Aṭṭhaka 37 texts and 66 matches in Suttanta Pali


Sutta Title Words Ct Mr Links Type Quote
an3.80aṭṭhakathāya1Pi En Ru dhamma

Evaṁ vutte, āyasmā ānando āyasmantaṁ udāyiṁ etadavoca:   When he said this, Venerable Ānanda said,  
āyasmantaṁ udāyiṁ → bhagavantaṁ (si ), cck, sya1ed, km potthakesu natthi. aṭṭhakathāya 

an3.102taṁaṭṭhakathāṭīkāsu2Pi En Ru dhamma

Seyyathāpi, bhikkhave, suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā ukkaṁ bandheyya, ukkaṁ bandhitvā ukkāmukhaṁ ālimpeyya, ukkāmukhaṁ ālimpetvā saṇḍāsena jātarūpaṁ gahetvā ukkāmukhe pakkhipeyya, ukkāmukhe pakkhipitvā kālena kālaṁ abhidhamati, kālena kālaṁ udakena paripphoseti, kālena kālaṁ ajjhupekkhati.   It’s like when a goldsmith or a goldsmith’s apprentice prepares a forge, fires the crucible, picks up some gold with tongs and puts it in the crucible. From time to time they fan it, from time to time they sprinkle water on it, and from time to time they just watch over it.  
bandheyya, ukkaṁ bandhitvā ukkāmukhaṁ ālimpeyya → bandhati … ālimpeti (si, sya-all, taṁṭīkāyaṁ ca) 9M.A:182; 11M:1029 taṁaṭṭhakathāṭīkāsu ca | pakkhipeyya → pakkhipati (…) | ukkāmukhe → bandhati… ālimpeti (si, sya-all, taṁṭīkāyaṁ ca) 9M.A:182; 11M:1029 taṁaṭṭhakathāṭīkāsu ca  

an3.134aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

Ukkācitavinītā parisā, paṭipucchāvinītā parisā, yāvatāvinītā parisā—  An assembly educated in fancy talk, an assembly educated in questioning, and an assembly educated to the fullest extent.  
yāvatāvinītā → yāvatajjhāvinītā (sya-all, pts1ed aṭṭhakathāyaṁ pāṭhantaraṁ) 

an3.183-352aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

rāgassa, bhikkhave, abhiññāya ime tayo dhammā bhāvetabbā. (…)   For insight into greed, these three things should be developed.  
(…) → (rāgassa bhikkhave abhiññāya tayo dhammā bhāvetabbā. katame tayo? savitakkasavicāro samādhi, avitakkavicāramatto immersion, avitakkaavicāro samādhi. rāgassa bhikkhave abhiññāya ime tayo dhammā bhāvetabbā.) etthantare pāṭho katthaci dissati, aṭṭhakathāyaṁ  

an4.32aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

Yasmā ca saṅgahā ete,   But since these ways of being inclusive do exist,  
saṅgahā → saṅgahe (aṭṭhakathāyaṁ pāṭhantaraṁ) 

an6.16gahaṭṭhakaṁ1Pi En Ru dhamma

Tvañceva kho, gahapati, jānāsi ahañca, yaṁ no soḷasavassāni gahaṭṭhakaṁ brahmacariyaṁ samāciṇṇaṁ.   Both you and I know that we have remained celibate while at home for the past sixteen years.  

an7.52aṭṭhakassa3Pi En Ru dhamma

aṭṭhakassa vāmakassa vāmadevassa vessāmittassa yamadaggino aṅgīrasassa bhāradvājassa vāseṭṭhassa kassapassa bhaguno, evaṁ me ayaṁ dānasaṁvibhāgo bhavissatī’ti dānaṁ deti …pe….   Just as they performed great sacrifices, I will share a gift.’ …  
aṭṭhakassa vāmakassa vāmadevassa vessāmittassa yamadaggino aṅgīrasassa bhāradvājassa vāseṭṭhassa kassapassa bhaguno, evaṁ me ayaṁ dānasaṁvibhāgo bhavissatī’ti dānaṁ deti;  
 
aṭṭhakassa vāmakassa vāmadevassa vessāmittassa yamadaggino aṅgīrasassa bhāradvājassa vāseṭṭhassa kassapassa bhaguno, evaṁ me ayaṁ dānasaṁvibhāgo bhavissatī’ti dānaṁ deti;  
 

