāpakaṁ kammaṁ pavedayanti (bj); tadeva pāpakammaṁ pavedeti (sya-all, km)  
Api ca khvassa tatheva pāpakammaṁ pavedenti:  
Rather, the kings are informed of someone’s bad deed:  
Api ca khvassa tatheva pāpakammaṁ pavedenti:  
Rather, the kings are informed of someone’s bad deed:  
Api ca khvassa tatheva pāpakammaṁ pavedenti:  
Rather, the kings are informed of someone’s bad deed:  
Api ca khvassa tatheva pāpakammaṁ pavedenti:  
Rather, the kings are informed of someone’s bad deed:  

an5.179saṁvutakammantaṁ saṁvutakammanto4Pi En Ru dhamma

“yaṁ kañci, sāriputta, jāneyyātha gihiṁ odātavasanaṁ pañcasu sikkhāpadesu saṁvutakammantaṁ catunnaṁ ābhicetasikānaṁ diṭṭhadhammasukhavihārānaṁ nikāmalābhiṁ akicchalābhiṁ akasiralābhiṁ, so ākaṅkhamāno attanāva attānaṁ byākareyya:   “You should know this, Sāriputta, about those white-clothed laypeople whose actions are restrained in the five precepts, and who get four blissful meditations in the present life belonging to the higher mind when they want, without trouble or difficulty. They may, if they wish, declare of themselves:  
Katamesu pañcasu sikkhāpadesu saṁvutakammanto hoti?  
And what are the five precepts in which their actions are restrained?  
Imesu pañcasu sikkhāpadesu saṁvutakammanto hoti.  
These are the five precepts in which their actions are restrained.  
Yaṁ kañci, sāriputta, jāneyyātha gihiṁ odātavasanaṁ—imesu pañcasu sikkhāpadesu saṁvutakammantaṁ, imesañca catunnaṁ ābhicetasikānaṁ diṭṭhadhammasukhavihārānaṁ nikāmalābhiṁ akicchalābhiṁ akasiralābhiṁ, so ākaṅkhamāno attanāva attānaṁ byākareyya:  
You should know this, Sāriputta, about those white-clothed laypeople whose actions are restrained in the five precepts, and who get four blissful meditations in the present life belonging to the higher mind when they want, without trouble or difficulty. They may, if they wish, declare of themselves:  

an5.180okkamma ukkamma3Pi En Ru dhamma

disvāna maggā okkamma yena taṁ sālavanaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā taṁ sālavanaṁ ajjhogāhetvā aññatarasmiṁ padese sitaṁ pātvākāsi.   He left the road, went to the sal grove, and plunged deep into it. And at a certain spot he smiled.  
disvāna → disvā (bj, pts1ed) | okkamma → ukkamma (katthaci)  

an5.194kammantaṁ1Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena kāraṇapālī brāhmaṇo licchavīnaṁ kammantaṁ kāreti.   Now at that time the brahmin Kāraṇapālī was working for the Licchavis.  

an5.227puttadāradāsakammakaraporise1Pi En Ru dhamma

Bhoge nissāya attānaṁ sukheti pīṇeti sammā sukhaṁ pariharati, mātāpitaro sukheti pīṇeti sammā sukhaṁ pariharati, puttadāradāsakammakaraporise sukheti pīṇeti sammā sukhaṁ pariharati, mittāmacce sukheti pīṇeti sammā sukhaṁ pariharati, samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpeti sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ.   Riches enable you to make yourself happy and pleased, to make your mother and father; your children, partners, bondservants, workers, and staff, and your friends and colleagues happy and pleased, and to keep them all happy. And they enable you to establish an uplifting religious donation for ascetics and brahmins that’s conducive to heaven, ripens in happiness, and leads to heaven.  

an5.228dāsakammakaraporisā kammaṁ4Pi En Ru dhamma

dāsakammakaraporisā vimukhā kammaṁ karonti;   Bondservants, workers, and staff do their duties neglectfully.  
dāsakammakaraporisā avimukhā kammaṁ karonti;  
Bondservants, workers, and staff do their duties attentively.  

an6.2micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

Dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.   With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

an6.11kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ3Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, ayampi dhammo sāraṇīyo.   Firstly, a mendicant consistently treats their spiritual companions with bodily kindness, both in public and in private. This is a warm-hearted quality.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, ayampi dhammo sāraṇīyo.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with verbal kindness, both in public and in private. This too is a warm-hearted quality.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, ayampi dhammo sāraṇīyo.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with mental kindness …  

an6.12kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ3Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca,   Firstly, a mendicant consistently treats their spiritual companions with bodily kindness, both in public and in private.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti …pe….  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with verbal kindness …  
Mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, ayampi dhammo sāraṇīyo piyakaraṇo garukaraṇo saṅgahāya avivādāya sāmaggiyā ekībhāvāya saṁvattati.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with mental kindness …  

an6.14kammarato2Pi En Ru dhamma

Idhāvuso, bhikkhu kammārāmo hoti kammarato kammārāmataṁ anuyutto, bhassārāmo hoti bhassarato bhassārāmataṁ anuyutto, niddārāmo hoti niddārato niddārāmataṁ anuyutto, saṅgaṇikārāmo hoti saṅgaṇikarato saṅgaṇikārāmataṁ anuyutto, saṁsaggārāmo hoti saṁsaggarato saṁsaggārāmataṁ anuyutto, papañcārāmo hoti papañcarato papañcārāmataṁ anuyutto.   Take a mendicant who relishes work, talk, sleep, company, closeness, and proliferation. They love these things and like to relish them.  
Idhāvuso, bhikkhu na kammārāmo hoti na kammarato na kammārāmataṁ anuyutto, na bhassārāmo hoti na bhassarato na bhassārāmataṁ anuyutto, na niddārāmo hoti na niddārato na niddārāmataṁ anuyutto, na saṅgaṇikārāmo hoti na saṅgaṇikarato na saṅgaṇikārāmataṁ anuyutto, na saṁsaggārāmo hoti na saṁsaggarato na saṁsaggārāmataṁ anuyutto, na papañcārāmo hoti na papañcarato na papañcārāmataṁ anuyutto.  
Take a mendicant who doesn’t relish work, talk, sleep, company, closeness, and proliferation. They don’t love these things or like to relish them.  

an6.15kammarato2Pi En Ru dhamma

Idhāvuso, bhikkhu kammārāmo hoti kammarato kammārāmataṁ anuyutto, bhassārāmo hoti …   Take a mendicant who relishes work, talk, sleep, company, closeness, and proliferation. They love these things and like to relish them.  
Idhāvuso, bhikkhu na kammārāmo hoti na kammarato na kammārāmataṁ anuyutto, na bhassārāmo hoti …  
Take a mendicant who doesn’t relish work, talk, sleep, company, closeness, and proliferation. They don’t love these things or like to relish them.  

an6.18okkamma1Pi En Ru dhamma

Disvā maggā okkamma aññatarasmiṁ rukkhamūle paññatte āsane nisīdi.   Seeing this he left the road, sat at the root of a tree on the seat spread out,  

an6.29kammaṁ1Pi En Ru dhamma

Idhānanda, bhikkhu satova abhikkamati satova paṭikkamati satova tiṭṭhati satova nisīdati satova seyyaṁ kappeti satova kammaṁ adhiṭṭhāti.   In this case, a mendicant goes out mindfully, returns mindfully, stands mindfully, sits mindfully, lies down mindfully, and applies themselves to work mindfully.  

an6.39kammanidānasuttaṁ1Pi En Ru dhamma

Nidānasutta   Sources  
Nidānasutta → kammanidānasuttaṁ (bj) 

an6.45pāpakammavinibbayo pāpakammaṁ2Pi En Ru dhamma

pāpakammavinibbayo.   contemplates bad deeds.  
Pāpakammaṁ pavaḍḍhento,  
They pile up bad deeds  

an6.52kammantābhinivesā niṭṭhitakammantapariyosānā’ti2Pi En Ru dhamma

“Gahapatikā kho, brāhmaṇa, bhogādhippāyā paññūpavicārā sippādhiṭṭhānā kammantābhinivesā niṭṭhitakammantapariyosānā”ti.   “Householders have wealth as their ambition. They’re preoccupied with wisdom. They’re dedicated to their profession. They insist on work. Their ultimate goal is to complete their work.”  

an6.55kammaññā3Pi En Ru dhamma

“Taṁ kiṁ maññasi, soṇa, yadā te vīṇāya tantiyo accāyatā honti, api nu te vīṇā tasmiṁ samaye saravatī vā hoti kammaññā vā”ti?   “When your harp’s strings were tuned too tight, was it resonant and playable?”  
“Taṁ kiṁ maññasi, soṇa, yadā te vīṇāya tantiyo atisithilā honti, api nu te vīṇā tasmiṁ samaye saravatī vā hoti kammaññā vā”ti?  
“When your harp’s strings were tuned too slack, was it resonant and playable?”  
“Yadā pana te, soṇa, vīṇāya tantiyo na accāyatā honti nātisithilā same guṇe patiṭṭhitā, api nu te vīṇā tasmiṁ samaye saravatī vā hoti kammaññā vā”ti?  
“But when your harp’s strings were tuned neither too tight nor too slack, but fixed at an even tension, was it resonant and playable?”  

an6.57kammavādā kurūrakammantā2Pi En Ru dhamma

Tatridaṁ, bhante, pūraṇena kassapena kaṇhābhijāti paññattā, orabbhikā sūkarikā sākuṇikā māgavikā luddā macchaghātakā corā coraghātakā bandhanāgārikā ye vā panaññepi keci kurūrakammantā.   The black class of rebirth consists of slaughterers of sheep, pigs, poultry, or deer, hunters or fishers, bandits, executioners, butchers of cattle, jailers, and any others with a cruel livelihood.  
Tatridaṁ, bhante, pūraṇena kassapena nīlābhijāti paññattā, bhikkhū kaṇṭakavuttikā ye vā panaññepi keci kammavādā kriyavādā.  
The blue class of rebirth consists of mendicants who live on thorns, and any others who teach the efficacy of deeds and action.  

an6.62okkamma suparikammakatāya3Pi En Ru dhamma

Atha kho bhagavā maggā okkamma aññatarasmiṁ rukkhamūle paññatte āsane nisīdi.   The Buddha left the road and sat at the root of a tree on the seat spread out.  
Seyyathāpi, ānanda, bījāni akhaṇḍāni apūtīni avātātapahatāni sāradāni sukhasayitāni sukhette suparikammakatāya bhūmiyā nikkhittāni.  
Suppose some seeds were intact, unspoiled, not weather-damaged, fertile, and well-kept. They’re sown in a well-prepared, productive field.  
Seyyathāpi, ānanda, bījāni khaṇḍāni pūtīni vātātapahatāni sukhette suparikammakatāya bhūmiyā nikkhittāni.  
Suppose some seeds were broken, spoiled, weather-damaged. They’re sown in a well-prepared, productive field.  

an6.63kammanirodhagāminiṁ kammanirodhagāminī kammanirodhaṁ kammanirodho kammaṁ sammākammanto24Pi En Ru dhamma

Kammaṁ, bhikkhave, veditabbaṁ, kammānaṁ nidānasambhavo veditabbo, kammānaṁ vemattatā veditabbā, kammānaṁ vipāko veditabbo, kammanirodho veditabbo, kammanirodhagāminī paṭipadā veditabbā.   Deeds should be known. And their source, diversity, result, cessation, and the practice that leads to their cessation should be known.  
sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Kammaṁ, bhikkhave, veditabbaṁ …pe… kammanirodhagāminī paṭipadā veditabbāti, iti kho panetaṁ vuttaṁ.  
‘Deeds should be known. And their source, diversity, result, cessation, and the practice that leads to their cessation should be known.’ That’s what I said,  
kammanirodhagāminī → sabbatthapi evameva  
Cetanāhaṁ, bhikkhave, kammaṁ vadāmi.  
It is intention that I call deeds.  
Cetayitvā kammaṁ karoti— 
For after making a choice one acts  
Atthi, bhikkhave, kammaṁ nirayavedanīyaṁ, atthi kammaṁ tiracchānayonivedanīyaṁ, atthi kammaṁ pettivisayavedanīyaṁ, atthi kammaṁ manussalokavedanīyaṁ, atthi kammaṁ devalokavedanīyaṁ.  
There are deeds that lead to rebirth in hell, the animal realm, the ghost realm, the human world, and the world of the gods.  
Katamo ca, bhikkhave, kammanirodho?  
And what is the cessation of deeds?  
Phassanirodho, bhikkhave, kammanirodho.  
When contact ceases, deeds cease.  
Ayameva ariyo aṭṭhaṅgiko maggo kammanirodhagāminī paṭipadā, seyyathidaṁ— 
The practice that leads to the cessation of deeds is simply this noble eightfold path, that is:  
kammanirodhagāminī → sabbatthapi evameva  
Yato kho, bhikkhave, ariyasāvako evaṁ kammaṁ pajānāti, evaṁ kammānaṁ nidānasambhavaṁ pajānāti, evaṁ kammānaṁ vemattataṁ pajānāti, evaṁ kammānaṁ vipākaṁ pajānāti, evaṁ kammanirodhaṁ pajānāti, evaṁ kammanirodhagāminiṁ paṭipadaṁ pajānāti, so imaṁ nibbedhikaṁ brahmacariyaṁ pajānāti kammanirodhaṁ.  
When a noble disciple understands deeds in this way … they understand that this penetrative spiritual life is the cessation of deeds.  
Kammaṁ, bhikkhave, veditabbaṁ …pe… kammanirodhagāminī paṭipadā veditabbāti,  
‘Deeds should be known. And their source, diversity, result, cessation, and the practice that leads to their cessation should be known.’  

an6.64kammasamādānānaṁ6Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti.   Furthermore, the Realized One truly understands the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes.  
Yampi, bhikkhave, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti, idampi, bhikkhave, tathāgatassa tathāgatabalaṁ hoti, yaṁ balaṁ āgamma tathāgato āsabhaṁ ṭhānaṁ paṭijānāti, parisāsu sīhanādaṁ nadati, brahmacakkaṁ pavatteti.  
Since he truly understands this, this is a power of the Realized One. …  
Tatra ce, bhikkhave, pare tathāgataṁ atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ ñāṇena upasaṅkamitvā pañhaṁ pucchanti.  
If others come to the Realized One and ask questions about his true knowledge of the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes,  
Yathā yathā, bhikkhave, tathāgatassa atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ ñāṇaṁ viditaṁ tathā tathā tesaṁ tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ ñāṇena pañhaṁ puṭṭho byākaroti.  
the Realized One answers them in whatever manner he has truly known it.  
Yampidaṁ atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ ñāṇaṁ tampi samāhitassa vadāmi no asamāhitassa.  
And true knowledge of the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes is for those with immersion, not for those without immersion.  

an6.93anantariyakammaṁ kammaṁ ānantariyakammaṁ4Pi En Ru dhamma

Abhabbo diṭṭhisampanno puggalo kañci saṅkhāraṁ niccato upagantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo kañci saṅkhāraṁ sukhato upagantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo kañci dhammaṁ attato upagantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo ānantariyaṁ kammaṁ kātuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo kotūhalamaṅgalena suddhiṁ paccāgantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo ito bahiddhā dakkhiṇeyyaṁ gavesituṁ.   A person accomplished in view can’t take conditions to be permanent, happiness, or self. They can’t do deeds with fixed result in the next life. They can’t fall back on purification through noisy, superstitious rites. They can’t seek outside of the Buddhist community for those worthy of religious donations.  
kañci → kiñci (mr) | ānantariyaṁ kammaṁ → ānantariyakammaṁ (bj); anantariyakammaṁ (sya-all, pts1ed) 

an7.24kammaratā1Pi En Ru dhamma

Yāvakīvañca, bhikkhave, bhikkhū na kammārāmā bhavissanti, na kammaratā, na kammārāmataṁ anuyuttā; vuddhiyeva, bhikkhave, bhikkhūnaṁ pāṭikaṅkhā, no parihāni.   As long as the mendicants don’t relish work, loving it and liking to relish it, they can expect growth, not decline.  

an7.44samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Santi, bhikkhave, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.   There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santi, bhikkhave, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  

an7.45sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati.   Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, and right mindfulness.  

an7.47kammakarāti1Pi En Ru dhamma

Idha, brāhmaṇa, yassa te honti puttāti vā dārāti vā dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, ayaṁ vuccati, brāhmaṇa, gahapataggi.   Your children, partners, bondservants, employees, and workers are called a householder’s fire.  

an7.52kammaṁ2Pi En Ru dhamma

So taṁ kammaṁ khepetvā taṁ iddhiṁ taṁ yasaṁ taṁ ādhipaccaṁ āgāmī hoti āgantā itthattaṁ.   When that deed, success, fame, and sovereignty is spent they return to this state of existence.  
So taṁ kammaṁ khepetvā taṁ iddhiṁ taṁ yasaṁ taṁ ādhipaccaṁ anāgāmī hoti anāgantā itthattaṁ.  
When that deed, success, fame, and sovereignty is spent they are a non-returner; they do not return to this state of existence.  

an7.63akammakāmā1Pi En Ru dhamma

Akammakāmā alasā mahagghasā,   She’s an idle glutton who doesn’t want to work.  

an7.72añjalikammaṁ okkamma paṭicchannakammantassa5Pi En Ru dhamma

Disvāna maggā okkamma aññatarasmiṁ rukkhamūle paññatte āsane nisīdi.   Seeing this he left the road, sat at the root of a tree on a seat spread out,  
“Ārocayāmi vo, bhikkhave, paṭivedayāmi vo, bhikkhave, yathā etadeva tassa varaṁ dussīlassa pāpadhammassa asucisaṅkassarasamācārassa paṭicchannakammantassa assamaṇassa samaṇapaṭiññassa abrahmacārissa brahmacāripaṭiññassa antopūtikassa avassutassa kasambujātassa yaṁ amuṁ mahantaṁ aggikkhandhaṁ ādittaṁ sampajjalitaṁ sajotibhūtaṁ āliṅgetvā upanisīdeyya vā upanipajjeyya vā.  
“I declare this to you, mendicants, I announce this to you! It would be better for that unethical man—of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner, though claiming to be one, rotten inside, corrupt, and depraved—to sit or lie down embracing that bonfire.  
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso tiṇhāya sattiyā teladhotāya paccorasmiṁ pahareyya, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā añjalikammaṁ sādiyeyyā”ti?  
Which is better—to have a strong man stab you in the chest with a sharp, oiled sword? Or to consent to well-to-do aristocrats or brahmins or householders revering you with joined palms?”  
“Etadeva, bhante, varaṁ—yaṁ khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā añjalikammaṁ sādiyeyya, dukkhañhetaṁ, bhante, yaṁ balavā puriso tiṇhāya sattiyā teladhotāya paccorasmiṁ pahareyyā”ti.  
“Sir, it would be much better to consent to well-to-do aristocrats or brahmins or householders revering you with joined palms. For it would be painful to have a strong man stab you in the chest with a sharp, oiled sword.”  
Yañca kho so, bhikkhave, dussīlo pāpadhammo …pe… kasambujāto khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā añjalikammaṁ sādiyati, tañhi tassa, bhikkhave, hoti dīgharattaṁ ahitāya dukkhāya kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjati.  
But when such an unethical man consents to well-to-do aristocrats or brahmins or householders revering him with joined palms, that brings him lasting harm and suffering. When his body breaks up, after death, he’s reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell.  

an8.11kammaniye micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā5Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.   When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā, vacīduccaritena samannāgatā, manoduccaritena samannāgatā, ariyānaṁ upavādakā, micchādiṭṭhikā, micchādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannāti. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā, vacīsucaritena samannāgatā, manosucaritena samannāgatā, ariyānaṁ anupavādakā, sammādiṭṭhikā, sammādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, I saw sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understood how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, I saw sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understood how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  

an8.12paṭiccakamman’ti2Pi En Ru dhamma

Taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman”ti.   The ascetic Gotama knowingly eats meat prepared specially for him: this is a deed he caused.”  
Taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti.  
The ascetic Gotama knowingly eats meat prepared specially for him: this is a deed he caused.’”  

an8.19paṭicchannakammanto2Pi En Ru dhamma

evamevaṁ kho, pahārāda, yo so puggalo dussīlo pāpadhammo asucisaṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto assamaṇo samaṇapaṭiñño abrahmacārī brahmacāripaṭiñño antopūti avassuto kasambujāto, na tena saṅgho saṁvasati; khippameva naṁ sannipatitvā ukkhipati. Kiñcāpi so hoti majjhe bhikkhusaṅghassa sannisinno, atha kho so ārakāva saṅghamhā saṅgho ca tena.   In the same way, the Saṅgha doesn’t accommodate a person who is unethical, of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner—though claiming to be one—rotten inside, corrupt, and depraved. But they quickly gather and expel them. Even if such a person is sitting in the middle of the Saṅgha, they’re far from the Saṅgha, and the Saṅgha is far from them.  
Yampi, pahārāda, yo so puggalo dussīlo pāpadhammo asucisaṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto assamaṇo samaṇapaṭiñño abrahmacārī brahmacāripaṭiñño antopūti avassuto kasambujāto, na tena saṅgho saṁvasati; khippameva naṁ sannipatitvā ukkhipati; kiñcāpi so hoti majjhe bhikkhusaṅghassa sannisinno, atha kho so ārakāva saṅghamhā saṅgho ca tena;  
 

an8.20paṭicchannakammantaṁ1Pi En Ru dhamma

Addasā kho āyasmā mahāmoggallāno taṁ puggalaṁ dussīlaṁ pāpadhammaṁ asuciṁ saṅkassarasamācāraṁ paṭicchannakammantaṁ assamaṇaṁ samaṇapaṭiññaṁ abrahmacāriṁ brahmacāripaṭiññaṁ antopūtiṁ avassutaṁ kasambujātaṁ majjhe bhikkhusaṅghassa nisinnaṁ;   He saw that unethical person, of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner—though claiming to be one—rotten inside, corrupt, and depraved, sitting in the middle of the Saṅgha.  

an8.34kammasampadaṁ micchākammantā sammākammantā3Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, samaṇabrāhmaṇā micchādiṭṭhikā honti, micchāsaṅkappā, micchāvācā, micchākammantā, micchāājīvā, micchāvāyāmā, micchāsatino, micchāsamādhino.   It’s when an ascetic or brahmin has wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion.  
Idha, bhikkhave, samaṇabrāhmaṇā sammādiṭṭhikā honti, sammāsaṅkappā, sammāvācā, sammākammantā, sammāājīvā, sammāvāyāmā, sammāsatino, sammāsamādhino.  
It’s when an ascetic or brahmin has right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Karoti kammasampadaṁ,  
you perform excellent deeds,  

an8.38dāsakammakaraporisassa2Pi En Ru dhamma

mātāpitūnaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, puttadārassa atthāya hitāya sukhāya hoti, dāsakammakaraporisassa atthāya hitāya sukhāya hoti, mittāmaccānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, pubbapetānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, rañño atthāya hitāya sukhāya hoti, devatānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, samaṇabrāhmaṇānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti.   For the benefit, welfare, and happiness of mother and father; children and partners; bondservants, workers, and staff; friends and colleagues; departed ancestors; the king; the deities; and ascetics and brahmins.  
mātāpitūnaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, puttadārassa atthāya hitāya sukhāya hoti, dāsakammakaraporisassa atthāya hitāya sukhāya hoti, mittāmaccānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, pubbapetānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, rañño atthāya hitāya sukhāya hoti, devatānaṁ atthāya hitāya sukhāya hoti, samaṇabrāhmaṇānaṁ atthāya hitāya sukhāya hotīti.  
 

an8.46kammakarāti kammantā—uṇṇāti2Pi En Ru dhamma

Ye te bhattu abbhantarā kammantā—uṇṇāti vā kappāsāti vā—tattha dakkhā hoti analasā tatrupāyāya vīmaṁsāya samannāgatā alaṁ kātuṁ alaṁ saṁvidhātuṁ.   She’s deft and tireless in her husband’s household duties, such as knitting and sewing. She understands how to go about things in order to complete and organize the work.  
Yo so bhattu abbhantaro antojano—dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā— 
She knows what work her husband’s domestic bondservants, employees, and workers have completed, and what they’ve left incomplete.  

an8.48kammakarāti kammantā—uṇṇāti2Pi En Ru dhamma

Ye te bhattu abbhantarā kammantā—uṇṇāti vā kappāsāti vā—tattha dakkhā hoti analasā tatrupāyāya vīmaṁsāya samannāgatā alaṁ kātuṁ alaṁ saṁvidhātuṁ.   She’s deft and tireless in her husband’s household duties, such as knitting and sewing. She understands how to go about things in order to complete and organize the work.  
Yo so bhattu abbhantaro antojano—dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā— 
She knows what work her husband’s domestic bondservants, employees, and workers have completed, and what they’ve left incomplete.  

an8.49kammakarāti kammantā—uṇṇāti susaṁvihitakammanto susaṁvihitakammantā6Pi En Ru dhamma

Idha, visākhe, mātugāmo susaṁvihitakammanto hoti, saṅgahitaparijano, bhattu manāpaṁ carati, sambhataṁ anurakkhati.   It’s when a female is well-organized at work, manages the domestic help, acts lovingly toward her husband, and preserves his earnings.  
Kathañca, visākhe, mātugāmo susaṁvihitakammanto hoti?  
And how is a female well-organized at work?  
Idha, visākhe, mātugāmo ye te bhattu abbhantarā kammantā—uṇṇāti vā kappāsāti vā—tattha dakkhā hoti analasā tatrupāyāya vīmaṁsāya samannāgatā alaṁ kātuṁ alaṁ saṁvidhātuṁ.  
It’s when she’s deft and tireless in doing domestic duties for her husband, such as knitting and sewing. She understands how to go about things in order to complete and organize the work.  
Evaṁ kho, visākhe, mātugāmo susaṁvihitakammanto hoti.  
That’s how a female is well-organized at work.  
Idha, visākhe, mātugāmo yo so bhattu abbhantaro antojano—dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā— 
It’s when she knows what work her husband’s domestic bondservants, employees, and workers have completed, and what they’ve left incomplete.  
Susaṁvihitakammantā,  
She’s organized at work,  

an8.50kammantā susaṁvihitakammanto susaṁvihitakammantā5Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, mātugāmo susaṁvihitakammanto hoti, saṅgahitaparijano, bhattu manāpaṁ carati, sambhataṁ anurakkhati.   It’s when a female is well-organized at work, manages the domestic help, acts lovingly toward her husband, and preserves his earnings.  
Kathañca, bhikkhave, mātugāmo susaṁvihitakammanto hoti?  
And how is a female well-organized at work?  
Idha, bhikkhave, mātugāmo ye te bhattu abbhantarā kammantā …pe…  
It’s when she’s skilled and tireless in doing domestic duties for her husband …  
evaṁ kho, bhikkhave, mātugāmo susaṁvihitakammanto hoti.  
That’s how a female is well-organized at work.  
Susaṁvihitakammantā,  
She’s organized at work,  

an8.51añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ4Pi En Ru dhamma

Vassasatūpasampannāya bhikkhuniyā tadahūpasampannassa bhikkhuno abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ kattabbaṁ.   A nun, even if she has been ordained for a hundred years, should bow down to a monk who was ordained that very day. She should rise up for him, greet him with joined palms, and observe proper etiquette toward him.  
Vassasatūpasampannāya bhikkhuniyā tadahūpasampannassa bhikkhuno abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ kattabbaṁ.  
A nun, even if she has been ordained for a hundred years, should bow down to a monk who was ordained that very day. She should rise up for him, greet him with joined palms, and observe proper etiquette toward him.  

an8.54kammadheyyesu kammaṭṭhānena2Pi En Ru dhamma

Idha, byagghapajja, kulaputto yena kammaṭṭhānena jīvikaṁ kappeti—  It’s when a gentleman earns a living by means such as  
Uṭṭhātā kammadheyyesu,  
They’re enterprising in the workplace,  

an8.55kammadheyyesu kammaṭṭhānena2Pi En Ru dhamma

Idha, brāhmaṇa, kulaputto yena kammaṭṭhānena jīvikaṁ kappeti—  A gentleman may earn a living by means such as  
Uṭṭhātā kammadheyyesu,  
They’re enterprising in the workplace,  

an8.56atikkamma1Pi En Ru dhamma

atikkamma tathāvidho;   this grueling swamp.  

an8.64kammassa6Pi En Ru dhamma

‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti …pe…   deeds caused those deities to be reborn there after passing away from here.  
‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti;  
deeds caused those deities to be reborn there after passing away from here.  
‘imā devatā imassa kammassa vipākena evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti …pe…  
deeds caused those deities to have such food and such an experience of pleasure and pain.  
‘imā devatā imassa kammassa vipākena evamāhārā evaṁsukhadukkhappaṭisaṁvediniyo’ti;  
deeds caused those deities to have such food and such an experience of pleasure and pain.  
“imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā”ti, tā ca devatā jāneyyaṁ:  
and what deeds caused those deities to be reborn there after passing away from here;  
‘imā devatā imassa kammassa vipākena ito cutā tattha upapannā’ti, tā ca devatā jānāmi:  
 

an8.66samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  

an8.72atikkamma4Pi En Ru dhamma

visārado ca parisāya dhammaṁ deseti, no ca ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te kāyena phusitvā viharati …pe…   they don’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form …  
ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te kāyena phusitvā viharati, no ca āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati;  
they don’t realize the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.  
‘kintāhaṁ saddho ca assaṁ, sīlavā ca, bahussuto ca, dhammakathiko ca, parisāvacaro ca, visārado ca parisāya dhammaṁ deseyyaṁ, ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te kāyena phusitvā vihareyyaṁ, āsavānañca khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyan’ti.  
‘How can I become faithful, ethical, and learned, a Dhamma speaker, one who frequents assemblies, one who teaches Dhamma to the assembly with assurance, one who gets the formless liberations, and one who lives having realized the ending of defilements?’  
Yato ca kho, bhikkhave, bhikkhu saddho ca hoti, sīlavā ca, bahussuto ca, dhammakathiko ca, parisāvacaro ca, visārado ca parisāya dhammaṁ deseti. Ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te ca kāyena phusitvā viharati, āsavānañca khayā …pe… sacchikatvā upasampajja viharati;  
When they’re faithful, ethical, and learned, a Dhamma speaker, one who frequents assemblies, one who teaches Dhamma to the assembly with assurance, one who gets the formless liberations, and one who lives having realized the ending of defilements,  

an8.75kammadheyyesu1Pi En Ru dhamma

Uṭṭhātā kammadheyyesu,   They’re enterprising in the workplace,  

an8.76kammadheyyesu kammaṭṭhānena2Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, kulaputto yena kammaṭṭhānena jīvitaṁ kappeti—  It’s when a gentleman earns a living by means such as  
Uṭṭhātā kammadheyyesu,  
They’re enterprising in the workplace,  

an8.80akammañño kammañño kammaṁ17Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhunā kammaṁ kattabbaṁ hoti.   Firstly, a mendicant has some work to do.  
‘kammaṁ kho me kattabbaṁ bhavissati. Kammaṁ kho pana me karontassa kāyo kilamissati. Handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
‘I have some work to do. But while doing it my body will get tired. I’d better have a lie down.’  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.  
Furthermore, a mendicant has done some work.  
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ. Kammaṁ kho pana me karontassa kāyo kilanto. Handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
‘I’ve done some work. But while working my body got tired. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto nālatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ. Tassa me kāyo kilanto akammañño. Handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
‘I’ve wandered for alms, but I didn’t get to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is tired and unfit for work. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto alatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ. Tassa me kāyo garuko akammañño māsācitaṁ maññe. Handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
‘I’ve wandered for alms, and I got to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is heavy, unfit for work, like I’ve just eaten a load of beans. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gilānā vuṭṭhito aciravuṭṭhito gelaññā. Tassa me kāyo dubbalo akammañño. Handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
‘I’ve recently recovered from illness. My body is weak and unfit for work. I’d better have a lie down.’  
Idha, bhikkhave, bhikkhunā kammaṁ kattabbaṁ hoti.  
Firstly, a mendicant has some work to do.  
‘kammaṁ kho me kattabbaṁ bhavissati. Kammaṁ kho mayā karontena na sukaraṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ. Handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.  
‘I have some work to do. While working it’s not easy to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.  
Furthermore, a mendicant has done some work.  
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ. Kammaṁ kho panāhaṁ karonto nāsakkhiṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ. Handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.  
‘I’ve done some work. While I was working I wasn’t able to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’  
ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto nālatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ. Tassa me kāyo lahuko kammañño. Handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
‘I’ve wandered for alms, but I didn’t get to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is light and fit for work. I’d better preemptively rouse up energy …’ …  
ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto alatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ. Tassa me kāyo balavā kammañño. Handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
‘I’ve wandered for alms, and I got to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is strong and fit for work. I’d better preemptively rouse up energy …’ …  

an8.84kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Appaharantassa paharati, anavasesaṁ ādiyati, itthiṁ hanati, kumāriṁ dūseti, pabbajitaṁ vilumpati, rājakosaṁ vilumpati, accāsanne kammaṁ karoti, na ca nidhānakusalo hoti.   He attacks unprovoked. He steals everything without exception. He kills a woman. He rapes a girl. He robs a monk. He robs the royal treasury. He works close to home. He’s not skilled at hiding his booty.  
Na appaharantassa paharati, na anavasesaṁ ādiyati, na itthiṁ hanati, na kumāriṁ dūseti, na pabbajitaṁ vilumpati, na rājakosaṁ vilumpati, na accāsanne kammaṁ karoti, nidhānakusalo ca hoti.  
He doesn’t attack unprovoked. He doesn’t steal everything without exception. He doesn’t kill a woman. He doesn’t rape a girl. He doesn’t rob a monk. He doesn’t rob the royal treasury. He doesn’t work close to home. He’s skilled at hiding his booty.  

an8.89kammaṁ paṭisāraṇīyakammasuttaṁ paṭisāraṇīyakammaṁ5Pi En Ru dhamma

Paṭisāraṇīyasutta   Reconciliation  
Paṭisāraṇīyasutta → paṭisāraṇīyakammasuttaṁ (bj) 
“Aṭṭhahi, bhikkhave, dhammehi samannāgatassa bhikkhuno ākaṅkhamāno saṅgho paṭisāraṇīyakammaṁ kareyya.  
“Mendicants, the Saṅgha may, if it wishes, perform an act requiring that a mendicant who has eight qualities should pursue reconciliation.  
Imehi kho, bhikkhave, aṭṭhahi dhammehi samannāgatassa bhikkhuno ākaṅkhamāno saṅgho paṭisāraṇīyaṁ kammaṁ kareyya.  
The Saṅgha may, if it wishes, perform an act requiring that a mendicant who has eight qualities should pursue reconciliation.  
Aṭṭhahi, bhikkhave, dhammehi samannāgatassa bhikkhuno ākaṅkhamāno saṅgho paṭisāraṇīyakammaṁ paṭippassambheyya.  
The Saṅgha may, if it wishes, revoke the act requiring that a mendicant who has eight qualities should pursue reconciliation.  
Imehi kho, bhikkhave, aṭṭhahi dhammehi samannāgatassa bhikkhuno ākaṅkhamāno saṅgho paṭisāraṇīyakammaṁ paṭippassambheyyā”ti.  
The Saṅgha may, if it wishes, revoke the act requiring that a mendicant who has eight qualities should pursue reconciliation.” 

an8.90tassapāpiyasikakammakatena3Pi En Ru dhamma

“Tassapāpiyasikakammakatena, bhikkhave, bhikkhunā aṭṭhasu dhammesu sammā vattitabbaṁ—  “Mendicants, a mendicant who has been convicted of aggravated misconduct must behave themselves properly in eight respects.  
Tassapāpiyasikakammakatena → tassapāpiyyasikā … (bj, sya-all, pts1ed) 
Tassapāpiyasikakammakatena, bhikkhave, bhikkhunā imesu aṭṭhasu dhammesu sammā vattitabban”ti.  
A mendicant who has been convicted of aggravated misconduct must behave themselves properly in these eight respects.”  

an8.118sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi—  Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

an8.120samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Rūpī rūpāni passati, ajjhattaṁ arūpasaññī bahiddhā rūpāni passati, subhanteva adhimutto hoti, sabbaso rūpasaññānaṁ samatikkamā paṭighasaññānaṁ atthaṅgamā nānattasaññānaṁ amanasikārā ‘ananto ākāso’ti ākāsānañcāyatanaṁ upasampajja viharati, sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati, sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati, sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati, sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati—  Having physical form, they see forms … not perceiving form internally, they see forms externally … they’re focused only on beauty … going totally beyond perceptions of form, with the ending of perceptions of impingement, not focusing on perceptions of diversity, aware that ‘space is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite space … going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness … going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness … going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception … going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling …  

an9.5sāvajjakāyakammantavacīkammantamanokammanto2Pi En Ru dhamma

Sāvajjakāyakammantavacīkammantamanokammanto ājīvikabhayassa bhāyeyya.   A person who does blameworthy things by way of body, speech, and mind might fear for their livelihood.  
Sāvajjakāyakammantavacīkammantamanokammanto duggatibhayassa bhāyeyya.  
A person who does blameworthy things by way of body, speech, and mind might be afraid of a bad rebirth.  

an9.13kammaṁ40Pi En Ru dhamma

“kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ samparāyavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?   “Reverend Sāriputta, is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced in this life be experienced by me in lives to come’?”  
“Kiṁ panāvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ samparāyavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Then is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced in lives to come be experienced by me in this life’?”  
“Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ sukhavedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ dukkhavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced as pleasant be experienced by me as painful’?”  
“Kiṁ panāvuso, sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ dukkhavedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ sukhavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Then is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced as painful be experienced by me as pleasant’?”  
“Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ paripakkavedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ aparipakkavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced when ripe be experienced by me when unripe’?”  
“Kiṁ panāvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ aparipakkavedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ paripakkavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Then is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced when unripe be experienced by me when ripe’?”  
“Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ bahuvedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ appavedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced a lot be experienced by me a little’?”  
“Kiṁ panāvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ appavedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ bahuvedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Then is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced a little be experienced by me a lot’?”  
“Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ vedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ avedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds to be experienced by me be not experienced’?”  
“Kiṁ panāvuso sāriputta, ‘yaṁ kammaṁ avedanīyaṁ, taṁ me kammaṁ vedanīyaṁ hotū’ti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti?  
“Then is the spiritual life lived under the Buddha for this purpose: ‘May deeds not to be experienced be experienced’?”  
“‘Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ samparāyavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
“Reverend Sāriputta, when you were asked whether the spiritual life was lived under the Buddha so that deeds to be experienced in this life are experienced in lives to come, you said, ‘Certainly not’.  
‘Kiṁ panāvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ samparāyavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
When you were asked whether the spiritual life was lived under the Buddha so that deeds to be experienced in lives to come are experienced in this life …  
‘Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ sukhavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ dukkhavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced as pleasant are experienced as painful …  
‘Kiṁ panāvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ dukkhavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ sukhavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced as painful are experienced as pleasant …  
‘Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ paripakkavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ aparipakkavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced when ripe are experienced when unripe …  
‘Kiṁ panāvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ aparipakkavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ paripakkavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced when unripe are experienced when ripe …  
‘Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ bahuvedanīyaṁ taṁ me kammaṁ appavedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced a lot are experienced a little …  
‘Kiṁ panāvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ appavedanīyaṁ taṁ me kammaṁ bahuvedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced a little are experienced a lot …  
‘Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ vedanīyaṁ taṁ me kammaṁ avedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
deeds to be experienced are not experienced …  
‘Kiṁ panāvuso sāriputta, yaṁ kammaṁ avedanīyaṁ taṁ me kammaṁ vedanīyaṁ hotūti, etassa atthāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatī’ti, iti puṭṭho samāno ‘no hidaṁ, āvuso’ti vadesi.  
When you were asked whether the spiritual life was lived under the Buddha so that deeds not to be experienced are experienced, you said, ‘Certainly not.’  

an9.19aparipuṇṇakammantā paripuṇṇakammantā4Pi En Ru dhamma

Tā mayaṁ, bhante, aparipuṇṇakammantā vippaṭisāriniyo paccānutāpiniyo hīnaṁ kāyaṁ upapannā’ti.   And so, having not fulfilled our duty, full of remorse and regret, we were reborn in a lesser realm.’  
Tā mayaṁ, bhante, aparipuṇṇakammantā vippaṭisāriniyo paccānutāpiniyo hīnaṁ kāyaṁ upapannā’ti.  
And so, having not fulfilled our duty, full of remorse and regret, we were reborn in a lesser realm.’  
Tā mayaṁ, bhante, aparipuṇṇakammantā vippaṭisāriniyo paccānutāpiniyo hīnaṁ kāyaṁ upapannā’ti.  
And so, having not fulfilled our duty, full of remorse and regret, we were reborn in a lesser realm.’  
Tā mayaṁ, bhante, paripuṇṇakammantā avippaṭisāriniyo apaccānutāpiniyo paṇītaṁ kāyaṁ upapannā’ti.  
And so, having fulfilled our duty, free of remorse and regret, we were reborn in a superior realm.’  

an9.20kammakarāti2Pi En Ru dhamma

Yepissa te honti puttāti vā dārāti vā dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi na sussūsanti na sotaṁ odahanti na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti.   And their children, wives, bondservants, employees, and workers don’t want to listen to them. They don’t actively listen or try to understand.  
Yepissa te honti puttāti vā dārāti vā dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi sussūsanti sotaṁ odahanti aññā cittaṁ upaṭṭhapenti.  
And their children, wives, bondservants, employees, and workers want to listen. They actively listen and try to understand.  

an9.24samatikkamma3Pi En Ru dhamma

Santi, bhikkhave, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.   There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santi, bhikkhave, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  
Santi, bhikkhave, sattā sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanūpagā.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of nothingness. They have been reborn in the dimension of neither perception nor non-perception.  

an9.33samatikkamma4Pi En Ru dhamma

‘idhāvuso, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   ‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
‘idhāvuso, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, enters and remains in the dimension of nothingness.  
‘idhāvuso, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
‘idhāvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling.  

an9.34samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma, natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.35kammaññaṁ kammaññena samatikkamma10Pi En Ru dhamma

‘yannūnāhaṁ sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.   ‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, enter and remain in the dimension of infinite consciousness.’  
So viññāṇañcāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Without charging at the dimension of infinite consciousness, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
‘yannūnāhaṁ sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.  
‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, enter and remain in the dimension of nothingness.’  
So ākiñcaññāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Without charging at the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
‘yannūnāhaṁ sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.  
‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of nothingness, enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.’  
So nevasaññānāsaññāyatanaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Without charging at the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
‘yannūnāhaṁ sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja vihareyyan’ti.  
‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enter and remain in the cessation of perception and feeling.’  
So saññāvedayitanirodhaṁ anabhihiṁsamāno sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Without charging at the cessation of perception and feeling, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Yato kho, bhikkhave, bhikkhu taṁ tadeva samāpattiṁ samāpajjatipi vuṭṭhātipi, tassa mudu cittaṁ hoti kammaññaṁ.  
When a mendicant enters and emerges from all these attainments, their mind becomes pliable and workable.  
Mudunā kammaññena cittena appamāṇo samādhi hoti subhāvito.  
With a pliable and workable mind, their immersion becomes limitless and well developed.  

an9.36samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.   Take a mendicant who, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
evamevaṁ kho, bhikkhave, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
In the same way, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

an9.37samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

an9.38samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, brāhmaṇā, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati …pe…   Furthermore, take a mendicant who enters and remains in the dimension of infinite consciousness. …  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati …pe…  
the dimension of nothingness …  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, brāhmaṇā, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.39samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Yasmiṁ, bhikkhave, samaye bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati …   A mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness. …  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati …  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness. …  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati …  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception. …  
sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.40samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati …   Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness. …  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati …  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness. …  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati …  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception. …  
sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.41samatikkamma8Pi En Ru dhamma

‘yannūnāhaṁ sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma “anantaṁ viññāṇan”ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.   ‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, enter and remain in the dimension of infinite consciousness?’  
So kho ahaṁ, ānanda, sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
And so, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, I entered and remained in the dimension of infinite consciousness.  
‘yannūnāhaṁ sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma “natthi kiñcī”ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.  
‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, enter and remain in the dimension of nothingness?’  
So kho ahaṁ, ānanda, sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
And so, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, I entered and remained in the dimension of nothingness.  
‘yannūnāhaṁ sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti.  
‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of nothingness, enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception?’  
So kho ahaṁ, ānanda, sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
And so, going totally beyond the dimension of nothingness, I entered and remained in the dimension of neither perception nor non-perception.  
‘yannūnāhaṁ nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja vihareyyan’ti.  
‘Why don’t I, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enter and remain in the cessation of perception and feeling?’  
So kho ahaṁ, ānanda, sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharāmi, paññāya ca me disvā āsavā parikkhayaṁ agamaṁsu.  
And so, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, I entered and remained in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, my defilements were ended.  

an9.42samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.43samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.44samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti,   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.45samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.46samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.47samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.51samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.52samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an9.61samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an10.9atikkamma4Pi En Ru dhamma

āraññiko ca pantasenāsano, no ca ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te kāyena phusitvā viharati …   they don’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form …  
ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te ca kāyena phusitvā viharati, no ca āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati.  
they don’t realize the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.  
‘kintāhaṁ saddho ca assaṁ, sīlavā ca, bahussuto ca, dhammakathiko ca, parisāvacaro ca, visārado ca parisāya dhammaṁ deseyyaṁ, vinayadharo ca, āraññiko ca pantasenāsano, ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te ca kāyena phusitvā vihareyyaṁ, āsavānañca khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyan’ti.  
‘How can I become faithful, ethical, and learned, a Dhamma speaker, one who frequents assemblies, one who teaches Dhamma to the assembly with assurance, an expert in the training, one who lives in the wilderness, in remote lodgings, one who gets the formless liberations, and one who lives having realized the ending of defilements?’  
Yato ca kho, bhikkhave, bhikkhu saddho ca hoti, sīlavā ca, bahussuto ca, dhammakathiko ca, parisāvacaro ca, visārado ca parisāya dhammaṁ deseti, vinayadharo ca, āraññiko ca pantasenāsano, ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te ca kāyena phusitvā viharati, āsavānañca khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati;  
When they’re faithful, ethical, and learned, a Dhamma speaker, one who frequents assemblies, one who teaches Dhamma to the assembly with assurance, an expert in the monastic law, one who lives in the wilderness, in remote lodgings, one who gets the formless liberations, and one who lives having realized the ending of defilements,  

an10.21kammasamādānānaṁ micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti.   Furthermore, the Realized One truly understands the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes.  
Yampi, bhikkhave, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti, idampi, bhikkhave, tathāgatassa tathāgatabalaṁ hoti, yaṁ balaṁ āgamma tathāgato āsabhaṁ ṭhānaṁ paṭijānāti, parisāsu sīhanādaṁ nadati, brahmacakkaṁ pavatteti.  
Since he truly understands this, this is a power of the Realized One. …  
Puna caparaṁ, bhikkhave, tathāgato dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
Furthermore, with clairvoyance that is purified and superhuman, the Realized One sees sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. He understands how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, he sees sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. He understands how sentient beings are reborn according to their deeds.  

an10.22kammasamādānānaṁ1Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, ānanda, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti.   Furthermore, the Realized One truly understands the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes.  

an10.27kammapathesu1Pi En Ru dhamma

Dasasu akusalesu kammapathesu—  The ten ways of performing unskillful deeds.  

an10.28kammapathesu1Pi En Ru dhamma

Dasasu kusalesu kammapathesu—  The ten ways of performing skillful deeds.  

an10.29samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Etadaggaṁ, bhikkhave, paramatthavisuddhiṁ paññapentānaṁ yadidaṁ sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.   This is the best of the advocates of the ultimate purity of the spirit, that is, when someone, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  

an10.30micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhante, bhagavā dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti, iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati …pe… yathākammūpage satte pajānāti.   Furthermore, with clairvoyance that is purified and superhuman, the Buddha sees sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. He understands how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ He understands how sentient beings are reborn according to their deeds.  

an10.43appaṭikammaṁ sappaṭikammaṁ2Pi En Ru dhamma

Idhupāli, bhikkhū anāpattiṁ āpattīti dīpenti, āpattiṁ anāpattīti dīpenti, lahukaṁ āpattiṁ garukāpattīti dīpenti, garukaṁ āpattiṁ lahukāpattīti dīpenti, duṭṭhullaṁ āpattiṁ aduṭṭhullāpattīti dīpenti, aduṭṭhullaṁ āpattiṁ duṭṭhullāpattīti dīpenti, sāvasesaṁ āpattiṁ anavasesāpattīti dīpenti, anavasesaṁ āpattiṁ sāvasesāpattīti dīpenti, sappaṭikammaṁ āpattiṁ appaṭikammāpattīti dīpenti, appaṭikammaṁ āpattiṁ sappaṭikammāpattīti dīpenti.   It’s when a mendicant explains what is not an offense as an offense, and what is an offense as not an offense. They explain a light offense as a serious offense, and a serious offense as a light offense. They explain an offense committed with corrupt intention as an offense not committed with corrupt intention, and an offense not committed with corrupt intention as an offense committed with corrupt intention. They explain an offense requiring rehabilitation as an offense not requiring rehabilitation, and an offense not requiring rehabilitation as an offense requiring rehabilitation. They explain an offense with redress as an offense without redress, and an offense without redress as an offense with redress.  

an10.45kamman’ti8Pi En Ru dhamma

Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.   Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  
Siyā nu kho pabbajitassa kamman’ti.  
Could this be the monk’s doing?’  

an10.46kammaṭṭhānena3Pi En Ru dhamma

idha puriso yena kenaci kammaṭṭhānena anāpajja akusalaṁ divasaṁ aḍḍhakahāpaṇaṁ nibbiseyya.   вот человек каким-либо трудом не предосудительным и неумелым за день заработал бы пол кахапаны.  
Take a man who earns half a dollar for an honest day’s work.  
idha puriso yena kenaci kammaṭṭhānena anāpajja akusalaṁ divasaṁ kahāpaṇaṁ nibbiseyya.  
вот человек каким-либо трудом не предосудительным и неумелым за день заработал бы кахапану.  
Take a man who earns a dollar for an honest day’s work.  
idha puriso yena kenaci kammaṭṭhānena anāpajja akusalaṁ divasaṁ dve kahāpaṇe nibbiseyya …  
вот человек каким-либо трудом не предосудительным и неумелым за день заработал бы две кахапаны …  
Take a man who, for an honest day’s work, earns two dollars …  

an10.47kammassa28Pi En Ru dhamma

“ko nu kho, bhante, hetu, ko paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā”ti?   “What is the cause, sir, what is the reason for doing bad deeds, for performing bad deeds?”  
“Lobho kho, mahāli, hetu, lobho paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā.  
“Greed is a cause, Mahāli, greed is a reason for doing bad deeds, for performing bad deeds.  
Doso kho, mahāli, hetu, doso paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā.  
Hate is a cause of bad deeds …  
Moho kho, mahāli, hetu, moho paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā.  
Delusion is a cause of bad deeds …  
Ayoniso manasikāro kho, mahāli, hetu, ayoniso manasikāro paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā.  
Irrational application of mind is a cause of bad deeds …  
Micchāpaṇihitaṁ kho, mahāli, cittaṁ hetu, micchāpaṇihitaṁ cittaṁ paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyāti.  
A wrongly directed mind is a cause of bad deeds …  
Ayaṁ kho, mahāli, hetu, ayaṁ paccayo pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā”ti.  
This is the cause, Mahāli, this is the reason for doing bad deeds, for performing bad deeds.”  
“Ko pana, bhante, hetu ko paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā”ti?  
“What is the cause, sir, what is the reason for doing good deeds, for performing good deeds?”  
“Alobho kho, mahāli, hetu, alobho paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā.  
“Contentment is a cause, Mahāli, contentment is a reason for doing good deeds, for performing good deeds.  
Adoso kho, mahāli, hetu, adoso paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā.  
Love is a cause of good deeds …  
Amoho kho, mahāli, hetu, amoho paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā.  
Understanding is a cause of good deeds …  
Yoniso manasikāro kho, mahāli, hetu, yoniso manasikāro paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā.  
Rational application of mind is a cause of good deeds …  
Sammāpaṇihitaṁ kho, mahāli, cittaṁ hetu, sammāpaṇihitaṁ cittaṁ paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā.  
A rightly directed mind is a cause of good deeds …  
Ayaṁ kho, mahāli, hetu, ayaṁ paccayo kalyāṇassa kammassa kiriyāya kalyāṇassa kammassa pavattiyā.  
This is the cause, Mahāli, this is the reason for doing good deeds, for performing good deeds.  

an10.48kammabandhu kammadāyādo kammapaṭisaraṇo kammassakomhi kammayoni kammaṁ6Pi En Ru dhamma

‘Kammassakomhi kammadāyādo kammayoni kammabandhu kammapaṭisaraṇo,   ‘I am the owner of my deeds and heir to my deeds. Deeds are my womb, my relative, and my refuge.  
yaṁ kammaṁ karissāmi kalyāṇaṁ vā pāpakaṁ vā tassa dāyādo bhavissāmī’ti pabbajitena abhiṇhaṁ paccavekkhitabbaṁ.  
I shall be the heir of whatever deeds I do, whether good or bad.’  

an10.60kammavipākajā1Pi En Ru dhamma

cakkhurogo sotarogo ghānarogo jivhārogo kāyarogo sīsarogo kaṇṇarogo mukharogo dantarogo oṭṭharogo kāso sāso pināso ḍāho jaro kucchirogo mucchā pakkhandikā sūlā visūcikā kuṭṭhaṁ gaṇḍo kilāso soso apamāro daddu kaṇḍu kacchu nakhasā vitacchikā lohitaṁ pittaṁ madhumeho aṁsā piḷakā bhagandalā pittasamuṭṭhānā ābādhā semhasamuṭṭhānā ābādhā vātasamuṭṭhānā ābādhā sannipātikā ābādhā utupariṇāmajā ābādhā visamaparihārajā ābādhā opakkamikā ābādhā kammavipākajā ābādhā sītaṁ uṇhaṁ jighacchā pipāsā uccāro passāvo’ti.   Diseases of the eye, inner ear, nose, tongue, body, head, outer ear, mouth, teeth, and lips. Cough, asthma, catarrh, inflammation, fever, stomach ache, fainting, dysentery, gastric pain, cholera, leprosy, boils, eczema, tuberculosis, epilepsy, herpes, itch, scabs, smallpox, scabies, hemorrhage, diabetes, piles, pimples, and ulcers. Afflictions stemming from disorders of bile, phlegm, wind, or their conjunction. Afflictions caused by change in weather, by not taking care of yourself, by overexertion, or as the result of past deeds. Cold, heat, hunger, thirst, defecation, and urination.’  

an10.74dāsakammakaraporisehi1Pi En Ru dhamma

Khettavatthūhi vaḍḍhati, dhanadhaññena vaḍḍhati, puttadārehi vaḍḍhati, dāsakammakaraporisehi vaḍḍhati, catuppadehi vaḍḍhati, saddhāya vaḍḍhati, sīlena vaḍḍhati, sutena vaḍḍhati, cāgena vaḍḍhati, paññāya vaḍḍhati—  He grows in fields and lands, money and grain, wives and children, in bondservants, workers, and staff, and in livestock. And he grows in faith, ethics, learning, generosity, and wisdom.  

an10.86kammarato1Pi En Ru dhamma

Kammārāmo kho pana ayamāyasmā kammarato kammārāmataṁ anuyutto.   This venerable relishes work. They love it and like to relish it …  

an10.97micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

Dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata kho bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.   With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

an10.99samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, upāli, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati …pe….   Furthermore, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, a mendicant enters and remains in the dimension of infinite consciousness. …” …  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati …pe….  
“Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness. …” …  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma ‘santametaṁ paṇītametan’ti nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
“Going totally beyond the dimension of nothingness, aware that ‘this is peaceful, this is sublime’, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, upāli, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati; paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

an10.103micchākammantassa micchākammanto sammākammantassa sammākammanto4Pi En Ru dhamma

Micchādiṭṭhikassa, bhikkhave, micchāsaṅkappo pahoti, micchāsaṅkappassa micchāvācā pahoti, micchāvācassa micchākammanto pahoti, micchākammantassa micchāājīvo pahoti, micchāājīvassa micchāvāyāmo pahoti, micchāvāyāmassa micchāsati pahoti, micchāsatissa micchāsamādhi pahoti, micchāsamādhissa micchāñāṇaṁ pahoti, micchāñāṇissa micchāvimutti pahoti.   Wrong view gives rise to wrong thought. Wrong thought gives rise to wrong speech. Wrong speech gives rise to wrong action. Wrong action gives rise to wrong livelihood. Wrong livelihood gives rise to wrong effort. Wrong effort gives rise to wrong mindfulness. Wrong mindfulness gives rise to wrong immersion. Wrong immersion gives rise to wrong knowledge. Wrong knowledge gives rise to wrong freedom.  
Sammādiṭṭhikassa, bhikkhave, sammāsaṅkappo pahoti, sammāsaṅkappassa sammāvācā pahoti, sammāvācassa sammākammanto pahoti, sammākammantassa sammāājīvo pahoti, sammāājīvassa sammāvāyāmo pahoti, sammāvāyāmassa sammāsati pahoti, sammāsatissa sammāsamādhi pahoti, sammāsamādhissa sammāñāṇaṁ pahoti, sammāñāṇissa sammāvimutti pahoti.  
Right view gives rise to right thought. Right thought gives rise to right speech. Right speech gives rise to right action. Right action gives rise to right livelihood. Right livelihood gives rise to right effort. Right effort gives rise to right mindfulness. Right mindfulness gives rise to right immersion. Right immersion gives rise to right knowledge. Right knowledge gives rise to right freedom.  

an10.104kāyakammaṁ manokammaṁ micchākammantassa sammākammantassa vacīkammaṁ15Pi En Ru dhamma

“Micchādiṭṭhikassa, bhikkhave, purisapuggalassa micchāsaṅkappassa micchāvācassa micchākammantassa micchāājīvassa micchāvāyāmassa micchāsatissa micchāsamādhissa micchāñāṇissa micchāvimuttissa   “Mendicants, consider a person who has wrong view, thought, speech, action, livelihood, effort, mindfulness, immersion, knowledge, and freedom.  
yañca kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā, sabbe te dhammā aniṭṭhāya akantāya amanāpāya ahitāya dukkhāya saṁvattanti.  
Whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is unlikable, undesirable, disagreeable, harmful, and suffering.  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, micchādiṭṭhikassa purisapuggalassa micchāsaṅkappassa micchāvācassa micchākammantassa micchāājīvassa micchāvāyāmassa micchāsatissa micchāsamādhissa micchāñāṇissa micchāvimuttissa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ …  
In the same way, consider a person who has wrong view, thought, speech, action, livelihood, effort, mindfulness, immersion, knowledge, and freedom.  
yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā, sabbe te dhammā aniṭṭhāya akantāya amanāpāya ahitāya dukkhāya saṁvattanti.  
Whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is unlikable, undesirable, disagreeable, harmful, and suffering.  
Sammādiṭṭhikassa, bhikkhave, purisapuggalassa sammāsaṅkappassa sammāvācassa sammākammantassa sammāājīvassa sammāvāyāmassa sammāsatissa sammāsamādhissa sammāñāṇissa sammāvimuttissa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā, sabbe te dhammā iṭṭhāya kantāya manāpāya hitāya sukhāya saṁvattanti.  
Consider a person who has right view, thought, speech, action, livelihood, effort, mindfulness, immersion, knowledge, and freedom. Whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is likable, desirable, agreeable, beneficial, and pleasant.  
Evamevaṁ kho, bhikkhave, sammādiṭṭhikassa …pe… sammāvimuttissa yañceva kāyakammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yañca vacīkammaṁ …  
In the same way, consider a person who has right view, thought, speech, action, livelihood, effort, mindfulness, immersion, knowledge, and freedom.  
yañca manokammaṁ yathādiṭṭhi samattaṁ samādinnaṁ yā ca cetanā yā ca patthanā yo ca paṇidhi ye ca saṅkhārā, sabbe te dhammā iṭṭhāya kantāya manāpāya hitāya sukhāya saṁvattanti.  
Whatever bodily, verbal, or mental deeds they undertake in line with that view, their intentions, aims, wishes, and choices all lead to what is likable, desirable, agreeable, beneficial, and pleasant.  

an10.105micchākammantassa micchākammanto sammākammantassa sammākammanto4Pi En Ru dhamma

Avijjāgatassa, bhikkhave, aviddasuno micchādiṭṭhi pahoti, micchādiṭṭhikassa micchāsaṅkappo pahoti, micchāsaṅkappassa micchāvācā pahoti, micchāvācassa micchākammanto pahoti, micchākammantassa micchāājīvo pahoti, micchāājīvassa micchāvāyāmo pahoti, micchāvāyāmassa micchāsati pahoti, micchāsatissa micchāsamādhi pahoti, micchāsamādhissa micchāñāṇaṁ pahoti, micchāñāṇissa micchāvimutti pahoti.   An ignoramus, sunk in ignorance, gives rise to wrong view. Wrong view gives rise to wrong thought. Wrong thought gives rise to wrong speech. Wrong speech gives rise to wrong action. Wrong action gives rise to wrong livelihood. Wrong livelihood gives rise to wrong effort. Wrong effort gives rise to wrong mindfulness. Wrong mindfulness gives rise to wrong immersion. Wrong immersion gives rise to wrong knowledge. Wrong knowledge gives rise to wrong freedom.  
Vijjāgatassa, bhikkhave, viddasuno sammādiṭṭhi pahoti, sammādiṭṭhikassa sammāsaṅkappo pahoti, sammāsaṅkappassa sammāvācā pahoti, sammāvācassa sammākammanto pahoti, sammākammantassa sammāājīvo pahoti, sammāājīvassa sammāvāyāmo pahoti, sammāvāyāmassa sammāsati pahoti, sammāsatissa sammāsamādhi pahoti, sammāsamādhissa sammāñāṇaṁ pahoti, sammāñāṇissa sammāvimutti pahotī”ti.  
A sage, firm in knowledge, gives rise to right view. Right view gives rise to right thought. Right thought gives rise to right speech. Right speech gives rise to right action. Right action gives rise to right livelihood. Right livelihood gives rise to right effort. Right effort gives rise to right mindfulness. Right mindfulness gives rise to right immersion. Right immersion gives rise to right knowledge. Right knowledge gives rise to right freedom.” 

an10.106micchākammantapaccayā micchākammanto sammākammantapaccayā sammākammantassa4Pi En Ru dhamma

Sammākammantassa, bhikkhave, micchākammanto nijjiṇṇo hoti;   For one of right action, wrong action is worn away.  
ye ca micchākammantapaccayā aneke pāpakā akusalā dhammā sambhavanti te cassa nijjiṇṇā honti;  
And the many bad, unskillful qualities that arise because of wrong action are worn away.  
sammākammantapaccayā ca aneke kusalā dhammā bhāvanāpāripūriṁ gacchanti.  
And because of right action, many skillful qualities are fully developed.  

an10.107micchākammanto sammākammantassa2Pi En Ru dhamma

sammākammantassa, bhikkhave, micchākammanto niddhoto hoti …   For one of right action, wrong action is washed away. …  

an10.108micchākammanto sammākammantassa2Pi En Ru dhamma

sammākammantassa, bhikkhave, micchākammanto viritto hoti …   For one of right action, wrong action is purged. …  

an10.109micchākammanto sammākammantassa2Pi En Ru dhamma

sammākammantassa, bhikkhave, micchākammanto vanto hoti …   For one of right action, wrong action is vomited up. …  

an10.110micchākammanto sammākammantassa2Pi En Ru dhamma

sammākammantassa, bhikkhave, micchākammanto niddhanto hoti …   For one of right action, wrong action is blown away. …  

an10.111sammākammantena1Pi En Ru dhamma

“Idha, bhikkhu, bhikkhu asekhāya sammādiṭṭhiyā samannāgato hoti, asekhena sammāsaṅkappena samannāgato hoti, asekhāya sammāvācāya samannāgato hoti, asekhena sammākammantena samannāgato hoti, asekhena sammāājīvena samannāgato hoti, asekhena sammāvāyāmena samannāgato hoti, asekhāya sammāsatiyā samannāgato hoti, asekhena sammāsamādhinā samannāgato hoti, asekhena sammāñāṇena samannāgato hoti, asekhāya sammāvimuttiyā samannāgato hoti.   “Mendicant, it’s when a mendicant has an adept’s right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.112sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Asekhā sammādiṭṭhi, asekho sammāsaṅkappo, asekhā sammāvācā, asekho sammākammanto, asekho sammāājīvo, asekho sammāvāyāmo, asekhā sammāsati, asekho sammāsamādhi, asekhaṁ sammāñāṇaṁ, asekhā sammāvimutti—  An adept's right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.113micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Micchādiṭṭhi, micchāsaṅkappo, micchāvācā, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi, micchāñāṇaṁ, micchāvimutti—  Wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, wrong immersion, wrong knowledge, and wrong freedom.  
Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi, sammāñāṇaṁ, sammāvimutti— 
Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.114micchākammantapaccayā micchākammanto sammākammantapaccayā sammākammanto4Pi En Ru dhamma

Micchākammanto, bhikkhave, adhammo;   Wrong action is a bad principle.  
sammākammanto dhammo;  
Right action is a good principle.  
ye ca micchākammantapaccayā aneke pāpakā akusalā dhammā sambhavanti, ayaṁ anattho;  
And the many bad, unskillful qualities produced by wrong action are bad results.  
sammākammantapaccayā ca aneke kusalā dhammā bhāvanāpāripūriṁ gacchanti, ayaṁ attho.  
And the many skillful qualities fully developed because of right action are good results.  

an10.115atikkamma micchākammanto sammākammanto3Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;   “Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves.  
micchākammanto, āvuso, adhammo;  
Wrong action is a bad principle.  
sammākammanto dhammo …  
Right action is a good principle. …  

an10.116micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

micchākammanto, bhikkhave, adhammo;   Wrong action is a bad principle.  
sammākammanto dhammo …  
Right action is a good principle. …  

an10.117micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

micchākammanto orimaṁ tīraṁ, sammākammanto pārimaṁ tīraṁ;   Wrong action is the near shore, and right action is the far shore.  

an10.119micchākammantassa micchākammantaṁ micchākammantā3Pi En Ru dhamma

… ‘Micchākammantassa kho pāpako vipāko—  ‘Wrong action has a bad result  
So iti paṭisaṅkhāya micchākammantaṁ pajahati;  
Reflecting like this, they give up wrong action,  
micchākammantā paccorohati.  
they descend from wrong action.  

an10.120micchākammantassa1Pi En Ru dhamma

micchākammantassa kho …   ‘Wrong action …’ …  

an10.121sammākammantassa sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhikassa, bhikkhave, sammāsaṅkappo pahoti, sammāsaṅkappassa sammāvācā pahoti, sammāvācassa sammākammanto pahoti, sammākammantassa sammāājīvo pahoti, sammāājīvassa sammāvāyāmo pahoti, sammāvāyāmassa sammāsati pahoti, sammāsatissa sammāsamādhi pahoti, sammāsamādhissa sammāñāṇaṁ pahoti, sammāñāṇissa sammāvimutti pahotī”ti.   Right view gives rise to right thought. Right thought gives rise to right speech. Right speech gives rise to right action. Right action gives rise to right livelihood. Right livelihood gives rise to right effort. Right effort gives rise to right mindfulness. Right mindfulness gives rise to right immersion. Right immersion gives rise to right knowledge. Right knowledge gives rise to right freedom.” 

an10.122sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi, sammāñāṇaṁ, sammāvimutti—  Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.123sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi, sammāñāṇaṁ, sammāvimutti—  Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.132micchākammanto1Pi En Ru dhamma

Micchādiṭṭhi, micchāsaṅkappo, micchāvācā, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi, micchāñāṇaṁ, micchāvimutti—  Wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, wrong immersion, wrong knowledge, and wrong freedom.  

an10.133sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi, sammāñāṇaṁ, sammāvimutti—  Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.134micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Micchādiṭṭhi, micchāsaṅkappo, micchāvācā, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi, micchāñāṇaṁ, micchāvimutti—  Wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, wrong immersion, wrong knowledge, and wrong freedom.  
Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi, sammāñāṇaṁ, sammāvimutti— 
Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.155micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Micchādiṭṭhiko hoti, micchāsaṅkappo hoti, micchāvāco hoti, micchākammanto hoti, micchāājīvo hoti, micchāvāyāmo hoti, micchāsati hoti, micchāsamādhi hoti, micchāñāṇī hoti, micchāvimutti hoti—  Wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, wrong immersion, wrong knowledge, and wrong freedom.  
Sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti, sammāājīvo hoti, sammāvāyāmo hoti, sammāsati hoti, sammāsamādhi hoti, sammāñāṇī hoti, sammāvimutti hoti— 
Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.156-166sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo hoti, sammāvāco hoti, sammākammanto hoti, sammāājīvo hoti, sammāvāyāmo hoti, sammāsati hoti, sammāsamādhi hoti, sammāñāṇī hoti, sammāvimutti hoti—  Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an10.172atikkamma1Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāraṁ gavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya.   “Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves.  

an10.174kammanidānasambhavo kammanidānasaṅkhayo kammanidānasaṅkhayo’ti kammanidānasutta7Pi En Ru dhamma

Kammanidānasutta   Sources of Deeds  
Iti kho, bhikkhave, lobho kammanidānasambhavo, doso kammanidānasambhavo, moho kammanidānasambhavo.  
And so greed, hate, and delusion are sources and origins for deeds.  
Lobhakkhayā kammanidānasaṅkhayo, dosakkhayā kammanidānasaṅkhayo, mohakkhayā kammanidānasaṅkhayo”ti.  
With the ending of greed, hate, and delusion, the sources of deeds are ended.” 

an10.176akusalakammapathā kammapathehi kammapathā kammapathānaṁ kusalakammapathā10Pi En Ru dhamma

Ime kho, cunda, dasa akusalakammapathā.   These are the ten ways of doing unskillful deeds.  
akusalakammapathā → akusalā kammapathā (?)  
Imehi kho, cunda, dasahi akusalehi kammapathehi samannāgato kālasseva uṭṭhahantova sayanamhā pathaviñcepi āmasati, asuciyeva hoti; no cepi pathaviṁ āmasati, asuciyeva hoti.  
When you have these ten ways of doing unskillful deeds, then if you rise early, whether or not you stroke the earth from your bed, you’re still impure.  
Ime, cunda, dasa akusalakammapathā asucīyeva honti asucikaraṇā ca.  
These ten ways of doing unskillful deeds are impure and make things impure.  
Imesaṁ pana, cunda, dasannaṁ akusalānaṁ kammapathānaṁ samannāgamanahetu nirayo paññāyati, tiracchānayoni paññāyati, pettivisayo paññāyati, yā vā panaññāpi kāci duggatiyo.  
It’s because of those who do these ten kinds of unskillful deeds that hell, the animal realm, the ghost realm, or any other bad places are found.  
Ime kho, cunda, dasa kusalakammapathā.  
These are the ten ways of doing skillful deeds.  
Imehi kho, cunda, dasahi kusalehi kammapathehi samannāgato kālasseva uṭṭhahantova sayanamhā pathaviñcepi āmasati, suciyeva hoti; no cepi pathaviṁ āmasati, suciyeva hoti.  
When you have these ten ways of doing skillful deeds, then if you rise early, whether or not you stroke the earth from your bed, you’re still pure.  
Ime, cunda, dasa kusalakammapathā sucīyeva honti sucikaraṇā ca.  
These ten ways of doing skillful deeds are pure and make things pure.  
Imesaṁ pana, cunda, dasannaṁ kusalānaṁ kammapathānaṁ samannāgamanahetu devā paññāyanti, manussā paññāyanti, yā vā panaññāpi kāci sugatiyo”ti.  
It’s because of those who do these ten kinds of skillful deeds that gods, humans, or any other good places are found.”  

an10.216kammabandhū kammadāyādā kammapaṭisaraṇā kammassakā kammayonī kammaṁ kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ34Pi En Ru dhamma

Kammassakā, bhikkhave, sattā kammadāyādā kammayonī kammabandhū kammapaṭisaraṇā, yaṁ kammaṁ karonti—  Sentient beings are the owners of their deeds and heir to their deeds. Deeds are their womb, their relative, and their refuge.  
Tassa jimhaṁ kāyakammaṁ hoti, jimhaṁ vacīkammaṁ, jimhaṁ manokammaṁ, jimhā gati, jimhupapatti.  
Doing crooked deeds by way of body, speech, and mind, their destiny and rebirth are crooked.  
Evamahaṁ, bhikkhave, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Tassa jimhaṁ kāyakammaṁ hoti, jimhaṁ vacīkammaṁ, jimhaṁ manokammaṁ, jimhā gati, jimhupapatti.  
Doing crooked deeds by way of body, speech, and mind, their destiny and rebirth are crooked.  
Evamahaṁ, bhikkhave, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Kammassakā, bhikkhave, sattā kammadāyādā kammayonī kammabandhū kammapaṭisaraṇā, yaṁ kammaṁ karonti— 
Sentient beings are the owners of their deeds and heir to their deeds. Deeds are their womb, their relative, and their refuge.  
Tassa uju kāyakammaṁ hoti, uju vacīkammaṁ, uju manokammaṁ, uju gati, ujupapatti.  
Doing virtuous deeds by way of body, speech, and mind, their destiny and rebirth is virtuous.  
Evamahaṁ, bhikkhave, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Tassa uju kāyakammaṁ hoti, uju vacīkammaṁ, uju manokammaṁ, uju gati, ujupapatti.  
Doing virtuous deeds by way of body, speech, and mind, their destiny and rebirth is virtuous.  
Evamahaṁ, bhikkhave, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Kammassakā, bhikkhave, sattā kammadāyādā kammayonī kammabandhū kammapaṭisaraṇā, yaṁ kammaṁ karonti— 
Sentient beings are the owners of their deeds and heir to their deeds. Deeds are their womb, their relative, and their refuge.  

an10.217catubbidhavacīkammantasampattikusalasañcetanikāhetu catubbidhavacīkammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu kāyakammantasampatti kāyakammantasandosabyāpatti manokammantasampatti manokammantasandosabyāpatti tividhakāyakammantasampattikusalasañcetanikāhetu tividhakāyakammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu tividhamanokammantasampattikusalasañcetanikāhetu tividhamanokammantasandosabyāpatti tividhamanokammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vacīkammantasampatti vacīkammantasandosabyāpatti31Pi En Ru dhamma

Tatra, bhikkhave, tividhā kāyakammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti;   Now, there are three kinds of corruption and failure of bodily action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
catubbidhā vacīkammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti;  
There are four kinds of corruption and failure of verbal action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
tividhā manokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
There are three kinds of corruption and failure of mental action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā kāyakammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti?  
And what are the three kinds of corruption and failure of bodily action?  
Evaṁ kho, bhikkhave, tividhā kāyakammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
These are the three kinds of corruption and failure of bodily action.  
Kathañca, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti?  
And what are the four kinds of corruption and failure of verbal action?  
Evaṁ kho, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
These are the four kinds of corruption and failure of verbal action.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā manokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti?  
And what are the three kinds of corruption and failure of mental action?  
Evaṁ kho, bhikkhave, tividhā manokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
These are the three kinds of corruption and failure of mental action.  
Tividhakāyakammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti; catubbidhavacīkammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti; tividhamanokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti.  
When their body breaks up, after death, sentient beings are reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell because of these three kinds of corruption and failure of bodily action, these four kinds of corruption and failure of verbal action, or these three kinds of corruption and failure of mental action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
Tividhakāyakammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu → … sañcetanikahetu (mr)  
evamevaṁ kho, bhikkhave, tividhakāyakammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti; catubbidhavacīkammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti; tividhamanokammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjantīti.  
In the same way, when their body breaks up, after death, sentient beings are reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell because of these three kinds of corruption and failure of bodily action, these four kinds of corruption and failure of verbal action, or these three kinds of corruption and failure of mental action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
Tatra, bhikkhave, tividhā kāyakammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti;  
Now, there are three kinds of successful bodily action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
catubbidhā vacīkammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti;  
There are four kinds of successful verbal action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
tividhā manokammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
There are three kinds of successful mental action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā kāyakammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti?  
And what are the three kinds of successful bodily action?  
Evaṁ kho, bhikkhave, tividhā kāyakammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
These are the three kinds of successful bodily action.  
Kathañca, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti?  
And what are the four kinds of successful verbal action?  
Evaṁ kho, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
These are the four kinds of successful verbal action.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā manokammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti?  
And what are the three kinds of successful mental action?  
Evaṁ kho, bhikkhave, tividhā manokammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
These are the three kinds of successful mental action.  
Tividhakāyakammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti; catubbidhavacīkammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti; tividhamanokammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.  
When their body breaks up, after death, sentient beings are reborn in a good place, in heaven because of these three kinds of successful bodily action, these four kinds of successful verbal action, or these three kinds of successful mental action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
evamevaṁ kho, bhikkhave, tividhakāyakammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti; catubbidhavacīkammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti; tividhamanokammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti.  
In the same way, when their body breaks up, after death, sentient beings are reborn in a good place, in heaven because of these three kinds of successful bodily action, these four kinds of successful verbal action, or these three kinds of successful mental action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  

an10.218catubbidhavacīkammanta catubbidhavacīkammantasampatti kāyakammantasampatti kāyakammantasandosabyāpatti manokammantasampatti manokammantasandosabyāpatti tividhakāyakammantasampattikusalasañcetanikāhetu tividhakāyakammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu tividhamanokammantasampattikusalasañcetanikāhetu tividhamanokammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vacīkammantasampatti vacīkammantasandosabyāpatti24Pi En Ru dhamma

Tatra, bhikkhave, tividhā kāyakammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti;   Now, there are three kinds of corruption and failure of bodily action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
catubbidhā vacīkammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti;  
There are four kinds of corruption and failure of verbal action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
tividhā manokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
There are three kinds of corruption and failure of mental action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā kāyakammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti …pe…  
And what are the three kinds of corruption and failure of bodily action? …  
evaṁ kho, bhikkhave, tividhā kāyakammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
These are the three kinds of corruption and failure of bodily action.  
Kathañca, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti …pe…  
And what are the four kinds of corruption and failure of verbal action? …  
evaṁ kho, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
These are the four kinds of corruption and failure of verbal action.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā manokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti …pe…  
And what are the three kinds of corruption and failure of mental action? …  
evaṁ kho, bhikkhave, tividhā manokammantasandosabyāpatti akusalasañcetanikā dukkhudrayā dukkhavipākā hoti.  
These are the three kinds of corruption and failure of mental action.  
Tividhakāyakammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti, catubbidhavacīkammanta …pe… tividhamanokammantasandosabyāpattiakusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti.  
When their body breaks up, after death, sentient beings are reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell because of these three kinds of corruption and failure of bodily action, these four kinds of corruption and failure of verbal action, or these three kinds of corruption and failure of mental action that have unskillful intention, with suffering as their outcome and result.  
Tatra kho, bhikkhave, tividhā kāyakammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti;  
Now, there are three kinds of successful bodily action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
catubbidhā vacīkammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti;  
There are four kinds of successful verbal action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
tividhā manokammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
There are three kinds of successful mental action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā kāyakammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti …pe…  
And what are the three kinds of successful bodily action? …  
evaṁ kho, bhikkhave, tividhā kāyakammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
These are the three kinds of successful bodily action.  
Kathañca, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti …pe…  
And what are the four kinds of successful verbal action? …  
evaṁ kho, bhikkhave, catubbidhā vacīkammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
These are the four kinds of successful verbal action.  
Kathañca, bhikkhave, tividhā manokammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti …pe…  
And what are the three kinds of successful mental action? …  
evaṁ kho, bhikkhave, tividhā manokammantasampatti kusalasañcetanikā sukhudrayā sukhavipākā hoti.  
These are the three kinds of successful mental action.  
Tividhakāyakammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti; catubbidhavacīkammantasampatti …pe… tividhamanokammantasampattikusalasañcetanikāhetu vā, bhikkhave, sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjanti …pe…  
When their body breaks up, after death, sentient beings are reborn in a good place, in heaven because of these three kinds of successful bodily action, these four kinds of successful verbal action, or these three kinds of successful mental action that have skillful intention, with happiness as their outcome and result. …” 

an10.219kammaṁ pāpakammaṁ10Pi En Ru dhamma

‘pubbe kho me idaṁ cittaṁ parittaṁ ahosi abhāvitaṁ, etarahi pana me idaṁ cittaṁ appamāṇaṁ subhāvitaṁ. Yaṁ kho pana kiñci pamāṇakataṁ kammaṁ, na taṁ tatrāvasissati na taṁ tatrāvatiṭṭhatī’ti.   ‘Formerly my mind was limited and undeveloped. Now it’s limitless and well developed. Whatever limited deeds I’ve done don’t remain or persist there.’  
daharatagge ce so ayaṁ kumāro mettaṁ cetovimuttiṁ bhāveyya, api nu kho pāpakammaṁ kareyyā”ti?  
Suppose a child had developed the heart’s release by love from their childhood on. Would they still do any bad deed?”  
“Akarontaṁ kho pana pāpakammaṁ api nu kho dukkhaṁ phuseyyā”ti?  
“Not doing any bad deed, would they still experience any suffering?”  
Akarontañhi, bhante, pāpakammaṁ kuto dukkhaṁ phusissatī”ti.  
For if they don’t do any bad deed, from where would suffering afflict them?”  
‘yaṁ kho me idaṁ kiñci pubbe iminā karajakāyena pāpakammaṁ kataṁ, sabbaṁ taṁ idha vedanīyaṁ;  
‘Whatever bad deeds I have done in the past with this deed-born body I will experience here.  
‘pubbe kho me idaṁ cittaṁ parittaṁ ahosi abhāvitaṁ, etarahi pana me idaṁ cittaṁ appamāṇaṁ subhāvitaṁ. Yaṁ kho pana kiñci pamāṇakataṁ kammaṁ, na taṁ tatrāvasissati na taṁ tatrāvatiṭṭhatī’ti.  
‘Formerly my mind was limited and undeveloped. Now it’s limitless and well developed. Whatever limited deeds I’ve done don’t remain or persist there.’  
daharatagge ce so ayaṁ kumāro upekkhaṁ cetovimuttiṁ bhāveyya, api nu kho pāpakammaṁ kareyyā”ti?  
Suppose a child had developed the heart’s release by equanimity from their childhood on. Would they still do any bad deed?”  
“Akarontaṁ kho pana pāpakammaṁ api nu kho dukkhaṁ phuseyyā”ti?  
“Not doing any bad deed, would they still experience any suffering?”  
Akarontañhi, bhante, pāpakammaṁ kuto dukkhaṁ phusissatī”ti.  
For if they don’t do any bad deed, from where would suffering afflict them?”  
‘yaṁ kho me idaṁ kiñci pubbe iminā karajakāyena pāpakammaṁ kataṁ, sabbaṁ taṁ idha vedanīyaṁ;  
‘Whatever bad deeds I have done in the past with this deed-born body I will experience here.  

an10.239sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi, sammāñāṇaṁ, sammāvimutti—  Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

an11.9kammassāhaṁ1Pi En Ru dhamma

‘kiṁ nu kho maṁ ajja assadammasārathi kāraṇaṁ kāressati, kimassāhaṁ paṭikaromī’ti.   ‘What task will the horse trainer have me do today? How should I respond?’  
kimassāhaṁ → kammassāhaṁ (mr)  

an11.11cīvarakammaṁ3Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:   At that time several mendicants were making a robe for the Buddha, thinking that  
“sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:  
 
‘sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti— 
several mendicants are making a robe for the Buddha, thinking that  

an11.12cīvarakammaṁ kammantaṁ5Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:   At that time several mendicants were making a robe for the Buddha …  
“sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:  
 
‘sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti— 
several mendicants are making a robe for the Buddha, thinking that  
Imaṁ kho tvaṁ, mahānāma, buddhānussatiṁ gacchantopi bhāveyyāsi, ṭhitopi bhāveyyāsi, nisinnopi bhāveyyāsi, sayānopi bhāveyyāsi, kammantaṁ adhiṭṭhahantopi bhāveyyāsi, puttasambādhasayanaṁ ajjhāvasantopi bhāveyyāsi.  
You should develop this recollection of the Buddha while walking, standing, sitting, lying down, while working, and while at home with your children.  
Imaṁ kho tvaṁ, mahānāma, devatānussatiṁ gacchantopi bhāveyyāsi, ṭhitopi bhāveyyāsi, nisinnopi bhāveyyāsi, sayānopi bhāveyyāsi, kammantaṁ adhiṭṭhahantopi bhāveyyāsi, puttasambādhasayanaṁ ajjhāvasantopi bhāveyyāsī”ti.  
You should develop this recollection of the deities while walking, standing, sitting, lying down, while working, and while at home with your children.” 

an11.13cīvarakammaṁ kammantañceva5Pi En Ru dhamma

Tattha kammantañceva adhiṭṭhahissāmi, bhagavantañca lacchāmi kālena kālaṁ dassanāyā”ti.   There I can apply myself to my work and from time to time get to see the Buddha.”  
Tattha kammantañceva adhiṭṭhāsi, bhagavantañca labhi kālena kālaṁ dassanāya.  
There he applied himself to his work and from time to time got to see the Buddha.  
Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:  
At that time several mendicants were making a robe for the Buddha, thinking that  
“sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:  
 
‘sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti— 
several mendicants are making a robe for the Buddha, thinking that  

an11.14micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, subhūti, bhikkhu dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.   Furthermore, with clairvoyance that is purified and superhuman, a mendicant sees sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

an11.16samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, gahapati, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati …pe…   Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness. …  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness. …  

an11.17kammalakkhaṇo kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ10Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhu ‘kammalakkhaṇo bālo, kammalakkhaṇo paṇḍito’ti yathābhūtaṁ nappajānāti.   It’s when a mendicant doesn’t understand that a fool is characterized by their deeds, and an astute person is characterized by their deeds.  
Idha, bhikkhave, bhikkhu ye te bhikkhū therā rattaññū cirapabbajitā saṅghapitaro saṅghapariṇāyakā, tesu na mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca, na mettaṁ vacīkammaṁ … na mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca.  
It’s when a mendicant doesn’t consistently treat senior mendicants of long standing, long gone forth, fathers and leaders of the Saṅgha with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  
Idha, bhikkhave, bhikkhu ‘kammalakkhaṇo bālo, kammalakkhaṇo paṇḍito’ti yathābhūtaṁ pajānāti.  
It’s when a mendicant understands that a fool is characterized by their deeds, and an astute person is characterized by their deeds.  
Idha, bhikkhave, bhikkhu ye te therā rattaññū cirapabbajitā saṅghapitaro saṅghapariṇāyakā, tesu mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca, mettaṁ vacīkammaṁ … mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca.  
It’s when a mendicant consistently treats senior mendicants of long standing, long gone forth, fathers and leaders of the Saṅgha with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  

dn1bhūrikammaṁ bhūtakammaṁ natthukammaṁ paṇidhikammaṁ samatikkamma santikammaṁ vassakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ vossakammaṁ12Pi En Ru dhamma

seyyathidaṁ—santikammaṁ paṇidhikammaṁ bhūtakammaṁ bhūrikammaṁ vassakammaṁ vossakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ ācamanaṁ nhāpanaṁ juhanaṁ vamanaṁ virecanaṁ uddhaṁvirecanaṁ adhovirecanaṁ sīsavirecanaṁ kaṇṇatelaṁ nettatappanaṁ natthukammaṁ añjanaṁ paccañjanaṁ sālākiyaṁ sallakattiyaṁ dārakatikicchā mūlabhesajjānaṁ anuppadānaṁ osadhīnaṁ paṭimokkho   а именно: склоняя на милость богов, исполняя обеты, заклиная духов, пребывая в земляном жилище, вызывая потенцию, вызывая импотенцию, определяя место для постройки, освящая место; [совершая ритуальное] полоскание рта, омовение, жертвоприношение; [предписывая] рвотное, слабительное, очищающее сверху, очищающее снизу, очищающее голову, масло для ушей, облегчающее средство для глаз, снадобье для носа, глазную мазь, умащивание; [бывая] глазными врачами, хирургами, леча детей, давая целебные коренья, освобождая от [ставшего ненужным] лекарства, —  
This includes rites for propitiation, for granting wishes, for ghosts, for the earth, for rain, for property settlement, and for preparing and consecrating house sites, and rites involving rinsing and bathing, and oblations. It also includes administering emetics, purgatives, expectorants, and phlegmagogues; administering ear-oils, eye restoratives, nasal medicine, ointments, and counter-ointments; surgery with needle and scalpel, treating children, prescribing root medicines, and binding on herbs.  
Atthi kho, bho, añño attā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma “anantaṁ viññāṇan”ti viññāṇañcāyatanūpago.  
Существует ведь, досточтимый, другое свое ‘я’, которое, всецело преодолев уровень бесконечности пространства, достигает уровня бесконечности сознания [и мыслит]: ‘Сознание бесконечно’.  
There is another self which has gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that “consciousness is infinite”, it’s reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Atthi kho, bho, añño attā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma “natthi kiñcī”ti ākiñcaññāyatanūpago.  
Существует ведь, досточтимый, другое свое ‘я’, которое, всецело преодолев уровень бесконечности сознания, достигает уровня отсутствия чего бы то ни было [и мыслит]: ‘Не существует ничего’.  
There is another self that has gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that “there is nothing at all”, it’s been reborn in the dimension of nothingness.  
Atthi kho, bho, añño attā sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma “santametaṁ paṇītametan”ti nevasaññānāsaññāyatanūpago.  
Существует ведь, досточтимый, другое свое ‘я’, которое, всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, достигает уровня, где нет ни осознавания, ни отсутствия осознавания, [и мыслит]: ‘Это несет покой, это возвышенно’.  
There is another self that has gone totally beyond the dimension of nothingness. Aware that “this is peaceful, this is sublime”, it’s been reborn in the dimension of neither perception nor non-perception.  

dn2bhūrikammaṁ bhūtakammaṁ kammakāro kammaniye kammante kammantā kammaṁ kāyakammavacīkammena micchādiṭṭhikammasamādānā natthukammaṁ paṇidhikammaṁ sammādiṭṭhikammasamādānā santikammaṁ suparikammakatasmiṁ suparikammakato suparikammakatāya vassakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ vossakammaṁ45Pi En Ru dhamma

Tattha natthi “imināhaṁ sīlena vā vatena vā tapena vā brahmacariyena vā aparipakkaṁ vā kammaṁ paripācessāmi, paripakkaṁ vā kammaṁ phussa phussa byantiṁ karissāmī”ti hevaṁ natthi.   И здесь не [следует полагать]: ‘Благодаря этому нравственному поведению, или обрядам, или подвижничеству, или целомудрию я или дам созреть несозревшим [плодам своих] действий, или, постепенно обретая созревшие [плоды] действий, освобожусь от них’, ибо это не так —  
And here there is no such thing as this: “By this precept or observance or fervent austerity or spiritual life I shall force unripened deeds to bear their fruit, or eliminate old deeds by experiencing their results little by little,” for that cannot be.  
idha te assa puriso dāso kammakāro pubbuṭṭhāyī pacchānipātī kiṅkārapaṭissāvī manāpacārī piyavādī mukhullokako.  
Вот был бы у тебя слуга, раб, исполняющий работу, рано встающий и поздно ложащийся, послушно выполняющий всё, приятно ведущий себя, сладкоречивый, не спускающий с тебя глаз.  
Suppose you had a person who was a bondservant, a worker. They get up before you and go to bed after you, and are obliging, behaving nicely and speaking politely, and gazing up at your face.  
Ahaṁ panamhissa dāso kammakāro pubbuṭṭhāyī pacchānipātī kiṅkārapaṭissāvī manāpacārī piyavādī mukhullokako.  
я же — его раб, исполняющий работу, рано встающий, поздно ложащийся, послушно выполняющий всё, приятно ведущий себя, сладкоречивый, не спускающий с тебя глаз.  
Whereas I’m his bondservant, his worker. I get up before him and go to bed after him, and am obliging, behaving nicely and speaking politely, and gazing up at his face.  
‘yagghe, deva, jāneyyāsi, yo te so puriso dāso kammakāro pubbuṭṭhāyī pacchānipātī kiṅkārapaṭissāvī manāpacārī piyavādī mukhullokako;  
„Угодно ли узнать тебе, Божественный, что тот, твой слуга, раб, исполняющий работу, рано встающий и поздно ложащийся, послушно выполняющий все, приятно ведущий себя, сладкоречивый, не спускающий с тебя глаз, —  
 
‘etu me, bho, so puriso, punadeva hotu dāso kammakāro pubbuṭṭhāyī pacchānipātī kiṅkārapaṭissāvī manāpacārī piyavādī mukhullokako’”ti?  
„Пусть этот слуга придет ко мне, пусть снова будет рабом, исполняющий работу, рано встающим и поздно ложащимся, послушно выполняющим все, приятно ведущим себя, сладкоречивым, не спускающим с [меня] глаз?“»  
‘Bring that person to me! Let them once more be my bondservant, my worker’?”  
So evaṁ pabbajito samāno pātimokkhasaṁvarasaṁvuto viharati ācāragocarasampanno, aṇumattesu vajjesu bhayadassāvī, samādāya sikkhati sikkhāpadesu, kāyakammavacīkammena samannāgato kusalena, parisuddhājīvo sīlasampanno, indriyesu guttadvāro, satisampajaññena samannāgato, santuṭṭho.  
Так, будучи странником, он живет сдержанный воздержанием предписаний для отшельника, придерживаясь должного поведения, видя опасность в мельчайших проступках, обязуется следовать заповедям и упражняется [в их исполнении], наделен добродетелью тела и добродетелью речи, чист в средствах существования, обладает нравственностью, охраняет врата жизненных способностей, наделен способностью самосознания и вдумчивостью, удовлетворен.  
Once they’ve gone forth, they live restrained in the monastic code, conducting themselves well and seeking alms in suitable places. Seeing danger in the slightest fault, they keep the rules they’ve undertaken. They act skillfully by body and speech. They’re purified in livelihood and accomplished in ethical conduct. They guard the sense doors, have mindfulness and situational awareness, and are content.  
Seyyathidaṁ—santikammaṁ paṇidhikammaṁ bhūtakammaṁ bhūrikammaṁ vassakammaṁ vossakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ ācamanaṁ nhāpanaṁ juhanaṁ vamanaṁ virecanaṁ uddhaṁvirecanaṁ adhovirecanaṁ sīsavirecanaṁ kaṇṇatelaṁ nettatappanaṁ natthukammaṁ añjanaṁ paccañjanaṁ sālākiyaṁ sallakattiyaṁ dārakatikicchā, mūlabhesajjānaṁ anuppadānaṁ, osadhīnaṁ paṭimokkho  
а именно: склоняя на милость богов, исполняя обеты, заклиная духов умерших, пребывая в земляном жилище, вызывая потенцию, вызывая импотенцию, определяя место для постройки, освещая место; [совершая ритуальное] полоскание рта, омовение, жертвоприношение; [предписывая] рвотное, слабительное, очищающее сверху, очищающее снизу, очищающее голову, масло для ушей, облегчающее средство для глаз, снадобье для носа, глазную мазь, умащивание; [бывая] глазными врачами, хирургами, леча детей, добывая целебные коренья, освобождая от [ставшего ненужным] лекарства, —  
This includes rites for propitiation, for granting wishes, for ghosts, for the earth, for rain, for property settlement, and for preparing and consecrating house sites, and rites involving rinsing and bathing, and oblations. It also includes administering emetics, purgatives, expectorants, and phlegmagogues; administering ear-oils, eye restoratives, nasal medicine, ointments, and counter-ointments; surgery with needle and scalpel, treating children, prescribing root medicines, and binding on herbs.  
Seyyathāpi, mahārāja, puriso iṇaṁ ādāya kammante payojeyya.  
Подобно тому, великий царь, как, если человек, взяв в долг, откроет дело,  
Suppose a man who has gotten into debt were to apply himself to work,  
Tassa te kammantā samijjheyyuṁ.  
это его дело будет процветать,  
and his efforts proved successful.  
‘ahaṁ kho pubbe iṇaṁ ādāya kammante payojesiṁ.  
„Вот прежде я, взяв в долг, открыл дело,  
 
Tassa me te kammantā samijjhiṁsu.  
это мое дело стало процветать,  
 
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte ñāṇadassanāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к совершенному видению.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge and vision.  
Seyyathāpi, mahārāja, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno.  
84. Подобно тому, великий царь, как, если сквозь драгоценный камень берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, безупречный, наделенный всеми достоинствами —  
Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities.  
‘ayaṁ kho maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno;  
„Вот драгоценный камень берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, безупречный, наделенный всеми достоинствами, —  
‘This beryl gem is naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte ñāṇadassanāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к совершенному видению.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge and vision.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte manomayaṁ kāyaṁ abhinimmānāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибкой, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к сотворению тела, состоящего из разума.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward the creation of a mind-made body.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte manomayaṁ kāyaṁ abhinimmānāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к сотворению тела, состоящего из разума.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward the creation of a mind-made body.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte iddhividhāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к [разным] видам сверхъестественных способностей.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward psychic power.  
Seyyathāpi, mahārāja, dakkho kumbhakāro vā kumbhakārantevāsī vā suparikammakatāya mattikāya yaṁ yadeva bhājanavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
Подобно тому, великий царь, как искусный гончар или ученик гончара может сделать и изготовить из хорошо обработанной глины сосуд, какой пожелает,  
Suppose a deft potter or their apprentice had some well-prepared clay. They could produce any kind of pot that they like.  
Seyyathā vā pana, mahārāja, dakkho dantakāro vā dantakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ dantasmiṁ yaṁ yadeva dantavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
или же подобно тому, великий царь, как искусный резчик по слоновой кости или ученик резчика по слоновой кости может сделать и изготовить из хорошо обработанной слоновой кости такой сосуд из слоновой кости, какой пожелает,  
Or suppose a deft ivory-carver or their apprentice had some well-prepared ivory. They could produce any kind of ivory item that they like.  
Seyyathā vā pana, mahārāja, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ suvaṇṇasmiṁ yaṁ yadeva suvaṇṇavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
или же подобно тому, великий царь, как искусный золотых дел мастер или ученик золотых дел мастера может сделать и изготовить из хорошо обработанного золота такой золотой сосуд, какой пожелает,  
Or suppose a deft goldsmith or their apprentice had some well-prepared gold. They could produce any kind of gold item that they like.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte iddhividhāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к [разным] видам сверхъестественных способностей.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward psychic power.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte dibbāya sotadhātuyā cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к божественному слуху.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward clairaudience.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte dibbāya sotadhātuyā cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к божественному слуху.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward clairaudience.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte cetopariyañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенной нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к знанию, охватывающему сердце.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward comprehending the minds of others.  
evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte cetopariyañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к знанию, охватывающему сердце.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward comprehending the minds of others.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к знанию, основанному на воспоминании о местах, где он пребывал в прежних [существованиях].  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward recollection of past lives.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к знанию, основанному на воспоминании о местах, где он пребывал в прежних [существованиях].  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к знанию о том, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti.  
Божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными: „Поистине, почтенные, те существа, что наделены дурным поведением тела, наделены дурным поведением в речи, наделены дурным поведением разума, злословят о праведных, придерживаются ложных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] ложных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в бедствии, несчастье, страдании, преисподней. Те же существа, почтенные, что наделены хорошим поведением тела, наделены хорошим поведением в речи, наделены хорошим поведением разума, не злословят о праведных, придерживаются истинных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] истинных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в счастье, в небесном мире“. — Так божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they acted out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they acted out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к знанию о том, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate; yathākammūpage satte pajānāti.  
Божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными: „Поистине, почтенные, те существа, что наделены дурным поведением тела, наделены дурным поведением в речи, наделены дурным поведением разума, злословят о праведных, придерживаются ложных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] ложных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в бедствии, несчастье, страдании, преисподней. Те же существа, почтенные, что наделены хорошим поведением тела, наделены хорошим поведением в речи, наделены хорошим поведением разума, не злословят о праведных, придерживаются истинных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] истинных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в счастье, в небесном мире“. — Так божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными.  
 