an8.91-117aṭṭhakathāyameva1Pi En Ru dhamma

Atha kho bojjhā upāsikā, sirīmā, padumā, sutanā, manujā, uttarā, muttā, khemā, rucī, cundī, bimbī, sumanā, mallikā, tissā, tissamātā, soṇā, soṇāya mātā, kāṇā, kāṇamātā, uttarā nandamātā, visākhā migāramātā, khujjuttarā upāsikā, sāmāvatī upāsikā, suppavāsā koliyadhītā, suppiyā upāsikā, nakulamātā gahapatānī.   And then the lay woman Bojjhā … Sirīmā … Padumā … Sutanā … Manujā … Uttarā … Muttā … Khemā … Somā … Rucī … Cundī … Bimbī … Sumanā … Mallikā … Tissā … Tissamātā … Soṇā … Soṇā’s mother … Kāṇā … Kāṇamātā … Uttarā Nanda’s mother … Visākhā Migāra’s mother … the lay woman Khujjuttarā … the lay woman Sāmāvatī … Suppavāsā the Koliyan … the lay woman Suppiyā … the housewife Nakula’s mother …  
bojjhā → bojjhaṅgā (si) | upāsikā → idaṁ padaṁ aṭṭhakathāyameva dissati, na | sutanā → sudhanā (bj, pts1ed); sudhammā (sya-all) | manujā → maṇujā (sya-all) | rucī → somā rucī (bj); rūpī (pts1ed) | tissamātā → tissāya mātā (bj, pts1ed) | soṇāya mātā → soṇamātā (sya-all) | kāṇamātā → kāṇāya mātā (bj, pts1ed) | koliyadhītā → koḷiyadhītā (sya-all, pts1ed) 

an8.148-627aṭṭhakanipātapāḷi1Pi En Ru dhamma

Aṭṭhakanipātapāḷi niṭṭhitā.  The Book of the Eights is finished. 

an9.3aṭṭhakathāyampi1Pi En Ru dhamma

“icchāmahaṁ, bhante, jantugāmaṁ piṇḍāya pavisitun”ti.   “Sir, I’d like to enter Jantu village for alms.”  
jantugāmaṁ → jatugāmaṁ (bj-a, sya-a); jattugāmaṁ (mr aṭṭhakathāyampi pāṭhantaraṁ)  

an10.70asaṁsaṭṭhakathañca2Pi En Ru dhamma

Attanā ca asaṁsaṭṭho hoti, asaṁsaṭṭhakathañca bhikkhūnaṁ kattā hoti.   A mendicant personally doesn’t mix closely with others, and speaks to the mendicants on not mixing closely with others.  
‘Asaṁsaṭṭho bhikkhu asaṁsaṭṭhakathañca bhikkhūnaṁ kattā’ti pāsaṁsametaṁ ṭhānaṁ.  
This is a ground for praise.  

an10.217aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

Sattamaṁ.  Sattamaṁ → aṭṭhakathāyaṁ pana aṭṭhamasuttampi ettheva pariyāpannaṁ viya saṁvaṇṇanā 

an11.16aṭṭhakanāgarasutta aṭṭhakanāgaro7Pi En Ru dhamma

Aṭṭhakanāgarasutta   The Wealthy Citizen  
Tena kho pana samayena dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro pāṭaliputtaṁ anuppatto hoti kenacideva karaṇīyena.  
Now at that time the householder Dasama, a wealthy citizen, had arrived at Pāṭaliputta on some business.  
Atha kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro yena kukkuṭārāmo yena aññataro bhikkhu tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā taṁ bhikkhuṁ etadavoca:  
He went to the Chicken Monastery, approached a certain mendicant, and said to him,  
Atha kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro pāṭaliputte taṁ karaṇīyaṁ tīretvā yena vesālī beluvagāmako yenāyasmā ānando tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ ānandaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca:  
Then the householder Dasama, having concluded his business there, went to the little village of Beluva in Vesālī to see Ānanda. He bowed, sat down to one side, and said to Ānanda:  
Evaṁ vutte dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca:  
When he said this, the householder Dasama said to Venerable Ānanda:  
Atha kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro vesālikañca pāṭaliputtakañca bhikkhusaṅghaṁ sannipātāpetvā paṇītena khādanīyena bhojanīyena sahatthā santappesi sampavāresi.  
Then the householder Dasama, having assembled the Saṅgha from Vesālī and Pāṭaliputta, served and satisfied them with his own hands with delicious fresh and cooked foods.  