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к знанию об уничтожении порочных свойств.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge of the ending of defilements.  
Evameva kho, mahārāja, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
так же точно, великий царь, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к знанию об уничтожении порочных свойств.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

dn3apakkamma kammaniye2Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte ñāṇadassanāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti …pe…   Так, с сосредоточенным умом он направляет и обращает ум к совершенному знанию . Это и есть часть его знания. Подобно тому, Амбаттха . Он постигает: „нет ничего вслед за этим состоянием“. Это и есть часть его знания …  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge and vision.  
So tamhā padesā apakkamma ekamantaṁ tiṭṭheyya.  
Он сойдет со своего места, станет в стороне, 
And suppose he’d get down from that place and stand aside.  

dn4kammavādī1Pi En Ru dhamma

Samaṇo khalu, bho, gotamo kammavādī kiriyavādī apāpapurekkhāro brahmaññāya pajāya …pe…   Ведь отшельник Готама, почтенные, проповедует [значимость] кармы, проповедует [значимость] действия, безупречно чтит род брахманов. А раз отшельник Готама, почтенные, проповедует [значимость] кармы, проповедует [значимость] действия, безупречно чтит род брахманов, то по этой причине не досточтимый Готама должен приблизиться, чтобы увидеть нас, но мы должны приблизиться, чтобы увидеть досточтимого Готаму.  
He teaches the efficacy of deeds and action. He doesn’t wish any harm upon the community of brahmins. …  

dn5apakkamma kammakarāti kammavādī sakammapasutā6Pi En Ru dhamma

Samaṇo khalu, bho, gotamo kammavādī kiriyavādī apāpapurekkhāro brahmaññāya pajāya …pe…   Ведь отшельник Готама, почтенные, проповедует [значимость] кармы, проповедует [значимость] действия, безупречно чтит род брахманов. А раз отшельник Готама, почтенные, проповедует [значимость] кармы, проповедует [значимость] действия, безупречно чтит род брахманов, то по этой причине не досточтимый Готама должен приблизиться, чтобы увидеть нас, но мы должны приблизиться, чтобы увидеть досточтимого Готаму.  
He teaches the efficacy of deeds and action. He doesn’t wish any harm upon the community of brahmins. …  
Te ca manussā sakammapasutā rañño janapadaṁ na viheṭhessanti;  
Тогда эти люди, следуя своим занятиям, не будут приносить вреда стране царя;  
Then the people, occupied with their own work, will not harass the realm.  
Te ca manussā sakammapasutā rañño janapadaṁ na viheṭhiṁsu, mahā ca rañño rāsiko ahosi.  
Тогда эти люди, следуя своим занятиям, не стали приносить вреда стране царя; у царя возник великий доход,  
 
Yepissa ahesuṁ dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi na daṇḍatajjitā na bhayatajjitā na assumukhā rudamānā parikammāni akaṁsu.  
и бывшие там рабы, посланцы, слуги не были побуждаемы палками, не были побуждаемы страхом, не исполняли дел плача, со слезами на лице.  
No bondservants, employees, or workers did their jobs under threat of punishment and danger, weeping with tearful faces.  
Te raññā paṭikkhittā ekamantaṁ apakkamma evaṁ samacintesuṁ:  
И получив отказ царя, они отошли в сторону и стали вместе советоваться:  
When the king turned them down, they withdrew to one side to think up a plan,  
Yepi nesaṁ ahesuṁ dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi na daṇḍatajjitā na bhayatajjitā na assumukhā rudamānā parikammāni akaṁsu.  
и бывшие там рабы, посланцы, слуги не были побуждаемы палками, не были побуждаемы страхом, не исполняли дел плача, со слезами на лице.  
No bondservants, employees, or workers did their jobs under threat of punishment and danger, weeping with tearful faces.  

dn6sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   а именно: надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащая речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащая способность самосознания, надлежащая сосредоточенность.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

dn8kāyakammavacīkammena paṇidhikammaṁ sammākammanto santikammaṁ4Pi En Ru dhamma

Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   а именно: надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащая речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащая способность самосознания, надлежащая сосредоточенность.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
bhayadassāvī samādāya sikkhati sikkhāpadesu, kāyakammavacīkammena samannāgato kusalena parisuddhājīvo sīlasampanno indriyesu guttadvāro satisampajaññena samannāgato santuṭṭho.  
видя опасность в малейших проступках, обязуется следовать заповедям и упражняется [в их исполнении], наделен добродетелью тела и добродетелью речи, чист в средствах существования, обладает нравственностью, охраняет врата жизненных способностей, наделен способностью самосознания и вдумчивостью, удовлетворен.  
Seeing danger in the slightest fault, a mendicant keeps the rules they’ve undertaken. They act skillfully by body and speech. They’re purified in livelihood and accomplished in ethical conduct. They guard the sense doors, have mindfulness and situational awareness, and are content.  
Seyyathidaṁ—santikammaṁ paṇidhikammaṁ …pe… osadhīnaṁ patimokkho  
а именно: склоняя на милость богов, исполняя обеты … освобождая от [ставшего ненужным] лекарства  
 

dn9samatikkamma2Pi En Ru dhamma

“Puna caparaṁ, poṭṭhapāda, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   «И далее, Поттхапада, монах, всецело преодолев уровень бесконечности пространства, достигает уровня бесконечности сознания и пребывает [на нем, мысля]: „Сознание бесконечно“.  
“Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
“Puna caparaṁ, poṭṭhapāda, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
«И далее, Поттхапада, монах, всецело преодолев уровень бесконечности сознания, достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает [на нем, мысля]: „Не существует ничего“.  
“Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

dn10bhūrikammaṁ bhūtakammaṁ kammaniye kammante kammantā kāyakammavacīkammena micchādiṭṭhikammasamādānā natthukammaṁ paṇidhikammaṁ sammādiṭṭhikammasamādānā santikammaṁ suparikammakatasmiṁ suparikammakato suparikammakatāya vassakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ vossakammaṁ31Pi En Ru dhamma

So evaṁ pabbajito samāno pātimokkhasaṁvarasaṁvuto viharati, ācāragocarasampanno, anumattesu vajjesu bhayadassāvī, samādāya sikkhati sikkhāpadesu, kāyakammavacīkammena samannāgato kusalena, parisuddhājīvo, sīlasampanno, indriyesu guttadvāro, satisampajaññena samannāgato, santuṭṭho.   Так, будучи странником, он живет сдержанный воздержанием предписаний для отшельника, придерживаясь должного поведения, видя опасность в мельчайших проступках, обязуется следовать заповедям и упражняется [в их исполнении], наделен добродетелью тела и добродетелью речи, чист в средствах существования, обладает нравственностью, охраняет врата жизненных способностей, наделен способностью самосознания и вдумчивостью, удовлетворен.  
Once they’ve gone forth, they live restrained in the monastic code, conducting themselves well and seeking alms in suitable places. Seeing danger in the slightest fault, they keep the rules they’ve undertaken. They act skillfully by body and speech. They’re purified in livelihood and accomplished in ethical conduct. They guard the sense doors, have mindfulness and situational awareness, and are content.  
seyyathidaṁ—santikammaṁ paṇidhikammaṁ bhūtakammaṁ bhūrikammaṁ vassakammaṁ vossakammaṁ vatthukammaṁ vatthuparikammaṁ ācamanaṁ nhāpanaṁ juhanaṁ vamanaṁ virecanaṁ uddhaṁvirecanaṁ adhovirecanaṁ sīsavirecanaṁ kaṇṇatelaṁ nettatappanaṁ natthukammaṁ añjanaṁ paccañjanaṁ sālākiyaṁ sallakattiyaṁ dārakatikicchā mūlabhesajjānaṁ anuppadānaṁ osadhīnaṁ paṭimokkho  
а именно: склоняя на милость богов, исполняя обеты, заклиная духов умерших, пребывая в земляном жилище, вызывая потенцию, вызывая импотенцию, определяя место для постройки, освещая место; [совершая ритуальное] полоскание рта, омовение, жертвоприношение; [предписывая] рвотное, слабительное, очищающее сверху, очищающее снизу, очищающее голову, масло для ушей, облегчающее средство для глаз, снадобье для носа, глазную мазь, умащивание; [бывая] глазными врачами, хирургами, леча детей, добывая целебные коренья, освобождая от [ставшего ненужным] лекарства, —  
This includes rites for propitiation, for granting wishes, for ghosts, for the earth, for rain, for property settlement, and for preparing and consecrating house sites, and rites involving rinsing and bathing, and oblations. It also includes administering emetics, purgatives, expectorants, and phlegmagogues; administering ear-oils, eye restoratives, nasal medicine, ointments, and counter-ointments; surgery with needle and scalpel, treating children, prescribing root medicines, and binding on herbs.  
seyyathidaṁ—santikammaṁ paṇidhikammaṁ …pe… osadhīnaṁ paṭimokkho  
а именно: склоняя на милость богов, исполняя обеты … освобождая от [ставшего ненужным] лекарства  
Seyyathāpi, māṇava, puriso iṇaṁ ādāya kammante payojeyya.  
Подобно тому, юноша, как, если человек, взяв в долг, откроет дело.  
Suppose a man who has gotten into debt were to apply himself to work,  
Tassa te kammantā samijjheyyuṁ.  
Это его дело будет процветать.  
and his efforts proved successful.  
‘ahaṁ kho pubbe iṇaṁ ādāya kammante payojesiṁ.  
„Вот прежде я, взяв в долг, открыл дело.  
Tassa me te kammantā samijjhiṁsu.  
Это мое дело стало процветать.  
“So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte ñāṇadassanāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
«Так, с сосредоточенным умом — чистым возвышенным  
“When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge and vision.  
Seyyathāpi, māṇava, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno. Tatrāssa suttaṁ āvutaṁ nīlaṁ vā pītaṁ vā lohitaṁ vā odātaṁ vā paṇḍusuttaṁ vā.  
Подобно тому, юноша, как если в драгоценный камень берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, наделенный всеми достоинствами, продета нить — синяя, или оранжевая, или красная, или белая, или желтоватая нить.  
Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities. And it was strung with a thread of blue, yellow, red, white, or golden brown.  
Tamenaṁ cakkhumā puriso hatthe karitvā paccavekkheyya: ‘ayaṁ kho maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno. Tatridaṁ suttaṁ āvutaṁ nīlaṁ vā pītaṁ vā lohitaṁ vā odātaṁ vā paṇḍusuttaṁ vā’ti.  
То человек, наделенный зрением, взяв его в руку, может понять: „Вот драгоценный камень берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, наделенный всеми достоинствами, и в него продета нить — синяя, или оранжевая, или красная, или белая, или желтоватая нить“.  
And someone with clear eyes were to take it in their hand and examine it: ‘This beryl gem is naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities. And it’s strung with a thread of blue, yellow, red, white, or golden brown.’  
Evameva kho, māṇava, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte ñāṇadassanāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так же точно, юноша, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к совершенному видению.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge and vision.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte manomayaṁ kāyaṁ abhinimmānāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward the creation of a mind-made body.  
yampi, māṇava, bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte manomayaṁ kāyaṁ abhinimmānāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti …pe….  
и когда , юноша, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к сотворению тела, состоящего из разума….  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte iddhividhāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к [разным] видам сверхъестественных способностей.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward psychic power.  
Seyyathāpi, māṇava, dakkho kumbhakāro vā kumbhakārantevāsī vā suparikammakatāya mattikāya yaññadeva bhājanavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
Подобно тому, юноша, как искусный гончар или ученик гончара может сделать и изготовить из хорошо обработанной глины сосуд, какой пожелает.  
Suppose a deft potter or their apprentice had some well-prepared clay. They could produce any kind of pot that they like.  
Seyyathā vā pana, māṇava, dakkho dantakāro vā dantakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ dantasmiṁ yaññadeva dantavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
Или же подобно тому, юноша, как искусный резчик по слоновой кости или ученик резчика по слоновой кости может сделать и изготовить из хорошо обработанной слоновой кости такой сосуд из слоновой кости, какой пожелает.  
Or suppose a deft ivory-carver or their apprentice had some well-prepared ivory. They could produce any kind of ivory item that they like.  
Seyyathā vā pana, māṇava, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ suvaṇṇasmiṁ yaññadeva suvaṇṇavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
Или же подобно тому, юноша, как искусный золотых дел мастер или ученик золотых дел мастера может сделать и изготовить из хорошо обработанного золота такой золотой сосуд, какой пожелает.  
Or suppose a deft goldsmith or their apprentice had some well-prepared gold. They could produce any kind of gold item that they like.  
Evameva kho, māṇava, bhikkhu …pe… yampi māṇava bhikkhu evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte iddhividhāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так же точно, юноша, и монах с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — направляет и обращает ум к [разным] видам сверхъестественных способностей.  
In the same way, when their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward psychic power.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte cetopariyañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенной нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к знанию, охватывающему сердце.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward comprehending the minds of others.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti.  
Божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными: „Поистине, почтенные, те существа, что наделены дурным поведением тела, наделены дурным поведением в речи, наделены дурным поведением разума, злословят о праведных, придерживаются ложных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] ложных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в бедствии, несчастье, страдании, преисподней. Те же существа, почтенные, что наделены хорошим поведением тела, наделены хорошим поведением в речи, наделены хорошим поведением разума, не злословят о праведных, придерживаются истинных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] истинных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в счастье, в небесном мире“. — Так божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhinīharati abhininnāmeti.  
Так, с сосредоточенным умом — чистым, ясным, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, готовым к действию, стойким, непоколебимым — он направляет и обращает ум к знанию об уничтожении порочных свойств.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they project it and extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

dn12vokkamma6Pi En Ru dhamma

Tassa sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti.   И эти ученики не слушают его, не склоняют [к нему] слуха, не приемлют умом это знание и отвращаются от наставления учителя.  
But their disciples don’t want to listen. They don’t actively listen or try to understand. They proceed having turned away from the teacher’s instruction.  
Tassa te sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti.  
И эти ученики не слушают тебя, не склоняют [к тебе] слуха, не приемлют умом это знание и отвращаются от наставления учителя.  
they proceed having turned away from the teacher’s instruction.  
Tassa sāvakā sussūsanti, sotaṁ odahanti, aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, na ca vokkamma satthusāsanā vattanti.  
И эти ученики слушают его, склоняют [к нему] слух, приемлют умом это знание и не отвращаются от наставления учителя.  
Their disciples do want to listen. They actively listen and try to understand. They don’t proceed having turned away from the teacher’s instruction.  
Tassa te sāvakā sussūsanti, sotaṁ odahanti, aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, na ca vokkamma satthusāsanā vattanti.  
И эти ученики слушают тебя, склоняют [к тебе] слух, приемлют умом это знание и не отвращаются от наставления учителя.  
they don’t proceed having turned away from the teacher’s instruction.  
Tassa sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti.  
И эти ученики не слушают его, не склоняют [к нему] слуха, не приемлют умом это знание и отвращаются от наставления учителя.  
But their disciples don’t want to listen. They don’t actively listen or try to understand. They proceed having turned away from the teacher’s instruction.  
Tassa te sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti.  
И эти ученики не слушают тебя, не склоняют [к тебе] слуха, не приемлют умом это знание и отвращаются от наставления учителя.  
they proceed having turned away from the teacher’s instruction.  

dn13kammaṁ2Pi En Ru dhamma

evameva kho, vāseṭṭha, evaṁ bhāvitāya mettāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.   так же точно, Васеттха, и освобожденным разумом, пребывающим в дружелюбии, он не пропускает там и не оставляет там ничего, что имеет измерение.  
In the same way, when the heart’s release by love has been developed like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  
evameva kho, vāseṭṭha, evaṁ bhāvitāya upekkhāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.  
так же точно, Васеттха, и освобожденным разумом, пребывающим в уравновешенности, он не пропускает там и не оставляет там ничего, что имеет измерение.  
In the same way, when the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  

dn14kammavipākajaṁ suparikammakato3Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bhikkhave, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno. Tatrāssa suttaṁ āvutaṁ nīlaṁ vā pītaṁ vā lohitaṁ vā odātaṁ vā paṇḍusuttaṁ vā.   Подобно тому, монахи, как если в драгоценный камень берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, наделенный всеми достоинствами, продета нить — синяя, или оранжевая, или красная, или белая, или желтоватая нить.  
Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities. And it was strung with a thread of blue, yellow, red, white, or golden brown.  
Tamenaṁ cakkhumā puriso hatthe karitvā paccavekkheyya: ‘ayaṁ kho maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno. Tatridaṁ suttaṁ āvutaṁ nīlaṁ vā pītaṁ vā lohitaṁ vā odātaṁ vā paṇḍusuttaṁ vā’ti.  
То человек, наделенный зрением, взяв его в руку, может понять: „Вот драгоценный камень берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, наделенный всеми достоинствами, и в него продета нить — синяя, или оранжевая, или красная, или белая, или желтоватая нить“.  
And someone with clear eyes were to take it in their hand and examine it: ‘This beryl gem is naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities. And it’s strung with a thread of blue, yellow, red, white, or golden brown.’  
Jātassa kho pana, bhikkhave, vipassissa kumārassa kammavipākajaṁ dibbacakkhu pāturahosi yena sudaṁ samantā yojanaṁ passati divā ceva rattiñca.  
И у родившегося царевича Випасси, монахи, было божественное зрение, появившееся как созревший [плод совершенных им в предыдущих рождениях] действий, которым он днем и ночью мог видеть на йоджану в окружности.  
From when he was born, Prince Vipassī had the power of clairvoyance which manifested as a result of past deeds, by which he could see for a league all around both by day and by night.  

dn15samatikkamma6Pi En Ru dhamma

Santānanda, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.   Есть существа, которые, полностью выйдя за пределы сферы безграничного пространства, думая 'сознание безгранично', приходят к сфере безграничного сознания.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santānanda, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
Есть существа, которые, полностью выйдя за пределы сферы безграничного сознания, думая: 'ничего нет', приходят к сфере отсутствия чего бы то ни было.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Полностью выйдя за пределы сферы безграничного пространства, думая 'сознание безгранично', он входит и пребывает в сфере безграничного сознания, –  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Полностью выйдя за пределы сферы безграничного сознания, думая 'ничего нет', он входит и пребывает в сфере отсутствия чего бы то ни было, –  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Полностью выйдя за пределы сферы отсутствия чего бы то ни было, он входит и пребывает в сфере ни-распознавания-ни-отсутствия-распознавания, –  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati,  
Полностью выйдя за пределы сферы ни-распознавания-ни-отсутствия-распознавания, он входит и пребывает в состоянии прекращения распознавания и ощущения –  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  

dn16kammaratā kammaṁ kāyakammaṁ manokammaṁ okkamma samatikkamma vacīkammaṁ17Pi En Ru dhamma

“Yāvakīvañca, bhikkhave, bhikkhū na kammārāmā bhavissanti na kammaratā na kammārāmatamanuyuttā, vuddhiyeva, bhikkhave, bhikkhūnaṁ pāṭikaṅkhā, no parihāni.   «До тех пор, монахи, пока монахи не будут ни находить удовольствия в [мирских] делах, ни удовлетворяться [мирскими] делами, ни предаваться удовольствию от [мирских] дел, следует ожидать, монахи, возвышения, а не упадка монахов.  
As long as the mendicants don’t relish work, loving it and liking to relish it, they can expect growth, not decline.  
“Yāvakīvañca, bhikkhave, bhikkhū mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhāpessanti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, vuddhiyeva, bhikkhave, bhikkhūnaṁ pāṭikaṅkhā, no parihāni.  
«До тех пор, монахи, пока монахи будут и открыто, и втайне дружелюбны в делах, общаясь с собратьями, следует ожидать, монахи, возвышения, а не упадка монахов.  
As long as the mendicants consistently treat their spiritual companions with bodily kindness …  
Yāvakīvañca, bhikkhave, bhikkhū mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhāpessanti …pe…  
До тех пор, монахи, пока монахи будут и открыто, и втайне дружелюбны в речах …  
verbal kindness …  
mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhāpessanti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, vuddhiyeva, bhikkhave, bhikkhūnaṁ pāṭikaṅkhā, no parihāni.  
До тех пор, монахи, пока монахи будут и открыто, и втайне дружелюбны в речах, общаясь с собратьями, следует ожидать, монахи, возвышения, а не упадка монахов.  
and mental kindness both in public and in private, they can expect growth, not decline.  
Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Всецело преодолев уровень бесконечности пространства, он достигает уровня бесконечности сознания и пребывает [на нем, мысля]: „Сознание бесконечно“.  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Всецело преодолев уровень бесконечности сознания, он достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает [на нем, мысля]: „Не существует ничего“.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, он достигает уровня ни осознавания, ни отсутствия осознавания и пребывает [на нем].  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati,  
Всецело преодолев уровень ни осознавания, ни отсутствия осознавания, он достигает уничтожения осознавания и ощущений и пребывает [в этом состоянии].  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Atha kho bhagavā maggā okkamma yena aññataraṁ rukkhamūlaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ ānandaṁ āmantesi:  
И вот Благостный, сойдя с дороги, приблизился к подножию одного дерева и, приблизившись, обратился к достопочтенному Ананде:  
Then the Buddha left the road and went to the root of a certain tree, where he addressed Ānanda,  
Bhūtapubbaṁ, bhante, āḷāro kālāmo addhānamaggappaṭipanno maggā okkamma avidūre aññatarasmiṁ rukkhamūle divāvihāraṁ nisīdi.  
Когда-то давно, господин, Алара Калама, находясь в пути, сошел с дороги и уселся неподалеку у подножия одного дерева ради дневного отдыха.  
Once it so happened that Āḷāra Kālāma, while traveling along a road, left the road and sat at the root of a nearby tree for the day’s meditation.  
Āyusaṁvattanikaṁ āyasmatā cundena kammāraputtena kammaṁ upacitaṁ, vaṇṇasaṁvattanikaṁ āyasmatā cundena kammāraputtena kammaṁ upacitaṁ, sukhasaṁvattanikaṁ āyasmatā cundena kammāraputtena kammaṁ upacitaṁ, yasasaṁvattanikaṁ āyasmatā cundena kammāraputtena kammaṁ upacitaṁ, saggasaṁvattanikaṁ āyasmatā cundena kammāraputtena kammaṁ upacitaṁ, ādhipateyyasaṁvattanikaṁ āyasmatā cundena kammāraputtena kammaṁ upacitan’ti.  
Заслуги, накопленные достопочтенным сыном кузнеца Чундой приносят долгую жизнь; заслуги, накопленные достопочтенным сыном кузнеца Чундой приносят благородное рождение; заслуги, накопленные достопочтенным сыном кузнеца Чундой приносят счастье; заслуги, накопленные достопочтенным сыном кузнеца Чундой приносят славу; заслуги, накопленные достопочтенным сыном кузнеца Чундой приносят небесный мир; заслуги, накопленные достопочтенным сыном кузнеца Чундой приносят владычество’. —  
You’ve accumulated a deed that leads to long life, beauty, happiness, fame, heaven, and sovereignty.’  
Atha kho āyasmā mahākassapo maggā okkamma aññatarasmiṁ rukkhamūle nisīdi.  
И вот достопочтенный Махакассапа, сойдя с дороги, уселся у подножия одного дерева.  
Then he left the road and sat at the root of a tree.  

dn17apakkamma kammaniyo kammante kammassa kammavipākajaṁ suparikammakato vissakamma vissakammaṁ visukammaṁ11Pi En Ru dhamma

Tāsaṁ kho panānanda, tālapantīnaṁ vāteritānaṁ saddo ahosi vaggu ca rajanīyo ca khamanīyo ca madanīyo ca.   И вот, Ананда, когда ветер колебал эти ряды пальм, то возникал звук — приятный, восхитительный, сладкий, опьяняющий.  
When those rows of palm trees were blown by the wind they sounded graceful, tantalizing, sensuous, lovely, and intoxicating,  
khamanīyo → kamanīyo (bj, pts1ed); kammaniyo (sya-all, km)  
So ahosi maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno anāvilo sabbākārasampanno.  
это был драгоценный берилл — прекрасный, благородный, восьмигранный, превосходно отшлифованный, прозрачный, сияющий, наделенный всеми достоинствами.  
It was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent, clear, and unclouded, endowed with all good qualities.  
Ye kho panānanda, samantā gāmā ahesuṁ, te tenobhāsena kammante payojesuṁ divāti maññamānā.  
И те, Ананда, которые жили в окрестных селениях, при ее сиянии принимались за работу, думая: „[Настал] день“.  
Then the villagers around them set off to work, thinking that it was day.  
Tassa kammavipākajaṁ dibbacakkhu pāturahosi yena nidhiṁ passati sassāmikampi assāmikampi.  
У него было божественное зрение, появившееся как созревший [плод совершенных в предыдущих рождениях] действий, которым он мог видеть богатства — и имевшие владельца, и не имевшие владельца.  
The power of clairvoyance manifested in him as a result of past deeds, by which he sees hidden treasure, both owned and ownerless.  
Te raññā paṭikkhittā ekamantaṁ apakkamma evaṁ samacintesuṁ:  
И получив отказ царя, они отошли в сторону и стали вместе советоваться:  
When the king turned them down, they withdrew to one side to think up a plan,  
Atha kho, ānanda, sakko devānamindo rañño mahāsudassanassa cetasā cetoparivitakkamaññāya vissakammaṁ devaputtaṁ āmantesi:  
И тогда, Ананда, повелитель богов Сакка, постигнув сердцем помыслы царя Махасудассаны, обратился к сыну бога Виссакамме:  
And then Sakka, lord of gods, knowing what the king was thinking, addressed the god Vissakamma,  
vissakammaṁ → visukammaṁ (mr)  
‘ehi tvaṁ, samma vissakamma, rañño mahāsudassanassa nivesanaṁ māpehi dhammaṁ nāma pāsādan’ti.  
„Иди, дорогой Виссакамма, и сооруди покои для царя Махасудассаны — дворец под названием Дхамма“.  
‘Come, dear Vissakamma, build a palace named Principle as a home for King Mahāsudassana.’  
‘kissa nu kho me idaṁ kammassa phalaṁ kissa kammassa vipāko, yenāhaṁ etarahi evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo’ti?  
„Какого же моего действия, совершенного в [предыдущих рождениях], этот плод, какого же действия созревший [плод], что и ныне столь великой силы, столь великого могущества?“  
‘Of what deed of mine is this the fruit and result, that I am now so mighty and powerful?’  

dn18sammākammantassa sammākammanto3Pi En Ru dhamma

Sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati.   Это надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащая речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащая способность самосознания.  
Right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, and right mindfulness.  
Sammādiṭṭhissa, bho, sammāsaṅkappo pahoti, sammāsaṅkappassa sammāvācā pahoti, sammāvācassa sammākammanto pahoti. Sammākammantassa sammāājīvo pahoti, sammāājīvassa sammāvāyāmo pahoti, sammāvāyāmassa sammāsati pahoti, sammāsatissa sammāsamādhi pahoti, sammāsamādhissa sammāñāṇaṁ pahoti, sammāñāṇassa sammāvimutti pahoti.  
От надлежащего воззрения, почтенные, возникает надлежащее намерение, от надлежащего намерения возникает надлежащая речь, от надлежащей речи возникает надлежащее действие, от надлежащего действия возникает надлежащее поддержание жизни, от надлежащего поддержания жизни возникает надлежащее усилие, от надлежащего усилия возникает надлежащая способность самосознания, от надлежащей способности самосознания возникает надлежащая сосредоточенность, от надлежащей сосредоточенности возникает надлежащее знание, от надлежащего знания возникает надлежащее освобождение.  
Right view gives rise to right thought. Right thought gives rise to right speech. Right speech gives rise to right action. Right action gives rise to right livelihood. Right livelihood gives rise to right effort. Right effort gives rise to right mindfulness. Right mindfulness gives rise to right immersion. Right immersion gives rise to right knowledge. Right knowledge gives rise to right freedom.  

dn19apakkamma kammante sammākammanto7Pi En Ru dhamma

yepissa pitā kammante abhisambhosi tepi kammante abhisambhoti, yepissa pitā kammante nābhisambhosi tepi kammante abhisambhoti.   о которых заботился его отец, не заботился о тех делах, о которых не заботился его отец, нес те труды, которые нес его отец, не нес тех трудов, которых не нес его отец.  
He organized both the works that his father had organized, and other works that his father had not organized.  
Atha kho, bho, te cha khattiyā ekamantaṁ apakkamma evaṁ samacintesuṁ:  
И тогда, почтенные, шесть кшатриев, отойдя в сторону, стали так советоваться друг с другом:  
Then the six aristocrats withdrew to one side and thought up a plan,  
Atha kho, bho, te cha khattiyā ekamantaṁ apakkamma evaṁ samacintesuṁ:  
И тогда, почтенные, шесть кшатриев, отойдя в сторону, стали так советоваться друг с другом:  
Then the six aristocrats withdrew to one side and thought up a plan,  
Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.  
а именно: надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащая речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащая способность самосознания, надлежащая сосредоточенность.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

dn21kammaṁ okāsakammampi vedanākammaṭṭhāna3Pi En Ru dhamma

2.2. Vedanākammaṭṭhāna   2.2. Практика на ощущении  
2.2. Meditation on Feelings  
Yesāhaṁ, bhante, pañhānaṁ ito bahiddhā aññesu samaṇabrāhmaṇesu okāsakammampi nālatthaṁ, te me bhagavatā byākatā.  
На те вопросы, господин, которые другие отшельники и брахманы, [находящиеся] за пределами [твоего учения], даже не дали позволения [задать], —  
Elsewhere, among other ascetics and brahmins, I wasn’t even given a chance to ask these questions that the Buddha has answered.  
‘kiṁ panāyasmā, devānaminda, kammaṁ katvā imaṁ ṭhānaṁ patto’ti?  
„С какой целью досточтенный повелитель богов явился в это место?“  
‘But lord of gods, what deed brought you to this position?’  

dn22sammākammanto3Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   правильный взгляд, правильная привычка - намерение, правильная речь, правильный поступок, правильный быт, правильное старание, правильное памятование, правильное объединение опыта.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto?  
И что такое, монахи, правильный поступок?  
And what is right action?  
Ayaṁ vuccati, bhikkhave, sammākammanto.  
Это называется, монахи, правильный поступок.  
This is called right action.  

dn23akammaññataro kammaññataro micchākammantā sammākammantā11Pi En Ru dhamma

Yadā so jīvati, tadā lahutaro ca hoti mudutaro ca kammaññataro ca.   И пока он жил, то был легче, и мягче, и податливей,  
So long as they are alive, they’re lighter, softer, more flexible.  
Yadā pana so kālaṅkato hoti tadā garutaro ca hoti patthinnataro ca akammaññataro ca.  
когда же окончил свои дни, то стал тяжелей, и тверже, и неподатливей.  
But when they die they become heavier, stiffer, less flexible.  
Kadā nu kho so ayoguḷo lahutaro vā hoti mudutaro vā kammaññataro vā, yadā vā āditto sampajjalito sajotibhūto, yadā vā sīto nibbuto”ti?  
Когда же этот железный шар будет легче, или мягче, или податливей — горящий, воспламененный, сверкающий или же холодный, угасший?»  
When would that iron ball be lighter, softer, and more workable—when it’s burning or when it’s cool?”  
“Yadā so, bho kassapa, ayoguḷo tejosahagato ca hoti vāyosahagato ca āditto sampajjalito sajotibhūto, tadā lahutaro ca hoti mudutaro ca kammaññataro ca.  
«Когда, почтенный Кассапа, этот железный шар соединен с огнем, соединен с воздухом — горящий, воспламененный, сверкающий, — то он бывает и легче, и мягче, и податливей.  
“So long as the iron ball is full of heat and air—burning, blazing, and glowing—it’s lighter, softer, and more workable.  
Yadā pana so ayoguḷo neva tejosahagato hoti na vāyosahagato sīto nibbuto, tadā garutaro ca hoti patthinnataro ca akammaññataro cā”ti.  
Когда же этот железный шар не соединен с огнем и не соединен с воздухом — холодный, угасший, — то он бывает и тяжелей, и тверже, и неподатливей».  
But when it lacks heat and air—cooled and extinguished—it’s heavier, stiffer, and less workable.”  
“Evameva kho, rājañña, yadāyaṁ kāyo āyusahagato ca hoti usmāsahagato ca viññāṇasahagato ca, tadā lahutaro ca hoti mudutaro ca kammaññataro ca.  
«Так же точно, принц, и это тело — когда соединено с жизнью, и соединено с теплом, и соединено с разумением, то бывает и легче, и мягче, и податливей,  
“In the same way, so long as this body is full of life and warmth and consciousness it’s lighter, softer, and more flexible.  
Yadā panāyaṁ kāyo neva āyusahagato hoti na usmāsahagato na viññāṇasahagato tadā garutaro ca hoti patthinnataro ca akammaññataro ca.  
когда же это тело не соединено с жизнью, и не соединено с теплом, и не соединено с разумением, то оно бывает и тяжелей, и тверже, и неподатливей.  
But when it lacks life and warmth and consciousness it’s heavier, stiffer, and less flexible.  
“Yathārūpe kho, rājañña, yaññe gāvo vā haññanti ajeḷakā vā haññanti, kukkuṭasūkarā vā haññanti, vividhā vā pāṇā saṅghātaṁ āpajjanti, paṭiggāhakā ca honti micchādiṭṭhī micchāsaṅkappā micchāvācā micchākammantā micchāājīvā micchāvāyāmā micchāsatī micchāsamādhī, evarūpo kho, rājañña, yañño na mahapphalo hoti na mahānisaṁso na mahājutiko na mahāvipphāro.  
«Когда при жертвоприношении, принц, убивают быков, или убивают коз и овец, или убивают петухов и свиней, или подвергают уничтожению какие-либо живые существа, и когда принимающие [в нем] участие наделены неправедным воззрением, неправедным намерением, неправедной речью, неправедным действием, неправедным поддержанием жизни, неправедным усилием, неправедной способностью самосознания, неправедной сосредоточенностью, то подобного рода жертвоприношение, принц, не приносит ни великих плодов, ни великой пользы, ни великого блеска, ни великого успеха.  
“Chieftain, take the kind of sacrifice where cattle, goats and sheep, chickens and pigs, and various kinds of creatures are slaughtered. And the recipients have wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. That kind of sacrifice is not very fruitful or beneficial or splendid or bountiful.  
“Evameva kho, rājañña, yathārūpe yaññe gāvo vā haññanti, ajeḷakā vā haññanti, kukkuṭasūkarā vā haññanti, vividhā vā pāṇā saṅghātaṁ āpajjanti, paṭiggāhakā ca honti micchādiṭṭhī micchāsaṅkappā micchāvācā micchākammantā micchāājīvā micchāvāyāmā micchāsatī micchāsamādhī, evarūpo kho, rājañña, yañño na mahapphalo hoti na mahānisaṁso na mahājutiko na mahāvipphāro.  
«И так же точно, принц, когда при жертвоприношении убивают быков, или убивают коз и овец, или убивают петухов и свиней, или подвергают уничтожению какие-либо живые существа, и когда принимающие [в нем] участие наделены неправедным воззрением, неправедным намерением, неправедной речью, неправедным действием, неправедным поддержанием жизни, неправедным усилием, неправедной способностью самосознания, неправедной сосредоточенностью, то подобного рода жертвоприношение, принц, не приносит ни великих плодов, ни великой пользы, ни великого блеска, ни великого успеха.  
“In the same way, chieftain, take the kind of sacrifice where cattle, goats and sheep, chickens and pigs, and various kinds of creatures are slaughtered. And the recipients have wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. That kind of sacrifice is not very fruitful or beneficial or splendid or bountiful.  
Yathārūpe ca kho, rājañña, yaññe neva gāvo haññanti, na ajeḷakā haññanti, na kukkuṭasūkarā haññanti, na vividhā vā pāṇā saṅghātaṁ āpajjanti, paṭiggāhakā ca honti sammādiṭṭhī sammāsaṅkappā sammāvācā sammākammantā sammāājīvā sammāvāyāmā sammāsatī sammāsamādhī, evarūpo kho, rājañña, yañño mahapphalo hoti mahānisaṁso mahājutiko mahāvipphāro.  
Когда же при жертвоприношении, принц, не убивают быков, не убивают коз и овец, не убивают петухов и свиней, не подвергают уничтожению каких-либо живых существ, и когда принимающие [в нем] участие наделены надлежащим воззрением, надлежащим намерением, надлежащей речью, надлежащим действием, надлежащим поддержанием жизни, надлежащим усилием, надлежащей способностью самосознания, надлежащей сосредоточенностью, то подобного рода жертвоприношение, принц, приносит великие плоды, великую пользу, великий блеск, великий успех.  
But take the kind of sacrifice where cattle, goats and sheep, chickens and pigs, and various kinds of creatures are not slaughtered. And the recipients have right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. That kind of sacrifice is very fruitful and beneficial and splendid and bountiful.  
“Evameva kho, rājañña, yathārūpe yaññe neva gāvo haññanti, na ajeḷakā haññanti, na kukkuṭasūkarā haññanti, na vividhā vā pāṇā saṅghātaṁ āpajjanti, paṭiggāhakā ca honti sammādiṭṭhī sammāsaṅkappā sammāvācā sammākammantā sammāājīvā sammāvāyāmā sammāsatī sammāsamādhī, evarūpo kho, rājañña, yañño mahapphalo hoti mahānisaṁso mahājutiko mahāvipphāro”ti.  
«И так же точно, принц, когда при жертвоприношении, не убивают быков, не убивают коз и овец, не убивают петухов и свиней, не подвергают уничтожению каких-либо живых существ, и когда принимающие [в нем] участие наделены надлежащим воззрением, надлежащим намерением, надлежащей речью, надлежащим действием, надлежащим поддержанием жизни, надлежащим усилием, надлежащей способностью самосознания, надлежащей сосредоточенностью, то подобного рода жертвоприношение, принц, приносит великие плоды, великую пользу, великий блеск, великий успех».  
“In the same way, chieftain, take the kind of sacrifice where cattle, goats and sheep, chickens and pigs, and various kinds of creatures are not slaughtered. And the recipients have right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. That kind of sacrifice is very fruitful and beneficial and splendid and bountiful.”  

dn25micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate, yathākammūpage satte pajānāti.   Божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются, он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными: „Поистине, почтенные, те существа, что наделены дурным поведением тела, наделены дурным поведением в речи, наделены дурным поведением разума, злословят о праведных, придерживаются ложных воззрений, наделены действиями, [проистекающими из] ложных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в бедствии, несчастье, страдании, преисподней. Те же существа, почтенные, что наделены добрым поведением тела, наделены добрым поведением в речи, наделены добрым поведением разума, не злословят о праведных, придерживаются истинных воззрений, наделены действиями, [проистекающими из] истинных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождаются в счастье, в небесном мире“. — Так, божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются, он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

dn26akusalakammapathā kammante kusalakammapathā4Pi En Ru dhamma

‘iminā tvaṁ, ambho purisa, dhanena attanā ca jīvāhi, mātāpitaro ca posehi, puttadārañca posehi, kammante ca payojehi, samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpehi sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikan’ti.   „Эй, человек, поддерживай с помощью этого имущества собственную жизнь, корми мать и отца, корми детей и жену, исполняй [свои] дела, доставляй отшельникам и брахманам благодатные подношения, связанные с небом, несущие счастье, ведущие на небеса“.  
‘With this money, mister, keep yourself alive, and provide for your mother and father, partners and children. Work for a living, and establish an uplifting religious donation for ascetics and brahmins that’s conducive to heaven, ripens in happiness, and leads to heaven.’  
‘iminā tvaṁ, ambho purisa, dhanena attanā ca jīvāhi, mātāpitaro ca posehi, puttadārañca posehi, kammante ca payojehi, samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpehi sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikan’ti.  
„Эй, человек, поддерживай с помощью этого имущества собственную жизнь, корми мать и отца, корми детей и жену, исполняй [свои] дела, доставляй отшельникам и брахманам благодатные подношения, связанные с небом, несущие счастье, ведущие на небеса“.  
‘With this money, mister, keep yourself alive, and provide for your mother and father, partners and children. Work for a living, and establish an uplifting religious donation for ascetics and brahmins that’s conducive to heaven, ripens in happiness, and leads to heaven.’  
Dasavassāyukesu, bhikkhave, manussesu dasa kusalakammapathā sabbena sabbaṁ antaradhāyissanti, dasa akusalakammapathā atibyādippissanti.  
У людей, живущих десять лет, монахи, полностью исчезнут десять путей должного поведения и весьма расцветут десять путей недолжного поведения.  
The ten ways of doing skillful deeds will totally disappear, and the ten ways of doing unskillful deeds will explode in popularity.  

dn27añjalikammaṁ kammante micchādiṭṭhikammasamādānahetu micchādiṭṭhikammasamādāno sammādiṭṭhikammasamādānahetu sammādiṭṭhikammasamādāno sāmīcikammaṁ vimissadiṭṭhikammasamādānahetu vimissadiṭṭhikammasamādāno vissukammante visukammante26Pi En Ru dhamma

Karonti kho, vāseṭṭha, sakyā raññe pasenadimhi kosale nipaccakāraṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ.   Ведь сакьи, Васеттха, падают ниц перед царем Пасенади из Косалы, приветствуют [его], поднимаются с места, складывают ладони, совершают почтительные церемонии.  
The Sakyans show deference to King Pasenadi by bowing down, rising up, greeting him with joined palms, and observing proper etiquette for him.  
Iti kho, vāseṭṭha, yaṁ karonti sakyā raññe pasenadimhi kosale nipaccakāraṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ, karoti taṁ rājā pasenadi kosalo tathāgate nipaccakāraṁ abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ, na naṁ ‘sujāto samaṇo gotamo, dujjātohamasmi.  
И вот, Васеттха, что делают сакьи перед царем Пасенади из Косалы — падают ниц, приветствуют, поднимаются с места, складывают ладони, совершают почтительные церемонии — то же самое делает и царь Пасенади из Косалы перед Татхагатой — падает ниц, приветствует, поднимается с места, складывает ладони, совершает почтительные церемонии, [полагая]: ‘Разве отшельник Готама не благородный? Я же — низкородный.  
Now, King Pasenadi shows the same kind of deference to the Realized One. But he doesn’t think: ‘The ascetic Gotama is well-born, I am ill-born.  
Atha kho naṁ dhammaṁyeva sakkaronto dhammaṁ garuṁ karonto dhammaṁ mānento dhammaṁ pūjento dhammaṁ apacāyamāno evaṁ rājā pasenadi kosalo tathāgate nipaccakāraṁ karoti, abhivādanaṁ paccuṭṭhānaṁ añjalikammaṁ sāmīcikammaṁ.  
Так, оказывая внимание этой истине, оказывая заботу истине, уважая истину, чтя истину, преклоняясь перед истиной, царь Пасенади из Косалы падает ниц перед Татхагатой, приветствует [его], поднимается с места, складывает ладони, совершает почтительные церемонии.  
Rather, in showing such deference to the Realized One he is only honoring, respecting, and venerating principle.  
Tesaṁyeva kho, vāseṭṭha, sattānaṁ ekacce sattā methunaṁ dhammaṁ samādāya visukammante payojesuṁ.  
И вот, Васеттха, некоторые существа из этих существ, предававшиеся совокуплению, занялись известными [среди людей] ремеслами.  
Some of those same beings, taking up an active sex life, applied themselves to various jobs.  
visukammante → vissutaṁ kammante (bj, pts1ed); vissukammante (si); visuṁ kammante (sya-all, mr)  
Methunaṁ dhammaṁ samādāya visukammante payojentīti kho, vāseṭṭha, ‘vessā, vessā’ tveva akkharaṁ upanibbattaṁ.  
„Предававшиеся совокуплению занялись известными ремеслами“, Васеттха, и [стали зваться] „вайшьи“, и „вайшьи“ было возникшее [для них] слово.  
‘Having taken up an active sex life, they apply themselves to various jobs’ is the meaning of ‘peasant’, the term applied to them.  
Khattiyopi kho, vāseṭṭha, kāyena duccaritaṁ caritvā vācāya duccaritaṁ caritvā manasā duccaritaṁ caritvā micchādiṭṭhiko micchādiṭṭhikammasamādāno micchādiṭṭhikammasamādānahetu kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjati.  
И вот, Васеттха, кшатрий, дурно ведущий себя телом, дурно ведущий себя в речи, дурно ведущий себя разумом, придерживающийся ложных воззрений, из-за преданности действиям, [проистекающим из] ложных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождается в бедствии, несчастье, страдании, преисподней.  
An aristocrat,  
samaṇopi kho, vāseṭṭha, kāyena duccaritaṁ caritvā vācāya duccaritaṁ caritvā manasā duccaritaṁ caritvā micchādiṭṭhiko micchādiṭṭhikammasamādāno micchādiṭṭhikammasamādānahetu kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjati.  
и отшельник, Васеттха, дурно ведущий себя телом, дурно ведущий себя в речи, дурно ведущий себя разумом, придерживающийся ложных воззрений, из-за преданности действиям, [проистекающим из] ложных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождается в бедствии, несчастье, страдании, преисподней.  
or ascetic may do bad things by way of body, speech, and mind. They have wrong view, and they act out of that wrong view. And because of that, when their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell.  
Khattiyopi kho, vāseṭṭha, kāyena sucaritaṁ caritvā vācāya sucaritaṁ caritvā manasā sucaritaṁ caritvā sammādiṭṭhiko sammādiṭṭhikammasamādāno sammādiṭṭhikammasamādānahetu kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjati.  
И вот, Васеттха, кшатрий, хорошо ведущий себя телом, хорошо ведущий себя в речи, хорошо ведущий себя разумом, придерживающийся истинных воззрений, из-за преданности действиям, [проистекающим из] истинных воззрений, с распадом тела после смерти вновь рождается в счастье в небесном мире.  
An aristocrat,  
samaṇopi kho, vāseṭṭha, kāyena sucaritaṁ caritvā vācāya sucaritaṁ caritvā manasā sucaritaṁ caritvā sammādiṭṭhiko sammādiṭṭhikammasamādāno sammādiṭṭhikammasamādānahetu kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjati.  
так, Васеттха, [обозначаемое] этим старым, изначальным словом стало существовать [относящееся] к кругу кшатриев. Таковы [кшатрии], а не иные существа.  
or ascetic may do good things by way of body, speech, and mind. They have right view, and they act out of that right view. And because of that, when their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.  
Khattiyopi kho, vāseṭṭha, kāyena dvayakārī, vācāya dvayakārī, manasā dvayakārī, vimissadiṭṭhiko vimissadiṭṭhikammasamādāno vimissadiṭṭhikammasamādānahetu kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sukhadukkhappaṭisaṁvedī hoti.  
И вот, Васеттха, кшатрий, ведущий себя двояко, [и хорошо, и плохо] телом, ведущий себя двояко в речи, ведущий себя двояко разумом, придерживающийся смешанных воззрений, из-за преданности действиям, [проистекающим из] смешанных воззрений, с распадом тела после смерти испытывает и счастье, и несчастье.  
An aristocrat,  
samaṇopi kho, vāseṭṭha, kāyena dvayakārī, vācāya dvayakārī, manasā dvayakārī, vimissadiṭṭhiko vimissadiṭṭhikammasamādāno vimissadiṭṭhikammasamādānahetu kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sukhadukkhappaṭisaṁvedī hoti.  
и отшельник, Васеттха, ведущий себя двояко, [и хорошо, и плохо] телом, ведущий себя двояко в речи, ведущий себя двояко разумом, придерживающийся смешанных воззрений, из-за преданности действиям, [проистекающим из] смешанных воззрений, с распадом тела после смерти испытывает и счастье, и несчастье.  
or ascetic may do mixed things by way of body, speech, and mind. They have mixed view, and they act out of that mixed view. And because of that, when their body breaks up, after death, they experience both pleasure and pain.  

dn28atikkamma micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā5Pi En Ru dhamma

Atikkamma ca purisassa chavimaṁsalohitaṁ aṭṭhiṁ paccavekkhati.   И идя дальше, он видит под кожей, мясом, кровью человека скелет.  
They examine a person’s bones with skin, flesh, and blood.  
Atikkamma ca purisassa chavimaṁsalohitaṁ aṭṭhiṁ paccavekkhati.  
И идя дальше, он видит под кожей, мясом, кровью человека скелет  
 
Atikkamma ca purisassa chavimaṁsalohitaṁ aṭṭhiṁ paccavekkhati.  
И идя дальше, он видит под кожей, мясом, кровью человека скелет  
 
hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā. Te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными: „Поистине, почтенные, те существа, что наделены дурным поведением тела, наделены дурным поведением в речи, наделены дурным поведением разума, злословят о праведных, придерживаются ложных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] ложных воззрений, — с распадом тела после смерти вновь рождаются в бедствии, несчастье, страдании, преисподней. Те же существа, почтенные, что наделены хорошим поведением тела, наделены хорошим поведением в речи, наделены хорошим поведением разума, не злословят о праведных, придерживаются истинных воззрений, предаются действиям, [проистекающим из] истинных воззрений, — с распадом тела после смерти вновь рождаются в счастье, в небесном мире“. — Так божественным очищенным зрением, выходящим за пределы человеческого, он видит, как существа оставляют жизнь и вновь рождаются; он постигает, как существа, согласно своим действиям, становятся низкими, возвышенными, красивыми, некрасивыми, счастливыми, несчастными.  
inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

dn29vokkamma4Pi En Ru dhamma

sāvako ca tasmiṁ dhamme na dhammānudhammappaṭipanno viharati na sāmīcippaṭipanno na anudhammacārī, vokkamma ca tamhā dhammā vattati.   и когда истина такова, ученик не следует истине во всей ее последовательности, не следует праведности, не поступает в согласии с истиной и отвращается от этой истины.  
A disciple in that teaching does not practice in line with the teachings, does not practice following that procedure, does not live in line with the teaching. They proceed having turned away from that teaching.  
Tvañca tasmiṁ dhamme na dhammānudhammappaṭipanno viharasi, na sāmīcippaṭipanno, na anudhammacārī, vokkamma ca tamhā dhammā vattasī’ti.  
и вот, когда истина такова, ты не следуешь истине во всей ее последовательности, не следуешь праведности, не поступаешь в согласии с истиной и отвращаешься от этой истины“.  
But you don’t practice in line with that teaching, you don’t practice following that procedure, you don’t live in line with the teaching. You proceed having turned away from that teaching.’  
sāvako ca tasmiṁ dhamme na dhammānudhammappaṭipanno viharati, na sāmīcippaṭipanno, na anudhammacārī, vokkamma ca tamhā dhammā vattati.  
ученик не следует истине во всей ее последовательности, не следует праведности, не поступает в согласии с истиной и отвращается от этой истины.  
A disciple in that teaching does not practice in line with the teachings, does not practice following that procedure, does not live in line with the teaching. They proceed having turned away from that teaching.  
Tvañca tasmiṁ dhamme na dhammānudhammappaṭipanno viharasi, na sāmīcippaṭipanno, na anudhammacārī, vokkamma ca tamhā dhammā vattasī’ti.  
и вот, когда истина такова, ты не следуешь истине во всей ее последовательности, не следуешь нравственности, не поступаешь в согласии с истиной и отвращаешься от этой истины“.  
But you don’t practice in line with that teaching, you don’t practice following that procedure, you don’t live in line with the teaching. You proceed having turned away from that teaching.’  

dn30dāsakammakaraporisehi kammassa kammasu kammaṁ sucaritakammavipākasesakena27Pi En Ru dhamma

‘imassa kammassa kaṭattā idaṁ lakkhaṇaṁ paṭilabhatī’ti.   „Благодаря свершению такого-то дела он приобретает такой-то знак“.  
the specific deeds performed in the past to obtain each mark.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā ussannattā vipulattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjati.  
он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела, с распадом тела после смерти вновь рождается в счастливом небесном мире.  
Due to performing, accumulating, heaping up, and amassing those deeds, when his body broke up, after death, he was reborn in a good place, a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā ussannattā vipulattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjati …pe…  
он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела, с распадом тела после смерти вновь рождается в счастливом небесном мире …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā ussannattā vipulattā …pe…  
он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
sakkaccaṁ vācetā ahosi sippaṁ vā vijjaṁ vā caraṇaṁ vā kammaṁ vā:  
был усердным наставником в ремесле, или науке, или поведении, или [других] делах:  
He was a thorough teacher of a profession, a branch of knowledge, conduct, or action, thinking:  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
“Sippesu vijjācaraṇesu kammesu,  
«[Наставляя] в ремесла, науках, поведении и [других] делах,  
“In professions, knowledge, conduct, and deeds,  
kammesu → kammasu (bj, pts1ed)  
Taṁ kammaṁ katvā kusalaṁ sukhudrayaṁ,  
Совершив это хорошее дело, несущее счастье,  
Having done that skillful deed whose outcome is happiness,  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
Sucaritakammavipākasesakena.  
[Таков] оставшийся результат добрых дел.  
his circumference was that of a great tree.  
‘kintime saddhāya vaḍḍheyyuṁ, sīlena vaḍḍheyyuṁ, sutena vaḍḍheyyuṁ, cāgena vaḍḍheyyuṁ, dhammena vaḍḍheyyuṁ, paññāya vaḍḍheyyuṁ, dhanadhaññena vaḍḍheyyuṁ, khettavatthunā vaḍḍheyyuṁ, dvipadacatuppadehi vaḍḍheyyuṁ, puttadārehi vaḍḍheyyuṁ, dāsakammakaraporisehi vaḍḍheyyuṁ, ñātīhi vaḍḍheyyuṁ, mittehi vaḍḍheyyuṁ, bandhavehi vaḍḍheyyun’ti.  
„Пусть они процветают у меня в вере, процветают в нравственности, процветают в учености, процветают в самообуздании, процветают в истине, процветают в постижении, процветают с деньгами и зерном, процветают с полями и землями, процветают с двуногими и четвероногими, процветают с детьми и женами, процветают с рабами и слугами, процветают с родственниками, процветают с друзьями, процветают с близкими!“.  
‘How might they flourish in faith, ethics, learning, generosity, teachings, and wisdom; in wealth and grain, fields and land, birds and beasts, children and partners; in bondservants, workers, and staff; in family, friends, and kin?’  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
Aparihānadhammo hoti, na parihāyati dhanadhaññena khettavatthunā dvipadacatuppadehi puttadārehi dāsakammakaraporisehi ñātīhi mittehi bandhavehi, na parihāyati sabbasampattiyā.  
Он не подвержен ущербу, не знает ущерба в деньгах и зерне, в полях и землях, в двуногих и четвероногих, в детях и женах, в рабах и слугах, в родственниках, друзьях и близких, не знает ущерба ни в каких достижениях.  
He’s not liable to decline. He doesn’t decline in wealth and grain, fields and land, birds and beasts, children and partners; in bondservants, workers, and staff; in family, friends, and kin. He doesn’t decline in any of his accomplishments.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā …pe…  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела …  
Due to performing those deeds he was reborn in a heavenly realm.  
So tassa kammassa kaṭattā upacitattā ussannattā vipulattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjati.  
Он, совершив, накопив, в изобилии умножив подобные дела, с распадом тела после смерти вновь рождается в счастливом небесном мире.  
Due to performing, accumulating, heaping up, and amassing those deeds, when his body broke up, after death, he was reborn in a good place, a heavenly realm.  

dn31dāsakammakarā kammakileso kammakilesā kammantasaṁvidhānena kammaṁ pāpakammaṁ pāpakammaṁpissa sukatakammakarā susaṁvihitakammantā vissaṭṭhakammante32Pi En Ru dhamma

“Yato kho, gahapatiputta, ariyasāvakassa cattāro kammakilesā pahīnā honti, catūhi ca ṭhānehi pāpakammaṁ na karoti, cha ca bhogānaṁ apāyamukhāni na sevati, so evaṁ cuddasa pāpakāpagato chaddisāpaṭicchādī   3. «Поскольку, сын домоправителя, праведный ученик отказывается от четырех порочных действий и не совершает порочных дел, [стоящих] на четырех основаниях, и не служит шести удовольствиям, ведущим к бедствию, он, избегая таким образом четырнадцать проступков, покрывает шесть сторон света,  
“Householder’s son, a noble disciple gives up four corrupt deeds, doesn’t do bad deeds on four grounds, and avoids six drains on wealth. When they’ve left these fourteen bad things behind they have the six directions covered.  
2. Cattāro kammakilesā  
2. Четыре загрязняющих поступка  
2. Four Corrupt Deeds  
Katamassa cattāro kammakilesā pahīnā honti?  
От каких же четырех порочных действий он отказывается?  
What four corrupt deeds have they given up?  
Pāṇātipāto kho, gahapatiputta, kammakileso, adinnādānaṁ kammakileso, kāmesumicchācāro kammakileso, musāvādo kammakileso.  
[Он], сын домоправителя, [отказывается] от порочного действия уничтожения жизни, от порочного действия присвоения [того, что] не дано, от порочного действия неправедных страстей, от порочного действия лживой речи.  
Killing living creatures, stealing, sexual misconduct, and lying: these are corrupt deeds.  
Imassa cattāro kammakilesā pahīnā hontī”ti.  
От этих четырех порочных действий он отказывается».  
These are the four corrupt deeds they’ve given up.”  
“Katamehi catūhi ṭhānehi pāpakammaṁ na karoti?  
На каких же четырех основаниях [стоят] порочные дела, которых он не совершает?  
“On what four grounds do they not do bad deeds?  
Chandāgatiṁ gacchanto pāpakammaṁ karoti, dosāgatiṁ gacchanto pāpakammaṁ karoti, mohāgatiṁ gacchanto pāpakammaṁ karoti, bhayāgatiṁ gacchanto pāpakammaṁ karoti.  
Идущий путем желания совершает порочные дела, идущий путем ненависти совершает порочные дела, идущий путем страха совершает порочные дела, идущий путем заблуждения совершает порочные дела.  
One does bad deeds prejudiced by favoritism, hostility, stupidity, and cowardice.  
imehi catūhi ṭhānehi pāpakammaṁ na karotī”ti.  
он не совершает порочных дел, [стоящих] на этих четырех основаниях».  
they don’t do bad deeds on these four grounds.”  
Atisītanti kammaṁ na karoti, atiuṇhanti kammaṁ na karoti, atisāyanti kammaṁ na karoti, atipātoti kammaṁ na karoti, atichātosmīti kammaṁ na karoti, atidhātosmīti kammaṁ na karoti.  
[Он говорит]: „Слишком холодно“ — и не делает дела; „Слишком жарко“ — и не делает дела; „Слишком поздно“ — и не делает дела; „Слишком рано“ — и не делает дела; „Я слишком голоден“ — и не делает дела; „Я слишком насытился“ — и не делает дела.  
You don’t get your work done because you think: ‘It’s too cold! It’s too hot. It’s too late! It’s too early! I’m too hungry! I’m too full!’  
Iti vissaṭṭhakammante,  
И откладывая дела,  
When the young neglect their work like this,  
Pāpakampissa anujānāti, kalyāṇampissa anujānāti, sammukhāssa vaṇṇaṁ bhāsati, parammukhāssa avaṇṇaṁ bhāsati.  
он соглашается на дурное, не соглашается на хорошее, говорит [о тебе] в глаза хорошее и говорит за глаза нехорошее.  
They support you equally in doing bad and doing good. They praise you to your face, and put you down behind your back.  
Pāpakampissa → pāpakammaṁpissa (sya-all)  
dvīhi kammaṁ payojaye;  
Две [части] использует для [своих] дел  
Two parts invest in work.  
Puratthimā disā mātāpitaro veditabbā, dakkhiṇā disā ācariyā veditabbā, pacchimā disā puttadārā veditabbā, uttarā disā mittāmaccā veditabbā, heṭṭhimā disā dāsakammakarā veditabbā, uparimā disā samaṇabrāhmaṇā veditabbā.  
следует знать, что восточная сторона — мать и отец; следует знать, что южная сторона — наставники; следует знать, что западная сторона — жена и дети; следует знать, что северная сторона — друзья и близкие; следует знать, что нижняя сторона — рабы, слуги, исполняющие работы; следует знать, что верхняя сторона — отшельники и брахманы.  
parents as the east, teachers as the south, partner and children as the west, friends and colleagues as the north, bondservants and workers as beneath, and ascetics and brahmins as above.  
susaṁvihitakammantā ca hoti, saṅgahitaparijanā ca, anaticārinī ca, sambhatañca anurakkhati, dakkhā ca hoti analasā sabbakiccesu.  
[та] сострадает мужу: хорошо исполняет дела, хорошо расположена к окружающим, не изменяет, стережет [домашние] запасы, искусна и усердна во всех делах.  
She’s well-organized in her work. She manages the domestic help. She’s not unfaithful. She preserves his earnings. She’s deft and tireless in all her duties.  
Pañcahi kho, gahapatiputta, ṭhānehi ayyirakena heṭṭhimā disā dāsakammakarā paccupaṭṭhātabbā— 
Есть, сын домоправителя, пять путей, которыми праведному хозяину следует служить нижней стороне —  
A master should serve their bondservants and workers as the lower quarter in five ways:  
yathābalaṁ kammantasaṁvidhānena bhattavetanānuppadānena gilānupaṭṭhānena acchariyānaṁ rasānaṁ saṁvibhāgena samaye vossaggena.  
рабам, исполняющим работы: назначая труд, соответствующий силам [каждого], доставляя пищу и плату, заботясь о больных, деля [с ними] превосходные лакомства, доставляя время [для отдыха].  
by organizing work according to ability, by paying food and wages, by nursing them when sick, by sharing special treats, and by giving time off work.  
Imehi kho, gahapatiputta, pañcahi ṭhānehi ayyirakena heṭṭhimā disā dāsakammakarā paccupaṭṭhitā pañcahi ṭhānehi ayyirakaṁ anukampanti— 
Таковы, сын домоправителя, пять путей, которыми праведному хозяину следует служить нижней стороне —  
Bondservants and workers served by a master in these five ways show compassion to him in five ways.  
pubbuṭṭhāyino ca honti, pacchā nipātino ca, dinnādāyino ca, sukatakammakarā ca, kittivaṇṇaharā ca.  
рабам, исполняющим работы, и пятью путями [те] сострадают праведному хозяину: они встают раньше [его], ложатся позже, берут [лишь то, что им] дано, хорошо исполняют дела, приносят славу и похвалу.  
They get up first, and go to bed last. They don’t steal. They do their work well. And they promote a good reputation.  
Imehi kho, gahapatiputta, pañcahi ṭhānehi ayyirakena heṭṭhimā disā dāsakammakarā paccupaṭṭhitā imehi pañcahi ṭhānehi ayyirakaṁ anukampanti.  
Таковы, сын домоправителя, пять путей, которыми праведному хозяину следует служить нижней стороне — рабам, исполняющим работы, таковы пять путей, которыми [те] сострадают праведному хозяину.  
Bondservants and workers served by a master in these five ways show compassion to him in these five ways.  
Dāsakammakarā heṭṭhā,  
Рабы, исполняющие работы, — нижняя,  
servants and workers below,  

dn33akammañño akusalakammapathā kammakkhayāya kammañño kammaṁ kusalakammapathā kāyakammaṁ manokammaṁ micchākammanto samatikkamma sammākammanto vacīkammaṁ47Pi En Ru dhamma

Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Всецело преодолев уровень бесконечности пространства, он достигает уровня бесконечности сознания и пребывает [на нем, мысля]: „Сознание бесконечно“.  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности сознания, он достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает [на нем, мысля]: „Не существует ничего“.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, он достигает уровня ни осознавания, ни отсутствия осознавания и пребывает [на нем].  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
atthāvuso, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
Есть, друзья, темные действия с темным результатом.  
There are deeds that are dark with dark result.  
Atthāvuso, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
Есть, друзья, светлые действия со светлым результатом.  
There are deeds that are bright with bright result.  
Atthāvuso, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
Есть, друзья, и темные, и светлые действия с и темным, и светлым результатом.  
There are deeds that are dark and bright with dark and bright result.  
Atthāvuso, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati.  
Есть, друзья, ни темные, ни светлые действия с ни темным, ни светлым результатом, ведущие к уничтожению [влияния] действий.  
There are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Idhāvuso, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
Вот, друзья, монах и открыто, и втайне дружелюбен в делах, общаясь с собратьями, —  
Firstly, a mendicant consistently treats their spiritual companions with bodily kindness, both in public and in private.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhuno mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
И далее, друзья, монах и открыто, и втайне дружелюбен в речах, общаясь с собратьями, —  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with verbal kindness, both in public and in private.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhuno mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
И далее, друзья, монах и открыто, и втайне дружелюбен в помыслах, общаясь с собратьями, —  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with mental kindness, both in public and in private.  
sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati.  
надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащая речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащая способность самосознания.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, and right mindfulness.  
Santāvuso, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности пространства, достигают уровня бесконечности сознания [и мыслят]: „Сознание бесконечно“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santāvuso, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности сознания, достигают уровня отсутствия чего бы то ни было [и мыслят]: „Не существует ничего“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  
micchādiṭṭhi, micchāsaṅkappo, micchāvācā, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo micchāsati, micchāsamādhi.  
неправедное воззрение, неправедное намерение, неправедная речь, неправедное действие, неправедное поддержание жизни, неправедное усилие, неправедная способность самосознания, неправедное сосредоточенность.  
wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion.  
sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.  
надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащая речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащая способность самосознания, надлежащая сосредоточенность.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Idhāvuso, bhikkhunā kammaṁ kātabbaṁ hoti.  
Вот, друзья, монаху надо совершить действие.  
Firstly, a mendicant has some work to do.  
‘kammaṁ kho me kātabbaṁ bhavissati, kammaṁ kho pana me karontassa kāyo kilamissati, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Мне надо будет совершить действие, но, совершая действие, я изнурю свое тело — поэтому лучше я лягу“.  
‘I have some work to do. But while doing it my body will get tired. I’d better have a lie down.’  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.  
И далее, друзья, монах совершил действие.  
Furthermore, a mendicant has done some work.  
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ, kammaṁ kho pana me karontassa kāyo kilanto, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Я совершил действие, но, совершая действия, я изнурил свое тело — поэтому я лягу“.  
‘I’ve done some work. But while working my body got tired. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto nālatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo kilanto akammañño, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я не получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи, тело мое изнурено и непригодно к действию — поэтому я лягу“.  
‘I’ve wandered for alms, but I didn’t get to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is tired and unfit for work. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto alatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo garuko akammañño, māsācitaṁ maññe, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи; тело мое отяжелело, непригодно к действию и поистине набито бобами — поэтому я лягу”.  
‘I’ve wandered for alms, and I got to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is heavy and unfit for work, like I’ve just eaten a load of beans. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gilānā vuṭṭhito aciravuṭṭhito gelaññā, tassa me kāyo dubbalo akammañño, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Я оправился от болезни, недавно оправился от заболевания, тело мое бессильно и неспособно к действию — поэтому я лягу“.  
‘I’ve recently recovered from illness. My body is weak and unfit for work. I’d better have a lie down.’  
Idhāvuso, bhikkhunā kammaṁ kātabbaṁ hoti.  
Вот, друзья, монаху надо совершить действие.  
Firstly, a mendicant has some work to do.  
‘kammaṁ kho me kātabbaṁ bhavissati, kammaṁ kho pana me karontena na sukaraṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya, asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.  
„Мне надо будет совершить действие: совершая действие, мне нелегко будет устремить ум на наставление Будд — поэтому я проявлю усердие, чтобы достичь недостигнутого, обрести необретенное, испытать неиспытанное“.  
‘I have some work to do. While working it’s not easy to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.  
И далее, друзья, монах совершил действие.  
Furthermore, a mendicant has done some work.  
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ, kammaṁ kho panāhaṁ karonto nāsakkhiṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
„Я совершил действие, но, совершая действие, я не смог устремить ум на наставление Будд — поэтому я проявлю усердие …  
‘I’ve done some work. While I was working I wasn’t able to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto nālatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo lahuko kammañño, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я не получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи; тело мое легко и пригодно к действию — поэтому я проявлю усердие …  
‘I’ve wandered for alms, but I didn’t get to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is light and fit for work. I’d better preemptively rouse up energy.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto alatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo balavā kammañño, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи; тело мое сильно и способно к действию — поэтому я проявлю усердие …  
‘I’ve wandered for alms, and I got to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is strong and fit for work. I’d better preemptively rouse up energy.’  
Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности пространства, он достигает уровня бесконечности сознания и пребывает на нем, [мысля]: „Сознание бесконечно“.  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности сознания, он достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает на нем, [мысля]: „Не существует ничего“.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, он достигает уровня ни осознавания, ни отсутствия осознавания и пребывает на нем.  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень ни осознавания, ни отсутствия осознавания, он достигает уничтожения осознавания и ощущений и пребывает [в этом состоянии].  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Santāvuso, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности пространства, достигают уровня бесконечности сознания [и мыслят]: „Сознание бесконечно“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santāvuso, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности сознания, достигают уровня отсутствия чего бы то ни было [и мыслят]; „Не существует ничего“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  
Santāvuso, sattā sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, достигают уровня ни разумения, ни отсутствия разумения.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of nothingness. They have been reborn in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности пространства, он достигает уровня бесконечности сознания и пребывает на нем, [мысля]: „Сознание бесконечно“.  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности сознания, он достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает на нем, [мысля]: „Не существует ничего“.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, он достигает уровня ни осознавания, ни отсутствия осознавания и пребывает на нем.  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень ни осознавания, ни отсутствия осознавания, он достигает уничтожения осознавания и ощущений и пребывает [в этом состоянии].  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Dasa akusalakammapathā— 
Десять путей недолжного поведения: 
Ten ways of doing unskillful deeds:  
Dasa kusalakammapathā— 
Десять путей должного поведения: 
Ten ways of doing skillful deeds:  
asekkhā sammādiṭṭhi, asekkho sammāsaṅkappo, asekkhā sammāvācā, asekkho sammākammanto, asekkho sammāājīvo, asekkho sammāvāyāmo, asekkhā sammāsati, asekkho sammāsamādhi, asekkhaṁ sammāñāṇaṁ, asekkhā sammāvimutti.  
надлежащее воззрение не нуждающегося в обучении, надлежащее намерение не нуждающегося в обучении, надлежащая речь не нуждающегося в обучении, надлежащее действие не нуждающегося в обучении, надлежащее поддержание жизни не нуждающегося в обучении, надлежащее усилие не нуждающегося в обучении, надлежащая способность самосознания не нуждающегося в обучении, надлежащая сосредоточенность не нуждающегося в обучении, надлежащее знание не нуждающегося в обучении, надлежащее освобождение не нуждающегося в обучении.  
an adept’s right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

dn34akammañño akusalakammapathā kammañño kammaṁ kusalakammapathā kāyakammaṁ manokammaṁ micchākammanto samatikkamma sammākammantassa sammākammanto vacīkammaṁ41Pi En Ru dhamma

Idhāvuso, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca,   Вот, друзья, монах и открыто, и втайне дружелюбен в делах, общаясь с собратьями —  
Firstly, a mendicant consistently treats their spiritual companions with bodily kindness, both in public and in private.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhuno mettaṁ vacīkammaṁ …pe… ekībhāvāya saṁvattati.  
И далее, друзья, монах и открыто, и втайне дружелюбен в речах … к единодушию.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with verbal kindness.  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhuno mettaṁ manokammaṁ …pe… ekībhāvāya saṁvattati.  
И далее, друзья, монах и открыто, и втайне дружелюбен в помыслах … к единодушию.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with mental kindness.  
Santāvuso, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности пространства, достигают уровня бесконечности сознания [и мыслят]: „Сознание бесконечно“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santāvuso, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности сознания, достигают уровня отсутствия чего бы то ни было [и мыслят]: „Не существует ничего“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  
sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.  
надлежащее воззрение, надлежащее намерение, надлежащую речь, надлежащее действие, надлежащее поддержание жизни, надлежащее усилие, надлежащую способность самосознания, надлежащую сосредоточенность.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
micchādiṭṭhi, micchāsaṅkappo, micchāvācā, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi.  
неправедное воззрение, неправедное намерение, неправедную речь, неправедное действие, неправедное поддержание жизни, неправедное усилие, неправедную способность самосознания, неправедную сосредоточенность.  
wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion.  
Idhāvuso, bhikkhunā kammaṁ kātabbaṁ hoti,  
Вот, друзья, монаху надо совершить действие.  
Firstly, a mendicant has some work to do.  
‘kammaṁ kho me kātabbaṁ bhavissati, kammaṁ kho pana me karontassa kāyo kilamissati, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Мне надо будет совершить действие, но, совершая действие, я изнурю свое тело — поэтому лучше я лягу“  
‘I have some work to do. But while doing it my body will get tired. I’d better have a lie down.’  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.  
И далее, друзья, монах совершил действие.  
Furthermore, a mendicant has done some work.  
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ, kammaṁ kho pana me karontassa kāyo kilanto, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Я совершил действие, но, совершая действия, я изнурил свое тело — поэтому я лягу“.  
‘I’ve done some work. But while working my body got tired. I’d better have a lie down.’  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto nālatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo kilanto akammañño, handāhaṁ nipajjāmī’ti …pe…  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я не получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи, тело мое изнурено и непригодно к действию — поэтому я лягу …  
‘I’ve wandered for alms, but I didn’t get to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is tired and unfit for work. I’d better have a lie down.’…  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto alatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo garuko akammañño, māsācitaṁ maññe, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи; тело мое отяжелело, непригодно к действию и поистине набито бобами — поэтому я лягу“.  
‘I’ve wandered for alms, and I got to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is heavy, unfit for work, like I’ve just eaten a load of beans. I’d better have a lie down.’…  
Tassa me kāyo dubbalo akammañño, handāhaṁ nipajjāmī’ti.  
тело мое бессильно и неспособно к действию — поэтому я лягу“.  
 
Idhāvuso, bhikkhunā kammaṁ kātabbaṁ hoti, tassa evaṁ hoti:  
Вот, друзья, монаху надо совершить действие. Он думает так:  
Firstly, a mendicant has some work to do. They think:  
‘kammaṁ kho me kātabbaṁ bhavissati, kammaṁ kho pana me karontena na sukaraṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasikātuṁ, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.  
„Мне надо будет совершить действие; совершая действие, мне нелегко будет устремить ум на наставление Будд — поэтому я проявлю усердие, чтобы достичь недостигнутого, обрести необретенное, испытать неиспытанное“.  
‘I have some work to do. While working it’s not easy to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’  
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.  
И далее, друзья, монах совершил действие.  
Furthermore, a mendicant has done some work.  
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ, kammaṁ kho panāhaṁ karonto nāsakkhiṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasikātuṁ, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
„Я совершил действие, но, совершая действие, я не смог устремить ум на наставление Будд — поэтому я проявлю усердие, чтобы достичь недостигнутого, обрести необретенное, испытать неиспытанное“. И он проявляет усердие …  
‘I’ve done some work. While I was working I wasn’t able to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy.’…  
‘ahaṁ kho gāmaṁ vā nigamaṁ vā piṇḍāya caranto nālatthaṁ lūkhassa vā paṇītassa vā bhojanassa yāvadatthaṁ pāripūriṁ, tassa me kāyo lahuko kammañño, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
„Пойдя за милостыней в деревню, в торговый поселок, я не получил досыта, сколько нужно твердой или мягкой пищи; тело мое легко и пригодно к действию — поэтому я проявлю усердие, чтобы достичь недостигнутого, обрести необретенное, испытать неиспытанное“. И он проявляет усердие …  
‘I’ve wandered for alms, but I didn’t get to fill up on as much food as I like, rough or fine. My body is light and fit for work. I’d better preemptively rouse up energy.’…  
Tassa me kāyo balavā kammañño, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi …pe…  
И он проявляет усердие …  
 
Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности пространства, он достигает уровня бесконечности сознания и пребывает на нем, [мысля]: „Сознание бесконечно“.  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности сознания, он достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает на нем, [мысля]: „Не существует ничего“.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, он достигает уровня ни осознавания, ни отсутствия осознавания и пребывает на нем.  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень ни осознавания, ни отсутствия осознавания, он достигает уничтожения осознавания и ощущений и пребывает [в этом состоянии].  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Santāvuso, sattā sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности пространства, достигают уровня бесконечности сознания [и мыслят]: „Сознание бесконечно“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite space. Aware that ‘consciousness is infinite’, they have been reborn in the dimension of infinite consciousness.  
Santāvuso, sattā sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень бесконечности сознания, достигают уровня отсутствия чего бы то ни было [и мыслят]: „Не существует ничего“.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of infinite consciousness. Aware that ‘there is nothing at all’, they have been reborn in the dimension of nothingness.  
Santāvuso, sattā sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanūpagā.  
Есть, друзья, существа, которые, всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, достигают уровня ни разумения, ни отсутствия разумения.  
There are sentient beings that have gone totally beyond the dimension of nothingness. They have been reborn in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности пространства, он достигает уровня бесконечности сознания и пребывает на нем, [мысля]: „Сознание бесконечно“.  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень бесконечности сознания, он достигает уровня отсутствия чего бы то ни было и пребывает на нем, [мысля]: „Не существует ничего“.  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
Sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень отсутствия чего бы то ни было, он достигает уровня ни осознавания, ни отсутствия осознавания и пребывает на нем.  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Всецело преодолев уровень ни осознавания, ни отсутствия осознавания, он достигает уничтожения осознавания и ощущений и пребывает [в этом состоянии].  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
micchādiṭṭhi, micchāsaṅkappo, micchāvācā, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi, micchāñāṇaṁ, micchāvimutti.  
неправедное воззрение, неправедное намерение, неправедную речь, неправедное действие, неправедное поддержание жизни, неправедное усилие, неправедную способность самосознания, неправедную сосредоточенность, неправедное знание, неправедное освобождение.  
wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, wrong immersion, wrong knowledge, and wrong freedom.  
Dasa akusalakammapathā— 
Десять путей недолжного поведения:  
Ten ways of doing unskillful deeds:  
Dasa kusalakammapathā— 
Десять путей должного поведения:  
Ten ways of doing skillful deeds:  
sammākammantassa micchākammanto …  
У наделенного надлежащим действием разрушается неправедное действие …  
For one of right action, wrong action is worn away. …  
asekkhā sammādiṭṭhi, asekkho sammāsaṅkappo, asekkhā sammāvācā, asekkho sammākammanto, asekkho sammāājīvo, asekkho sammāvāyāmo, asekkhā sammāsati, asekkho sammāsamādhi, asekkhaṁ sammāñāṇaṁ, asekkhā sammāvimutti.  
надлежащее воззрение не нуждающегося в обучении, надлежащее намерение не нуждающегося в обучении, надлежащая речь не нуждающегося в обучении, надлежащее действие не нуждающегося в обучении, надлежащее поддержание жизни не нуждающегося в обучении, надлежащее усилие не нуждающегося в обучении, надлежащая способность самосознания не нуждающегося в обучении, надлежащая сосредоточенность не нуждающегося в обучении, надлежащее знание не нуждающегося в обучении, надлежащее освобождение не нуждающегося в обучении.  
an adept’s right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

mn3sammākammanto2Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность, правильное сосредоточение. 
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.  
правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность, правильное сосредоточение. 
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

mn4aparisuddhakāyakammantasandosahetu aparisuddhakāyakammanto aparisuddhakāyakammantā aparisuddhamanokammantā aparisuddhavacīkammantā kammaniye micchādiṭṭhikammasamādānā parisuddhakāyakammantohamasmi parisuddhakāyakammantā parisuddhakāyakammataṁ sammādiṭṭhikammasamādānā13Pi En Ru dhamma

‘ye kho keci samaṇā vā brāhmaṇā vā aparisuddhakāyakammantā araññavanapatthāni pantāni senāsanāni paṭisevanti, aparisuddhakāyakammantasandosahetu have te bhonto samaṇabrāhmaṇā akusalaṁ bhayabheravaṁ avhāyanti.   «Когда какие-либо жрецы и отшельники с неочищенным телесным поведением затворяются в удалённых обиталищах в лесных чащах, то из-за изъяна их неочищенного телесного поведения эти почтенные жрецы и отшельники пробуждают [в себе] неблагой страх и ужас.  
‘There are ascetics and brahmins with unpurified conduct of body, speech, and mind who frequent remote lodgings in the wilderness and the forest. Those ascetics and brahmins summon unskillful fear and dread because of these defects in their conduct.  
Na kho panāhaṁ aparisuddhakāyakammanto araññavanapatthāni pantāni senāsanāni paṭisevāmi;  
Но я не отправляюсь в удалённые обиталища в лесных чащах с неочищенным телесным поведением.  
But I don’t frequent remote lodgings in the wilderness and the forest with unpurified conduct of body, speech, and mind.  
parisuddhakāyakammantohamasmi.  
Я чист в телесном поведении.  
My conduct is purified.  
Ye hi vo ariyā parisuddhakāyakammantā araññavanapatthāni pantāni senāsanāni paṭisevanti tesamahaṁ aññataro’ti.  
Я отправляюсь в удалённые обиталища в лесных чащах, как те благородные с очищенным телесным поведением».  
I am one of those noble ones who frequent remote lodgings in the wilderness and the forest with purified conduct of body, speech, and mind.’  
Etamahaṁ, brāhmaṇa, parisuddhakāyakammataṁ attani sampassamāno bhiyyo pallomamāpādiṁ araññe vihārāya.  
Видя в себе эту чистоту телесного поведения, я обнаружил великое утешение в пребывании в лесу. 
Seeing this purity of conduct in myself I felt even more unruffled about staying in the forest.  
‘ye kho keci samaṇā vā brāhmaṇā vā aparisuddhavacīkammantā …pe…  
aparisuddhamanokammantā …pe…  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ. So anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussarāmi,  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию воспоминаний прошлых жизней. Я вспомнил свои многочисленные прошлые жизни – 
When my mind had become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward recollection of past lives. I recollected many kinds of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию смерти и перерождения существ.  
When my mind had become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi.  
Божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я увидел умирающих и перерождающихся существ. [Я распознал] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Я понял, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти достойные существа, что имели дурное поведение телом, речью и умом, оскорблявшие благородных, придерживавшиеся неправильных воззрений и действовавшие под влиянием неправильных воззрений, с распадом тела, после смерти, родились в состоянии лишений, в плохих местах, в погибели, даже в аду. Но эти достойные существа, что имели хорошее поведение телом, речью и умом, не оскорблявшие благородных, придерживавшиеся правильных воззрений и действовавшие под влиянием правильных воззрений, с распадом тела, после смерти, родились в благих местах, даже в небесном мире». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я увидел умирающих и перерождающихся существ, [распознал] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Я понял, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, I saw sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understood how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, I saw sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understood how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию уничтожения пятен [загрязнений ума].  
When my mind had become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn6atikkamma micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā3Pi En Ru dhamma

Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu: ‘ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā, te kāyena phusitvā vihareyyan’ti, sīlesvevassa paripūrakārī …pe… brūhetā suññāgārānaṁ.   Если монах желает: «Пусть я буду касаться телом и пребывать в тех освобождениях, умиротворённых и нематериальных, превосходящие формы» – то тогда пусть он исполнит…  
A mendicant might wish: ‘May I have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form.’ So let them fulfill their precepts …  
Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu: ‘dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyaṁ—ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannāti, iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyan’ti,  
Если монах желает: «Пусть божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я увижу умирающих и перерождающихся существ. [Я увижу] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Я пойму, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти достойные существа, что имели дурное поведение телом, речью и умом, оскорблявшие благородных, придерживавшиеся неправильных воззрений и действовавшие под влиянием неправильных воззрений, с распадом тела, после смерти, родились в состоянии лишений, в плохих местах, в погибели, даже в аду. Но эти достойные существа, что имели хорошее поведение телом, речью и умом, не оскорблявшие благородных, придерживавшиеся правильных воззрений и действовавшие под влиянием правильных воззрений, с распадом тела, после смерти, родились в благих местах, даже в небесном мире». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я увижу умирающих и перерождающихся существ. [Я увижу] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Я пойму, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками» –  
A mendicant might wish: ‘With clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place—and understand how sentient beings are reborn according to their deeds: “These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.” And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. And may I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.’  

mn7pāpakammaṁ sucikammassa2Pi En Ru dhamma

“Lokkhasammatā hi, bho gotama, bāhukā nadī bahujanassa, puññasammatā hi, bho gotama, bāhukā nadī bahujanassa, bāhukāya pana nadiyā bahujano pāpakammaṁ kataṁ pavāhetī”ti.   «Господин Готама, река Бахука, по мнению многих, даёт освобождение, по мнению многих, даёт заслуги, и многие смывают свои неблагие деяния в реке Бахуке».  
“Many people deem that the river Bāhukā leads to a heavenly world and bestows merit. And many people wash off their bad deeds in the river Bāhukā.”  
Suddhassa sucikammassa,  
Кто действует честно, и сердцем кто чист –  
For the pure in heart and clean of deed,  

mn8micchākammantassa micchākammantā samatikkamma sammākammanto sammākammantā9Pi En Ru dhamma

Ṭhānaṁ kho panetaṁ, cunda, vijjati yaṁ idhekacco bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyya.   Может быть так, что с полным преодолением сферы безграничного пространства, осознавая: «Сознание безгранично», некий монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания.  
It’s possible that some mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, might enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Ṭhānaṁ kho panetaṁ, cunda, vijjati yaṁ idhekacco bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyya.  
Может быть так, что с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет», некий монах входит и пребывает в сфере отсутствия всего.  
It’s possible that some mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, might enter and remain in the dimension of nothingness.  
Ṭhānaṁ kho panetaṁ, cunda, vijjati yaṁ idhekacco bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyya.  
Может быть так, что с полным преодолением сферы отсутствия всего монах входит и пребывает в сфере-ни-восприятия-ни-не-восприятия.  
It’s possible that some mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, might enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
‘Pare micchākammantā bhavissanti, mayamettha sammākammantā bhavissāmā’ti sallekho karaṇīyo.  
«У других будет неправильные действия. У нас будет правильные действия» – вот как следует практиковать стирание.  
‘Others will have wrong action, but here we will have right action.’  
Micchādiṭṭhissa purisapuggalassa sammādiṭṭhi hoti parikkamanāya, micchāsaṅkappassa purisapuggalassa sammāsaṅkappo hoti parikkamanāya, micchāvācassa purisapuggalassa sammāvācā hoti parikkamanāya, micchākammantassa purisapuggalassa sammākammanto hoti parikkamanāya, micchāājīvassa purisapuggalassa sammāājīvo hoti parikkamanāya, micchāvāyāmassa purisapuggalassa sammāvāyāmo hoti parikkamanāya, micchāsatissa purisapuggalassa sammāsati hoti parikkamanāya, micchāsamādhissa purisapuggalassa sammāsamādhi hoti parikkamanāya, micchāñāṇissa purisapuggalassa sammāñāṇaṁ hoti parikkamanāya, micchāvimuttissa purisapuggalassa sammāvimutti hoti parikkamanāya.  
 
 
Micchākammantassa purisapuggalassa sammākammanto hoti parinibbānāya.  
 