dn16udānaṭṭhakathā1Pi En Ru dhamma

Tena samayena sambahulā devatāyo sahasseva pāṭaligāme vatthūni pariggaṇhanti.   At that time thousands of deities were taking possession of building sites in Pāṭali Village.  
sahasseva → sahassasahasseva (bj udānaṭṭhakathā); sahassasseva (pts1ed, mr); sahassaseva (ṭīkāyaṁ pāṭhantaraṁ)  

dn19aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

mā no govinda pājahi”.   O Steward, please don’t leave!”  
pājahi → pājehi (aṭṭhakathāyaṁ saṁvaṇṇitapāṭhantaraṁ)  

dn22aṭṭhakathāyampi1Pi En Ru dhamma

Jātipi dukkhā, jarāpi dukkhā, maraṇampi dukkhaṁ, sokaparidevadukkhadomanassupāyāsāpi dukkhā, appiyehi sampayogopi dukkho, piyehi vippayogopi dukkho, yampicchaṁ na labhati tampi dukkhaṁ, saṅkhittena pañcupādānakkhandhā dukkhā.   Rebirth is suffering; old age is suffering; death is suffering; sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress are suffering; association with the disliked is suffering; separation from the liked is suffering; not getting what you wish for is suffering. In brief, the five grasping aggregates are suffering.  
dukkho → appiyehi …pe… vippayogo dukkhotipāṭho ceva taṁniddeso ca katthaci na dissati, aṭṭhakathāyampi taṁsaṁvaṇṇanā  

dn31vissaṭṭhakammante1Pi En Ru dhamma

Iti vissaṭṭhakammante,   When the young neglect their work like this,  

dn33aṭṭhaka1Pi En Ru dhamma

8. Aṭṭhaka   8. Eights  

mn7aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

Yathodhi kho panassa cattaṁ hoti vantaṁ muttaṁ pahīnaṁ paṭinissaṭṭhaṁ, so ‘buddhe aveccappasādena samannāgatomhī’ti labhati atthavedaṁ, labhati dhammavedaṁ, labhati dhammūpasaṁhitaṁ pāmojjaṁ.   When a mendicant has discarded, eliminated, released, given up, and relinquished to this extent, thinking, ‘I have experiential confidence in the Buddha …  
Yathodhi → yatopi (bj); yatodhi (aṭṭhakathāyaṁ pāṭhantaraṁ)  

mn27aṭṭhakathāṭīkāsu1Pi En Ru dhamma

So iminā ca ariyena sīlakkhandhena samannāgato, imāya ca ariyāya santuṭṭhiyā samannāgato iminā ca ariyena indriyasaṁvarena samannāgato, iminā ca ariyena satisampajaññena samannāgato   When they have this entire spectrum of noble ethics, this noble contentment, this noble sense restraint, and this noble mindfulness and situational awareness,  
imāya ca ariyāya santuṭṭhiyā samannāgato → etthantare pāṭho idha na dissati, catukkaṅguttare pana imasmiṁ ṭhāne dissati, aṭṭhakathāṭīkāsu ca tadattho pakāsito. tasmā so ettha paṭipūrito. 9M:1388; 10M:1289 

mn28mattaṭṭhakassa4Pi En Ru dhamma

Kiṁ panimassa mattaṭṭhakassa kāyassa taṇhupādinnassa ‘ahanti vā mamanti vā asmī’ti vā? Atha khvāssa notevettha hoti.   What then of this ephemeral body appropriated by craving? Rather than ‘I’ or ‘mine’ or ‘I am’, they consider it to be none of these things.  
Kiṁ panimassa mattaṭṭhakassa kāyassa taṇhupādinnassa ‘ahanti vā mamanti vā asmī’ti vā? Atha khvāssa notevettha hoti …pe…  
What then of this ephemeral body appropriated by craving? Rather than ‘I’ or ‘mine’ or ‘I am’, they consider it to be none of these things. …  
Kiṁ panimassa mattaṭṭhakassa kāyassa taṇhupādinnassa ‘ahanti vā mamanti vā asmī’ti vā?  
What then of this ephemeral body appropriated by craving? Rather than ‘I’ or ‘mine’ or ‘I am’, they consider it to be none of these things. …  
Kiṁ panimassa mattaṭṭhakassa kāyassa taṇhupādinnassa ‘ahanti vā mamanti vā asmī’ti vā? Atha khvāssa notevettha hoti.  
What then of this ephemeral body appropriated by craving? Rather than ‘I’ or ‘mine’ or ‘I am’, they consider it to be none of these things.  