 

mn9sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto, sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность и правильное сосредоточение. ",  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

mn12kammasamādānānaṁ micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā6Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, sāriputta, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti.   Далее, Татхагата понимает в соответствии с действительностью результат свершения предпринятых действий в прошлом, будущем, настоящем в плане возможностей и причин.  
Furthermore, the Realized One truly understands the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes.  
Yampi, sāriputta, tathāgato atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāti, idampi, sāriputta, tathāgatassa tathāgatabalaṁ hoti yaṁ balaṁ āgamma tathāgato āsabhaṁ ṭhānaṁ paṭijānāti, parisāsu sīhanādaṁ nadati, brahmacakkaṁ pavatteti.  
Это также сила Татхагаты… …  
Since he truly understands this, this is a power of the Realized One. …  
Puna caparaṁ, sāriputta, tathāgato dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
Далее, за счёт божественного глаза, очищенного и превосходящего человеческий, Татхагата видит смерть и перерождение существ. [Он видит] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Он понимает, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти достойные существа, что имели дурное поведение телом, речью и умом, оскорблявшие благородных, придерживавшиеся неправильных воззрений и действовавшие под влиянием неправильных воззрений, с распадом тела, после смерти, родились в состоянии лишений, в плохих местах, в погибели, даже в аду. Но эти достойные существа, что имели хорошее поведение телом, речью и умом, не оскорблявшие благородных, придерживавшиеся правильных воззрений и действовавшие под влиянием правильных воззрений, с распадом тела, после смерти, родились в благих местах, даже в небесном мире». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, Татхагата видит умирающих и перерождающихся существ. [Он видит] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Он понимает, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками».  
Furthermore, with clairvoyance that is purified and superhuman, the Realized One sees sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. He understands how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, he sees sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. He understands how sentient beings are reborn according to their deeds.  
Yampi, sāriputta, tathāgato dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti. Idampi, sāriputta, tathāgatassa tathāgatabalaṁ hoti yaṁ balaṁ āgamma tathāgato āsabhaṁ ṭhānaṁ paṭijānāti, parisāsu sīhanādaṁ nadati, brahmacakkaṁ pavatteti.  
Это также сила Татхагаты …  
Since he truly understands this, this is a power of the Realized One. …  

mn13kammakāraṇā1Pi En Ru dhamma

Tamenaṁ rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kārenti—  а когда их ловят, цари подвергают их многочисленным видам пыток.  
The rulers would arrest them and subject them to various punishments— 

mn14kammakkhayo kammakkhayā kammakāraṇā kammassa kurūrakammantā pāpakammaṁ10Pi En Ru dhamma

Tamenaṁ rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kārenti—  а когда их ловят, цари подвергают их многочисленным видам пыток. 
The rulers would arrest them and subject them to various punishments— 
“atthi kho vo, nigaṇṭhā, pubbe pāpakammaṁ kataṁ, taṁ imāya kaṭukāya dukkarakārikāya nijjīretha;  
Он говорит: «Нигантхи, в прошлом вы совершали порочные деяния. Истощите их исполнением пронзающей аскезы.  
“O Jain ascetics, you have done bad deeds in a past life. Wear them away with these severe and grueling austerities.  
yaṁ panettha etarahi kāyena saṁvutā vācāya saṁvutā manasā saṁvutā taṁ āyatiṁ pāpassa kammassa akaraṇaṁ;  
А когда вы здесь и сейчас сдержаны в теле, речи, и уме, это является не-деланием порочных деяний на будущее.  
And when in the present you are restrained in body, speech, and mind, you’re not doing any bad deeds for the future.  
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo, kammakkhayā dukkhakkhayo, dukkhakkhayā vedanākkhayo, vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
Когда нет последствий в будущем, то имеет место уничтожение действия. С уничтожением действия имеет место уничтожение страданий. С уничтожением страданий имеет место уничтожение чувств. С уничтожением чувств всё страдание будет истощено».  
With no future consequence, deeds end. With the ending of deeds, suffering ends. With the ending of suffering, feeling ends. And with the ending of feeling, all suffering will have been worn away.”  
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ na nākaramhā’ti?  
что вы совершали порочные деяния в прошлом и не воздерживались от них?» 
for sure that you did bad deeds in the past?’  
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhā’ti?  
что вы совершали такие-то и такие-то порочные деяния?»  
that you did such and such bad deeds?’  
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ na nākaramhāti, na jānātha— 
 
 
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhāti, na jānātha— 
 
 
Evaṁ sante, āvuso nigaṇṭhā, ye loke luddā lohitapāṇino kurūrakammantā manussesu paccājātā te nigaṇṭhesu pabbajantī’ti?  
А раз так, то выходит, что когда те, кто являются убийцами, кровожадными злодеями в мире, перерождаются среди человеческих существ, они оставляют жизнь домохозяйскую и идут жить жизнью бездомной как нигантхи»  
That being so, when those in the world who are violent and bloody-handed and of cruel livelihood are reborn among humans they go forth as Jain ascetics.’  

mn18atikkamma1Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ, atikkamma khandhaṁ, sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;   [Тот ответил]: – Друзья, это как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева, он бы искал сердцевину дерева, бродил в поисках сердцевины дерева, и прошёл бы мимо корней и ствола, думая, что сердцевину великого дерева с сердцевиной нужно искать среди ветвей и листьев.  
“Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves.  

mn19kammaniye micchākammantassa sammākammantassa5Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.   Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию воспоминаний прошлых жизней. Я вспомнил свои многочисленные прошлые жизни –  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию смерти и перерождения существ.  
When my mind had become immersed in samādhi like this, I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию уничтожения пятен [загрязнений ума].  
When my mind had become immersed in samādhi like this, I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  
micchādiṭṭhiyā micchāsaṅkappassa micchāvācāya micchākammantassa micchāājīvassa micchāvāyāmassa micchāsatiyā micchāsamādhissa.  
неправильных воззрений, неправильных устремлений, неправильной речи, неправильных действий, неправильных средств к жизни, неправильных усилий, неправильной осознанности, неправильного сосредоточения.  
wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion.  
sammādiṭṭhiyā sammāsaṅkappassa sammāvācāya sammākammantassa sammāājīvassa sammāvāyāmassa sammāsatiyā sammāsamādhissa.  
правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность, правильное сосредоточение.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

mn21kammantā kammaṁ susaṁvihitakammantā7Pi En Ru dhamma

Vedehikāya kho pana, bhikkhave, gahapatāniyā kāḷī nāma dāsī ahosi dakkhā analasā susaṁvihitakammantā.   И у госпожи Ведехики была служанка по имени Кали, которая была умной, проворной, аккуратной в своей работе.  
Now, Vedehikā had a bonded maid named Kāḷī who was deft, tireless, and well-organized in her work.  
udāhu mayhamevete kammantā susaṁvihitā yena me ayyā santaṁyeva ajjhattaṁ kopaṁ na pātukaroti, no asantaṁ?  
Или же лишь потому, что моя работа аккуратна, моя госпожа не проявляет злости, хотя в действительности она в ней присутствует?  
Or is it just because my work is well-organized that she doesn’t show anger, even though she still has it inside?  
mayhamevete kammantā susaṁvihitā, yena me ayyā santaṁyeva ajjhattaṁ kopaṁ na pātukaroti, no asantaṁ.  
Именно потому, что моя работа аккуратна, моя госпожа не проявляет злости, хотя на самом деле она присутствует в ней, а не отсутствует.  
It’s just because my work is well-organized that she doesn’t show anger, even though she still has it inside.  
Mayhamevete kammantā susaṁvihitā, yena me ayyā santaṁyeva ajjhattaṁ kopaṁ na pātukaroti, no asantaṁ.  
Именно потому, что моя работа аккуратна, моя госпожа не проявляет злости, хотя на самом деле она присутствует в ней, а не отсутствует.  
It’s just because my work is well-organized that she doesn’t show anger, even though she still has it inside.  
‘passathayye, soratāya kammaṁ;  
«Посмотрите, дамы, на великодушную работу госпожи!  
‘See, ladies, what the sweet one did!  
passathayye, nivātāya kammaṁ, passathayye, upasantāya kammaṁ.  
Посмотрите, дамы, на смиренную работу госпожи! Посмотрите, дамы, на спокойную работу госпожи!  
See what the even-tempered one did! See what the calm one did!  

mn23kammantaṁ kammante4Pi En Ru dhamma

Yaṁ kho, bhikkhu, divā kammante ārabbha rattiṁ anuvitakketi anuvicāreti—  То, над чем человек размышляет и [то, что он] обдумывает ночью, основываясь на собственных поступках, [совершённых] во время дня, 
Thinking and considering all night about what you did during the day— 
kammante → kammantaṁ (mr)  
Yaṁ kho, bhikkhu, rattiṁ anuvitakketvā anuvicāretvā divā kammante payojeti kāyena vācāya manasā— 
Поступки, которые человек осуществляет в течение дня телом, речью, и умом после размышления и обдумывания ночью, 
The work you apply yourself to during the day by body, speech, and mind after thinking about it all night— 

mn25samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Далее, с полным преодолением сферы безграничного пространства, осознавая: «Сознание безгранично», монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет», монах входит и пребывает в сфере отсутствия всего.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы отсутствия всего монах входит и пребывает в сфере-ни-восприятия-ни-не-восприятия.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati. Paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Далее, с полным преодолением сферы-ни-восприятия-ни-не-восприятия, монах входит и пребывает в прекращении восприятия и чувствования. И его пятна [загрязнений ума] полностью уничтожены его видением мудростью.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

mn26samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Далее, с полным преодолением сферы безграничного пространства, осознавая: «Сознание безгранично», монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет», монах входит и пребывает в сфере отсутствия всего.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы отсутствия всего монах входит и пребывает в сфере-ни-восприятия-ни-не-восприятия.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Далее, с полным преодолением сферы ни-восприятия-ни-не-восприятия, монах входит и пребывает в прекращении восприятия и чувствования. И пятна [загрязнений ума] полностью уничтожены его видением мудростью.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

mn27kammaniye3Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.   Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию смерти и перерождения существ.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию уничтожения пятен [загрязнений ума].  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn29atikkamma12Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bhikkhave, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ atikkamma papaṭikaṁ, sākhāpalāsaṁ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno.   Представьте, как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева, он бы искал сердцевину дерева, бродил в поисках сердцевины дерева, и подошёл к великому дереву с сердцевиной. Пройдя мимо его сердцевины, его заболони, его внутренней коры, его внешней коры, он бы отрезал ветви и листья и унёс их, думая, что это и есть сердцевина.  
Suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But, passing over the heartwood, softwood, bark, and shoots, he’d cut off the branches and leaves and depart imagining they were heartwood.  
Tathā hayaṁ bhavaṁ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ atikkamma papaṭikaṁ, sākhāpalāsaṁ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno.  
Поэтому, хотя ему нужна была сердцевина дерева, он искал сердцевину дерева… отрезал ветви и листья и унёс их, думая, что это и есть сердцевина.  
That’s why he passed them over, cut off the branches and leaves, and departed imagining they were heartwood.  
Seyyathāpi, bhikkhave, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ, papaṭikaṁ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno.  
Представьте, как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева, он бы искал сердцевину дерева, бродил в поисках сердцевины дерева, и подошёл к великому дереву с сердцевиной. Пройдя мимо его сердцевины, его заболони, его внутренней коры, он бы срезал внешнюю кору, и унёс её, думая, что это и есть сердцевина.  
Suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But, passing over the heartwood, softwood, and bark, he’d cut off the shoots and depart imagining they were heartwood.  
Tathā hayaṁ bhavaṁ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ, papaṭikaṁ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno;  
оэтому, хотя ему нужна была сердцевина дерева, он искал сердцевину дерева… срезал внешнюю кору и унёс её, думая, что это и есть сердцевина.  
That’s why he passed them over, cut off the shoots, and departed imagining they were heartwood.  
Seyyathāpi, bhikkhave, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ tacaṁ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno.  
Представьте, как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева, он бы искал сердцевину дерева, бродил в поисках сердцевины дерева, и подошёл к великому дереву с сердцевиной. Пройдя мимо его сердцевины и его заболони, он бы срезал внутреннюю кору, и унёс её, думая, что это и есть сердцевина.  
Suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But, passing over the heartwood and softwood, he’d cut off the bark and depart imagining it was heartwood.  
Tathā hayaṁ bhavaṁ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ tacaṁ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno.  
Поэтому, хотя ему нужна была сердцевина дерева… срезал внутреннюю кору и унёс её, думая, что это и есть сердцевина.  
That’s why he passed them over, cut off the bark, and departed imagining it was heartwood.  

mn30atikkamma samatikkamma22Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ atikkamma papaṭikaṁ, sākhāpalāsaṁ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno.   – Представь, брахман, как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева, он бы искал сердцевину дерева, бродил в поисках сердцевины дерева, и подошёл к великому дереву с сердцевиной. Пройдя мимо его сердцевины, его заболони, его внутренней коры, его внешней коры, он бы отрезал ветви и листья и унёс их, думая, что это и есть сердцевина.  
“Suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But, passing over the heartwood, softwood, bark, and shoots, he’d cut off the branches and leaves and depart imagining they were heartwood.  
Tathā hayaṁ bhavaṁ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ atikkamma papaṭikaṁ, sākhāpalāsaṁ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno.  
Поэтому, хотя ему нужна была сердцевина дерева, он искал сердцевину дерева… отрезал ветви и листья и унёс их, думая, что это и есть сердцевина.  
That’s why he passed them over, cut off the branches and leaves, and departed imagining they were heartwood.  
Seyyathāpi vā pana, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ, papaṭikaṁ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno.  
Представь, брахман, как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева… срезал внешнюю кору и унёс её, думая, что это и есть сердцевина. …  
Suppose there was another person in need of heartwood … he’d cut off the shoots and depart imagining they were heartwood …  
Tathā hayaṁ bhavaṁ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ papaṭikaṁ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno.  
Поэтому, хотя ему нужна была сердцевина дерева, он искал сердцевину дерева… отрезал внешнюю кору и унёс её, думая, что это и есть сердцевина.  
 
Seyyathāpi vā pana, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ, tacaṁ chetvā ādāya pakkameyya ‘sāran’ti maññamāno.  
Представь, брахман, как если бы человеку понадобилась сердцевина дерева… срезал внутреннюю кору и унёс её, думая, что это и есть сердцевина.…  
Suppose there was another person in need of heartwood … he’d cut off the bark and depart imagining it was heartwood …  
Tathā hayaṁ bhavaṁ puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ, tacaṁ chetvā ādāya pakkanto “sāran”ti maññamāno.  
Поэтому, хотя ему нужна была сердцевина дерева, он искал сердцевину дерева… отрезал внутреннюю кору и унёс её, думая, что это и есть сердцевина. 
 
Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ atikkamma papaṭikaṁ, sākhāpalāsaṁ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno.  
 
 
Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ atikkamma tacaṁ, papaṭikaṁ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno.  
 
 
Seyyathāpi so, brāhmaṇa, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva sāraṁ atikkamma phegguṁ, tacaṁ chetvā ādāya pakkanto ‘sāran’ti maññamāno.  
 
 
Puna caparaṁ, brāhmaṇa, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного пространства, осознавая: «Сознание безгранично», некий монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания.  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, brāhmaṇa, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет», некий монах входит и пребывает в сфере отсутствия всего. 
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
Puna caparaṁ, brāhmaṇa, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы отсутствия всего монах входит и пребывает в сфере-ни-восприятия-ни-не-восприятия.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, brāhmaṇa, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Далее, с полным преодолением сферы-ни-восприятия-ни-не-восприятия, монах входит и пребывает в прекращении восприятия и чувствования. И пятна [загрязнений ума] полностью уничтожены его видением мудростью.  
Furthermore, take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

mn31kāyakammaṁ manokammaṁ samatikkamma vacīkammaṁ10Pi En Ru dhamma

Tassa mayhaṁ, bhante, imesu āyasmantesu mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca;   Телесными поступками я поддерживаю доброжелательность по отношению к этим достопочтенным как в частном порядке, так и прилюдно. Словесными поступками я поддерживаю доброжелательность по отношению к этим достопочтенным как в частном порядке, так и прилюдно. Умственными поступками я поддерживаю доброжелательность по отношению к этим достопочтенным как в частном порядке, так и прилюдно.  
I consistently treat these venerables with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  
mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca;  
 
 
mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca.  
 
 
Tassa mayhaṁ, bhante, imesu āyasmantesu mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca,  
 
 
mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca,  
 
 
mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca.  
 
 
Idha mayaṁ, bhante, yāvadeva ākaṅkhāma sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharāma …pe…  
Когда мы того пожелаем, с полным преодолением сферы безграничного пространства, осознавая: «Сознание безгранично», мы входим и пребываем в сфере безграничного сознания. …  
Whenever we want, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, we enter and remain in the dimension of infinite consciousness. …  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharāma …pe…  
Когда мы того пожелаем, с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет», мы входим и пребываем в сфере отсутствия всего.…  
going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, we enter and remain in the dimension of nothingness. …  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharāma.  
Когда мы того пожелаем, с полным преодолением сферы отсутствия мы входим и пребываем в сфере-ни-восприятия-ни-не-восприятия.  
going totally beyond the dimension of nothingness, we enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Idha mayaṁ, bhante, yāvadeva ākaṅkhāma sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharāma, paññāya ca no disvā āsavā parikkhīṇā.  
Когда мы того пожелаем, с полным преодолением сферы ни-восприятия-ни-не-восприятия, мы входим и пребываем в прекращении восприятия и чувствования. И наши пятна [загрязнений ума] уничтожены нашим видением мудростью.  
Whenever we want, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, we enter and remain in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, our defilements have come to an end.  

mn33kammalakkhaṇo kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ10Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhu ‘kammalakkhaṇo bālo, kammalakkhaṇo paṇḍito’ti yathābhūtaṁ nappajānāti.   Вот, монах не понимает в соответствии с действительностью: «Дурака характеризуют его поступки. Мудреца характеризуют его поступки».  
It’s when a mendicant doesn’t understand that a fool is characterized by their deeds, and an astute person is characterized by their deeds.  
Idha, bhikkhave, bhikkhu ye te bhikkhū therā rattaññū cirapabbajitā saṅghapitaro saṅghapariṇāyakā, tesu na mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca;  
Вот, монах не поддерживает телесных поступков доброжелательности как прилюдно, так и в частном порядке по отношению к тем старшим монахам. Он не поддерживает словесных…  
It’s when a mendicant doesn’t consistently treat senior mendicants of long standing, long gone forth, fathers and leaders of the Saṅgha with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  
na mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca;  
 
 
na mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca.  
Он не поддерживает умственных поступков доброжелательности к ним как прилюдно, так и в частном порядке.  
 
Idha, bhikkhave, bhikkhu kammalakkhaṇo bālo, kammalakkhaṇo paṇḍitoti yathābhūtaṁ pajānāti.  
Вот, монах понимает в соответствии с действительностью: «Дурака характеризуют его поступки. Мудреца характеризуют его поступки».  
It’s when a mendicant understands that a fool is characterized by their deeds, and an astute person is characterized by their deeds.  
Idha, bhikkhave, bhikkhu ye te bhikkhū therā rattaññū cirapabbajitā saṅghapitaro saṅghapariṇāyakā tesu mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca;  
Вот, монах поддерживает телесные поступки доброжелательности как прилюдно так и в частном порядке по отношению к тем старшим монахам. Он поддерживает словесные… умственные поступки доброжелательности по отношению к ним как прилюдно, так и в частном порядке.  
It’s when a mendicant consistently treats senior mendicants of long standing, long gone forth, fathers and leaders of the Saṅgha with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  
mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca;  
 
 
mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhāpeti āvi ceva raho ca.  
 
 

mn35kammantā soṇḍikākammakāro3Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi nāma balavā soṇḍikākammakāro mahantaṁ soṇḍikākiḷañjaṁ gambhīre udakarahade pakkhipitvā kaṇṇe gahetvā ākaḍḍheyya parikaḍḍheyya samparikaḍḍheyya;   Подобно сильному рабочему пивоварни, который может бросить большое сито пивовара в глубокую ёмкость с водой и, взяв его за углы, тягать его туда-сюда, – точно также в дебатах я буду тягать отшельника Готаму туда-сюда.  
Taking him on in debate, I’ll drag him to and fro and round about, like a strong brewer’s worker would toss a large brewer’s sieve into a deep lake, grab it by the corners, and drag it to and fro and round about!  
Seyyathāpi vā pana, bho gotama, ye kecime balakaraṇīyā kammantā karīyanti, sabbe te pathaviṁ nissāya pathaviyaṁ patiṭṭhāya.  
а также подобно тому, как если любая трудная работа выполняется, то вся она выполняется в зависимости от земли,  
All the hard work that gets done depends on the earth and is grounded on the earth.  
Evamete balakaraṇīyā kammantā karīyanti.  
 
 

mn36kammaniye kammante4Pi En Ru dhamma

‘abhijānāmi kho panāhaṁ pitu sakkassa kammante sītāya jambucchāyāya nisinno vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharitā.   «Я помню, как однажды, когда мой отец из клана Сакьев работал, я сидел в прохладной тени миртового дерева, и тогда, отстранённый от чувственных удовольствий, отстранённый от неблагих состояний [ума], я вошёл и пребывал в первой джхане, которая сопровождалась направлением и удержанием [ума на объекте медитации] с восторгом и удовольствием, что возникли из-за [этой] отстранённости.  
‘I recall sitting in the cool shade of the rose-apple tree while my father the Sakyan was off working. Quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, I entered and remained in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию воспоминаний прошлых жизней.  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию смерти и перерождения существ.  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию уничтожения пятен [загрязнений ума].  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn39kammaniye kammante kammantā7Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bhikkhave, puriso iṇaṁ ādāya kammante payojeyya.   Монахи, представьте, как если человек взял заём и предпринял некое дело,  
Suppose a man who has gotten into debt were to apply himself to work,  
Tassa te kammantā samijjheyyuṁ.  
и его дело пошло бы на лад,  
and his efforts proved successful.  
‘ahaṁ kho pubbe iṇaṁ ādāya kammante payojesiṁ, tassa me te kammantā samijjhiṁsu.  
 
 
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию смерти и перерождения существ.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений].  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn43samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Idhāvuso, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.   Вот, монах с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет» входит и пребывает в сфере отсутствия всего.  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

mn44bahulīkammaṁ sammākammanto4Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhī”ti.   правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность и правильное сосредоточение.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.”  
sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhī”ti.  
правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность и правильное сосредоточение.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.”  
Yā cāvuso visākha, sammāvācā yo ca sammākammanto yo ca sammāājīvo ime dhammā sīlakkhandhe saṅgahitā.  
Правильная речь, правильное действие, правильные средства к жизни – эти состояния включены в совокупность нравственности.  
Right speech, right action, and right livelihood: these things are included in the spectrum of ethics.  
Yā tesaṁyeva dhammānaṁ āsevanā bhāvanā bahulīkammaṁ, ayaṁ ettha samādhibhāvanā”ti.  
Повторение, развитие, взращивание этих самых состояний является в этом плане развитием сосредоточения.  
The cultivation, development, and making much of these very same things is the development of immersion.”  

mn48kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ9Pi En Ru dhamma

yasmiṁ tumhe samaye bhaṇḍanajātā kalahajātā vivādāpannā aññamaññaṁ mukhasattīhi vitudantā viharatha, api nu tumhākaṁ tasmiṁ samaye mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, mettaṁ vacīkammaṁ …pe… mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho cā”ti?   Когда вы начинаете ссориться и браниться, погрязаете в пререканиях, нанося ранения друг другу остриями своих языков, – поддерживаете ли вы в этом случае доброжелательность, [выраженную посредством] действий тела, речи и ума как в частном порядке, так и прилюдно, по отношению к вашим товарищам по святой жизни?  
When you’re arguing, quarreling, and disputing, continually wounding each other with barbed words, are you treating your spiritual companions with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private?”  
“Iti kira, bhikkhave, yasmiṁ tumhe samaye bhaṇḍanajātā kalahajātā vivādāpannā aññamaññaṁ mukhasattīhi vitudantā viharatha, neva tumhākaṁ tasmiṁ samaye mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca, na mettaṁ vacīkammaṁ …pe… na mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
– Итак, монахи, когда вы начинаете ссориться и браниться… – то в этом случае вы не поддерживаете доброжелательности, [выраженной посредством] действий тела, речи и ума как в частном порядке, так и прилюдно, по отношению к вашим товарищам по святой жизни.  
“So it seems that when you’re arguing you are not treating each other with kindness.  
Idha, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
Вот монах поддерживает доброжелательность, [выраженную посредством] действий тела, как в частном порядке, так и прилюдно, по отношению к своим товарищам по святой жизни.  
Firstly, a mendicant consistently treats their spiritual companions with bodily kindness, both in public and in private.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
Далее, монах поддерживает доброжелательность, [выраженную посредством] действий речи, как в частном порядке, так и прилюдно, по отношению к своим товарищам по святой жизни. Это тоже принцип радушия… к единству.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with verbal kindness …  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhuno mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
Далее, монах поддерживает доброжелательность, [выраженную посредством] действий ума, как в частном порядке, так и прилюдно, по отношению к своим товарищам по святой жизни. Это тоже принцип радушия… к единству.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with mental kindness …  

mn49tapokammameva1Pi En Ru dhamma

Ahesuṁ kho, bhikkhu, tayā pubbe samaṇabrāhmaṇā lokasmiṁ yāvatakaṁ tuyhaṁ kasiṇaṁ āyu tāvatakaṁ tesaṁ tapokammameva ahosi.   До тебя, в прежние времена, монах, в мире были жрецы и отшельники, чья аскеза длилась столько, сколько длится вся твоя жизнь.  
There have been ascetics and brahmins in the world before you, mendicant, whose deeds of fervent mortification lasted as long as your entire life.  

mn51kammakarāti kammaniye kurūrakammantā micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā8Pi En Ru dhamma

Amhākaṁ pana, bhante, dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā aññathāva kāyena samudācaranti aññathāva vācāya aññathāva nesaṁ cittaṁ hoti.   Но те, кого называют нашими рабами, посыльными, слугами ведут себя одним образом [своим] телом, другим образом речью, тогда как их умы работают ещё иначе.  
But my bondservants, employees, and workers behave one way by body, another by speech, and their minds another.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo orabbhiko hoti sūkariko sākuṇiko māgaviko luddo macchaghātako coro coraghātako goghātako bandhanāgāriko, ye vā panaññepi keci kurūrakammantā.  
Вот некий человек – убийца овец, убийца свиней, птицелов, ловец диких животных, охотник, рыбак, вор, палач, тюремный надзиратель или кто-либо иной, занимающийся подобным кровавым занятием.  
It’s when a person is a slaughterer of sheep, pigs, or poultry, a hunter or trapper, a fisher, a bandit, an executioner, a butcher, a jailer, or someone with some other kind of cruel livelihood.  
Yepissa te honti dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā tepi daṇḍatajjitā bhayatajjitā assumukhā rudamānā parikammāni karonti.  
И тогда его рабы, посыльные и слуги занимаются приготовлением, рыдая с заплаканными лицами, гонимые угрозами наказания и страхом.  
His bondservants, employees, and workers do their jobs under threat of punishment and danger, weeping with tearful faces.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
Посредством божественного видения, очищенного и превосходящего человеческое, он видит как существа покидают жизнь и перерождаются, и он распознаёт низменных и высоких, прекрасных и уродливых, удачливых и неудачливых. Он понимает, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти существа, которые придерживались плохого поведения в поступках, речах и мыслях, оскорбляли благородных, были привержены неверным воззрениям, предпринимая действия на основе неверных воззрений. С распадом тела, после смерти, они возникают в состоянии лишения, в несчастливом уделе, в погибели, даже в аду. А эти существа, которые придерживались хорошего поведения в поступках, речах и мыслях, которые не оскорбляли благородных, были привержены верным воззрениям, предпринимая действия на основе верных воззрений, с остановкой жизнедеятельности тела, после смерти, возрождаются в хороших участях, в небесных мирах». Так, посредством божественного видения, очищенного и превосходящего человеческое, он видит как существа покидают жизнь и перерождаются, и различает, как они становятся низменными и высокими, прекрасными и уродливыми, удачливыми и неудачливыми в соответствии с их поступками.  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений].  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn52samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, gahapati, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Далее, с полным преодолением сферы безграничного пространства, воспринимая: «сознание безгранично», монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания…  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness. …  
Puna caparaṁ, gahapati, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, друг, с полным преодолением сферы безграничного сознания, воспринимая: «здесь ничего нет», монах входит и пребывает в сфере отсутствия всего…  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

mn54kammantā3Pi En Ru dhamma

“Tathā hi pana me, bho gotama, sabbe kammantā paṭikkhittā, sabbe vohārā samucchinnā”ti.   «И всё же, господин Готама, я оставил все свои работы и отринул все свои дела».  
“Master Gotama, it’s because I have refused all work and cut off all judgments.”  
“Yathā kathaṁ pana te, gahapati, sabbe kammantā paṭikkhittā, sabbe vohārā samucchinnā”ti?  
«Каким образом, домохозяин, ты оставил все свои работы и отринул все свои дела?»  
“Householder, in what way have you refused all work and cut off all judgments?”  
Evaṁ kho me, bho gotama, sabbe kammantā paṭikkhittā, sabbe vohārā samucchinnā”ti.  
Вот как я оставил все свои работы и отринул все свои дела».  
That’s how I have refused all work and cut off all judgments.”  

mn55paṭiccakamman’ti3Pi En Ru dhamma

‘samaṇaṁ gotamaṁ uddissa pāṇaṁ ārabhanti, taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti.   «Они убивают живых существ для отшельника Готамы. Отшельник Готама, зная об этом, ест мясо, приготовленное для него из животных, убитых для него».  
‘They slaughter living creatures specially for the ascetic Gotama. The ascetic Gotama knowingly eats meat prepared on purpose for him: this is a deed he caused.’  
Ye te, bhante, evamāhaṁsu: ‘samaṇaṁ gotamaṁ uddissa pāṇaṁ ārabhanti, taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti, kacci te, bhante, bhagavato vuttavādino, na ca bhagavantaṁ abhūtena abbhācikkhanti, dhammassa cānudhammaṁ byākaronti, na ca koci sahadhammiko vādānuvādo gārayhaṁ ṭhānaṁ āgacchatī”ti?  
Уважаемый, те, кто говорят так, говорят ли именно то, как это было сказано Благословенным, не выставляют ли они его в ложном свете тем, что не соответствует действительности? Объясняют ли они в соответствии с Дхаммой, так что их утверждение не влечёт за собой уместной почвы для критики?»  
I trust that those who say this repeat what the Buddha has said, and do not misrepresent him with an untruth? Is their explanation in line with the teaching? Are there any legitimate grounds for rebuke and criticism?”  
“Ye te, jīvaka, evamāhaṁsu: ‘samaṇaṁ gotamaṁ uddissa pāṇaṁ ārabhanti, taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti na me te vuttavādino, abbhācikkhanti ca maṁ te asatā abhūtena.  
– Дживака, те, кто говорят так, не говорят того, что было сказано мной, но выставляют меня в ложном свете тем, что не соответствует действительности.  
“Jīvaka, those who say this do not repeat what I have said. They misrepresent me with what is false and untrue.  

mn56kamman’ti kammassa kammaṁ kāyakammaṁ manokammanti manokamman’ti manokammaṁ soṇḍikākammakāro vacīkamman’ti vacīkammaṁ59Pi En Ru dhamma

“kati pana, tapassi, nigaṇṭho nāṭaputto kammāni paññapeti pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā”ti?   «Тапасси, сколько видов поступков описывает Нигантха Натапутта для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка?»  
“Tapassī, how many kinds of deed does the Jain ascetic of the Ñātika clan describe for performing bad deeds?”  
“Na kho, āvuso gotama, āciṇṇaṁ nigaṇṭhassa nāṭaputtassa ‘kammaṁ, kamman’ti paññapetuṁ;  
«Друг Готама, Нигантха Натапутта не привык использовать термин «поступок, поступок».  
“Reverend Gotama, the Jain Ñātika doesn’t usually speak in terms of ‘deeds’.  
“Kati pana, tapassi, nigaṇṭho nāṭaputto daṇḍāni paññapeti pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā”ti?  
«В таком случае, Тапасси, сколько видов розог описывает Нигантха Натапутта для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка?»  
“Then how many kinds of rod does the Jain Ñātika describe for performing bad deeds?”  
“Tīṇi kho, āvuso gotama, nigaṇṭho nāṭaputto daṇḍāni paññapeti pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyāti, seyyathidaṁ— 
«Друг Готама, Нигантха Натапутта описывает три вида розог для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка:  
“The Jain Ñātika describes three kinds of rod for performing bad deeds:  
“Imesaṁ pana, tapassi, tiṇṇaṁ daṇḍānaṁ evaṁ paṭivibhattānaṁ evaṁ paṭivisiṭṭhānaṁ katamaṁ daṇḍaṁ nigaṇṭho nāṭaputto mahāsāvajjataraṁ paññapeti pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, yadi vā kāyadaṇḍaṁ, yadi vā vacīdaṇḍaṁ, yadi vā manodaṇḍan”ti?  
«Что касается эти трёх видов розг, Тапасси, так проанализированных и рассмотренных, – какой вид розги Нигантха Натапутта описывает как наиболее порицаемую для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка: телесную розгу, словесную розгу или умственную розгу?»  
“Of the three rods thus analyzed and differentiated, which rod does the Jain Ñātika describe as being the most blameworthy for performing bad deeds: the physical rod, the verbal rod, or the mental rod?”  
“Imesaṁ kho, āvuso gotama, tiṇṇaṁ daṇḍānaṁ evaṁ paṭivibhattānaṁ evaṁ paṭivisiṭṭhānaṁ kāyadaṇḍaṁ nigaṇṭho nāṭaputto mahāsāvajjataraṁ paññapeti pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍaṁ, no tathā manodaṇḍan”ti.  
«Друг Готама, что касается эти трёх видов розг, так проанализированных и рассмотренных, – Нигантха Натапутта описывает телесную розгу как наиболее порицаемую для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, и не столь порицаемыми [описывает] словесную розгу и умственную розгу».  
“The the Jain Ñātika describes the physical rod as being the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”  
“tvaṁ panāvuso gotama, kati daṇḍāni paññapesi pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā”ti?  
«А ты, друг Готама, сколько видов розог ты описываешь для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка?»  
“But Reverend Gotama, how many kinds of rod do you describe for performing bad deeds?”  
‘kammaṁ, kamman’ti kho, tapassi, āciṇṇaṁ tathāgatassa paññapetun”ti?  
Татхагата привык использовать термин «поступок, поступок».  
He usually speaks in terms of ‘deeds’.”  
“Tvaṁ panāvuso gotama, kati kammāni paññapesi pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā”ti?  
«Но, друг Готама, сколько видов поступков ты описываешь для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка?»  
“Then how many kinds of deed do you describe for performing bad deeds?”  
“Tīṇi kho ahaṁ, tapassi, kammāni paññapemi pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, seyyathidaṁ— 
«Тапасси, я описываю три вида поступков для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка:  
“I describe three kinds of deed for performing bad deeds:  
kāyakammaṁ, vacīkammaṁ, manokamman”ti.  
телесный поступок, словесный поступок и умственный поступок».  
physical deeds, verbal deeds, and mental deeds.”  
“Kiṁ panāvuso gotama, aññadeva kāyakammaṁ, aññaṁ vacīkammaṁ, aññaṁ manokamman”ti?  
«Друг Готама, в таком случае телесный поступок – это одно, словесный поступок – это другое, а умственный поступок – третье?»  
“But are these kinds of deed all distinct from each other?”  
“Aññadeva, tapassi, kāyakammaṁ, aññaṁ vacīkammaṁ, aññaṁ manokamman”ti.  
«Друг Готама, телесный поступок – это одно, словесный поступок – это другое, а умственный поступок – третье».  
“Yes, each is quite distinct.”  
“Imesaṁ panāvuso gotama, tiṇṇaṁ kammānaṁ evaṁ paṭivibhattānaṁ evaṁ paṭivisiṭṭhānaṁ katamaṁ kammaṁ mahāsāvajjataraṁ paññapesi pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, yadi vā kāyakammaṁ, yadi vā vacīkammaṁ, yadi vā manokamman”ti?  
«Что касается эти трёх видов поступков, друг Готама, так проанализированных и рассмотренных, – какой вид поступка ты описываешь как наиболее порицаемый для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка: телесный поступок, словесный поступок или умственный поступок?»  
“Of the three deeds thus analyzed and differentiated, which deed do you describe as being the most blameworthy for performing bad deeds: physical deeds, verbal deeds, or mental deeds?”  
“Imesaṁ kho ahaṁ, tapassi, tiṇṇaṁ kammānaṁ evaṁ paṭivibhattānaṁ evaṁ paṭivisiṭṭhānaṁ manokammaṁ mahāsāvajjataraṁ paññapemi pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā kāyakammaṁ, no tathā vacīkamman”ti.  
«Из этих трёх видов поступков, Тапасси, так проанализированных и рассмотренных, – я описываю умственный поступок как наиболее порицаемый для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка и не столь порицаемыми [описываю] словесный поступок и телесный поступок».  
“I describe mental deeds as being the most blameworthy for performing bad deeds, not so much physical deeds or verbal deeds.”  
“Manokammanti, āvuso gotama, vadesi”?  
«Говоришь, умственный поступок, друг Готама?»  
“Do you say mental deeds, Reverend Gotama?”  
“Manokammanti, tapassi, vadāmi”.  
«Я говорю, умственный поступок, Тапасси».  
“I say mental deeds, Tapassī.”  
“Manokammanti, āvuso gotama, vadesi”?  
«Говоришь, умственный поступок, друг Готама?»  
“Do you say mental deeds, Reverend Gotama?”  
“Manokammanti, tapassi, vadāmi”.  
«Я говорю, умственный поступок, Тапасси».  
“I say mental deeds, Tapassī.”  
“Manokammanti, āvuso gotama, vadesi”?  
«Говоришь, умственный поступок, друг Готама?»  
“Do you say mental deeds, Reverend Gotama?”  
“Manokammanti, tapassi, vadāmī”ti.  
«Я говорю, умственный поступок, Тапасси».  
“I say mental deeds, Tapassī.”  
Atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo”ti.  
Напротив, телесная розга наиболее порицаема для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, а словесная розга и умственная розга не столь порицаемы».  
Rather, the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”  
Atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo.  
Напротив, телесная розга наиболее порицаема для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, а словесная розга и умственная розга не столь порицаемы.  
Rather, the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.  
Seyyathāpi nāma balavā soṇḍikākammakāro mahantaṁ soṇḍikākilañjaṁ gambhīre udakarahade pakkhipitvā kaṇṇe gahetvā ākaḍḍheyya parikaḍḍheyya samparikaḍḍheyya; evamevāhaṁ samaṇaṁ gotamaṁ vādena vādaṁ ākaḍḍhissāmi parikaḍḍhissāmi samparikaḍḍhissāmi.  
Подобно сильному рабочему пивоварни, который может бросить большое сито пивовара в глубокую ёмкость с водой и, взяв его за углы, тягать его туда-сюда, точно также в дебатах я буду тягать отшельника Готаму туда-сюда.  
Taking him on in debate, I’ll drag him to and fro and round about, like a strong brewer’s worker would toss a large brewer’s sieve into a deep lake, grab it by the corners, and drag it to and fro and round about!  
Atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo”ti.  
Напротив, телесная розга наиболее порицаема для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, а словесная розга и умственная розга не столь порицаемы».  
Rather, the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”  
“Kiñcāpi, bhante, bhagavā evamāha, atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo”ti.  
«Уважаемый, хотя Благословенный сказал так, всё же телесная розга наиболее порицаема для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, а словесная розга и умственная розга не столь порицаемы».  
“Even though the Buddha says this, still the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”  
“Kiñcāpi, bhante, bhagavā evamāha, atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo”ti.  
«Уважаемый, хотя Благословенный сказал так, всё же телесная розга наиболее порицаема для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, а словесная розга и умственная розга не столь порицаемы».  
“Even though the Buddha says this, still the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”  
“Kiñcāpi, bhante, bhagavā evamāha, atha kho kāyadaṇḍova mahāsāvajjataro pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, no tathā vacīdaṇḍo, no tathā manodaṇḍo”ti.  
«Уважаемый, хотя Благословенный сказал так, всё же телесная розга наиболее порицаема для совершения плохого поступка, для творения плохого поступка, а словесная розга и умственная розга не столь порицаемы».  
“Even though the Buddha says this, still the physical rod is the most blameworthy for performing bad deeds, not so much the verbal rod or the mental rod.”  

mn57kammadāyādā kammakkhayāya kammaṁ21Pi En Ru dhamma

Atthi, puṇṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ;   Есть тёмный поступок с тёмным результатом.  
There are dark deeds with dark results;  
atthi, puṇṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ;  
Есть яркий поступок с ярким результатом.  
bright deeds with bright results;  
atthi, puṇṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ;  
Есть тёмный-и-яркий поступок с тёмным-и-ярким результатом.  
dark and bright deeds with dark and bright results; and  
atthi, puṇṇa, kammaṁ akaṇhaṁ asukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ, kammakkhayāya saṁvattati.  
Есть поступок, который ни тёмный, ни яркий, с ни-тёмным-ни-ярким результатом, поступок, который ведёт к уничтожению поступка.  
neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?  
И что такое, Пунна, поступок с тёмным результатом?  
And what are dark deeds with dark results?  
Evampāhaṁ, puṇṇa, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
Так, я говорю тебе, существа являются наследниками своих поступков.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Idaṁ vuccati, puṇṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ.  
Это называется тёмным поступком с тёмным результатом.  
These are called dark deeds with dark results.  
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?  
И что такое, Пунна, яркий поступок с ярким результатом?  
And what are bright deeds with bright results?  
Evampāhaṁ, puṇṇa, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
Так, я говорю тебе, существа являются наследниками своих поступков.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Idaṁ vuccati, puṇṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ.  
Это называется ярким поступком с ярким результатом.  
These are called bright deeds with bright results.  
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?  
И что такое, Пунна, тёмный-и-яркий поступок с тёмным-и-ярким результатом?  
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?  
Evampāhaṁ, puṇṇa, ‘kammadāyādā sattā’ti vadāmi.  
Так, я говорю тебе, существа являются наследниками своих поступков.  
This is why I say that sentient beings are heirs to their deeds.  
Idaṁ vuccati, puṇṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ.  
Это называется тёмным-и-ярким поступком с тёмным-и-ярким результатом.  
These are called dark and bright deeds with dark and bright results.  
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ akaṇhaṁ asukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ, kammakkhayāya saṁvattati?  
И что такое, Пунна, поступок, который ни тёмный, ни яркий, с ни-тёмным-ни-ярким результатом, поступок, который ведёт к уничтожению поступка?  
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?  
Tatra, puṇṇa, yamidaṁ kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā, yamidaṁ kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā, yamidaṁ kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ tassa pahānāya yā cetanā— 
Намерение отбросить тот вид поступка, который тёмный с тёмным результатом, который яркий с ярким результатом и который тёмный-и-яркий с тёмным-и-ярким результатом  
It’s the intention to give up dark deeds with dark results, bright deeds with bright results, and both dark and bright deeds with both dark and bright results.  
idaṁ vuccati, puṇṇa, kammaṁ akaṇhaṁ asukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ, kammakkhayāya saṁvattatīti.  
– вот что называется поступком, который ни тёмный, ни яркий, с ни-тёмным-ни-ярким результатом, поступок, который ведёт к уничтожению поступка  
These are called neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds.  

mn59samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Idhānanda, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Вот, Ананда, с полным преодолением сферы безграничного пространства, воспринимая: «сознание безгранично», монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания…  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness. …  
Idhānanda, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Вот, Ананда, монах с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет» входит и пребывает в сфере отсутствия всего…  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness. …  
Idhānanda, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Вот, Ананда, с полным преодолением сферы отсутствия всего монах входит и пребывает в сфере ни-восприятия-ни-не-восприятия.  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Idhānanda, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
Вот, Ананда, с полным преодолением сферы ни-восприятия-ни-невосприятия монах входит и пребывает в прекращении восприятия и чувствования.  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling.  

mn60kammaniye kurūrakammantā4Pi En Ru dhamma

Idha, gahapatayo, ekacco puggalo orabbhiko hoti sūkariko …pe… ye vā panaññepi keci kurūrakammantā.   Вот некий человек – убийца овец, убийца свиней, птицелов, ловец диких животных, охотник, рыбак, вор, палач, тюремный надзиратель или кто-либо иной, занимающийся подобным кровавым занятием.  
It’s when a person is a butcher of sheep, pigs, poultry, or deer, a hunter or fisher, a bandit, an executioner, a butcher of cattle, a jailer, or has some other cruel livelihood.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней…  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives. …  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений].  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn61kammaṁ kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ163Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, rāhula, rañño nāgo īsādanto urūḷhavā abhijāto saṅgāmāvacaro saṅgāmagato purimehipi pādehi kammaṁ karoti, pacchimehipi pādehi kammaṁ karoti, purimenapi kāyena kammaṁ karoti, pacchimenapi kāyena kammaṁ karoti, sīsenapi kammaṁ karoti, kaṇṇehipi kammaṁ karoti, dantehipi kammaṁ karoti, naṅguṭṭhenapi kammaṁ karoti; rakkhateva soṇḍaṁ.   «Представь, Рахула, огромного царского слона с бивнями, точно длинные дышла колесницы, великорослого, чистокровного, привыкшего к битвам. Во время сражения он бы исполнял свои обязанности передними ногами и задними ногами, своей передней частью, своей задней частью, своим лбом и своими ушами, своими бивнями и своим хвостом, но при этом охранял бы своё тело.  
Suppose there was a royal bull elephant with tusks like chariot-poles, able to draw a heavy load, pedigree and battle-hardened. In battle it uses its fore-feet and hind-feet, its fore-quarters and hind-quarters, its head, ears, tusks, and tail, but it still protects its trunk.  
‘ayaṁ kho rañño nāgo īsādanto urūḷhavā abhijāto saṅgāmāvacaro saṅgāmagato purimehipi pādehi kammaṁ karoti, pacchimehipi pādehi kammaṁ karoti …pe… naṅguṭṭhenapi kammaṁ karoti; rakkhateva soṇḍaṁ.  
 «Это огромный царский слон с бивнями, точно длинные дышла… но при этом охраняет своё тело.  
‘This royal bull elephant still protects its trunk.  
Yato kho, rāhula, rañño nāgo īsādanto urūḷhavā abhijāto saṅgāmāvacaro saṅgāmagato purimehipi pādehi kammaṁ karoti, pacchimehipi pādehi kammaṁ karoti …pe… naṅguṭṭhenapi kammaṁ karoti, soṇḍāyapi kammaṁ karoti, tattha hatthārohassa evaṁ hoti:  
Но когда огромный царский слон исполняет во время сражения свои обязанности передними ногами и задними ногами, своей передней частью, своей задней частью, своим лбом и своими ушами, своими бивнями и своим хвостом, а также и своим телом, то тогда его наездник подумает:  
But when that royal bull elephant … in battle uses its fore-feet and hind-feet, its fore-quarters and hind-quarters, its head, ears, tusks, and tail, and its trunk, its rider thinks:  
‘ayaṁ kho rañño nāgo īsādanto urūḷhavā abhijāto saṅgāmāvacaro saṅgāmagato purimehipi pādehi kammaṁ karoti, pacchimehipi pādehi kammaṁ karoti, purimenapi kāyena kammaṁ karoti, pacchimenapi kāyena kammaṁ karoti, sīsenapi kammaṁ karoti, kaṇṇehipi kammaṁ karoti, dantehipi kammaṁ karoti, naṅguṭṭhenapi kammaṁ karoti, soṇḍāyapi kammaṁ karoti.  
«Это огромный царский слон с бивнями, точно длинные дышла… а также и своим телом.  
‘This royal bull elephant … in battle uses its fore-feet and hind-feet, its fore-quarters and hind-quarters, its head, ears, tusks, and tail, and its trunk.  
“Evameva kho, rāhula, paccavekkhitvā paccavekkhitvā kāyena kammaṁ kattabbaṁ, paccavekkhitvā paccavekkhitvā vācāya kammaṁ kattabbaṁ, paccavekkhitvā paccavekkhitvā manasā kammaṁ kattabbaṁ.  
«Точно также, Рахула, поступок телом следует совершать после неоднократного рассмотрения. Поступок речью следует совершать после неоднократного рассмотрения. Поступок умом следует совершать после неоднократного рассмотрения.  
“In the same way, deeds of body, speech, and mind should be done only after repeated checking.  
Yadeva tvaṁ, rāhula, kāyena kammaṁ kattukāmo ahosi, tadeva te kāyakammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
Рахула, когда ты хочешь совершить поступок телом, ты должен рассмотреть этот самый телесный поступок так:  
When you want to act with the body, you should check on that same deed:  
‘yannu kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ kattukāmo idaṁ me kāyakammaṁ attabyābādhāyapi saṁvatteyya, parabyābādhāyapi saṁvatteyya, ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
«Приведёт ли этот поступок, который я хочу совершить телом, к моей болезненности, болезненности других, болезненности обоих?  
‘Does this act with the body that I want to do lead to hurting myself, hurting others, or hurting both?  
akusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
Был ли он неблагим телесным поступком с болезненными последствиями, с болезненными результатами?»  
Is it unskillful, with suffering as its outcome and result?’  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ kattukāmo idaṁ me kāyakammaṁ attabyābādhāyapi saṁvatteyya, parabyābādhāyapi saṁvatteyya, ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
«Этот поступок, который я хочу совершить телом, приведёт к моей собственной болезненности… других… обоих;  
‘This act with the body that I want to do leads to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
akusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, kāyena kammaṁ sasakkaṁ na karaṇīyaṁ.  
он является неблагим телесным поступком с болезненными последствиями, с болезненными результатами» – то тогда ты однозначно не должен совершать такого поступка телом.  
It’s unskillful, with suffering as its outcome and result.’ To the best of your ability, Rāhula, you should not do such a deed.  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ kattukāmo idaṁ me kāyakammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvatteyya, na parabyābādhāyapi saṁvatteyya, na ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
«Этот поступок, который я хочу совершить телом, не приведёт к моей болезненности… других… обоих;  
‘This act with the body that I want to do doesn’t lead to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
kusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, kāyena kammaṁ karaṇīyaṁ.  
Он является благим телесным поступком с приятными последствиями, с приятными результатами» – то тогда ты можешь совершить такой поступок телом.  
It’s skillful, with happiness as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should do such a deed.  
Karontenapi te, rāhula, kāyena kammaṁ tadeva te kāyakammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
Также, Рахула, когда ты [уже] совершаешь поступок телом, ты должен рассмотреть этот самый телесный поступок так:  
While you are acting with the body, you should check on that same act:  
‘yannu kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ karomi idaṁ me kāyakammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
Приведёт ли этот поступок, который я совершаю телом, к моей болезненности, болезненности других, болезненности обоих?  
‘Does this act with the body that I am doing lead to hurting myself, hurting others, or hurting both?  
akusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
Был ли он неблагим телесным поступком с болезненными последствиями, с болезненными результатами?»  
Is it unskillful, with suffering as its outcome and result?’  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ karomi idaṁ me kāyakammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершаю телом, приведёт к моей болезненности… других… обоих;  
‘This act with the body that I am doing leads to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
akusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, paṭisaṁhareyyāsi tvaṁ, rāhula, evarūpaṁ kāyakammaṁ.  
Он является неблагим телесным поступком с болезненными последствиями, с болезненными результатами» – то тогда ты должен остановить такой поступок.  
It’s unskillful, with suffering as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should desist from such a deed.  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ karomi idaṁ me kāyakammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvattati, na parabyābādhāyapi saṁvattati, na ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершаю телом, не приведёт к моей болезненности…;  
‘This act with the body that I am doing doesn’t lead to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
kusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, anupadajjeyyāsi tvaṁ, rāhula, evarūpaṁ kāyakammaṁ.  
он является благим…» – то тогда ты можешь продолжать такой телесный поступок.  
It’s skillful, with happiness as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should continue doing such a deed.  
Katvāpi te, rāhula, kāyena kammaṁ tadeva te kāyakammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
Также, Рахула, когда ты совершил поступок телом, ты должен рассмотреть этот самый телесный поступок так:  
After you have acted with the body, you should check on that same act:  
‘yannu kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ akāsiṁ idaṁ me kāyakammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Привёл ли этот поступок, который я совершил телом, к моей болезненности, болезненности других, болезненности обоих?  
‘Does this act with the body that I have done lead to hurting myself, hurting others, or hurting both?  
akusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
Был ли он неблагим телесным поступком с болезненными последствиями, с болезненными результатами?»  
Is it unskillful, with suffering as its outcome and result?’  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ akāsiṁ, idaṁ me kāyakammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершил телом, привёл к моей болезненности… других… обоих;   
‘This act with the body that I have done leads to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
akusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, kāyakammaṁ satthari vā viññūsu vā sabrahmacārīsu desetabbaṁ, vivaritabbaṁ, uttānīkātabbaṁ;  
он был неблагим…» – то тогда тебе следует сознаться в таком поступке, раскрыть его, сообщить о нём Учителю или своим мудрым товарищам по святой жизни.  
It’s unskillful, with suffering as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should confess, reveal, and clarify such a deed to the Teacher or a sensible spiritual companion.  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ kāyena kammaṁ akāsiṁ idaṁ me kāyakammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvattati, na parabyābādhāyapi saṁvattati, na ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершил телом, не привёл к моей болезненности… других… обоих;  
‘This act with the body that I have done doesn’t lead to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
kusalaṁ idaṁ kāyakammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, teneva tvaṁ, rāhula, pītipāmojjena vihareyyāsi ahorattānusikkhī kusalesu dhammesu.  
он является благим…» – то тогда ты можешь пребывать счастливым и радостным, тренируясь день и ночь в благих состояниях [ума].  
It’s skillful, with happiness as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should live in rapture and joy because of this, training day and night in skillful qualities.  
“Yadeva tvaṁ, rāhula, vācāya kammaṁ kattukāmo ahosi, tadeva te vacīkammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
Рахула, когда ты хочешь совершить поступок речью, ты должен рассмотреть этот самый словесный поступок так:  
When you want to act with speech, you should check on that same deed:  
‘yannu kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ kattukāmo idaṁ me vacīkammaṁ attabyābādhāyapi saṁvatteyya, parabyābādhāyapi saṁvatteyya, ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
«Приведёт ли этот поступок, который я хочу совершить речью, к моей болезненности, болезненности других, болезненности обоих?…  
‘Does this act of speech that I want to do lead to hurting myself, hurting others, or hurting both? …’ …  
akusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ kattukāmo idaṁ me vacīkammaṁ attabyābādhāyapi saṁvatteyya, parabyābādhāyapi saṁvatteyya, ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
 
 
akusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, vācāya kammaṁ sasakkaṁ na karaṇīyaṁ.  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ kattukāmo idaṁ me vacīkammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvatteyya, na parabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
 
 
kusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, vācāya kammaṁ karaṇīyaṁ.  
 
 
Karontenapi te, rāhula, vācāya kammaṁ tadeva te vacīkammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
 
 
‘yannu kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ karomi idaṁ me vacīkammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
akusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ karomi idaṁ me vacīkammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
akusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, paṭisaṁhareyyāsi tvaṁ, rāhula, evarūpaṁ vacīkammaṁ.  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ karomi idaṁ me vacīkammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvattati, na parabyābādhāyapi saṁvattati, na ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
kusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, anupadajjeyyāsi tvaṁ, rāhula, evarūpaṁ vacīkammaṁ.  
 
 
Katvāpi te, rāhula, vācāya kammaṁ tadeva te vacīkammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
 
 
‘yannu kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ akāsiṁ idaṁ me vacīkammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
akusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ akāsiṁ idaṁ me vacīkammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершил речью, привёл к моей болезненности… других… обоих;   
‘This act of speech that I have done leads to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
akusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, vacīkammaṁ satthari vā viññūsu vā sabrahmacārīsu desetabbaṁ, vivaritabbaṁ, uttānīkattabbaṁ;  
он был неблагим…» – то тогда тебе следует сознаться в таком поступке, раскрыть его, сообщить о нём Учителю или своим мудрым товарищам по святой жизни.  
It’s unskillful, with suffering as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should confess, reveal, and clarify such a deed to the Teacher or a sensible spiritual companion.  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ vācāya kammaṁ akāsiṁ idaṁ me vacīkammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvattati, na parabyābādhāyapi saṁvattati, na ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершил речью, не приведёт к моей болезненности…;  
‘This act of speech that I have done doesn’t lead to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
kusalaṁ idaṁ vacīkammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, teneva tvaṁ, rāhula, pītipāmojjena vihareyyāsi ahorattānusikkhī kusalesu dhammesu.  
он является благим…» – то тогда ты можешь пребывать счастливым и радостным, тренируясь день и ночь в благих состояниях [ума].  
It’s skillful, with happiness as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should live in rapture and joy because of this, training day and night in skillful qualities.  
Yadeva tvaṁ, rāhula, manasā kammaṁ kattukāmo ahosi, tadeva te manokammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
Рахула, когда ты хочешь совершить поступок умом, ты должен рассмотреть этот самый умственный поступок так:  
When you want to act with the mind, you should check on that same deed:  
‘yannu kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ kattukāmo idaṁ me manokammaṁ attabyābādhāyapi saṁvatteyya, parabyābādhāyapi saṁvatteyya, ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
«Приведёт ли этот поступок, который я хочу совершить умом, к моей болезненности, болезненности других, болезненности обоих?…  
‘Does this act of mind that I want to do lead to hurting myself, hurting others, or hurting both? …’ …  
akusalaṁ idaṁ manokammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ kattukāmo idaṁ me manokammaṁ attabyābādhāyapi saṁvatteyya, parabyābādhāyapi saṁvatteyya, ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
 
 
akusalaṁ idaṁ manokammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, manasā kammaṁ sasakkaṁ na karaṇīyaṁ.  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ kattukāmo idaṁ me manokammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvatteyya, na parabyābādhāyapi saṁvatteyya, na ubhayabyābādhāyapi saṁvatteyya— 
 
 
kusalaṁ idaṁ manokammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, evarūpaṁ te, rāhula, manasā kammaṁ karaṇīyaṁ.  
 
 
Karontenapi te, rāhula, manasā kammaṁ tadeva te manokammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
 
 
‘yannu kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ karomi idaṁ me manokammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
akusalaṁ idaṁ manokammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ karomi idaṁ me manokammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
akusalaṁ idaṁ manokammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, paṭisaṁhareyyāsi tvaṁ, rāhula, evarūpaṁ manokammaṁ.  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ karomi idaṁ me manokammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvattati, na parabyābādhāyapi saṁvattati, na ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
kusalaṁ idaṁ manokammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, anupadajjeyyāsi tvaṁ, rāhula, evarūpaṁ manokammaṁ.  
 
 
Katvāpi te, rāhula, manasā kammaṁ tadeva te manokammaṁ paccavekkhitabbaṁ:  
 
 
manokammaṁ → manokamme (bj, sya-all, km, pts1ed)  
‘yannu kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ akāsiṁ idaṁ me manokammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
 
 
akusalaṁ idaṁ manokammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti?  
 
 
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ akāsiṁ idaṁ me manokammaṁ attabyābādhāyapi saṁvattati, parabyābādhāyapi saṁvattati, ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершил умом, привёл к моей болезненности… других… обоих;  
‘This act of mind that I have done leads to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
akusalaṁ idaṁ manokammaṁ dukkhudrayaṁ dukkhavipākan’ti, evarūpaṁ pana te, rāhula, manokammaṁ aṭṭīyitabbaṁ harāyitabbaṁ jigucchitabbaṁ;  
он был неблагим…» – то тогда тебе следует испытать отторжение, унижение, отвращение в отношении этого умственного поступка.  
It’s unskillful, with suffering as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should be horrified, repelled, and disgusted by that deed.  
‘yaṁ kho ahaṁ idaṁ manasā kammaṁ akāsiṁ idaṁ me manokammaṁ nevattabyābādhāyapi saṁvattati, na parabyābādhāyapi saṁvattati, na ubhayabyābādhāyapi saṁvattati— 
«Этот поступок, который я совершил умом, не приведёл к моей болезненности…;  
‘This act with the mind that I have done doesn’t lead to hurting myself, hurting others, or hurting both.  
kusalaṁ idaṁ manokammaṁ sukhudrayaṁ sukhavipākan’ti, teneva tvaṁ, rāhula, pītipāmojjena vihareyyāsi ahorattānusikkhī kusalesu dhammesu.  
он является благим…» – то тогда ты можешь пребывать счастливым и радостным, тренируясь день и ночь в благих состояниях [ума].  
It’s skillful, with happiness as its outcome and result.’ Then, Rāhula, you should live in rapture and joy because of this, training day and night in skillful qualities.  
Ye hi keci, rāhula, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā kāyakammaṁ parisodhesuṁ, vacīkammaṁ parisodhesuṁ, manokammaṁ parisodhesuṁ, sabbe te evamevaṁ paccavekkhitvā paccavekkhitvā kāyakammaṁ parisodhesuṁ, paccavekkhitvā paccavekkhitvā vacīkammaṁ parisodhesuṁ, paccavekkhitvā paccavekkhitvā manokammaṁ parisodhesuṁ.  
Рахула, любые жрецы и отшельники в прошлом, в настоящем и будущем которые очищали свои телесные поступки, свои словесные поступки, свои умственные поступки, – все они делали так посредством неоднократного рассмотрения подобным образом.  
All the ascetics and brahmins of the past, future, and present who purify their physical, verbal, and mental actions do so after repeatedly checking.  
Yepi hi keci, rāhula, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā kāyakammaṁ parisodhessanti, vacīkammaṁ parisodhessanti, manokammaṁ parisodhessanti, sabbe te evamevaṁ paccavekkhitvā paccavekkhitvā kāyakammaṁ parisodhessanti, paccavekkhitvā paccavekkhitvā vacīkammaṁ parisodhessanti, paccavekkhitvā paccavekkhitvā manokammaṁ parisodhessan”ti.  
 
 
Yepi hi keci, rāhula, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā kāyakammaṁ parisodhenti, vacīkammaṁ parisodhenti, manokammaṁ parisodhenti, sabbe te evamevaṁ paccavekkhitvā paccavekkhitvā kāyakammaṁ parisodhenti, paccavekkhitvā paccavekkhitvā vacīkammaṁ parisodhenti, paccavekkhitvā paccavekkhitvā manokammaṁ parisodhenti.  
 
 
Tasmātiha, rāhula, ‘paccavekkhitvā paccavekkhitvā kāyakammaṁ parisodhessāmi, paccavekkhitvā paccavekkhitvā vacīkammaṁ parisodhessāmi, paccavekkhitvā paccavekkhitvā manokammaṁ parisodhessāmī’ti— 
Поэтому, Рахула, вот как вы должны тренироваться: «Мы будем очищать наши телесные поступки, наши словесные поступки, наши умственные поступки посредством неоднократного рассмотрения подобным образом».  
So Rāhula, you should train yourself like this: ‘I will purify my physical, verbal, and mental actions after repeatedly checking.’”  

mn64samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, ānanda, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Далее, с полным преодолением сферы безграничного пространства, воспринимая: «сознание безгранично», монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания… ",  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, ānanda, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного сознания, воспринимая: «здесь ничего нет», монах входит и пребывает в сфере отсутствия всего… ",  
Furthermore, a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

mn65cīvarakammaṁ kammaniye sammākammantena6Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti—  И в то время группа монахов занималась изготовлением одеяния для Благословенного, думая: ",  
At that time several mendicants were making a robe for the Buddha, thinking that  
“idaṁ kho, āvuso bhaddāli, bhagavato cīvarakammaṁ karīyati.  
«Друг Бхаддали, это одеяние изготавливается для Благословенного. ",  
“Reverend Bhaddāli, this robe is being made for the Buddha.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  
Idha, bhaddāli, bhikkhu asekhāya sammādiṭṭhiyā samannāgato hoti, asekhena sammāsaṅkappena samannāgato hoti, asekhāya sammāvācāya samannāgato hoti, asekhena sammākammantena samannāgato hoti, asekhena sammāājīvena samannāgato hoti, asekhena sammāvāyāmena samannāgato hoti, asekhāya sammāsatiyā samannāgato hoti, asekhena sammāsamādhinā samannāgato hoti, asekhena sammāñāṇena samannāgato hoti, asekhāya sammāvimuttiyā samannāgato hoti— 
Вот, Бхаддали, монах обладает: правильным воззрением того, кто вышел за пределы тренировки1, правильным устремлением…, правильной речью…,  правильными действиями…, правильными средствами к жизни…, правильным усилием…, правильной осознанностью…, правильным сосредоточением…, правильным знанием…, правильным освобождением того, кто вышел за пределы тренировки. ",  
It’s when a mendicant has an adept’s right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

mn66samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Idhudāyi, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati, ayaṁ tassa samatikkamo;   Вот, Удайин, с полным преодолением сферы безграничного пространства, воспринимая: «сознание безгранично», монах входит и пребывает в сфере безграничного сознания. Вот что преодолевает это. ",  
Take a mendicant who, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness. That goes beyond it.  
Idhudāyi, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati, ayaṁ tassa samatikkamo;  
Вот, Удийин, монах с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «Здесь ничего нет», входит и пребывает в сфере отсутствия всего. Вот что преодолевает это. ",  
Take a mendicant who, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness. That goes beyond it.  
Idhudāyi, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati, ayaṁ tassa samatikkamo;  
Вот, Удайин, с полным преодолением сферы отсутствия всего монах входит и пребывает в сфере ни-восприятия-ни-не-восприятия. Вот что преодолевает это. ",  
Take a mendicant who, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception. That goes beyond it.  
Idhudāyi, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati, ayaṁ tassa samatikkamo;  
Вот, Удайин, с полным преодолением сферы ни-восприятия-ни-невосприятия монах входит и пребывает в прекращении восприятия и чувствования. Вот что преодолевает это. ",  
Take a mendicant who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. That goes beyond it.  

mn69atikkamma5Pi En Ru dhamma

Āraññikenāvuso, bhikkhunā ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tattha yogo karaṇīyo.   Монах, проживающий в лесу, должен посвящать себя [практике] тех освобождений, которые умиротворённые и нематериальные, превосходящие форму. ",  
A wilderness monk should practice meditation to realize the peaceful liberations that are formless, transcending form.  
Santāvuso, āraññikaṁ bhikkhuṁ ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tattha pañhaṁ pucchitāro.  
Есть те, кто спросят проживающего в лесу монаха об освобождениях, которые умиротворённые и нематериальные, превосходящие форму. ",  
There are those who will question a wilderness monk regarding the formless liberations.  
Sace, āvuso, āraññiko bhikkhu ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tattha pañhaṁ puṭṭho na sampāyati, tassa bhavanti vattāro.  
Если, будучи спрошенным, он не сможет ответить, то найдутся те, кто скажет о нём: ",  
If he is stumped, there’ll be some who say:  
‘Kiṁ panimassāyasmato āraññikassa ekassāraññe serivihārena yo ayamāyasmā ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tattha pañhaṁ puṭṭho na sampāyatī’ti— 
«Чего добился этот достопочтенный, проживающий в лесу, своим житием в уединении в лесу, поступая так, как он хочет, ведь когда ему задали вопрос об этих освобождениях… он не может ответить?» ",  
‘What’s the point of this wilderness venerable’s staying alone and autonomous in the wilderness, since he is stumped by a question about the formless liberations?’  
Tasmā āraññikena bhikkhunā ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tattha yogo karaṇīyo.  
Поскольку найдутся те… должен посвящать себя [практике] тех освобождений, которые умиротворённые и нематериальные, превосходящие форму. ",  
That’s why a wilderness monk should practice meditation to realize the peaceful liberations that are formless, transcending form.  

mn70atikkamma7Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te kāyena phusitvā viharati paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.   Вот некий человек касается телом и пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, и его пятна [загрязнений ума] уничтожены за счёт его видения мудростью. ",  
It’s a person who has direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. And, having seen with wisdom, their defilements have come to an end.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te na kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Вот некий человек не касается телом и не пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, но его пятна [загрязнений ума] уничтожены за счёт его видения мудростью. ",  
It’s a person who does not have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. Nevertheless, having seen with wisdom, their defilements have come to an end.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā ekacce āsavā parikkhīṇā honti.  
Вот некий человек касается телом и пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, и некоторые из его пятен [загрязнений ума] уничтожены за счёт его видения мудростью. ",  
It’s a person who has direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. And, having seen with wisdom, some of their defilements have come to an end.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te na kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā ekacce āsavā parikkhīṇā honti, tathāgatappaveditā cassa dhammā paññāya vodiṭṭhā honti vocaritā.  
Вот некий человек не касается телом и не пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, и его пятна [загрязнений ума] ещё не уничтожены за счёт его видения мудростью, А также он пересмотрел и изучил мудростью учения, провозглашённые Татхагатой. ",  
It’s a person who doesn’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. Nevertheless, having seen with wisdom, some of their defilements have come to an end. And they have clearly seen and clearly contemplated with wisdom the teaching and training proclaimed by the Realized One.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te na kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā ekacce āsavā parikkhīṇā honti, tathāgate cassa saddhā niviṭṭhā hoti mūlajātā patiṭṭhitā.  
Вот некий человек не касается телом и не пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, и его пятна [загрязнений ума] ещё не уничтожены за счёт его видения мудростью, и его вера в Татхагату взращена, укоренена, утверждена. ",  
It’s a person who doesn’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. Nevertheless, having seen with wisdom, some of their defilements have come to an end. And their faith is settled, rooted, and planted in the Realized One.  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te na kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā ekacce āsavā parikkhīṇā honti, tathāgatappaveditā cassa dhammā paññāya mattaso nijjhānaṁ khamanti, api cassa ime dhammā honti, seyyathidaṁ— 
Вот некий человек не касается телом и не пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, и его пятна [загрязнений ума] ещё не уничтожены за счёт его видения мудростью, но те учения, что были провозглашены Татхагатой, приняты им после их достаточного рассмотрения мудростью. Кроме того, у него есть эти качества: ",  
It’s a person who doesn’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. Nevertheless, having seen with wisdom, some of their defilements have come to an end. And they accept the teachings proclaimed by the Realized One after considering them with a degree of wisdom. And they have the following qualities:  
Idha, bhikkhave, ekacco puggalo ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā te na kāyena phusitvā viharati, paññāya cassa disvā ekacce āsavā parikkhīṇā honti, tathāgate cassa saddhāmattaṁ hoti pemamattaṁ, api cassa ime dhammā honti, seyyathidaṁ— 
Вот некий человек не касается телом и не пребывает в тех освобождениях, которые являются умиротворёнными и нематериальными, превосходящими формы, и его пятна [загрязнений ума] ещё не уничтожены за счёт его видения мудростью, но всё же у него есть достаточная вера и любовь к Татхагате. Кроме того, у него есть эти качества: ",  
It’s a person who doesn’t have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form. Nevertheless, having seen with wisdom, some of their defilements have come to an end. And they have a degree of faith and love for the Realized One. And they have the following qualities:  

mn71kammavādī1Pi En Ru dhamma

sopāsi kammavādī kiriyavādī”ti.   и он придерживался доктрины нравственной действенности поступка, доктрины нравственной действенности деяний. ",  
and he taught the efficacy of deeds and action.”  

mn73micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

‘dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyaṁ—ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannāti; iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passeyyaṁ cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajāneyyan’ti,   «Пусть божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я увижу умирающих и перерождающихся существ. [Я увижу] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Я пойму, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти достойные существа, что имели дурное поведение телом, речью и умом, оскорбляли благородных, были привержены неверным воззрениям, предпринимая действия на основе неверных воззрений. С распадом тела, после смерти, они возникают в состоянии лишения, в несчастливом уделе, в погибели, даже в аду. А эти существа, которые придерживались хорошего поведения в поступках, речах и мыслях, не оскорбляли благородных, были привержены верным воззрениям, предпринимая действия на основе верных воззрений, с распадом тела, после смерти, он возникает в счастливом уделе, даже в небесном мире. Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я увижу умирающих и перерождающихся существ. [Я увижу] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных, в счастливых уделах и в несчастливых уделах. Я пойму, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками». ",  
‘With clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place—and understand how sentient beings are reborn according to their deeds: “These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.” And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, may I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. And may I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.’  

mn75natthukammaṁ1Pi En Ru dhamma

uddhaṁvirecanaṁ adhovirecanaṁ añjanaṁ paccañjanaṁ natthukammaṁ.   рвотные и слабительные, мази, назальные лекарства, – ",  
emetics, purgatives, ointment, counter-ointment, or nasal treatment.  

mn76kammaniye kammaṁ7Pi En Ru dhamma

Tattha natthi imināhaṁ sīlena vā vatena vā tapena vā brahmacariyena vā aparipakkaṁ vā kammaṁ paripācessāmi, paripakkaṁ vā kammaṁ phussa phussa byantiṁ karissāmīti.   Нет ничего из этого: «Посредством этой нравственности или предписаний или аскезы или святой жизни я дам созреть несозревшей камме или же уничтожу созревшую камму, когда она проявится». ",  
And here there is no such thing as this: “By this precept or observance or fervent austerity or spiritual life I shall force unripened deeds to bear their fruit, or eliminate old deeds by experiencing their results little by little”—for that cannot be.  
Tattha natthi imināhaṁ sīlena vā vatena vā tapena vā brahmacariyena vā aparipakkaṁ vā kammaṁ paripācessāmi, paripakkaṁ vā kammaṁ phussa phussa byantiṁ karissāmīti, hevaṁ natthi doṇamite sukhadukkhe pariyantakate saṁsāre, natthi hāyanavaḍḍhane, natthi ukkaṁsāvakaṁse.  
",  
 
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn77micchādiṭṭhikammasamādānā samatikkamma sammādiṭṭhikammasamādānā sammākammantaṁ suparikammakatasmiṁ suparikammakato suparikammakatāya12Pi En Ru dhamma

Idhudāyi, bhikkhu sammādiṭṭhiṁ bhāveti, sammāsaṅkappaṁ bhāveti, sammāvācaṁ bhāveti, sammākammantaṁ bhāveti, sammāājīvaṁ bhāveti, sammāvāyāmaṁ bhāveti, sammāsatiṁ bhāveti, sammāsamādhiṁ bhāveti.   Вот монах развивает правильные воззрения, правильное устремление, правильную речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильную осознанность, и правильное сосредоточение. ",  
It’s when a mendicant develops right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного пространства, воспринимая: «сознание безгранично», [практикующий] входит и пребывает в сфере безграничного сознания. ",  
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati,  
Далее, с полным преодолением сферы безграничного сознания, воспринимая: «здесь ничего нет», [практикующий] входит и пребывает в сфере отсутствия всего. ",  
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati,  
С полным преодолением сферы отсутствия всего [практикующий] входит и пребывает в сфере ни-восприятия-ни-не-восприятия. ",  
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati,  
С полным преодолением сферы ни-восприятия-ни-невосприятия [практикующий] входит и пребывает в прекращении восприятия и чувствования. ",  
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Seyyathāpi, udāyi, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno sabbākārasampanno;  
Представь берилл, красивый драгоценный камень чистейшей воды, с восемью гранями, тщательно обработанный, чистый и прозрачный, обладающий всеми прекрасными качествами. ",  
Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent and clear, endowed with all good qualities.  
‘ayaṁ kho maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato accho vippasanno sabbākārasampanno;  
«Вот этот берилл, красивый драгоценный камень чистейшей воды, с восемью гранями, тщательно обработанный, чистый и прозрачный, обладающий всеми прекрасными качествами. ",  
‘This beryl gem is naturally beautiful, eight-faceted, well-worked, transparent and clear, endowed with all good qualities.  
Seyyathāpi, udāyi, dakkho kumbhakāro vā kumbhakārantevāsī vā suparikammakatāya mattikāya yaṁ yadeva bhājanavikatiṁ ākaṅkheyya taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya;  
Подобно тому, как умелый гончар или его ученик из хорошо приготовленной глины мог бы создать и сформировать горшок любой формы, какой бы он ни пожелал; ",  
Suppose a deft potter or their apprentice had some well-prepared clay. They could produce any kind of pot that they like.  
seyyathā vā panudāyi, dakkho dantakāro vā dantakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ dantasmiṁ yaṁ yadeva dantavikatiṁ ākaṅkheyya taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya;  
Или подобно тому, как умелый работник со слоновой костью Мог бы создать и сформировать любое творение, какое бы он ни пожелал; ",  
Or suppose a deft ivory-carver or their apprentice had some well-prepared ivory. They could produce any kind of ivory item that they like.  
seyyathā vā panudāyi, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ suvaṇṇasmiṁ yaṁ yadeva suvaṇṇavikatiṁ ākaṅkheyya taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.  
или подобно тому, как умелый золотых дел мастер или его ученик мог бы создать и сформировать любое золотое изделие, какое бы он ни пожелал; ",  
Or suppose a deft goldsmith or their apprentice had some well-prepared gold. They could produce any kind of gold item that they like.  
Puna caparaṁ, udāyi, akkhātā mayā sāvakānaṁ paṭipadā, yathāpaṭipannā me sāvakā dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passanti cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānanti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passanti cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānanti.  
Далее, Удайин, я провозгласил своим ученикам путь, посредством которого они видят за счёт божественного глаза, очищенного и превосходящего человеческий, умирающих и перерождающихся существ. [Они распознают] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Они понимают, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти существа, которые придерживались плохого поведения в поступках, речах и мыслях, оскорбляли благородных, были привержены неверным воззрениям, предпринимая действия на основе неверных воззрений. С распадом тела, после смерти, они возникают в состоянии лишения, в несчастливом уделе, в погибели, даже в аду. А эти существа, которые придерживались хорошего поведения в поступках, речах и мыслях, не оскорбляли благородных, были привержены верным воззрениям, предпринимая действия на основе верных воззрений, с остановкой жизнедеятельности тела, после смерти, возрождаются в хороших участях, в небесных мирах». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, они видят умирающих и перерождающихся существ, [распознают] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Они понимают, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками. ",  
Furthermore, I have explained to my disciples a practice that they use so that, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

mn78kāyakammaṁ pāpakammaṁ sammākammantena vacīkammaṁ8Pi En Ru dhamma

Idha, gahapati, na kāyena pāpakammaṁ karoti, na pāpakaṁ vācaṁ bhāsati, na pāpakaṁ saṅkappaṁ saṅkappeti, na pāpakaṁ ājīvaṁ ājīvati—  Вот он не совершает плохих телесных поступков, не произносит плохих слов, не имеет плохих устремлений, не зарабатывает себе на жизнь плохими способами добычи средств к жизни. ",  
It’s when they do no bad deeds with their body; speak no bad words; think no bad thoughts; and don’t earn a living by bad livelihood.  
Daharassa hi, thapati, kumārassa mandassa uttānaseyyakassa kāyotipi na hoti, kuto pana kāyena pāpakammaṁ karissati, aññatra phanditamattā.  
Ведь у лежащего младенца нет даже представления о теле, так как же он может совершить плохой телесный поступок, [делая что-либо] помимо просто лишь ёрзания? ",  
For a little baby doesn’t even have a concept of ‘a body’, so how could they possibly do a bad deed with their body, apart from just wriggling?  
Idha, thapati, na kāyena pāpakammaṁ karoti, na pāpakaṁ vācaṁ bhāsati, na pāpakaṁ saṅkappaṁ saṅkappeti, na pāpakaṁ ājīvaṁ ājīvati— 
Вот он не совершает плохих телесных поступков, не произносит плохих слов, не имеет плохих устремлений, не зарабатывает себе на жизнь плохими способами добычи средств к жизни. ",  
It’s when they do no bad deeds with their body; speak no bad words; think no bad thoughts; and don’t earn a living by bad livelihood.  
Akusalaṁ kāyakammaṁ, akusalaṁ vacīkammaṁ, pāpako ājīvo— 
Это неблагие телесные поступки, неблагие словесные поступки, и плохие способы добычи средств к жизни. ",  
Unskillful deeds by way of body and speech, and bad livelihood.  
Kusalaṁ kāyakammaṁ, kusalaṁ vacīkammaṁ, ājīvaparisuddhampi kho ahaṁ, thapati, sīlasmiṁ vadāmi.  
Это благие телесные поступки, благие словесные поступки, и очищение средств к жизни. ",  
Skillful deeds by way of body and speech, and purified livelihood are included in behavior, I say.  
Idha, thapati, bhikkhu asekhāya sammādiṭṭhiyā samannāgato hoti, asekhena sammāsaṅkappena samannāgato hoti, asekhāya sammāvācāya samannāgato hoti, asekhena sammākammantena samannāgato hoti, asekhena sammāājīvena samannāgato hoti, asekhena sammāvāyāmena samannāgato hoti, asekhāya sammāsatiyā samannāgato hoti, asekhena sammāsamādhinā samannāgato hoti, asekhena sammāñāṇena samannāgato hoti, asekhāya sammāvimuttiyā samannāgato hoti— 
Вот монах обладает правильными воззрениями того, кто окончил тренировку, правильными устремлениями… речью… действиями… средствами к жизни… усилием… осознанностью… сосредоточением… правильным знанием… правильным освобождением того, кто окончил тренировку. ",  
It’s when a mendicant has an adept’s right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, right immersion, right knowledge, and right freedom.  

mn79kammaniye suparikammakato5Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bhante, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca, evaṁ vaṇṇo attā hoti arogo paraṁ maraṇā”ti.   «Уважаемый, словно берилл, прекрасный драгоценный камень чистой воды, с восемью гранями, хорошо обработанный, лежащий на красной парче, сияющий, сверкающий, лучащийся, точно такое сверкание имеет «я», которое [остаётся] нетронутым после смерти». ",  
“Sir, suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked. When placed on a cream rug it would shine and glow and radiate. Such is the splendor of the self that is well after death.”  
yo vā maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca, yo vā rattandhakāratimisāya kimi khajjopanako—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?  
Этот берилл, прекрасный драгоценный камень чистой воды… а также светлячок в кромешной тьме ночи – из этих двух кто даёт большее сверкание, которое наиболее возвышенное и высочайшее?» ",  
Which of these two has a finer splendor: such a beryl gem, or a firefly in the dark of night?”  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn80suparikammakato2Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bho gotama, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca, evaṁ vaṇṇo attā hoti arogo paraṁ maraṇā”ti.   «Господин Готама, словно берилл, прекрасный драгоценный камень чистой воды, с восемью гранями, хорошо обработанный, лежащий на красной парче, сияющий, сверкающий, лучащийся, точно такое сверкание имеет «я», которое [остаётся] нетронутым после смерти». ",  
“Master Gotama, suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked. When placed on a cream rug it would shine and glow and radiate. Such is the splendor of the self that is well after death.”  
yo vā maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca, yo vā rattandhakāratimisāya kimi khajjopanako imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?  
Этот берилл, прекрасный драгоценный камень чистой воды… а также светлячок в кромешной тьме ночи – из этих двух кто даёт большее сверкание, которое наиболее возвышенное и высочайшее?» ",  
Which of these two has a finer splendor: such a beryl gem, or a firefly in the dark of night?”  

mn81okkamma1Pi En Ru dhamma

Atha kho bhagavā maggā okkamma aññatarasmiṁ padese sitaṁ pātvākāsi.   И тогда Благословенный свернул с главной дороги в определённом месте и улыбнулся. ",  
Then the Buddha left the road, and at a certain spot he smiled.  

mn82kammaṁ yathākammaṁ3Pi En Ru dhamma

‘evamevāhaṁ imeheva pañcahi kāmaguṇehi samappito samaṅgībhūto paricāremī’ti, udāhu aññe imaṁ bhogaṁ paṭipajjissanti, tvaṁ pana yathākammaṁ gamissasī”ti?   «Пусть я точно также буду развлекать себя, будучи снабжённым и наделённым этими же самыми пятью нитями чувственных удовольствий»? Или же другие заберут это имущество, тогда как тебе придётся проследовать далее [в следующий мир] в соответствии с твоими собственными поступками?» ",  
you will continue to amuse yourself in the same way, supplied and provided with the same five kinds of sensual stimulation? Or will others make use of this property, while you pass on according to your deeds?”  
Atha kho aññe imaṁ bhogaṁ paṭipajjissanti; ahaṁ pana yathākammaṁ gamissāmī”ti.  
Напротив, другие заберут это имущество, тогда как мне придётся проследовать далее [в следующий мир] в соответствии со своими собственными поступками». ",  
Rather, others will take over this property, while I pass on according to my deeds.”  
Satto pana gacchati yena kammaṁ;  
А он отправится по указанию каммы, ",  
while beings fare on according to their deeds.  

mn83sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.   правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к жизни, правильное усилие, правильная осознанность и правильное сосредоточение. ",  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

mn85kammaniye kammante4Pi En Ru dhamma

‘abhijānāmi kho panāhaṁ pitu sakkassa kammante sītāya jambucchāyāya nisinno vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharitā;   «Я помню, как однажды, когда мой отец из клана Сакьев работал, я сидел в прохладной тени миртового дерева, и тогда, отстранённый от чувственных удовольствий, отстранённый от неблагих состояний [ума], я вошёл и пребывал в первой джхане, которая сопровождалась направлением и удержанием [ума на объекте медитации] с восторгом и удовольствием, что возникли из-за [этой] отстранённости. ",  
‘I recall sitting in the cool shade of the rose-apple tree while my father the Sakyan was off working. Quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, I entered and remained in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, я направил к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сконцентрированным — очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, я направил его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn86kammassa kammavipākena kammaṁ5Pi En Ru dhamma

Yassa kho tvaṁ, brāhmaṇa, kammassa vipākena bahūni vassāni bahūni vassasatāni bahūni vassasahassāni niraye pacceyyāsi tassa tvaṁ, brāhmaṇa, kammassa vipākaṁ diṭṭheva dhamme paṭisaṁvedesī”ti.   Здесь и сейчас ты переживаешь результаты поступков, из-за которых ты мог бы мучаться в аду много лет, много сотен лет, много тысяч лет». ",  
You’re experiencing in this life the result of deeds that might have caused you to be tormented in hell for many years, many hundreds or thousands of years.”  
Yassa pāpaṁ kataṁ kammaṁ,  
Не допускает прежних кто своих злодейств, ",  
Someone whose bad deed  
Tādisaṁ kammaṁ katvāna,  
Хоть совершил я очень много разных дел, ",  
I’ve done many of the sort of deeds  
Phuṭṭho kammavipākena,  
Их результат уже сейчас меня достиг, ",  
The result of my deeds has already struck me,  

mn87kammantā3Pi En Ru dhamma

Tassa kālaṅkiriyāya neva kammantā paṭibhanti na bhattaṁ paṭibhāti.   После смерти его сына у него не было желания ни работать, ни есть. ",  
After their death he didn’t feel like working or eating.  
Tassa kālaṅkiriyāya neva kammantā paṭibhanti, na bhattaṁ paṭibhāti.  
После того, как он умер, у меня нет желания ни работать, ни есть. ",  
Since their death I haven’t felt like working or eating.  
Tassa kālaṅkiriyāya neva kammantā paṭibhanti, na bhattaṁ paṭibhāti.  
",  
 

mn89kammaṁ1Pi En Ru dhamma

‘addhā ime āyasmanto anabhiratā vā brahmacariyaṁ caranti, atthi vā tesaṁ kiñci pāpaṁ kammaṁ kataṁ paṭicchannaṁ;   «Вне сомнений, эти достопочтенные ведут святую жизнь без удовлетворения, или же они совершили некий порочный проступок и скрывают его, ",  
‘Clearly these venerables lead the spiritual life dissatisfied, or they’re hiding some bad deed they’ve done.  

mn90abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammānī’ti1Pi En Ru dhamma

yadidaṁ abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammānī”ti.   Так как люди выражают им почтение, встают перед ними, встречают почтительным приветствием и вежливым услужением». ",  
That is, when it comes to bowing down, rising up, greeting with joined palms, and observing proper etiquette.”  

mn94kammakarā’ti kammaniye kurūrakammantā micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā7Pi En Ru dhamma

Idha, brāhmaṇa, ekacco puggalo orabbhiko hoti sūkariko sākuṇiko māgaviko luddo macchaghātako coro coraghātako goghātako bandhanāgāriko—ye vā panaññepi keci kurūrakammantā.   Вот некий человек – убийца овец, убийца свиней, птицелов, ловец диких животных, охотник, рыбак, вор, палач, мясник, тюремный надзиратель или кто-либо иной, занимающийся подобным кровавым занятием. ",  
It’s when a person is a slaughterer of sheep, pigs, poultry, or deer, a hunter or fisher, a bandit, an executioner, a butcher of cattle, a jailer, or has some other cruel livelihood.  
Yepissa te honti ‘dāsā’ti vā ‘pessā’ti vā ‘kammakarā’ti vā tepi daṇḍatajjitā bhayatajjitā assumukhā rudamānā parikammāni karonti.  
И тогда его рабы, посыльные и слуги занимаются приготовлением, рыдая с заплаканными лицами, гонимые угрозами наказания и страхом. ",  
His bondservants, employees, and workers do their jobs under threat of punishment and danger, weeping with tearful faces.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā …pe… ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā …pe… ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
Посредством божественного видения, очищенного и превосходящего человеческое, он видит как существа покидают жизнь и перерождаются, и он распознаёт низменных и высоких, прекрасных и уродливых, удачливых и неудачливых. Они понимают, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти существа, которые придерживались плохого поведения в поступках, речах и мыслях, Оскорбляли благородных, были привержены неверным воззрениям, предпринимая действия на основе неверных воззрений. С распадом тела, после смерти, они возникают в состоянии лишения, в несчастливом уделе, в погибели, даже в аду. А эти существа, которые придерживались хорошего поведения в поступках, речах и мыслях, не оскорбляли благородных, были привержены верным воззрениям, предпринимая действия на основе верных воззрений, с остановкой жизнедеятельности тела, после смерти, возрождаются в хороших участях, в небесных мирах». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, они видят умирающих и перерождающихся существ, [распознают] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Он понимает, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками. ",  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn95bahulīkammaṁ kammavādī2Pi En Ru dhamma

Samaṇo khalu, bho, gotamo kammavādī kiriyavādī apāpapurekkhāro brahmaññāya pajāya …pe…   Господа, отшельник Готама придерживается доктрины нравственной действенности поступка, доктрины нравственной действенности деяний. Он не ищет вреда линии брахманов. ",  
He teaches the efficacy of deeds and action. He doesn’t wish any harm upon the community of brahmins. …  
“Tesaṁyeva, bhāradvāja, dhammānaṁ āsevanā bhāvanā bahulīkammaṁ saccānuppatti hoti.  
«Окончательное прибытие к истине, Бхарадваджа, лежит в повторении, развитии, взращивании этих же самых вещей. ",  
“By the cultivation, development, and making much of these very same things there is the arrival at the truth.  

mn97dāsakammakaraporisassa dāsakammakaraporise dāsakammakaraporisā dāsakammakarā kammantā pāpakammaṁ29Pi En Ru dhamma

“Kuto, bho sāriputta, amhākaṁ appamādo yesaṁ no mātāpitaro posetabbā, puttadāro posetabbo, dāsakammakarā posetabbā, mittāmaccānaṁ mittāmaccakaraṇīyaṁ kātabbaṁ, ñātisālohitānaṁ ñātisālohitakaraṇīyaṁ kātabbaṁ, atithīnaṁ atithikaraṇīyaṁ kātabbaṁ, pubbapetānaṁ pubbapetakaraṇīyaṁ kātabbaṁ, devatānaṁ devatākaraṇīyaṁ kātabbaṁ, rañño rājakaraṇīyaṁ kātabbaṁ, ayampi kāyo pīṇetabbo brūhetabbo”ti?   «Как мы можем быть прилежными, господин Сарипутта, когда нам нужно содержать наших родителей, жену и детей, наших рабов, слуг, рабочих. Нам нужно исполнять свой долг по отношению к друзьям и товарищам, близким и родственникам, нашим гостям, нашим умершим предкам, божествам, царю; [да ещё] и когда это тело тоже нужно освежать и питать». ",  
“How can I possibly be diligent, Master Sāriputta? I have to provide for my mother and father, my wives and children, and my bondservants and workers. And I have to make the proper offerings to friends and colleagues, relatives and kin, guests, ancestors, deities, and king. And then this body must also be fattened and built up.”  
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, idhekacco dāsakammakaraporisassa hetu adhammacārī visamacārī assa, tamenaṁ adhammacariyāvisamacariyāhetu nirayaṁ nirayapālā upakaḍḍheyyuṁ.  
рабов, слуг, рабочих… ",  
bondservants and workers …  
Labheyya nu kho so ‘ahaṁ kho dāsakammakaraporisassa hetu adhammacārī visamacārī ahosiṁ, mā maṁ nirayaṁ nirayapālā’ti, dāsakammakaraporisā vā panassa labheyyuṁ ‘eso kho amhākaṁ hetu adhammacārī visamacārī ahosi, mā naṁ nirayaṁ nirayapālā’”ti?  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā mātāpitaro ceva posetuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
«Дхананьджани, есть другие виды работы, доходные и соответствующие Дхамме, посредством которых человек может поддерживать своих родителей и в то же самое время избегать совершения плохого и практиковать [накопление] заслуг. ",  
“Dhanañjāni, there are other livelihoods that are both profitable and legitimate. By means of these it’s possible to provide for your parents, avoid bad deeds, and practice the path of goodness.  
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā yehi sakkā puttadārañceva posetuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, yo vā dāsakammakaraporisassa hetu adhammacārī visamacārī assa, yo vā dāsakammakaraporisassa hetu dhammacārī samacārī assa;  
рабов, слуг, рабочих… ",  
bondservants and workers …  
“Yo hi, bho sāriputta, dāsakammakaraporisassa hetu adhammacārī visamacārī assa, na taṁ seyyo;  
",  
 
yo ca kho, bho sāriputta, dāsakammakaraporisassa hetu dhammacārī samacārī assa, tadevettha seyyo.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā dāsakammakaraporise ceva posetuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā mittāmaccānañceva mittāmaccakaraṇīyaṁ kātuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā ñātisālohitānañceva ñātisālohitakaraṇīyaṁ kātuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā atithīnañceva atithikaraṇīyaṁ kātuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā pubbapetānañceva pubbapetakaraṇīyaṁ kātuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā devatānañceva devatākaraṇīyaṁ kātuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā rañño ceva rājakaraṇīyaṁ kātuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjituṁ.  
",  
 
“Atthi kho, dhanañjāni, aññesaṁ hetukā dhammikā kammantā, yehi sakkā kāyañceva pīṇetuṁ brūhetuṁ, na ca pāpakammaṁ kātuṁ, puññañca paṭipadaṁ paṭipajjitun”ti.  
«Дхананьджани, есть другие виды работы, доходные и соответствующие Дхамме, посредством которых человек может освежать и питать это тело и в то же самое время избегать совершения плохого и практиковать [накопление] заслуг». ",  
“Dhanañjāni, there are other livelihoods that are both profitable and legitimate. By means of these it’s possible to fatten and build up your body, avoid bad deeds, and practice the path of goodness.”  

mn98kammanibandhanā kammanā kammavipākakovidā kammaṁ5Pi En Ru dhamma

Ahañca kammunā brūmi,   А как по мне – брахманом стать поступком лишь возможно. ",  
but I declare it’s because of one’s actions.  
kammunā → kammanā (bj, pts1ed)  
udāhu bhavati kammunā;  
иль поступком? ",  
or else because of actions?  
kammunā → kammanā (bj, pts1ed)  
kammaṁ passanti paṇḍitā;  
Правдиво видит все поступки, ",  
in accord with truth.  
kammavipākakovidā.  
Умелый как в поступках, так и в их плодах. ",  
they’re expert in deeds and their results.  
Kammanibandhanā sattā,  
Живые существа все скованы поступком, ",  
sentient beings are bound by deeds,  

mn99gharāvāsakammaṭṭhānaṁ kammaṁ kammaṭṭhānaṁ26Pi En Ru dhamma

‘mahaṭṭhamidaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ gharāvāsakammaṭṭhānaṁ mahapphalaṁ hoti;   «Поскольку работа в домохозяйской жизни подразумевает бурную активность, бурную деятельность, множество вовлечений, множество осуществлений, то это приносит великий плод. ",  
‘Since the work of the lay life has many requirements, duties, issues, and undertakings it is very fruitful.  
appaṭṭhamidaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ pabbajjā kammaṭṭhānaṁ appaphalaṁ hotī’ti.  
Поскольку работа тех, кто ушёл в бездомную жизнь, подразумевает слабую активность, слабую деятельность, малые вовлечения, малые осуществления, то это приносит малый плод». ",  
But since the work of the renunciate has few requirements, duties, issues, and undertakings it is not very fruitful.’  
Atthi, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ, vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti;  
Бывает работа, которая подразумевает бурную активность, бурную деятельность, множество вовлечений, множество осуществлений, но которая в случае провала приносит малый плод. ",  
Some work has many requirements, duties, issues, and undertakings, and when it fails it’s not very fruitful.  
atthi, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ, sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti;  
Бывает работа, которая подразумевает бурную активность, бурную деятельность, множество вовлечений, множество осуществлений, и которая в случае успеха приносит великий плод. ",  
Some work has many requirements, duties, issues, and undertakings, and when it succeeds it is very fruitful.  
atthi, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ, vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti;  
Бывает работа, которая подразумевает слабую активность, слабую деятельность, малые вовлечения, малые осуществления и которая в случае провала приносит малый плод. ",  
Some work has few requirements, duties, issues, and undertakings, and when it fails it’s not very fruitful.  
atthi, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti.  
Бывает работа, которая подразумевает слабую активность, слабую деятельность, малые вовлечения, малые осуществления, но которая в случае успеха приносит великий плод. ",  
Some work has few requirements, duties, issues, and undertakings, and when it succeeds it is very fruitful.  
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti?  
Ученик, и какая работа подразумевает бурную активность, бурную деятельность, множество вовлечений, множество осуществлений, но которая в случае провала приносит малый плод? ",  
And what work has many requirements, duties, issues, and undertakings, and when it fails it’s not very fruitful?  
Kasi kho, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti.  
Земледелие – это работа, которая подразумевает бурную активность… в случае провала приносит малый плод. ",  
Farming.  
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti?  
Ученик, и какая работа подразумевает бурную активность, бурную деятельность, множество вовлечений, множество осуществлений, и которая в случае успеха приносит великий плод? ",  
And what work has many requirements, duties, issues, and undertakings, and when it succeeds it is very fruitful?  
Kasiyeva kho, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti.  
Земледелие – это, опять же, та работа, которая подразумевает бурную активность… в случае успеха приносит великий плод. ",  
Again, it is farming.  
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti?  
Ученик, и какая работа подразумевает слабую активность, слабую деятельность, малые вовлечения, малые осуществления и которая в случае провала приносит малый плод. ? ",  
And what work has few requirements, duties, issues, and undertakings, and when it fails it’s not very fruitful?  
Vaṇijjā kho, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti.  
Торговля – это работа, которая подразумевает слабую активность… в случае провала приносит малый плод. ",  
Trade.  
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti?  
Ученик, и какая работа подразумевает слабую активность, слабую деятельность, малые вовлечения, малые осуществления и которая в случае успеха приносит великий плод. ? ",  
And what work has few requirements, duties, issues, and undertakings, and when it succeeds it is very fruitful?  
Vaṇijjāyeva kho, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti.  
Торговля – это, опять же, та работа, которая подразумевает слабую активность… в случае успеха приносит великий плод. ",  
Again, it’s trade.  
Seyyathāpi, māṇava, kasi kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti;  
Подобно тому, ученик, как земледелие – это та работа, которая подразумевает бурную активность… но в случае провала приносит малый плод, такова и работа в домохозяйской жизни – она подразумевает бурную активность, бурную деятельность, множество вовлечений, множество осуществлений, но в случае провала приносит малый плод. ",  
The lay life is like farming in that it’s work with many requirements and when it fails it’s not very fruitful;  
evameva kho, māṇava, gharāvāsakammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti.  
",  
 