mn34aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

Khemaṁ pattattha bhikkhavo”ti.   set your heart on sanctuary!” 
pattattha → patthetha (bj, sya-all, km, mr aṭṭhakathāyaṁ saṁvaṇṇetabbapāṭho) 

mn40ubbhaṭṭhakamattena ubbhaṭṭhakassa3Pi En Ru dhamma

Nāhaṁ, bhikkhave, ubbhaṭṭhakassa ubbhaṭṭhakamattena sāmaññaṁ vadāmi.   You don’t deserve the label ‘stander’ just because you continually stand.  
ubbhaṭṭhakassa ce, bhikkhave …pe…  
standing continually …  

mn52aṭṭhakanāgarasutta aṭṭhakanāgarasuttaṁ aṭṭhakanāgaro9Pi En Ru dhamma

Aṭṭhakanāgarasutta   The Wealthy Citizen  
Tena kho pana samayena dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro pāṭaliputtaṁ anuppatto hoti kenacideva karaṇīyena.  
Now at that time the householder Dasama, a wealthy citizen, had arrived at Pāṭaliputta on some business.  
Atha kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro yena kukkuṭārāmo yena aññataro bhikkhu tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā taṁ bhikkhuṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro taṁ bhikkhuṁ etadavoca:  
He went to the Chicken Monastery, approached a certain mendicant, bowed, sat down to one side, and said to him,  
Atha kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro pāṭaliputte taṁ karaṇīyaṁ tīretvā yena vesālī yena beluvagāmako yenāyasmā ānando tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ ānandaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca:  
Then the householder Dasama, having concluded his business there, went to the little village of Beluva in Vesālī to see Ānanda. He bowed, sat down to one side, and said to Ānanda:  
Evaṁ vutte, dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca:  
When he said this, the householder Dasama said to Venerable Ānanda,  
Atha kho dasamo gahapati aṭṭhakanāgaro pāṭaliputtakañca vesālikañca bhikkhusaṅghaṁ sannipātetvā paṇītena khādanīyena bhojanīyena sahatthā santappesi sampavāresi,  
Then the householder Dasama, having assembled the Saṅgha from Vesālī and Pāṭaliputta, served and satisfied them with his own hands with delicious fresh and cooked foods.  
Aṭṭhakanāgarasuttaṁ niṭṭhitaṁ dutiyaṁ. 

mn82aṭṭhakathāsupi1Pi En Ru dhamma

(…) Maraṇenapi te mayaṁ akāmakā vinā bhavissāma.   Even when you die we will lose you against our wishes.  
(…) → (ehi tvaṁ tāta raṭṭhapāla bhuñja ca piva ca paricārehi ca, bhuñjanto pivanto paricārento kāme paribhuñjanto puññāni karonto abhiramassu, na taṁ mayaṁ anujānāma agārasmā anagāriyaṁ pabbajjāya) sabbattha dissati, sudinnakaṇḍe pana natthi, aṭṭhakathāsupi na  

sn3.7aṭṭhakaraṇasuttaṁ1Pi En Ru dhamma

Aḍḍakaraṇasutta   Judgment  
Aḍḍakaraṇasutta → atthakaraṇasuttaṁ (bj, sya-all); atthakaraṇa (pts1ed); aṭṭhakaraṇasuttaṁ (pts2ed)  

sn16.11aṭṭhakathāsu1Pi En Ru dhamma

Olujjati kho te, āvuso ānanda, parisā;   Your following is falling apart, Reverend Ānanda,  
Olujjati → ullujjati (si aṭṭhakathāsu ca)  

sn17.13-20suvaṇṇanikkhasuttādiaṭṭhaka2Pi En Ru dhamma

Suvaṇṇanikkhasuttādiaṭṭhaka   A Gold Coin, Etc.  
Suvaṇṇanikkhasuttādiaṭṭhaka → suvaṇṇanikkha-janapadakalyāṇī (pts1ed, pts2ed) 