Seyyathāpi, māṇava, kasiyeva kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti;  
Подобно тому как земледелие – это та работа, которая подразумевает бурную активность… но в случае успеха приносит великий плод, такова и работа в домохозяйской жизни – она подразумевает бурную активность… но в случае успеха приносит великий плод. ",  
but when it succeeds it is very fruitful.  
evameva kho, māṇava, gharāvāsakammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti.  
",  
 
Seyyathāpi, māṇava, vaṇijjā kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti;  
Подобно тому, ученик, как торговля – это та работа, которая подразумевает слабую активность… и в случае провала приносит малый плод, такова и работа тех, кто ушёл в бездомную жизнь – она подразумевает слабую активность… и в случае провала приносит малый плод. ",  
The renunciate life is like trade in that it’s work with few requirements and when it fails it’s not very fruitful;  
evameva kho, māṇava, pabbajjā kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti.  
",  
 
Seyyathāpi, māṇava, vaṇijjāyeva kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti;  
Подобно тому как торговля – это та работа, которая подразумевает слабую активность… но в случае успеха приносит великий плод, такова и работа тех, кто ушёл в бездомную жизнь – она подразумевает слабую активность… но в случае успеха приносит великий плод». ",  
but when it succeeds it is very fruitful.”  
evameva kho, māṇava, pabbajjā kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hotī”ti.  
",  
 
Evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, mettāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.  
Когда освобождение ума доброжелательностью развито таким образом, то не остаётся ограничивающего поступка, ни один [таковой] не продолжает наличествовать здесь. ",  
When the heart’s release by love has been developed like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  
evameva kho, māṇava …pe… evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, mettāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.  
то точно также, когда освобождение ума доброжелательностью развито таким образом, то не остаётся ограничивающего поступка, ни один [таковой] не продолжает наличествовать здесь. ",  
In the same way, when the heart’s release by love has been developed like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  
Evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, upekkhāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.  
Когда освобождение ума невозмутимостью развито таким образом, то не остаётся ограничивающего поступка, ни один [таковой] не продолжает наличествовать здесь. ",  
When the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  
evameva kho, māṇava …pe… evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, upekkhāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.  
то точно также, когда освобождение ума невозмутимостью развито таким образом, то не остаётся ограничивающего поступка, ни один [таковой] не продолжает наличествовать здесь. ",  
In the same way, when the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  

mn100kammaniye kammante4Pi En Ru dhamma

‘abhijānāmi kho panāhaṁ pitu sakkassa kammante sītāya jambucchāyāya nisinno vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharitā.   «Я помню, как однажды, когда мой отец из клана Сакьев работал, я сидел в прохладной тени миртового дерева, И тогда, отстранённый от чувственных удовольствий, отстранённый от неблагих состояний [ума], я вошёл и пребывал в первой джхане, которая сопровождалась направлением и удержанием [ума на объекте медитации] с восторгом и удовольствием, что возникли из-за [этой] отстранённости. ",  
‘I recall sitting in the cool shade of the rose-apple tree while my father the Sakyan was off working. Quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, I entered and remained in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, я направил его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, я направил к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.  
Когда мой ум стал таким сконцентрированным — очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, я направил его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn101dukkaṭakammakārino kammakkhayo kammakkhayā kammaniyaṁ kammaniye kammaṁ micchādiṭṭhikammasamādānā pāpakammassa pāpakammaṁ sammādiṭṭhikammasamādānā sukatakammakārī64Pi En Ru dhamma

āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī’ti.   Когда нет последствий в будущем, имеет место уничтожение действия. С уничтожением действия имеет место уничтожение страданий. С уничтожением страданий имеет место уничтожение чувств. С уничтожением чувств всё страдание будет истощено». ",  
With no future consequence, deeds end. With the ending of deeds, suffering ends. With the ending of suffering, feeling ends. And with the ending of feeling, all suffering will have been worn away.’  
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī’ti?  
",  
 
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ, na nākaramhā’ti?  
что вы совершали порочные деяния в прошлом и не воздерживались от них?» ",  
for sure that you did bad deeds in the past?’  
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhā’ti?  
что вы совершали такие-то и такие-то порочные деяния?» ",  
that you did such and such bad deeds?’  
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ, na nākaramhāti, na jānātha— 
",  
 
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhāti, na jānātha— 
",  
 
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
",  
 
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ, na nākaramhāti, jāneyyātha— 
",  
 
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhāti, jāneyyātha— 
",  
 
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
",  
 
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ, na nākaramhāti, jāneyyātha— 
",  
 
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhāti, jāneyyātha— 
",  
 
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
",  
 
akaramheva mayaṁ pubbe pāpakammaṁ, na nākaramhāti, na jānātha— 
",  
 
evarūpaṁ vā evarūpaṁ vā pāpakammaṁ akaramhāti, na jānātha— 
",  
 
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”’ti.  
",  
 
“atthi kho vo, āvuso nigaṇṭhā, pubbeva pāpakammaṁ kataṁ, taṁ imāya kaṭukāya dukkarakārikāya nijjīretha,  
«Нигантхи, в прошлом вы совершали порочные деяния. Истощите их исполнением пронзающей аскезы. ",  
“O reverend Jain ascetics, you have done bad deeds in a past life. Wear them away with these severe and grueling austerities.  
yaṁ panettha etarahi kāyena saṁvutā vācāya saṁvutā manasā saṁvutā taṁ āyatiṁ pāpakammassa akaraṇaṁ.  
А когда вы здесь и сейчас сдержанны в теле, речи и уме, это является не-деланием порочных деяний на будущее. ",  
And when in the present you are restrained in body, speech, and mind, you’re not doing any bad deeds for the future.  
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
Когда нет последствий в будущем, имеет место уничтожение действия. С уничтожением действия имеет место уничтожение страданий. С уничтожением страданий имеет место уничтожение чувств. С уничтожением чувств всё страдание будет истощено». ",  
With no future consequence, deeds end. With the ending of deeds, suffering ends. With the ending of suffering, feeling ends. And with the ending of feeling, all suffering will have been worn away.”  
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
",  
 
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”ti.  
",  
 
āyatiṁ anavassavā kammakkhayo; kammakkhayā dukkhakkhayo; dukkhakkhayā vedanākkhayo; vedanākkhayā sabbaṁ dukkhaṁ nijjiṇṇaṁ bhavissatī”’ti.  
",  
 
‘taṁ kiṁ maññathāvuso nigaṇṭhā, yamidaṁ kammaṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā samparāyavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Друзья нигантхи, как вы думаете? Может ли действие, [результат которого] переживается здесь и сейчас, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается в следующей жизни?» ",  
‘What do you think, reverends? If a deed is to be experienced in this life, can exertion make it be experienced in lives to come?’  
‘Yaṁ panidaṁ kammaṁ samparāyavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā diṭṭhadhammavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Но может ли действие, [результат которого] переживается в следующей жизни, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается здесь и сейчас?» ",  
‘But if a deed is to be experienced in lives to come, can exertion make it be experienced in this life?’  
‘Taṁ kiṁ maññathāvuso nigaṇṭhā, yamidaṁ kammaṁ sukhavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā dukkhavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Друзья нигантхи, как вы думаете? Может ли действие, [результат которого] переживается приятным, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается болезненным?» ",  
‘What do you think, reverends? If a deed is to be experienced as pleasure, can exertion make it be experienced as pain?’  
‘Yaṁ panidaṁ kammaṁ dukkhavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā sukhavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Но может ли действие, [результат которого] переживается болезненным, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается приятным?» ",  
‘But if a deed is to be experienced as pain, can exertion make it be experienced as pleasure?’  
‘Taṁ kiṁ maññathāvuso nigaṇṭhā, yamidaṁ kammaṁ paripakkavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā aparipakkavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Друзья нигантхи, как вы думаете? Может ли действие, [результат которого] переживается в зрелой [личности], за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается в незрелой [личности]?» ",  
‘What do you think, reverends? If a deed is to be experienced when fully ripened, can exertion make it be experienced when not fully ripened?’  
‘Yaṁ panidaṁ kammaṁ aparipakkavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā paripakkavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Но может ли действие, [результат которого] переживается в незрелой [личности], за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается в зрелой [личности]?» ",  
‘But if a deed is to be experienced when not fully ripened, can exertion make it be experienced when fully ripened?’  
‘Taṁ kiṁ maññathāvuso nigaṇṭhā, yamidaṁ kammaṁ bahuvedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā appavedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Друзья нигантхи, как вы думаете? Может ли действие, [результат которого] переживается значительно, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается незначительно?» ",  
‘What do you think, reverends? If a deed is to be experienced strongly, can exertion make it be experienced weakly?’  
‘Yaṁ panidaṁ kammaṁ appavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā bahuvedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Но может ли действие, [результат которого] переживается незначительно, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается значительно?» ",  
‘But if a deed is to be experienced weakly, can exertion make it be experienced strongly?’  
‘Taṁ kiṁ maññathāvuso nigaṇṭhā, yamidaṁ kammaṁ savedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā avedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Друзья нигантхи, как вы думаете? «Друзья нигантхи, как вы думаете? Может ли действие, [результат которого] переживается, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] не переживается?» ",  
‘What do you think, reverends? If a deed is to be experienced, can exertion make it not be experienced?’  
‘Yaṁ panidaṁ kammaṁ avedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā savedanīyaṁ hotūti labbhametan’ti?  
«Но может ли действие, [результат которого] не переживается, за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается?» «Нет, друг». ",  
‘But if a deed is not to be experienced, can exertion make it be experienced?’  
‘Iti kira, āvuso nigaṇṭhā, yamidaṁ kammaṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā samparāyavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yaṁ panidaṁ kammaṁ samparāyavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā diṭṭhadhammavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ sukhavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā dukkhavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ dukkhavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā sukhavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ paripakkavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā aparipakkavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ aparipakkavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā paripakkavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ bahuvedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā appavedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ appavedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā bahuvedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ savedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā avedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ, yamidaṁ kammaṁ avedanīyaṁ taṁ upakkamena vā padhānena vā savedanīyaṁ hotūti alabbhametaṁ;  
«Выходит, друзья нигантхи, не может быть такого, что действие, [результат которого] переживается здесь и сейчас, за счёт старания и рвения станет таким, [результат которого] переживается в следующей жизни... за счёт старания и рвения стать таким, [результат которого] переживается. ",  
‘So it seems that exertion cannot change the way deeds are experienced in any of these ways.  
addhā, bhikkhave, nigaṇṭhā pubbe dukkaṭakammakārino yaṁ etarahi evarūpā dukkhā tibbā kaṭukā vedanā vediyanti.  
то тогда нигантхи, вне сомнений, должны были совершать плохие поступки в прошлом, ведь теперь они переживают такие болезненные, мучительные, пронзающие чувства. ",  
clearly the Jains have done bad deeds in the past, since they now experience such intense pain.  
Seyyathāpi, bhikkhave, usukāro tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpeti paritāpeti ujuṁ karoti kammaniyaṁ.  
Представьте, монахи, как если бы изготовитель стрел нагревал и высушивал древко стрелы между двумя источниками огня, делая его прямым и подходящим. ",  
Suppose an arrowsmith was heating an arrow shaft between two firebrands, making it straight and fit for use.  
Yato kho, bhikkhave, usukārassa tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpitaṁ hoti paritāpitaṁ ujuṁ kataṁ kammaniyaṁ, na so taṁ aparena samayena usukāro tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpeti paritāpeti ujuṁ karoti kammaniyaṁ.  
Когда древко стрелы было нагрето и высушено между двумя источниками огня, было сделано прямым и подходящим, спустя какое-то время он бы не нагревал вновь и не высушивал древко стрелы, делая его прямым и подходящим. ",  
After it’s been made straight and fit for use, they’d no longer heat it to make it straight and fit for use.  
Yassa hi so, bhikkhave, atthāya usukāro tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpeyya paritāpeyya ujuṁ kareyya kammaniyaṁ svāssa attho abhinipphanno hoti.  
И почему? Цель, ради которой тот изготовитель стрел нагревал... была достигнута. Вот почему спустя какое-то время он бы не нагревал вновь и не высушивал древко стрелы, делая его прямым и подходящим. ",  
Because they have accomplished the goal for which they heated it.  
Tasmā na aparena samayena usukāro tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpeti paritāpeti ujuṁ karoti kammaniyaṁ.  
",  
 
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сосредоточенным, очищенным, ярким, безупречным, избавленным от недостатков, гибким, податливым, устойчивым и непоколебимым, он направляет его к знанию воспоминаний прошлых жизней. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум стал таким сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет к знанию смерти и перерождения существ. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.  
Посредством божественного видения, очищенного и превосходящего человеческое, он видит как существа покидают жизнь и перерождаются, и он распознаёт низменных и высоких, прекрасных и уродливых, удачливых и неудачливых. Он понимает, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти существа, которые придерживались плохого поведения в поступках, речах и мыслях, оскорбляли благородных, были привержены неверным воззрениям, предпринимая действия на основе неверных воззрений. С распадом тела, после смерти, они возникают в состоянии лишения, в несчастливом уделе, в погибели, даже в аду. А эти существа, которые придерживались хорошего поведения в поступках, речах и мыслях, не оскорбляли благородных, были привержены верным воззрениям, предпринимая действия на основе верных воззрений, с остановкой жизнедеятельности тела, после смерти, возрождаются в хороших участях, в небесных мирах». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, они видят умирающих и перерождающихся существ, [распознают] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Он понимает, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками. ",  
With clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understood how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
Когда его ум становится сконцентрированным, очищенным, ярким, незапятнанным, лишенным нечистоты, гибким, покоренным, устойчивым и погруженным в неколебимость, он направляет его к знанию уничтожения пятен [умственных загрязнений]. ",  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  
addhā, bhikkhave, tathāgato pubbe sukatakammakārī yaṁ etarahi evarūpā anāsavā sukhā vedanā vedeti.  
то тогда Татхагата, вне сомнений, должен был совершать хорошие поступки в прошлом, ведь теперь он переживает такие незапятнанные приятные чувства. ",  
clearly the Realized One has done good deeds in the past, since he now experiences such undefiled pleasure.  

mn104kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ3Pi En Ru dhamma

Idhānanda, bhikkhuno mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.   Firstly, a mendicant consistently treats their spiritual companions with bodily kindness, both in public and in private.  
Puna caparaṁ, ānanda, bhikkhuno mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with verbal kindness …  
Puna caparaṁ, ānanda, bhikkhuno mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ hoti sabrahmacārīsu āvi ceva raho ca.  
Furthermore, a mendicant consistently treats their spiritual companions with mental kindness …  

mn108kammante kammanto4Pi En Ru dhamma

Yannūnāhaṁ yena gopakamoggallānassa brāhmaṇassa kammanto, yena gopakamoggallāno brāhmaṇo tenupasaṅkameyyan”ti.   Why don’t I go to see the brahmin Moggallāna the Guardian at his place of work?”  
Atha kho āyasmā ānando yena gopakamoggallānassa brāhmaṇassa kammanto, yena gopakamoggallāno brāhmaṇo tenupasaṅkami.  
So that’s what he did.  
Atha kho vassakāro brāhmaṇo magadhamahāmatto rājagahe kammante anusaññāyamāno yena gopakamoggallānassa brāhmaṇassa kammanto, yenāyasmā ānando tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā ānandena saddhiṁ sammodi.  
For just then the brahmin Vassakāra, a minister of Magadha, while supervising the work at Rājagaha, approached Ānanda at Moggallāna’s place of work and exchanged greetings with him.  

mn110asappurisakammanto sappurisakammanto8Pi En Ru dhamma

Asappuriso, bhikkhave, assaddhammasamannāgato hoti, asappurisabhatti hoti, asappurisacintī hoti, asappurisamantī hoti, asappurisavāco hoti, asappurisakammanto hoti, asappurisadiṭṭhi hoti; asappurisadānaṁ deti.   A untrue person has bad qualities, associates with untrue persons, and has the intentions, counsel, speech, actions, views, and giving of an untrue person.  
Kathañca, bhikkhave, asappuriso asappurisakammanto hoti?  
And how does an untrue person have the action of an untrue person?  
Evaṁ kho, bhikkhave, asappuriso asappurisakammanto hoti.  
That’s how an untrue person has the actions of an untrue person.  
So, bhikkhave, asappuriso evaṁ assaddhammasamannāgato, evaṁ asappurisabhatti, evaṁ asappurisacintī, evaṁ asappurisamantī, evaṁ asappurisavāco, evaṁ asappurisakammanto, evaṁ asappurisadiṭṭhi;  
That untrue person—who has such bad qualities, frequents untrue persons, and has the intentions, counsel, speech, actions, views, and giving of an untrue person— 
Sappuriso, bhikkhave, saddhammasamannāgato hoti, sappurisabhatti hoti, sappurisacintī hoti, sappurisamantī hoti, sappurisavāco hoti, sappurisakammanto hoti, sappurisadiṭṭhi hoti;  
A true person has good qualities, associates with true persons, and has the intentions, counsel, speech, actions, views, and giving of a true person.  
Kathañca, bhikkhave, sappuriso sappurisakammanto hoti?  
And how does a true person have the action of a true person?  
Evaṁ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisakammanto hoti.  
That’s how a true person has the action of a true person.  
So, bhikkhave, sappuriso evaṁ saddhammasamannāgato, evaṁ sappurisabhatti, evaṁ sappurisacintī, evaṁ sappurisamantī, evaṁ sappurisavāco, evaṁ sappurisakammanto, evaṁ sappurisadiṭṭhi;  
That true person—who has such good qualities, associates with true persons, and has the intentions, counsel, speech, actions, views, and giving of a true person— 

mn111samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, sāriputto sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Furthermore, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, he entered and remained in the dimension of infinite consciousness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, sāriputto sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, he entered and remained in the dimension of nothingness.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, sāriputto sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Furthermore, going totally beyond the dimension of nothingness, he entered and remained in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, sāriputto sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati. Paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, he entered and remained in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, his defilements came to an end.  

mn112kammaniye1Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ.   When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn113samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Puna caparaṁ, bhikkhave, asappuriso sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   the dimension of infinite consciousness …  
Puna caparaṁ, bhikkhave, asappuriso sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
the dimension of nothingness …  
Puna caparaṁ, bhikkhave, asappuriso sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
the dimension of neither perception nor non-perception.  
Puna caparaṁ, bhikkhave, sappuriso sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati. Paññāya cassa disvā āsavā parikkhīṇā honti.  
Furthermore, take a true person who, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling. And, having seen with wisdom, their defilements come to an end.  

mn117micchākammantassa micchākammantaṁ micchākammanto micchākammanto’ti sammākammantampahaṁ sammākammantassa sammākammantañce sammākammantaṁ sammākammanto sammākammanto’ti25Pi En Ru dhamma

Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati;   то есть, с правильными воззрениями, правильным устремлением, правильной речью, правильным действием, правильными средствами к жизни, правильным усилием и правильной осознанностью? ",  
They are: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, and right mindfulness.  
Micchākammantaṁ ‘micchākammanto’ti pajānāti, sammākammantaṁ ‘sammākammanto’ti pajānāti; sāssa hoti sammādiṭṭhi.  
Человек понимает неправильное действие как неправильное действие, а правильное действие как правильное действие: это его правильное воззрение. ",  
When you understand wrong action as wrong action and right action as right action, that’s your right view.  
Katamo ca, bhikkhave, micchākammanto?  
И что такое, монахи, неправильное действие? ",  
And what is wrong action?  
ayaṁ, bhikkhave, micchākammanto.  
Это неправильное действие. ",  
This is wrong action.  
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto?  
И что такое, монахи, правильное действие? ",  
And what is right action?  
Sammākammantampahaṁ, bhikkhave, dvāyaṁ vadāmi— 
Правильное действие, я говорю вам, двояко. ",  
Right action is twofold, I say.  
atthi, bhikkhave, sammākammanto sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko;  
Есть правильное действие с пятнами [умственных загрязнений], которое участвует в [совершении] заслуг, созревает в обретениях; ",  
There is right action that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment.  
atthi, bhikkhave, sammākammanto ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo.  
и есть правильное действие, которое благородное, незапятнанное, сверхмирское, фактор пути. ",  
And there is right action that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path.  
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko?  
И что такое, монахи, правильное действие с пятнами, которое участвует в [совершении] заслуг, созревает в обретениях? ",  
And what is right action that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment?  
ayaṁ, bhikkhave, sammākammanto sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko.  
Это правильное действие с пятнами, которое участвует в [совершении] заслуг, созревает в обретениях. ",  
This is right action that is accompanied by defilements.  
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo?  
И что такое, монахи, правильное действие, которое благородное, незапятнанное, сверхмирское, фактор пути? ",  
And what is right action that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path?  
ayaṁ, bhikkhave, sammākammanto ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo.  
Это правильное действие, которое благородное, незапятнанное, сверхмирское, фактор пути. ",  
This is right action that is noble.  
So micchākammantassa pahānāya vāyamati, sammākammantassa upasampadāya; svāssa hoti sammāvāyāmo.  
Человек прикладывает усилия, чтобы отбросить неправильное действие и войти в правильное действие. Это его правильное усилие. ",  
They make an effort to give up wrong action and embrace right action: that’s their right effort.  
So sato micchākammantaṁ pajahati, sato sammākammantaṁ upasampajja viharati; sāssa hoti sammāsati.  
Он осознанно отбрасывает неправильное действие и осознанно входит и пребывает в правильном действии. Это его правильная осознанность. ",  
Mindfully they give up wrong action and take up right action: that’s their right mindfulness.  
Itiyime tayo dhammā sammākammantaṁ anuparidhāvanti anuparivattanti, seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi, sammāvāyāmo, sammāsati.  
Так эти три состояния вертятся и кружатся вокруг правильного действия, то есть, правильное воззрение, правильное усилие, и правильная осознанность. ",  
So these three things keep running and circling around right action, namely: right view, right effort, and right mindfulness.  
Sammādiṭṭhissa, bhikkhave, sammāsaṅkappo pahoti, sammāsaṅkappassa sammāvācā pahoti, sammāvācassa sammākammanto pahoti, sammākammantassa sammāājīvo pahoti, sammāājīvassa sammāvāyāmo pahoti, sammāvāyāmassa sammāsati pahoti, sammāsatissa sammāsamādhi pahoti, sammāsamādhissa sammāñāṇaṁ pahoti, sammāñāṇassa sammāvimutti pahoti.  
В ком есть правильное воззрение, у того возникает правильное устремление. В ком есть правильное устремление, у того возникает правильная речь. В ком есть правильная речь, у того возникает правильное действие. В ком есть правильное действие, у того возникают правильные средства к жизни. В ком есть правильные средства к жизни, у того возникает правильное усилие. В ком есть правильное усилие, у того возникает правильная осознанность. В ком есть правильная осознанность, у того возникает правильное сосредоточение. В ком есть правильное сосредоточение, у того возникает правильное знание. В ком есть правильное знание, у того возникает правильное освобождение. ",  
Right view gives rise to right thought. Right thought gives rise to right speech. Right speech gives rise to right action. Right action gives rise to right livelihood. Right livelihood gives rise to right effort. Right effort gives rise to right mindfulness. Right mindfulness gives rise to right immersion. Right immersion gives rise to right knowledge. Right knowledge gives rise to right freedom.  
sammākammantassa, bhikkhave, micchākammanto nijjiṇṇo hoti …  
В ком есть правильное действие, у того неправильное действие устранено… ",  
For one of right action, wrong action is worn away. …  
sammākammantañce bhavaṁ garahati …  
правильное действие... ",  
right action …  

mn120suparikammakato1Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bhikkhave, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca;   Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked. When placed on a cream rug it would shine and glow and radiate.  

mn122cīvarakammaṁ vokkamma3Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena āyasmā ānando sambahulehi bhikkhūhi saddhiṁ ghaṭāya sakkassa vihāre cīvarakammaṁ karoti.   Now at that time Venerable Ānanda, together with many other mendicants, was making robes in Ghaṭa the Sakyan’s dwelling.  
Tassa sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti.  
But their disciples don’t want to listen. They don’t actively listen or try to understand. They proceed having turned away from the Teacher’s instruction.  
Tassa sāvakā sussūsanti, sotaṁ odahanti, aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, na ca vokkamma satthusāsanā vattanti.  
And their disciples want to listen. They actively listen and try to understand. They don’t proceed having turned away from the Teacher’s instruction.  

mn123suparikammakato2Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, ānanda, maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato. Tatrāssa suttaṁ āvutaṁ nīlaṁ vā pītaṁ vā lohitaṁ vā odātaṁ vā paṇḍusuttaṁ vā.   Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked. And it was strung with a thread of blue, yellow, red, white, or golden brown.  
Tamenaṁ cakkhumā puriso hatthe karitvā paccavekkheyya—ayaṁ kho maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato, tatridaṁ suttaṁ āvutaṁ nīlaṁ vā pītaṁ vā lohitaṁ vā odātaṁ vā paṇḍusuttaṁ vāti.  
And someone with clear eyes were to take it in their hand and examine it: “This beryl gem is naturally beautiful, eight-faceted, well-worked. And it’s strung with a thread of blue, yellow, red, white, or golden brown.”  

mn125kammaniye3Pi En Ru dhamma

So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte pubbenivāsānussatiñāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.   When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward recollection of past lives.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings.  
So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte āsavānaṁ khayañāṇāya cittaṁ abhininnāmeti.  
When their mind has become immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—they extend it toward knowledge of the ending of defilements.  

mn126micchākammantā sammākammantā3Pi En Ru dhamma

Ye hi keci, bhūmija, samaṇā vā brāhmaṇā vā micchādiṭṭhino micchāsaṅkappā micchāvācā micchākammantā micchāājīvā micchāvāyāmā micchāsatī micchāsamādhino te āsañcepi karitvā brahmacariyaṁ caranti, abhabbā phalassa adhigamāya;   There are some ascetics and brahmins who have wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. If they lead the spiritual life, they can’t win the fruit, regardless of whether they make a wish,  
Evameva kho, bhūmija, ye hi keci samaṇā vā brāhmaṇā vā micchādiṭṭhino micchāsaṅkappā micchāvācā micchākammantā micchāājīvā micchāvāyāmā micchāsatī micchāsamādhino te āsañcepi karitvā brahmacariyaṁ caranti, abhabbā phalassa adhigamāya;  
And so it is for any ascetics and brahmins who have wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. If they lead the spiritual life, they can’t win the fruit, regardless of whether or not they make a wish.  
Ye hi keci, bhūmija, samaṇā vā brāhmaṇā vā sammādiṭṭhino sammāsaṅkappā sammāvācā sammākammantā sammāājīvā sammāvāyāmā sammāsatī sammāsamādhino te āsañcepi karitvā brahmacariyaṁ caranti, bhabbā phalassa adhigamāya;  
There are some ascetics and brahmins who have right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. If they lead the spiritual life, they can win the fruit, regardless of whether they make a wish,  

mn128kāyakammaṁ manokammaṁ vacīkammaṁ6Pi En Ru dhamma

Tassa mayhaṁ, bhante, imesu āyasmantesu mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca,   I consistently treat these venerables with kindness by way of body, speech, and mind, both in public and in private.  
mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca,  
 
mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca.  
 
Tassa mayhaṁ, bhante, imesu āyasmantesu mettaṁ kāyakammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca,  
 
mettaṁ vacīkammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca,  
 
mettaṁ manokammaṁ paccupaṭṭhitaṁ āvi ceva raho ca.  
 

mn129dukkaṭakammakārī kammakāraṇaṁ kammakāraṇā kammante kammavipākajaṁ pāpakammaṁ sukatakammakārī suparikammakato18Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bālo duccintitacintī ca hoti dubbhāsitabhāsī ca dukkaṭakammakārī ca.   A fool thinks poorly, speaks poorly, and acts poorly.  
No cetaṁ, bhikkhave, bālo duccintitacintī ca abhavissa dubbhāsitabhāsī ca dukkaṭakammakārī ca kena naṁ paṇḍitā jāneyyuṁ:  
If a fool didn’t think poorly, speak poorly, and act poorly, then how would the astute know of them,  
Yasmā ca kho, bhikkhave, bālo duccintitacintī ca hoti dubbhāsitabhāsī ca dukkaṭakammakārī ca tasmā naṁ paṇḍitā jānanti:  
But since a fool does think poorly, speak poorly, and act poorly, then the astute do know of them,  
Puna caparaṁ, bhikkhave, bālo passati rājāno coraṁ āgucāriṁ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente— 
Furthermore, a fool sees that the kings have arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— 
‘yathārūpānaṁ kho pāpakānaṁ kammānaṁ hetu rājāno coraṁ āgucāriṁ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārenti— 
‘The kinds of deeds for which the kings inflict such punishments— 
Mañcepi rājāno jāneyyuṁ, mampi rājāno gahetvā vividhā kammakāraṇā kāreyyuṁ— 
If the kings find out about me, they will inflict the same kinds of punishments on me!’  
Tamenaṁ, bhikkhave, nirayapālā pañcavidhabandhanaṁ nāma kammakāraṇaṁ karonti— 
The wardens of hell punish them with the five-fold crucifixion.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they feel painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
 
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they feel painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
Idha, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca.  
An astute person thinks well, speaks well, and acts well.  
No cetaṁ, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca abhavissa subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca, kena naṁ paṇḍitā jāneyyuṁ:  
If an astute person didn’t think well, speak well, and act well, then how would the astute know of them,  
Yasmā ca kho, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca tasmā naṁ paṇḍitā jānanti:  
But since an astute person does think well, speak well, and act well, then the astute do know of them,  
Puna caparaṁ, bhikkhave, paṇḍito passati rājāno coraṁ āgucāriṁ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente— 
Furthermore, an astute person sees that the kings have arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— 
‘yathārūpānaṁ kho pāpakānaṁ kammānaṁ hetu rājāno coraṁ āgucāriṁ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārenti kasāhipi tāḷenti, vettehipi tāḷenti, addhadaṇḍakehipi tāḷenti, hatthampi chindanti, pādampi chindanti, hatthapādampi chindanti, kaṇṇampi chindanti, nāsampi chindanti, kaṇṇanāsampi chindanti, bilaṅgathālikampi karonti, saṅkhamuṇḍikampi karonti, rāhumukhampi karonti, jotimālikampi karonti, hatthapajjotikampi karonti, erakavattikampi karonti, cīrakavāsikampi karonti, eṇeyyakampi karonti, balisamaṁsikampi karonti, kahāpaṇikampi karonti, khārāpatacchikampi karonti, palighaparivattikampi karonti, palālapīṭhakampi karonti, tattenapi telena osiñcanti, sunakhehipi khādāpenti, jīvantampi sūle uttāsenti, asināpi sīsaṁ chindanti, na te dhammā mayi saṁvijjanti, ahañca na tesu dhammesu sandissāmī’ti.  
‘The kinds of deeds for which the kings inflict such punishments—those things are not found in me and I do not exhibit them!’  
So hoti maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato.  
It is a beryl gem that’s naturally beautiful, eight-faceted, well-worked.  
Ye kho pana, bhikkhave, samantā gāmā ahesuṁ te tenobhāsena kammante payojesuṁ ‘divā’ti maññamānā.  
Then the villagers around them set off to work, thinking that it was day.  
Tassa kammavipākajaṁ dibbacakkhu pātubhavati, yena nidhiṁ passati sassāmikampi assāmikampi.  
The power of clairvoyance manifests in him as a result of past deeds, by which he sees hidden treasure, both owned and ownerless.  

mn130kammakāraṇaṁ kammakāraṇā kammaṁ micchādiṭṭhikammasamādānā pāpakammaṁ sammādiṭṭhikammasamādānā33Pi En Ru dhamma

evameva kho ahaṁ, bhikkhave, dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi: ‘ime vata bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā manussesu upapannā. Ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā pettivisayaṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā tiracchānayoniṁ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā’ti.   In the same way, with clairvoyance that is purified and superhuman, I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understand how sentient beings are reborn according to their deeds: ‘These dear beings did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm, or among humans. These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in the ghost realm, the animal realm, or in a lower realm, a bad destination, a world of misery, hell.’  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
pāpakammaṁ → pāpaṁ kammaṁ (bj, pts1ed)  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
‘ambho purisa, na tvaṁ addasa manussesu rājāno coraṁ āgucāriṁ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente— 
‘Mister, did you not see among human beings when the rulers arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— 
ye kira, bho, pāpakāni kammāni karonti te diṭṭheva dhamme evarūpā vividhā kammakāraṇā karīyanti, kimaṅgaṁ pana parattha. Handāhaṁ kalyāṇaṁ karomi kāyena vācāya manasā’ti?  
that if someone who does bad deeds receives such punishment in the present life, what must happen to them in the next; I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.  
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’  
Tamenaṁ, bhikkhave, nirayapālā pañcavidhabandhanaṁ nāma kammakāraṇaṁ karonti— 
Then the wardens of hell punish them with the five-fold crucifixion.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they suffer painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they feel painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṁ karoti, yāva na taṁ pāpakammaṁ byantīhoti.  
And there they feel painful, sharp, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated.  
‘ye kira, bho, loke pāpakāni akusalāni kammāni karonti te evarūpā vividhā kammakāraṇā karīyanti.  
‘Those who do such bad deeds in the world receive these many different punishments.  

mn133atikkamma1Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya;   “Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves.  

mn135cūḷakammavibhaṅgasutta cūḷakammavibhaṅgasuttaṁ kammabandhu kammabandhū kammadāyādā kammappaṭisaraṇā kammassakā kammayoni kammayonī kammaṁ18Pi En Ru dhamma

Cūḷakammavibhaṅgasutta   Чула Камма Вибханга Сутта  
The Shorter Analysis of Deeds  
“Kammassakā, māṇava, sattā kammadāyādā kammayonī kammabandhū kammappaṭisaraṇā.  
'О юноша, существа являются владельцами своих поступков, наследниками своих поступков, происходят от своих поступков, связаны со своими поступками, их поступки - их убежище.  
“Student, sentient beings are the owners of their deeds and heir to their deeds. Deeds are their womb, their relative, and their refuge.  
kammayonī kammabandhū → kammayoni kammabandhu (bj)  
Kammaṁ satte vibhajati yadidaṁ— 
Поступок делит существ, а именно 
It is deeds that divide beings into  
Kammassakā, māṇava, sattā kammadāyādā kammayonī kammabandhū kammappaṭisaraṇā.  
Существа, о юноша, являются владельцами своих поступков, наследниками своих поступков, происходят от своих поступков, связаны со своими поступками, их поступки - их убежище.  
Sentient beings are the owners of their deeds and heir to their deeds. Deeds are their womb, their relative, and their refuge.  
Kammaṁ satte vibhajati yadidaṁ— 
Поступок делит существ, а именно 
It is deeds that divide beings into  
Cūḷakammavibhaṅgasuttaṁ niṭṭhitaṁ pañcamaṁ. 
Чула Камма Вибханга Сутта окончена. Пятая. 

mn136kalyāṇakammaṁ kammaṁ kāyakammaṁ mahākammavibhaṅgasutta mahākammavibhaṅgasuttaṁ mahākammavibhaṅgaṁ mahākammavibhaṅge manokammameva pāpakammaṁ vacīkammaṁ32Pi En Ru dhamma

Mahākammavibhaṅgasutta   The Longer Analysis of Deeds  
‘moghaṁ kāyakammaṁ moghaṁ vacīkammaṁ, manokammameva saccan’ti.  
‘Deeds by way of body and speech are done in vain. Only mental deeds are real.’  
‘moghaṁ kāyakammaṁ moghaṁ vacīkammaṁ, manokammameva saccan’ti.  
 
Sañcetanikaṁ, āvuso samiddhi, kammaṁ katvā kāyena vācāya manasā kiṁ so vediyatī”ti?  
After doing an intentional deed by way of body, speech, or mind, reverend, what does one feel?”  
“Sañcetanikaṁ, āvuso potaliputta, kammaṁ katvā kāyena vācāya manasā dukkhaṁ so vediyatī”ti.  
“After doing an intentional deed by way of body, speech, or mind, reverend, one feels suffering.”  
‘sañcetanikaṁ, āvuso potaliputta, kammaṁ katvā kāyena vācāya manasā sukhavedanīyaṁ sukhaṁ so vedayati;  
‘After doing an intentional deed to be experienced as pleasant by way of body, speech, or mind, one feels pleasure.  
sañcetanikaṁ, āvuso potaliputta, kammaṁ katvā kāyena vācāya manasā dukkhavedanīyaṁ dukkhaṁ so vedayati;  
After doing an intentional deed to be experienced as painful by way of body, speech, or mind, one feels pain.  
sañcetanikaṁ, āvuso potaliputta, kammaṁ katvā kāyena vācāya manasā adukkhamasukhavedanīyaṁ adukkhamasukhaṁ so vedayatī’ti.  
After doing an intentional deed to be experienced as neutral by way of body, speech, or mind, one feels neutral.’  
Api ca, ānanda, ke ca aññatitthiyā paribbājakā bālā abyattā ke ca tathāgatassa mahākammavibhaṅgaṁ jānissanti?  
Still, who are those foolish and incompetent wanderers of other religions to understand the Realized One’s great analysis of deeds?  
Sace tumhe, ānanda, suṇeyyātha tathāgatassa mahākammavibhaṅgaṁ vibhajantassā”ti.  
Ānanda, if only you would all listen to the Realized One’s explanation of the great analysis of deeds.”  
yaṁ bhagavā mahākammavibhaṅgaṁ vibhajeyya. Bhagavato sutvā bhikkhū dhāressantī”ti.  
Let the Buddha explain the great analysis of deeds. The mendicants will listen and remember it.”  
Aññathā hi, ānanda, tathāgatassa mahākammavibhaṅge ñāṇaṁ hoti.  
Because the Realized One’s knowledge of the great analysis of deeds is otherwise.  
Aññathā hi, ānanda, tathāgatassa mahākammavibhaṅge ñāṇaṁ hoti.  
Because the Realized One’s knowledge of the great analysis of deeds is otherwise.  
Aññathā hi, ānanda, tathāgatassa mahākammavibhaṅge ñāṇaṁ hoti.  
Because the Realized One’s knowledge of the great analysis of deeds is otherwise.  
Aññathā hi, ānanda, tathāgatassa mahākammavibhaṅge ñāṇaṁ hoti.  
Because the Realized One’s knowledge of the great analysis of deeds is otherwise.  
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti micchādiṭṭhi samattā samādinnā.  
They must have done a bad deed to be experienced as painful either previously or later, or else at the time of death they undertook wrong view.  
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti sammādiṭṭhi samattā samādinnā.  
They must have done a good deed to be experienced as pleasant either previously or later, or else at the time of death they undertook right view.  
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti sammādiṭṭhi samattā samādinnā.  
They must have done a good deed to be experienced as pleasant either previously or later, or else at the time of death they undertook right view.  
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti micchādiṭṭhi samattā samādinnā.  
They must have done a bad deed to be experienced as painful either previously or later, or else at the time of death they undertook wrong view.  
Iti kho, ānanda, atthi kammaṁ abhabbaṁ abhabbābhāsaṁ, atthi kammaṁ abhabbaṁ bhabbābhāsaṁ, atthi kammaṁ bhabbañceva bhabbābhāsañca, atthi kammaṁ bhabbaṁ abhabbābhāsan”ti.  
So, Ānanda, there are deeds that are ineffective and appear ineffective. There are deeds that are ineffective but appear effective. There are deeds that are effective and appear effective. And there are deeds that are effective but appear ineffective.”  
Mahākammavibhaṅgasuttaṁ niṭṭhitaṁ chaṭṭhaṁ. 

mn137samatikkamma vokkamma8Pi En Ru dhamma

Tassa sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti.   But their disciples don’t want to listen. They don’t actively listen or try to understand. They proceed having turned away from the Teacher’s instruction.  
Tassa ekacce sāvakā na sussūsanti, na sotaṁ odahanti, na aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, vokkamma ca satthusāsanā vattanti;  
And some of their disciples don’t want to listen. They don’t actively listen or try to understand. They proceed having turned away from the Teacher’s instruction.  
ekacce sāvakā sussūsanti, sotaṁ odahanti, aññā cittaṁ upaṭṭhapenti, na ca vokkamma satthusāsanā vattanti.  
But some of their disciples do want to listen. They actively listen and try to understand. They don’t proceed having turned away from the Teacher’s instruction.  
Tassa sāvakā sussūsanti, sotaṁ odahanti, aññācittaṁ upaṭṭhapenti, na ca vokkamma satthusāsanā vattanti.  
And their disciples want to listen. They actively listen and try to understand. They don’t proceed having turned away from the Teacher’s instruction.  
sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati— 
Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati— 
Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  
sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati— 
Going totally beyond the dimension of nothingness, they enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati— 
Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, they enter and remain in the cessation of perception and feeling.  

mn138atikkamma1Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, āvuso, puriso sāratthiko sāragavesī sārapariyesanaṁ caramāno mahato rukkhassa tiṭṭhato sāravato atikkammeva mūlaṁ atikkamma khandhaṁ sākhāpalāse sāraṁ pariyesitabbaṁ maññeyya,   “Reverends, suppose there was a person in need of heartwood. And while wandering in search of heartwood he’d come across a large tree standing with heartwood. But he’d pass over the roots and trunk, imagining that the heartwood should be sought in the branches and leaves.  

mn139sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.   right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

mn140kammaññañca kammaññā3Pi En Ru dhamma

Athāparaṁ upekkhāyeva avasissati parisuddhā pariyodātā mudu ca kammaññā ca pabhassarā ca.   There remains only equanimity, pure, bright, pliable, workable, and radiant.  
Seyyathāpi, bhikkhu, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā ukkaṁ bandheyya, ukkaṁ bandhitvā ukkāmukhaṁ ālimpeyya, ukkāmukhaṁ ālimpetvā saṇḍāsena jātarūpaṁ gahetvā ukkāmukhe pakkhipeyya, tamenaṁ kālena kālaṁ abhidhameyya, kālena kālaṁ udakena paripphoseyya, kālena kālaṁ ajjhupekkheyya, taṁ hoti jātarūpaṁ sudhantaṁ niddhantaṁ nīhaṭaṁ ninnītakasāvaṁ mudu ca kammaññañca pabhassarañca, yassā yassā ca piḷandhanavikatiyā ākaṅkhati—yadi paṭṭikāya yadi kuṇḍalāya yadi gīveyyakāya yadi suvaṇṇamālāya tañcassa atthaṁ anubhoti;  
It’s like when a deft goldsmith or a goldsmith’s apprentice prepares a forge, fires the crucible, picks up some gold with tongs and puts it in the crucible. From time to time they fan it, from time to time they sprinkle water on it, and from time to time they just watch over it. That gold becomes pliable, workable, and radiant, not brittle, and is ready to be worked. Then the goldsmith can successfully create any kind of ornament they want, whether a bracelet, earrings, a necklace, or a golden garland.  
evameva kho, bhikkhu, athāparaṁ upekkhāyeva avasissati parisuddhā pariyodātā mudu ca kammaññā ca pabhassarā ca.  
In the same way, there remains only equanimity, pure, bright, pliable, workable, and radiant.  

mn141sammākammanto uttānīkamman’ti uttānīkammaṁ15Pi En Ru dhamma

catunnaṁ ariyasaccānaṁ ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.   которое есть [не что иное как] провозглашение, обучение, описание, утверждение, раскрытие, разъяснение, изложение Четырёх благородных истин.  
It is the teaching, advocating, establishing, clarifying, analyzing, and revealing of the four noble truths.  
Dukkhassa ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ, dukkhasamudayassa ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ, dukkhanirodhassa ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ, dukkhanirodhagāminiyā paṭipadāya ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.  
Провозглашение, обучение, описание, утверждение, раскрытие, разъяснение, изложение благородной истины о страдании. Провозглашение… благородной истины о происхождении страдания… благородной истины о прекращении страдания… благородной истины о пути, ведущем к прекращению страдания.  
The noble truths of suffering, the origin of suffering, the cessation of suffering, and the practice that leads to the cessation of suffering.  
imesaṁ catunnaṁ ariyasaccānaṁ ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.  
которое есть [не что иное как] провозглашение, обучение, описание, утверждение, раскрытие, разъяснение, изложение Четырёх благородных истин.  
It is the teaching, advocating, establishing, clarifying, analyzing, and revealing of the four noble truths.  
catunnaṁ ariyasaccānaṁ ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.  
которое есть [не что иное как] провозглашение, обучение, описание, утверждение, раскрытие, разъяснение, изложение Четырёх благородных истин.  
It is the teaching, advocating, establishing, clarifying, analyzing, and revealing of the four noble truths.  
Dukkhassa ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ, dukkhasamudayassa ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ, dukkhanirodhassa ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ, dukkhanirodhagāminiyā paṭipadāya ariyasaccassa ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.  
Провозглашение, обучение, описание, утверждение, раскрытие, разъяснение, изложение благородной истины о страдании. Провозглашение… благородной истины о происхождении страдания… благородной истины о прекращении страдания… благородной истины о пути, ведущем к прекращению страдания.  
The noble truths of suffering, the origin of suffering, the cessation of suffering, and the practice that leads to the cessation of suffering.  
sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.  
правильные воззрения, правильное устремление, правильная речь, правильные действия, правильные средства к существованию, правильное усилие, правильная осознанность и правильное сосредоточение.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Katamo cāvuso, sammākammanto?  
И что такое, друзья, правильные действия?  
And what is right action?  
ayaṁ vuccatāvuso: ‘sammākammanto’.  
Это называется правильными действиями.  
This is called right action.  
imesaṁ catunnaṁ ariyasaccānaṁ ācikkhanā desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkamman”ti.  
которое есть [ни что иное, как] провозглашение, обучение, описание, утверждение, раскрытие, разъяснение, изложение этих Четырёх благородных истин».  
It is the teaching, advocating, establishing, clarifying, analyzing, and revealing of the four noble truths.”  

mn142abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārānuppadānena kammaphalaṁ mahākammasaḷāyatanavibhaṅgā10Pi En Ru dhamma

abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārānuppadānena.   by bowing down to them, rising up for them, greeting them with joined palms, and observing proper etiquette for them; or by providing them with robes, almsfood, lodgings, and medicines and supplies for the sick.  
abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārānuppadānena.  
 
abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārānuppadānena.  
 
abhivādanapaccuṭṭhānaañjalikammasāmīcikammacīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārānuppadānena.  
by bowing down to them, rising up for them, greeting them with joined palms, and observing proper etiquette for them; or by providing them with robes, almsfood, lodgings, and medicines and supplies for the sick.  
Abhisaddahaṁ kammaphalaṁ uḷāraṁ,  
trusting in the ample fruit of deeds,  
Anabhisaddahaṁ kammaphalaṁ uḷāraṁ,  
not trusting in the ample fruit of deeds,  
Anabhisaddahaṁ kammaphalaṁ uḷāraṁ,  
not trusting in the ample fruit of deeds,  
Abhisaddahaṁ kammaphalaṁ uḷāraṁ,  
trusting in the ample fruit of deeds,  
Abhisaddahaṁ kammaphalaṁ uḷāraṁ,  
trusting in the ample fruit of deeds,  
Mahākammasaḷāyatanavibhaṅgā,  
 

mn143kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Kammaṁ vijjā ca dhammo ca,   Deeds, knowledge, and principle;  
Kammaṁ vijjā ca dhammo ca,  
 

mn149kāyakammaṁ vacīkammaṁ4Pi En Ru dhamma

Pubbeva kho panassa kāyakammaṁ vacīkammaṁ ājīvo suparisuddho hoti.   And their actions of body and speech have already been fully purified before.  
Pubbeva kho panassa kāyakammaṁ vacīkammaṁ ājīvo suparisuddho hoti.  
 

sn1.30upasaṅkamma1Pi En Ru dhamma

Upasaṅkamma pucchāma,   Мы пришли с вопросом: 
We’ve come to ask a question:  

sn1.32kamma1Pi En Ru dhamma

dukkaraṁ kamma kubbataṁ;   doing what’s hard to do;  

sn1.33atikkamma1Pi En Ru dhamma

Atikkamma so vetaraṇiṁ yamassa,   has passed over Yama’s Vetaraṇi River;  

sn1.48kammaṁ1Pi En Ru dhamma

Kammaṁ vijjā ca dhammo ca,   Deeds, knowledge, and principle;  

sn1.57kammaṁ1Pi En Ru dhamma

kammaṁ tassa parāyanan”ti.  Deeds are their destiny.” 

sn2.8kammaṁ parakkamma4Pi En Ru dhamma

“Chinda sotaṁ parakkamma,   “Strive and cut the stream!  
Yaṁ kiñci sithilaṁ kammaṁ,  
Any lax act,  
‘Chinda sotaṁ parakkamma,  
 
Yaṁ kiñci sithilaṁ kammaṁ,  
 

sn2.20kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Kammaṁ vijjā ca dhammo ca,   Deeds, knowledge, and principle;  
Kammaṁ vijjā ca dhammo ca,  
 

sn2.22apakkamma kammaṁ4Pi En Ru dhamma

Karontā pāpakaṁ kammaṁ,   doing wicked deeds  
Na taṁ kammaṁ kataṁ sādhu,  
It’s not good to do a deed  
Tañca kammaṁ kataṁ sādhu,  
It is good to do a deed  
Evaṁ dhammā apakkamma,  
So too, an idiot departs the good  

sn2.29suparikammakato1Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi nāma maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca;   Suppose there was a beryl gem that was naturally beautiful, eight-faceted, well-worked. When placed on a cream rug it would shine and glow and radiate.  

sn3.9kammakarāti2Pi En Ru dhamma

Yepissa te honti dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi daṇḍatajjitā bhayatajjitā assumukhā rudamānā parikammāni karonti.   His bondservants, employees, and workers did their jobs under threat of punishment and danger, weeping with tearful faces.  
Yepissa te honti dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tepi daṇḍatajjitā bhayatajjitā assumukhā rudamānā parikammāni karontī”ti.  
 

sn3.15kammavivaṭṭena1Pi En Ru dhamma

Atha kammavivaṭṭena,   And so as deeds unfold  

sn3.18sammākammantaṁ1Pi En Ru dhamma

Idhānanda, bhikkhu sammādiṭṭhiṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ, sammāsaṅkappaṁ bhāveti … sammāvācaṁ bhāveti … sammākammantaṁ bhāveti … sammāājīvaṁ bhāveti … sammāvāyāmaṁ bhāveti … sammāsatiṁ bhāveti … sammāsamādhiṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ.   It’s when a mendicant develops right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion, which rely on seclusion, fading away, and cessation, and ripen as letting go.  

sn3.19dāsakammakaraporise4Pi En Ru dhamma

Asappuriso kho, mahārāja, uḷāre bhoge labhitvā nevattānaṁ sukheti pīṇeti, na mātāpitaro sukheti pīṇeti, na puttadāraṁ sukheti pīṇeti, na dāsakammakaraporise sukheti pīṇeti, na mittāmacce sukheti pīṇeti, na samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpeti sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ.   When an untrue person has acquired exceptional wealth they don’t make themselves happy and pleased. Nor do they make their mother and father, partners and children, bondservants, workers, and staff, and friends and colleagues happy and pleased. And they don’t establish an uplifting religious donation for ascetics and brahmins that’s conducive to heaven, ripens in happiness, and leads to heaven.  
Evameva kho, mahārāja, asappuriso uḷāre bhoge labhitvā nevattānaṁ sukheti pīṇeti, na mātāpitaro sukheti pīṇeti, na puttadāraṁ sukheti pīṇeti, na dāsakammakaraporise sukheti pīṇeti, na mittāmacce sukheti pīṇeti, na samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpeti sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ.  
In the same way, when an untrue person has acquired exceptional wealth …  
Sappuriso ca kho, mahārāja, uḷāre bhoge labhitvā attānaṁ sukheti pīṇeti, mātāpitaro sukheti pīṇeti, puttadāraṁ sukheti pīṇeti, dāsakammakaraporise sukheti pīṇeti, mittāmacce sukheti pīṇeti, samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpeti sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ.  
When a true person has acquired exceptional wealth they make themselves happy and pleased. And they make their mother and father, partners and children, bondservants, workers, and staff, and friends and colleagues happy and pleased. And they establish an uplifting religious donation for ascetics and brahmins that’s conducive to heaven, ripens in happiness, and leads to heaven.  
Evameva kho, mahārāja, sappuriso uḷāre bhoge labhitvā attānaṁ sukheti pīṇeti, mātāpitaro sukheti pīṇeti, puttadāraṁ sukheti pīṇeti, dāsakammakaraporise sukheti pīṇeti, mittāmacce sukheti pīṇeti, samaṇabrāhmaṇesu uddhaggikaṁ dakkhiṇaṁ patiṭṭhāpeti sovaggikaṁ sukhavipākaṁ saggasaṁvattanikaṁ.  
In the same way, when a true person has acquired exceptional wealth …  

sn3.20kammakarā kammassa8Pi En Ru dhamma

‘varametaṁ piṇḍapātaṁ dāsā vā kammakarā vā bhuñjeyyun’ti.   ‘It would have been better to feed the bondservants or workers with that almsfood.’  
Yaṁ kho so, mahārāja, seṭṭhi gahapati taggarasikhiṁ paccekasambuddhaṁ piṇḍapātena paṭipādesi, tassa kammassa vipākena sattakkhattuṁ sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajji.  
Because that financier provided Tagarasikhī with almsfood, as a result of that deed he was reborn seven times in a good place, a heavenly realm.  
Tasseva kammassa vipākāvasesena imissāyeva sāvatthiyā sattakkhattuṁ seṭṭhittaṁ kāresi.  
And as a residual result of that same deed he held the position of financier seven times right here in Sāvatthī.  
‘varametaṁ piṇḍapātaṁ dāsā vā kammakarā vā bhuñjeyyun’ti, tassa kammassa vipākena nāssuḷārāya bhattabhogāya cittaṁ namati, nāssuḷārāya vatthabhogāya cittaṁ namati, nāssuḷārāya yānabhogāya cittaṁ namati, nāssuḷārānaṁ pañcannaṁ kāmaguṇānaṁ bhogāya cittaṁ namati.  
as a result of that deed his mind didn’t tend to enjoy nice food, clothes, vehicles, or the five refined kinds of sensual stimulation.  
Yaṁ kho so, mahārāja, seṭṭhi gahapati bhātu ca pana ekaputtakaṁ sāpateyyassa kāraṇā jīvitā voropesi, tassa kammassa vipākena bahūni vassāni bahūni vassasatāni bahūni vassasahassāni bahūni vassasatasahassāni niraye paccittha.  
And because that financier murdered his brother’s only child for the sake of his fortune, as a result of that deed he burned in hell for many years, for many hundreds, many thousands, many hundreds of thousands of years.  
Tasseva kammassa vipākāvasesena idaṁ sattamaṁ aputtakaṁ sāpateyyaṁ rājakosaṁ paveseti.  
And as a residual result of that same deed, he is childless for the seventh time, his fortune ending up in the royal treasury.  
Dāsā kammakarā pessā,  
bondservants, workers, employees,  

sn3.22pāpakammantā yathākammaṁ2Pi En Ru dhamma

Yathākammaṁ gamissanti,   They pass on according to their deeds,  
Nirayaṁ pāpakammantā,  
Those who do bad go to hell,  

sn4.1apakkamma tapokammasutta2Pi En Ru dhamma

Tapokammasutta   Mortification  
“Tapokammā apakkamma,  
“You’ve departed from the practice of mortification  

sn4.10tapokammañca1Pi En Ru dhamma

Tapokammañca nāgo ca,    

sn4.17atikkamma samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Etañca samatikkamma,   But a mindful disciple of the Buddha  
Māradheyyaṁ atikkamma,  
Having slipped free of Māra’s sway,  

sn4.25apakkamma4Pi En Ru dhamma

Atha kho māro pāpimā bhagavato santike imā nibbejanīyā gāthāyo abhāsitvā tamhā ṭhānā apakkamma bhagavato avidūre pathaviyaṁ pallaṅkena nisīdi tuṇhībhūto maṅkubhūto pattakkhandho adhomukho pajjhāyanto appaṭibhāno kaṭṭhena bhūmiṁ vilikhanto.   And then Māra the Wicked, after reciting these verses of disillusionment in the Buddha’s presence, left that place. He sat cross-legged on the ground not far from the Buddha, silent, dismayed, shoulders drooping, downcast, depressed, with nothing to say, scratching the ground with a stick.  
Atha kho taṇhā ca arati ca ragā ca māradhītaro ekamantaṁ apakkamma evaṁ samacintesuṁ:  
Then Craving, Delight, and Lust withdrew to one side to think up a plan.  
Atha kho taṇhā ca arati ca ragā ca māradhītaro ekamantaṁ apakkamma evaṁ samacintesuṁ:  
Then Craving, Delight, and Lust withdrew to one side to think up a plan.  
Atha kho taṇhā ca arati ca ragā ca māradhītaro ekamantaṁ apakkamma etadavocuṁ:  
Then Craving, Delight, and Lust withdrew to one side and said,  

sn5.8sabbakammakkhayaṁ1Pi En Ru dhamma

Sabbakammakkhayaṁ patto,   He has attained the end of all deeds,  

sn7.11kammanto1Pi En Ru dhamma

Atha kho bhagavā pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya yena kasibhāradvājassa brāhmaṇassa kammanto tenupasaṅkami.   Then the Buddha robed up in the morning and, taking his bowl and robe, went to where Bhāradvāja the Farmer was working.  

sn7.17kammantaṁ kammantā3Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena navakammikabhāradvājo brāhmaṇo tasmiṁ vanasaṇḍe kammantaṁ kārāpeti.   Now at that time the brahmin Bhāradvāja the Builder was doing some building work in that jungle thicket.  
“ahaṁ kho imasmiṁ vanasaṇḍe kammantaṁ kārāpento ramāmi.  
“I enjoy doing this building work here in the jungle.  
“Ke nu kammantā karīyanti,  
“What kind of work do you do  

sn7.21pāpakammaṁ2Pi En Ru dhamma

“Idha me, bho gotama, yaṁ divā pāpakammaṁ kataṁ hoti, taṁ sāyaṁ nhānena pavāhemi, yaṁ rattiṁ pāpakammaṁ kataṁ hoti taṁ pātaṁ nhānena pavāhemi.   “It’s because, Master Gotama, whatever bad deeds I’ve done during the day I wash off by bathing at dusk; and whatever bad deeds I’ve done during the night, I wash off by bathing at dawn.  

sn9.14ākiṇṇakammanto1Pi En Ru dhamma

Evaṁ ākiṇṇakammanto,   as digging up the roots,  

sn10.5kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Mākāsi pāpakaṁ kammaṁ,   Don’t do bad deeds  
Sace ca pāpakaṁ kammaṁ,  
If you should do a bad deed,  

sn11.9paṭikkamma1Pi En Ru dhamma

Ito paṭikkamma sahassanetta,   You’d better leave, O thousand-eyed!  

sn12.24kammavādā24Pi En Ru dhamma

“Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.   “Reverend Sāriputta, there are ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. Some of them declare that suffering is made by oneself.  
Santi panāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.  
Some of them declare that suffering is made by another.  
Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti.  
Some of them declare that suffering is made by both oneself and another.  
Santi panāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti.  
Some of them declare that suffering arises by chance, not made by oneself or another.  
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that suffering is made by oneself, that’s conditioned by contact.  
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
In the case of those who declare that suffering is made by another, that’s also conditioned by contact.  
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
In the case of those who declare that suffering is made by oneself and another, that’s also conditioned by contact.  
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
In the case of those who declare that suffering arises by chance, not made by oneself or another, that’s also conditioned by contact.  
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that suffering is made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact.  
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
In the case of those who declare that suffering is made by another, it’s impossible that they will experience that without contact.  
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
In the case of those who declare that suffering is made by oneself and another, it’s impossible that they will experience that without contact.  
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjatī”ti.  
In the case of those who declare that suffering arises by chance, not made by oneself or another, it’s impossible that they will experience that without contact.”  
Tatrānanda, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that suffering is made by oneself, that’s conditioned by contact. …  
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
In the case of those who declare that suffering arises by chance, not made by oneself or another, that’s also conditioned by contact.  
Tatrānanda, yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
In the case of those who declare that suffering is made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …  
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
In the case of those who declare that suffering arises by chance, not made by oneself or another, it’s impossible that they will experience that without contact.  
‘Santāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.  
(The wanderers asked the Buddha the very same questions, and he gave the same answers.)  
Santi panāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.  
 
Santāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti.  
 
Santi panāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti.  
 
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
 
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
 
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
 
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjatī’”ti.  
 

sn12.25kammavādā12Pi En Ru dhamma

“Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti.   “Reverend Sāriputta, there are ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. Some of them declare that pleasure and pain are made by oneself.  
Santi panāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti.  
Some of them declare that pleasure and pain are made by another.  
Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhaṁ paññapenti.  
Some of them declare that pleasure and pain are made by both oneself and another.  
Santi panāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paññapenti.  
Some of them declare that pleasure and pain arise by chance, not made by oneself or another.  
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, tadapi phassapaccayā.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, that’s conditioned by contact. …  
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, tadapi phassapaccayā.  
In the case of those who declare that pleasure and pain arise by chance, not made by oneself or another, that’s also conditioned by contact.  
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …  
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjatī”ti.  
In the case of those who declare that pleasure and pain arise by chance, not made by oneself or another, it’s impossible that they will experience that without contact.”  
Tatrānanda, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, that’s conditioned by contact. …  
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.  
In the case of those who declare that pleasure and pain arise by chance, not made by oneself or another, that’s also conditioned by contact.  
Tatrānanda, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …  
yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
In the case of those who declare that pleasure and pain arise by chance, not made by oneself or another, it’s impossible that they will experience that without contact.  

sn12.27sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.   that is: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

sn12.30samatikkamma4Pi En Ru dhamma

ye hi keci, bhikkhave, samaṇā vā brāhmaṇā vā jarāmaraṇaṁ nappajānanti, jarāmaraṇasamudayaṁ nappajānanti, jarāmaraṇanirodhaṁ nappajānanti, jarāmaraṇanirodhagāminiṁ paṭipadaṁ nappajānanti te vata jarāmaraṇaṁ samatikkamma ṭhassantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.   “Mendicants, there are ascetics and brahmins who don’t understand old age and death, their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation. It’s impossible that they will abide having transcended old age and death.  
saṅkhāre nappajānanti, saṅkhārasamudayaṁ nappajānanti, saṅkhāranirodhaṁ nappajānanti, saṅkhāranirodhagāminiṁ paṭipadaṁ nappajānanti te vata saṅkhāre samatikkamma ṭhassantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.  
They don’t understand choices, their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation. It’s impossible that they will abide having transcended choices.  
Ye ca kho keci, bhikkhave, samaṇā vā brāhmaṇā vā jarāmaraṇaṁ pajānanti, jarāmaraṇasamudayaṁ pajānanti, jarāmaraṇanirodhaṁ pajānanti, jarāmaraṇanirodhagāminiṁ paṭipadaṁ pajānanti te vata jarāmaraṇaṁ samatikkamma ṭhassantīti ṭhānametaṁ vijjati.  
There are ascetics and brahmins who do understand old age and death, their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation. It’s possible that they will abide having transcended old age and death.  
Te vata saṅkhāre samatikkamma ṭhassantīti ṭhānametaṁ vijjatī”ti.  
It’s possible that they will abide having transcended choices.”  

sn12.37kammaṁ1Pi En Ru dhamma

Purāṇamidaṁ, bhikkhave, kammaṁ abhisaṅkhataṁ abhisañcetayitaṁ vedaniyaṁ daṭṭhabbaṁ.   It’s old deeds, and should be seen as produced by choices and intentions, as something to be felt.  

sn12.70atikkamma micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā4Pi En Ru dhamma

“Api pana tumhe āyasmanto evaṁ jānantā evaṁ passantā dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passatha cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānātha: ‘ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā, ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā, te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā; ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā, ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti, iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passatha cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāthā”ti?   “Well, knowing and seeing thus, do you, with clairvoyance that is purified and superhuman, see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place—and understand how sentient beings are reborn according to their deeds? ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, do you see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. And do you understand how sentient beings are reborn according to their deeds?”  
“Api pana tumhe āyasmanto evaṁ jānantā evaṁ passantā ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā, te kāyena phusitvā viharathā”ti?  
“Well, knowing and seeing thus, do you have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form?”  
“Api pana tvaṁ, susima, evaṁ jānanto evaṁ passanto ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā, te kāyena phusitvā viharasī”ti?  
“Well, knowing and seeing thus, do you have direct meditative experience of the peaceful liberations that are formless, transcending form?”  

sn14.15kammaṁ1Pi En Ru dhamma

Caṅkamasutta   Walking Together  
Caṅkamasutta → kammaṁ (pts1ed, pts2ed)  

sn14.23kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  

sn14.24kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  

sn14.25kammapathavagga1Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  

sn14.26kammapathavagga sattakammapathasutta2Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  
Sattakammapathasutta  
Seven Ways of Performing Deeds  

sn14.27dasakammapathasutta kammapathavagga2Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  
Dasakammapathasutta  
Ten Ways of Performing Deeds  

sn14.28kammapathavagga micchākammantā sammākammantā3Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  
micchākammantā …  
wrong action …  
sammākammantā …  
right action …  

sn14.29dasakammapathena kammapathavagga kammapathavaggo kammapathā micchākammantā sammākammantā6Pi En Ru dhamma

3. Kammapathavagga   3. Ways of Performing Deeds  
micchākammantā …  
wrong action …  
sammākammantā …  
right action …  
Satta kammapathā vuttā,  
 
dasakammapathena ca;  
 
Kammapathavaggo tatiyo. 

sn16.9micchādiṭṭhikammasamādānā samatikkamma sammādiṭṭhikammasamādānā7Pi En Ru dhamma

Ahaṁ, bhikkhave, yāvade ākaṅkhāmi sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharāmi.   Монахи, до той степени, до которой я пожелаю, с полным преодолением сферы безграничного пространства, осознавая: «сознание безгранично», я вхожу и пребываю в сфере безграничного сознания. ",  
Whenever I want, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, I enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Kassapopi, bhikkhave, yāvade ākaṅkhati sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Кассапа тоже, до той степени, до которой он пожелает, видит за счёт божественного глаза, очищенного и превосходящего человеческий, смерть и перерождение существ, различает низших и великих, красивых и уродливых, счастливых и несчастных, в соответствии с их каммой. ",  
And so does Kassapa.  
Ahaṁ, bhikkhave, yāvade ākaṅkhāmi sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
Монахи, до той степени, до которой я пожелаю, с полным преодолением сферы безграничного сознания, осознавая: «здесь ничего нет», я вхожу и пребываю в сфере отсутствия всего. ",  
Whenever I want, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, I enter and remain in the dimension of nothingness.  
Ahaṁ, bhikkhave, yāvade ākaṅkhāmi sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
Монахи, до той степени, до которой я пожелаю, с полным преодолением сферы отсутствия всего я вхожу и пребываю в сфере ни восприятия, ни не-восприятия. ",  
Whenever I want, going totally beyond the dimension of nothingness, I enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Ahaṁ, bhikkhave, yāvade ākaṅkhāmi sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharāmi.  
Монахи, до той степени, до которой я пожелаю, с полным преодолением сферы ни восприятия, ни не-восприятия я вхожу и пребываю в прекращении восприятия и чувствования. ",  
Whenever I want, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, I enter and remain in the cessation of perception and feeling.  
Ahaṁ, bhikkhave, yāvade ākaṅkhāmi dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi: ‘ime vata, bhonto, sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā, ime vā pana, bhonto, sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi.  
Монахи, до той степени, до которой я пожелаю, я вижу за счёт божественного глаза, очищенного и превосходящего человеческий, смерть и перерождение существ, я различаю низших и великих, красивых и уродливых, счастливых и несчастных, и я понимаю, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками: «Эти существа, которые придерживались плохого поведения в поступках, речах и мыслях, оскорбляли благородных, были привержены неверным воззрениям, предпринимая действия на основе неверных воззрений. С распадом тела, после смерти, они возникают в состоянии лишения, в несчастливом уделе, в погибели, даже в аду. А эти существа, которые придерживались хорошего поведения в поступках, речах и мыслях, не оскорбляли благородных, были привержены верным воззрениям, предпринимая действия на основе верных воззрений, С остановкой жизнедеятельности тела, после смерти, возрождаются в хороших участях, в небесных мирах». Так, божественным глазом, очищенным и превосходящим человеческий, я вижу смерть и перерождение существ, [распознают] низших и высочайших, красивых и уродливых, счастливых и несчастных. Я понимаю, как существа переходят [из жизни в жизнь] в соответствии с их поступками. ",  
Whenever I want, with clairvoyance that is purified and superhuman, I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understand how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

sn16.11okkamma1Pi En Ru dhamma

Atha kho, āvuso, bhagavā maggā okkamma yena aññataraṁ rukkhamūlaṁ tenupasaṅkami.   И затем, друг, Благословенный сошёл с дороги и направился к подножью одного из деревьев. ",  
And then the Buddha left the road and went to the root of a certain tree.  

sn19.1kammassa2Pi En Ru dhamma

So tassa kammassa vipākena bahūni vassāni bahūni vassasatāni bahūni vassasahassāni bahūni vassasatasahassāni niraye paccitvā tasseva kammassa vipākāvasesena evarūpaṁ attabhāvapaṭilābhaṁ paṭisaṁvedayatī”ti.   As a result of that deed he burned in hell for many years, many hundreds, many thousands, many hundreds of thousands of years. Now he experiences the residual result of that deed in such an incarnation.”  

sn19.21kammassa pāpakammaṁ3Pi En Ru dhamma

Sā tassa kammassa vipākena bahūni vassāni bahūni vassasatāni bahūni vassasahassāni bahūni vassasatasahassāni niraye paccitvā tasseva kammassa vipākāvasesena evarūpaṁ attabhāvapaṭilābhaṁ paṭisaṁvedayatī”ti.   As a result of that deed she burned in hell for many years, many hundreds, many thousands, many hundreds of thousands of years. Now she experiences the residual result of that deed in such an incarnation.”  
Pāpakammaṁ kariṁsu tāvadeti.  
 

sn22.82kammattānaṁ1Pi En Ru dhamma

anattakatāni kammāni kathamattānaṁ phusissantī”ti.   Then what self will the deeds done by not-self affect?”  
kathamattānaṁ → kammattānaṁ (sya-all, km, mr); katamattānaṁ (pts1ed) 

sn24.8kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Tattha natthi imināhaṁ sīlena vā vatena vā tapena vā brahmacariyena vā aparipakkaṁ vā kammaṁ paripācessāmi;   And here there is no such thing as this: “By this precept or observance or fervent austerity or spiritual life I shall force unripened deeds to bear their fruit, or eliminate old deeds by experiencing their results little by little”—for that cannot be.  
paripakkaṁ vā kammaṁ phussa phussa byantīkarissāmīti hevaṁ natthi doṇamite sukhadukkhe pariyantakate saṁsāre, natthi hāyanavaḍḍhane, natthi ukkaṁsāvakaṁse.  
Pleasure and pain are allotted. Transmigration lasts only for a limited period, so there’s no increase or decrease, no getting better or worse.  

sn25.1kammaṁ4Pi En Ru dhamma

abhabbo taṁ kammaṁ kātuṁ, yaṁ kammaṁ katvā nirayaṁ vā tiracchānayoniṁ vā pettivisayaṁ vā upapajjeyya;   They can’t do any deed which would make them be reborn in hell, the animal realm, or the ghost realm.  
abhabbo taṁ kammaṁ kātuṁ, yaṁ kammaṁ katvā nirayaṁ vā tiracchānayoniṁ vā pettivisayaṁ vā upapajjeyya;  
They can’t do any deed which would make them be reborn in hell, the animal realm, or the ghost realm.  

sn25.2kammaṁ4Pi En Ru dhamma

abhabbo taṁ kammaṁ kātuṁ, yaṁ kammaṁ katvā nirayaṁ vā tiracchānayoniṁ vā pettivisayaṁ vā upapajjeyya;   They can’t do any deed which would make them be reborn in hell, the animal realm, or the ghost realm.  
abhabbo taṁ kammaṁ kātuṁ, yaṁ kammaṁ katvā nirayaṁ vā tiracchānayoniṁ vā pettivisayaṁ vā upapajjeyya;  
They can’t do any deed which would make them be reborn in hell, the animal realm, or the ghost realm.  

sn25.10kammaṁ4Pi En Ru dhamma

abhabbo taṁ kammaṁ kātuṁ, yaṁ kammaṁ katvā nirayaṁ vā tiracchānayoniṁ vā pettivisayaṁ vā upapajjeyya;   They can’t do any deed which would make them be reborn in hell, the animal realm, or the ghost realm.  
abhabbo taṁ kammaṁ kātuṁ, yaṁ kammaṁ katvā nirayaṁ vā tiracchānayoniṁ vā pettivisayaṁ vā upapajjeyya;  
They can’t do any deed which would make them be reborn in hell, the animal realm, or the ghost realm.  

sn27.1kammaniyaṁ1Pi En Ru dhamma

Nekkhammaparibhāvitaṁ cittaṁ kammaniyaṁ khāyati, abhiññā sacchikaraṇīyesu dhammesū”ti.   A mind imbued with renunciation is declared to be capable of directly knowing anything that can be realized.” 

sn27.2kammaniyaṁ1Pi En Ru dhamma

Nekkhammaparibhāvitaṁ cittaṁ kammaniyaṁ khāyati, abhiññā sacchikaraṇīyesu dhammesū”ti.   A mind imbued with renunciation is declared to be capable of directly knowing anything that can be realized.” 

sn27.3kammaniyaṁ1Pi En Ru dhamma

Nekkhammaparibhāvitaṁ cittaṁ kammaniyaṁ khāyati, abhiññā sacchikaraṇīyesu dhammesū”ti.   A mind imbued with renunciation is declared to be capable of directly knowing anything that can be realized.” 

sn27.9kammaniyaṁ1Pi En Ru dhamma

Nekkhammaparibhāvitaṁ cittaṁ kammaniyaṁ khāyati, abhiññā sacchikaraṇīyesu dhammesū”ti.   " 

sn27.10kammaniyaṁ1Pi En Ru dhamma

Nekkhammaparibhāvitaṁ cittaṁ kammaniyaṁ khāyati, abhiññā sacchikaraṇīyesu dhammesū”ti.   A mind imbued with renunciation is declared to be capable of directly knowing anything that can be realized.”  

sn28.6samatikkamma1Pi En Ru dhamma

“idhāhaṁ, āvuso, sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharāmi …pe…   “Reverend, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, I entered and remained in the dimension of infinite consciousness. …” …  

sn28.7samatikkamma1Pi En Ru dhamma

“idhāhaṁ, āvuso, sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma, natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi …pe…   “Reverend, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, I entered and remained in the dimension of nothingness. …” …  

sn28.8samatikkamma1Pi En Ru dhamma

“idhāhaṁ, āvuso, ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi …pe…   “Reverend, going totally beyond the dimension of nothingness, I entered and remained in the dimension of neither perception nor non-perception. …” …  

sn28.9samatikkamma1Pi En Ru dhamma

“Idhāhaṁ, āvuso, sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharāmi.   “Reverend, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, I entered and remained in the cessation of perception and feeling.  

sn33.55appaccakkhakammanti viññāṇaappaccakkhakammasutta2Pi En Ru dhamma

Viññāṇaappaccakkhakammasutta   Not Directly Experiencing Consciousness  
Appaccakkhakammanti.  
 

sn35.132vokkamma1Pi En Ru dhamma

Ime ca vokkamma japāmaseti,   But these have lost their way. Claiming to recite,  

sn35.146kammanirodhagāminiñca kammanirodhagāminī kammanirodhasutta kammanirodhaṁ kammanirodho kammasuttaṁ kammaṁ kāyakammavacīkammamanokammassa navakammaṁ purāṇakammaṁ sammākammanto22Pi En Ru dhamma

Kammanirodhasutta   The Cessation of Action  
Kammanirodhasutta → kammasuttaṁ (bj); kammaṁ (pts1ed) 
“Navapurāṇāni, bhikkhave, kammāni desessāmi kammanirodhaṁ kammanirodhagāminiñca paṭipadaṁ.  
“Mendicants, I will teach you old action, new action, the cessation of action, and the practice that leads to the cessation of action.  
Katamañca, bhikkhave, purāṇakammaṁ?  
And what is old action?  
Cakkhu, bhikkhave, purāṇakammaṁ abhisaṅkhataṁ abhisañcetayitaṁ vedaniyaṁ daṭṭhabbaṁ …pe…  
The eye is old action. It should be seen as produced by choices and intentions, as something to be felt.  
Idaṁ vuccati, bhikkhave, purāṇakammaṁ.  
This is called old action.  
Katamañca, bhikkhave, navakammaṁ?  
And what is new action?  
Yaṁ kho, bhikkhave, etarahi kammaṁ karoti kāyena vācāya manasā,  
The deeds you currently perform by way of body, speech, and mind.  
idaṁ vuccati, bhikkhave, navakammaṁ.  
This is called new action.  
Katamo ca, bhikkhave, kammanirodho?  
And what is the cessation of action?  
Yo kho, bhikkhave, kāyakammavacīkammamanokammassa nirodhā vimuttiṁ phusati,  
When you experience freedom due to the cessation of deeds by body, speech, and mind.  
ayaṁ vuccati, bhikkhave, kammanirodho.  
This is called the cessation of action.  
Katamā ca, bhikkhave, kammanirodhagāminī paṭipadā?  
And what’s the practice that leads to the cessation of action?  
sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi— 
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
ayaṁ vuccati, bhikkhave, kammanirodhagāminī paṭipadā.  
This is called the practice that leads to the cessation of action.  
Iti kho, bhikkhave, desitaṁ mayā purāṇakammaṁ, desitaṁ navakammaṁ, desito kammanirodho, desitā kammanirodhagāminī paṭipadā.  
So, mendicants, I’ve taught you old action, new action, the cessation of action, and the practice that leads to the cessation of action.  

sn35.155kammakathikasuttaṁ kammaṁ2Pi En Ru dhamma

Dhammakathikapucchasutta   A Dhamma Speaker  
Dhammakathikapucchasutta → kammakathikasuttaṁ (bj); kathika (pts1ed) 
Kammaṁ cattāri sappāyā,  
 

sn35.241paṭicchannakammanto1Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhu, ekacco dussīlo hoti pāpadhammo asucisaṅkassarasamācāro paṭicchannakammanto assamaṇo samaṇapaṭiñño abrahmacārī brahmacāripaṭiñño antopūti avassuto kasambujāto.   It’s when some person is unethical, of bad qualities, filthy, with suspicious behavior, underhand, no true ascetic or spiritual practitioner—though claiming to be one—rotten inside, corrupt, and depraved.  

sn36.19samatikkamma4Pi En Ru dhamma

Idhānanda, bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma, ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
Idhānanda, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma, ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  
Idhānanda, bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
Idhānanda, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati.  
It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling.  

sn36.21kammavipākajānipi kammavipākena4Pi En Ru dhamma

kammavipākajānipi kho, sīvaka, idhekaccāni vedayitāni uppajjanti.   Some feelings are the result of past deeds.  
Yathā kammavipākajānipi idhekaccāni vedayitāni uppajjanti;  
 
Yathā kammavipākajānipi idhekaccāni vedayitāni uppajjanti;  
 
Kammavipākena aṭṭhamī”ti.  
and the result of deeds is the eighth.” 

sn38.1sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

sn40.6samatikkamma3Pi En Ru dhamma

‘idha bhikkhu sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   ‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, enters and remains in the dimension of infinite consciousness.  
So khvāhaṁ, āvuso, sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
And so … I was entering and remaining in the dimension of infinite consciousness.  
So khvāhaṁ, āvuso, aparena samayena sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihāsiṁ.  
And so, after some time … I entered and remained in the dimension of infinite consciousness.  

sn40.7samatikkamma3Pi En Ru dhamma

‘idha bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.   ‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, enters and remains in the dimension of nothingness.  
So khvāhaṁ, āvuso, sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
And so … I was entering and remaining in the dimension of nothingness.  
So khvāhaṁ, āvuso, aparena samayena sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihāsiṁ.  
And so, after some time … I entered and remained in the dimension of nothingness.  

sn40.8samatikkamma3Pi En Ru dhamma

‘idha bhikkhu sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharati.   ‘It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of nothingness, enters and remains in the dimension of neither perception nor non-perception.  
So khvāhaṁ, āvuso, sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja viharāmi.  
And so … I was entering and remaining in the dimension of neither perception nor non-perception.  
So khvāhaṁ, āvuso, aparena samayena sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihāsiṁ.  
And so, after some time … I entered and remained in the dimension of neither perception nor non-perception.  

sn41.7samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Idha, bhante, bhikkhu sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma, ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.   It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, enters and remains in the dimension of nothingness.  

sn42.8kammassa kammaṁ pāpakammaṁ17Pi En Ru dhamma

Na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.   But I can’t undo what I have done.’  
pāpaṁ kammaṁ → pāpakaṁ kammaṁ (bj); pāpakammaṁ (sya-all, km, pts1ed, mr) 
Evametassa pāpassa kammassa pahānaṁ hoti.  
That’s how to give up this bad deed  
Evametassa pāpassa kammassa samatikkamo hoti.  
and get past it.  
Ahañceva kho pana tappaccayā vippaṭisārī assaṁ, na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.  
 
Evametassa pāpassa kammassa pahānaṁ hoti.  
 
Evametassa pāpassa kammassa samatikkamo hoti.  
 
Ahañceva kho pana tappaccayā vippaṭisārī assaṁ, na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.  
 
Evametassa pāpassa kammassa pahānaṁ hoti.  
 
Evametassa pāpassa kammassa samatikkamo hoti.  
 
Yaṁ kho pana mayā musā bhaṇitaṁ yāvatakaṁ vā tāvatakaṁ vā taṁ na suṭṭhu, taṁ na sādhu. Ahañceva kho pana tappaccayā vippaṭisārī assaṁ, na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.  
That’s not right, it’s not good, and I feel remorseful because of it. But I can’t undo what I have done.’  
Evametassa pāpassa kammassa pahānaṁ hoti. Evametassa pāpassa kammassa samatikkamo hoti.  
That’s how to give up this bad deed and get past it.  
evameva kho, gāmaṇi, evaṁ bhāvitāya mettāya cetovimuttiyā evaṁ bahulīkatāya yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ, na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.  
In the same way, when the heart’s release by love has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.  
evameva kho, gāmaṇi, evaṁ bhāvitāya upekkhāya cetovimuttiyā evaṁ bahulīkatāya yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhatī”ti.  
In the same way, when the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.”  

sn42.9kammantā1Pi En Ru dhamma

Rājato vā kulāni upaghātaṁ gacchanti, corato vā kulāni upaghātaṁ gacchanti, aggito vā kulāni upaghātaṁ gacchanti, udakato vā kulāni upaghātaṁ gacchanti, nihitaṁ vā ṭhānā vigacchati, duppayuttā vā kammantā vipajjanti, kule vā kulaṅgāroti uppajjati, yo te bhoge vikirati vidhamati viddhaṁseti, aniccatāyeva aṭṭhamīti.   Their ruin stems from rulers, bandits, fire, or flood. Or their savings vanish. Or their business fails due to not applying themselves to work. Or a wastrel is born into the family who squanders and fritters away their wealth. And impermanence is the eighth.  

sn42.13kammakāraṇaṁ4Pi En Ru dhamma

tena naṁ rājāno gahetvā evarūpaṁ kammakāraṇaṁ kārentī’ti.   That’s why the rulers arrested him and inflicted such punishment.’  
Tena naṁ rājāno gahetvā evarūpaṁ kammakāraṇaṁ kārentī’ti.  
That’s why the rulers arrested him and inflicted such punishment.’  
tena naṁ rājāno gahetvā evarūpaṁ kammakāraṇaṁ kārentī’ti.  
That’s why the rulers arrested him and inflicted such punishment.’  
tena naṁ rājāno gahetvā evarūpaṁ kammakāraṇaṁ kārentī’ti.  
That’s why the rulers arrested him and inflicted such punishment.’  

sn43.12sammākammantaṁ1Pi En Ru dhamma

sammākammantaṁ bhāveti …pe…   right action …  

sn45.1micchākammantassa micchākammanto sammākammantassa sammākammanto4Pi En Ru dhamma

micchāvācassa micchākammanto pahoti;   Wrong speech gives rise to wrong action.  
micchākammantassa micchāājīvo pahoti;  
Wrong action gives rise to wrong livelihood.  
sammāvācassa sammākammanto pahoti;  
Right speech gives rise to right action.  
sammākammantassa sammāājīvo pahoti;  
Right action gives rise to right livelihood.  

sn45.2sammākammantaṁ1Pi En Ru dhamma

sammākammantaṁ bhāveti …pe…   right action …  

sn45.4sammākammanto1Pi En Ru dhamma

Sammākammanto, ānanda, bhāvito bahulīkato rāgavinayapariyosāno hoti, dosa …pe… mohavinayapariyosāno hoti.   right action …  

sn45.8sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto?   And what is right action?  
ayaṁ vuccati, bhikkhave, sammākammanto.  
This is called right action.  

sn45.25micchākammanto sammākammanto2Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, ekacco micchādiṭṭhiko hoti, micchāsaṅkappo, micchāvāco, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi—  It’s someone who has wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion.  
Idha, bhikkhave, ekacco sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo, sammāvāco, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi— 
It’s someone who has right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

sn45.149kammantā8Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā karīyanti, sabbe te pathaviṁ nissāya pathaviyaṁ patiṭṭhāya evamete balakaraṇīyā kammantā karīyanti;   “Mendicants, all the hard work that gets done depends on the earth and is grounded on the earth.  
Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā karīyanti, sabbe te pathaviṁ nissāya pathaviyaṁ patiṭṭhāya evamete balakaraṇīyā kammantā karīyanti;  
 
Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā karīyanti, sabbe te pathaviṁ nissāya pathaviyaṁ patiṭṭhāya evamete balakaraṇīyā kammantā karīyanti;  
 
Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā karīyanti, sabbe te pathaviṁ nissāya pathaviyaṁ patiṭṭhāya evamete balakaraṇīyā kammantā karīyanti;  
 

sn46.26kammakkhayo kammakkhayā kammassa kammaṁ6Pi En Ru dhamma

Taṇhāya pahānā kammaṁ pahīyati.   When craving is given up, deeds are given up.  
Kammassa pahānā dukkhaṁ pahīyati …pe…  
When deeds are given up, suffering is given up. …  
taṇhāya pahānā kammaṁ pahīyati.  
When craving is given up, deeds are given up.  
Kammassa pahānā dukkhaṁ pahīyati.  
When deeds are given up, suffering is given up.  
Iti kho, udāyi, taṇhakkhayā kammakkhayo, kammakkhayā dukkhakkhayo”ti.  
And so, Udāyī, when craving ends, deeds end; when deeds end suffering ends.” 

sn46.33kammaniyaṁ7Pi En Ru dhamma

“Pañcime, bhikkhave, jātarūpassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ jātarūpaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā upeti kammāya.   “Mendicants, there are these five corruptions of gold. When gold is corrupted by these it’s not pliable, workable, or radiant, but is brittle and not completely ready for working.  
Ayo, bhikkhave, jātarūpassa upakkileso, yena upakkilesena upakkiliṭṭhaṁ jātarūpaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā upeti kammāya.  
Iron,  
sajjhu, bhikkhave, jātarūpassa upakkileso, yena upakkilesena upakkiliṭṭhaṁ jātarūpaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā upeti kammāya.  
and silver.  
Ime kho, bhikkhave, pañca jātarūpassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ jātarūpaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā upeti kammāya.  
When gold is corrupted by these five corruptions it’s not pliable, workable, or radiant, but is brittle and not completely ready for working.  
Evameva kho, bhikkhave, pañcime cittassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ cittaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya.  
In the same way, there are these five corruptions of the mind. When the mind is corrupted by these it’s not pliable, workable, or radiant. It’s brittle, and not rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.  
Kāmacchando, bhikkhave, cittassa upakkileso, yena upakkilesena upakkiliṭṭhaṁ cittaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāya …pe…  
Sensual desire, ill will, dullness and drowsiness, restlessness and remorse, and doubt.  
ime kho, bhikkhave, pañca cittassa upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhaṁ cittaṁ na ceva mudu hoti na ca kammaniyaṁ, na ca pabhassaraṁ pabhaṅgu ca, na ca sammā samādhiyati āsavānaṁ khayāyā”ti.  
These are the five corruptions of the mind. When the mind is corrupted by these it’s not pliable, workable, or radiant. It’s brittle, and not rightly immersed in samādhi for the ending of defilements.” 

sn46.54samatikkamma2Pi En Ru dhamma

Sabbaso vā pana ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma ‘anantaṁ viññāṇan’ti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja viharati.   Or else, going totally beyond the dimension of infinite space, aware that ‘consciousness is infinite’, they enter and remain in the dimension of infinite consciousness.  
Sabbaso vā pana viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma ‘natthi kiñcī’ti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja viharati.  
Or else, going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that ‘there is nothing at all’, they enter and remain in the dimension of nothingness.  

sn46.99-110kammantā1Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā karīyan”ti vitthāretabbaṁ.   “Mendicants, all the hard work that gets done depends on the earth and is grounded on the earth. …”  

sn47.40sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi.   right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

sn47.73-84kammantā1Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā karīyantī”ti   “Mendicants, all the hard work that gets done depends on the earth and is grounded on the earth. …”  

sn48.40samatikkamma1Pi En Ru dhamma

Idha, bhikkhave, bhikkhu sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja viharati,   It’s when a mendicant, going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, enters and remains in the cessation of perception and feeling.  

sn49.23-34kammantā2Pi En Ru dhamma

“Seyyathāpi, bhikkhave, ye keci balakaraṇīyā kammantā kayiranti, sabbe te pathaviṁ nissāya pathaviyaṁ patiṭṭhāya evamete balakaraṇīyā kammantā kayiranti;   “Mendicants, all the hard work that gets done depends on the earth and is grounded on the earth.  

sn51.11micchādiṭṭhikammasamādānā sammādiṭṭhikammasamādānā2Pi En Ru dhamma

Evaṁ bhāvitesu kho, bhikkhu, catūsu iddhipādesu evaṁ bahulīkatesu, dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti: ‘ime vata, bhonto, sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṁ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapannā. Ime vā pana, bhonto, sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṁ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapannā’ti. Iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passati cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte, suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāti.   When the four bases of psychic power have been developed and cultivated in this way, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell. These dear beings, however, did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm.’ And so, with clairvoyance that is purified and superhuman, they see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. They understand how sentient beings are reborn according to their deeds.  

sn51.19sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi—  right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  

sn51.22kammaniyataro3Pi En Ru dhamma

tasmiṁ, ānanda, samaye tathāgatassa kāyo lahutaro ceva hoti mudutaro ca kammaniyataro ca pabhassarataro ca.   At that time his body becomes lighter, softer, more workable, and more radiant.  
Seyyathāpi, ānanda, ayoguḷo divasaṁ santatto lahutaro ceva hoti mudutaro ca kammaniyataro ca pabhassarataro ca;  
Suppose there was an iron ball that had been heated all day. It’d become lighter, softer, more workable, and more radiant.  
tasmiṁ, ānanda, samaye tathāgatassa kāyo lahutaro ceva hoti mudutaro ca kammaniyataro ca pabhassarataro ca.  
At that time his body becomes lighter, softer, more workable, and more radiant.  

sn52.16kammasamādānasutta kammasamādānānaṁ kammasuttaṁ4Pi En Ru dhamma

Kammasamādānasutta   The Results of Deeds Undertaken  
Kammasamādānasutta → kammasuttaṁ (bj); ṭhāna 2 (pts1ed) 
“Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.  
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes.” 

sn52.24kammaṁ1Pi En Ru dhamma

Cetopariyaṁ ṭhānaṁ kammaṁ;    

sn54.8samatikkamma4Pi En Ru dhamma

‘sabbaso ākāsānañcāyatanaṁ samatikkamma anantaṁ viññāṇanti viññāṇañcāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,   ‘Going totally beyond the dimension of infinite space, aware that “consciousness is infinite”, may I enter and remain in the dimension of infinite consciousness.’  
‘sabbaso viññāṇañcāyatanaṁ samatikkamma natthi kiñcīti ākiñcaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,  
‘Going totally beyond the dimension of infinite consciousness, aware that “there is nothing at all”, may I enter and remain in the dimension of nothingness.’  
‘sabbaso ākiñcaññāyatanaṁ samatikkamma nevasaññānāsaññāyatanaṁ upasampajja vihareyyan’ti,  
‘Going totally beyond the dimension of nothingness, may I enter and remain in the dimension of neither perception nor non-perception.’  
‘sabbaso nevasaññānāsaññāyatanaṁ samatikkamma saññāvedayitanirodhaṁ upasampajja vihareyyan’ti,  
‘Going totally beyond the dimension of neither perception nor non-perception, may I enter and remain in the cessation of perception and feeling.’  

sn55.5sammākammanto1Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhī”ti.   right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.”  

sn55.6cīvarakammaṁ okkamma3Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:   At that time several mendicants were making a robe for the Buddha, thinking that  
“sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:  
 
Atha kho bhagavā maggā okkamma yena aññataraṁ rukkhamūlaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā paññatte āsane nisīdi.  
And then the Buddha left the road, went to the root of a certain tree, and sat down on the seat spread out.  

sn55.26micchākammantena micchākammanto sammākammantaṁ sammākammanto4Pi En Ru dhamma

Yathārūpena kho, gahapati, micchākammantena samannāgato assutavā puthujjano kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjati, tathārūpo te micchākammanto natthi.   wrong action …  
Atthi ca kho te, gahapati, sammākammanto.  
 
Tañca pana te sammākammantaṁ attani samanupassato ṭhānaso vedanā paṭippassambheyya.  
 

sn55.54cīvarakammaṁ3Pi En Ru dhamma

Tena kho pana samayena sambahulā bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:   At that time several mendicants were making a robe for the Buddha, thinking that  
“sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti:  
 
‘sambahulā kira bhikkhū bhagavato cīvarakammaṁ karonti— 
 

sn56.11atikkamma sammākammanto2Pi En Ru dhamma

sammādiṭṭhi sammāsaṅkappo sammāvācā sammākammanto sammāājīvo sammāvāyāmo sammāsati sammāsamādhi.   правильный взгляд, правильная привычка-намерение, правильное выражение - фраза, правильный поступок, правильный быт, правильное старание, правильное памятование - фокусировка, правильное объединение опыта.  
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion.  
Ayañca dasasahassilokadhātu saṅkampi sampakampi sampavedhi, appamāṇo ca uḷāro obhāso loke pāturahosi atikkamma devānaṁ devānubhāvanti.  
И эта десятитысячная сфера света - мира содрогнулась, задрожала, затряслась, и возникло неизмеримое, возвышенное сияние превосходящее божеств божественное величие.  
And this galaxy shook and rocked and trembled. And an immeasurable, magnificent light appeared in the world, surpassing the glory of the gods.  

sn56.38uttānīkammaṁ2Pi En Ru dhamma

Neva tāva catunnaṁ ariyasaccānaṁ ācikkhaṇā hoti desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.   There’s no explanation of the four noble truths, no teaching, advocating, establishing, clarifying, analyzing, and revealing of them.  
Atha kho catunnaṁ ariyasaccānaṁ ācikkhaṇā hoti desanā paññāpanā paṭṭhapanā vivaraṇā vibhajanā uttānīkammaṁ.  
Then there’s the explanation of the four noble truths, the teaching, advocating, establishing, clarifying, analyzing, and revealing of them.