sn22.2aṭṭhakathāyaṁ1Pi En Ru dhamma

‘kiṁvādī panāyasmantānaṁ satthā kimakkhāyī’ti, kacci vo āyasmantānaṁ dhammā sussutā suggahitā sumanasikatā sūpadhāritā suppaṭividdhā paññāya, yathā byākaramānā āyasmanto vuttavādino ceva bhagavato assatha, na ca bhagavantaṁ abhūtena abbhācikkheyyātha, dhammassa cānudhammaṁ byākareyyātha, na ca koci sahadhammiko vādānuvādo gārayhaṁ ṭhānaṁ āgaccheyyā”ti?   ‘But what does the venerables’ Teacher teach? What does he explain?’ I trust the venerables have properly heard, learned, applied the mind, and remembered the teachings, and penetrated them with wisdom. That way, when answering you will repeat what the Buddha has said and not misrepresent him with an untruth. You will explain in line with the teaching, with no legitimate grounds for rebuke and criticism.”  
panāyasmantānaṁ → kiṁvādāyasmantānaṁ (sya-all, pts1ed, mr) | vādānuvādo → vādānupāto (bj, sya-all aṭṭhakathāyaṁ pāṭhantaraṁ)  

sn22.3aṭṭhakavaggiye2Pi En Ru dhamma

“vuttamidaṁ, bhante, bhagavatā aṭṭhakavaggiye māgaṇḍiyapañhe:   “Sir, this was said by the Buddha in the Chapter of the Eights, in ‘The Questions of Māgandiya’:  
Iti kho, gahapati, yaṁ taṁ vuttaṁ bhagavatā aṭṭhakavaggiye māgaṇḍiyapañhe:  
So, householder, that’s how to understand the detailed meaning of what the Buddha said in brief in the Chapter of the Eights, in ‘The Questions of Māgandiya’:  

sn34.20-27ṭhitimūlakavuṭṭhānasuttādiaṭṭhaka1Pi En Ru dhamma

Ṭhitimūlakavuṭṭhānasuttādiaṭṭhaka   Eight on Remaining and Emergence, Etc.  

sn36.17aṭṭhaka aṭṭhakasuttaṁ2Pi En Ru dhamma

Paṭhamasambahulasutta   With Several Mendicants (1st)  
Paṭhamasambahulasutta → aṭṭhakasuttaṁ (bj); aṭṭhaka 1 (pts1ed) 

sn36.18aṭṭhaka dutiyaaṭṭhakasuttaṁ2Pi En Ru dhamma

Dutiyasambahulasutta   With Several Mendicants (2nd)  
Dutiyasambahulasutta → dutiyaaṭṭhakasuttaṁ (bj); aṭṭhaka 2 (pts1ed) 

sn42.11haṭṭhaka1Pi En Ru dhamma

Bhadrakasutta   With Bhadraka  
Bhadrakasutta → bhadra (or bhagandha-haṭṭhaka) (pts1ed)  

sn46.51bojjhaṅgachaṭṭhakaṁ1Pi En Ru dhamma

6. Sākacchavagga   6. Discussion  
Sākacchavagga → bojjhaṅgavaggo (bj); bojjhaṅgachaṭṭhakaṁ (sya-all); bojjhaṅgasākaccaṁ (pts1ed) 

sn47.6naṅgalakaṭṭhakaraṇaṁ2Pi En Ru dhamma

‘Yadidaṁ—naṅgalakaṭṭhakaraṇaṁ leḍḍuṭṭhānan’ti.   ‘It’s a ploughed field covered with clods of earth.’  
Atha kho, bhikkhave, lāpo sakuṇo naṅgalakaṭṭhakaraṇaṁ leḍḍuṭṭhānaṁ gantvā mahantaṁ leḍḍuṁ abhiruhitvā sakuṇagghiṁ vadamāno aṭṭhāsi:  
Then the quail went to a ploughed field covered with clods of earth. He climbed up a big clod, and standing there, he said to the hawk:  

sn47.7kaṭṭhakataṅgāre2Pi En Ru dhamma

Tamenaṁ, bhikkhave, luddo vijjhitvā tasmiṁyeva kaṭṭhakataṅgāre avassajjetvā yena kāmaṁ pakkamati.   The hunter spears him, pries him off that tarred block of wood, and goes wherever he wants.  
tasmiṁyeva kaṭṭhakataṅgāre → tasmiṁyeva makkaṭaṁ uddharitvā (bj, sya-all)