an1.21-30 | | abahulīkataṁ bahulīkataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | “Nāhaṁ, bhikkhave, aññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ abhāvitaṁ abahulīkataṁ mahato anatthāya saṁvattati yathayidaṁ, bhikkhave, cittaṁ.
“Mendicants, I do not see a single thing that, when it’s not developed and cultivated, is so very harmful as the mind.
Cittaṁ, bhikkhave, abhāvitaṁ abahulīkataṁ mahato anatthāya saṁvattatī”ti.
An undeveloped and uncultivated mind is very harmful.”
“Nāhaṁ, bhikkhave, aññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ mahato atthāya saṁvattati yathayidaṁ, bhikkhave, cittaṁ.
“Mendicants, I do not see a single thing that, when it is developed and cultivated, is so very beneficial as the mind.
Cittaṁ, bhikkhave, bhāvitaṁ bahulīkataṁ mahato atthāya saṁvattatī”ti.
A developed and cultivated mind is very beneficial.”
“Nāhaṁ, bhikkhave, aññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ abhāvitaṁ abahulīkataṁ dukkhādhivahaṁ hoti yathayidaṁ, bhikkhave, cittaṁ.
“Mendicants, I do not see a single thing that, when it’s not developed and cultivated, brings such suffering as the mind.
Cittaṁ, bhikkhave, abhāvitaṁ abahulīkataṁ dukkhādhivahaṁ hotī”ti.
An undeveloped and uncultivated mind brings suffering.”
“Nāhaṁ, bhikkhave, aññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ sukhādhivahaṁ hoti yathayidaṁ, bhikkhave, cittaṁ.
“Mendicants, I do not see a single thing that, when it is developed and cultivated, brings such happiness as the mind.
Cittaṁ, bhikkhave, bhāvitaṁ bahulīkataṁ sukhādhivahaṁ hotī”ti.
A developed and cultivated mind brings happiness.”
|
an1.41-50 | | bahulīkataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Evamevaṁ kho ahaṁ, bhikkhave, nāññaṁ ekadhammampi samanupassāmi yaṁ evaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ mudu ca hoti kammaññañca yathayidaṁ cittaṁ.
so too, I do not see a single thing that’s as pliable and workable as the mind, when it is developed and cultivated.
Cittaṁ, bhikkhave, bhāvitaṁ bahulīkataṁ mudu ca hoti kammaññañca hotī”ti.
A mind that is developed and cultivated is pliable and workable.”
|
an1.170-187 | | katamassa katamo | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekapuggalo?
What one person?
Katamassa ekapuggalassa?
What one person?
Katamo ekapuggalo?
What one person?
Katamassa ekapuggalassa?
What one person?
Katamo ekapuggalo?
What one person?
Katamassa ekapuggalassa?
What one person?
|
an1.296-305 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
an1.316-332 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekapuggalo?
What one person?
Katamo ekapuggalo?
What one person?
|
an1.575-615 | | katamasmiṁ katamo | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamo ekadhammo?
What one thing?
Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamo ekadhammo?
What one thing?
Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
an1.616-627 | | abahulīkataṁ asacchikataṁ bahulīkataṁ sacchikataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Amataṁ tesaṁ, bhikkhave, abahulīkataṁ yesaṁ kāyagatāsati abahulīkatā.
“Mendicants, those who haven’t practiced mindfulness of the body haven’t practiced freedom from death.
Amataṁ tesaṁ, bhikkhave, bahulīkataṁ yesaṁ kāyagatāsati bahulīkatā”ti.
Those who have practiced mindfulness of the body have practiced freedom from death.”
“Amataṁ tesaṁ, bhikkhave, asacchikataṁ yesaṁ kāyagatāsati asacchikatā.
“Mendicants, those who haven’t realized mindfulness of the body haven’t realized freedom from death.
Amataṁ tesaṁ, bhikkhave, sacchikataṁ yesaṁ kāyagatāsati sacchikatā”ti.
Those who have realized mindfulness of the body have realized freedom from death.”
|
an2.1-10 | | katamañca, katame katamā katamāni katan’ti kataṁ | 23 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dve?
What two?
Katamañca, bhikkhave, diṭṭhadhammikaṁ vajjaṁ?
What is the fault apparent in the present life?
Katamañca, bhikkhave, samparāyikaṁ vajjaṁ?
What is the fault to do with lives to come?
Katamāni dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Idha, bhikkhave, ekaccassa kāyaduccaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti kāyasucaritaṁ;
It’s when someone has done bad things and not done good things, by way of body, speech, and mind.
vacīduccaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti vacīsucaritaṁ;
manoduccaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti manosucaritaṁ.
So ‘kāyaduccaritaṁ me katan’ti tappati, ‘akataṁ me kāyasucaritan’ti tappati;
Thinking, ‘I’ve done bad things by way of body, speech, and mind’, they’re mortified. Thinking, ‘I haven’t done good things by way of body, speech, and mind’, they’re mortified.
‘vacīduccaritaṁ me katan’ti tappati, ‘akataṁ me vacīsucaritan’ti tappati;
‘manoduccaritaṁ me katan’ti tappati, ‘akataṁ me manosucaritan’ti tappati.
Katame dve?
What two?
Idha, bhikkhave, ekaccassa kāyasucaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti kāyaduccaritaṁ;
It’s when someone has done good things and not done bad things, by way of body, speech, and mind.
vacīsucaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti vacīduccaritaṁ;
manosucaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti manoduccaritaṁ.
So ‘kāyasucaritaṁ me katan’ti na tappati, ‘akataṁ me kāyaduccaritan’ti na tappati;
Thinking, ‘I’ve done good things by way of body, speech, and mind’, they’re not mortified. Thinking, ‘I haven’t done bad things by way of body, speech, and mind’, they’re not mortified.
‘vacīsucaritaṁ me katan’ti na tappati, ‘akataṁ me vacīduccaritan’ti na tappati;
‘manosucaritaṁ me katan’ti na tappati, ‘akataṁ me manoduccaritan’ti na tappati.
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
|
an2.11-20 | | katamañca, katame katamā katamāni katattā kataṁ | 22 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dve?
What two?
Katamañca, bhikkhave, paṭisaṅkhānabalaṁ?
And what, mendicants, is the power of reflection?
Katamañca, bhikkhave, bhāvanābalaṁ.
And what, mendicants, is the power of development?
Katamāni dve?
What two?
Katamañca, bhikkhave, paṭisaṅkhānabalaṁ?
And what, mendicants, is the power of reflection?
Katamañca, bhikkhave, bhāvanābalaṁ?
And what, mendicants, is the power of development?
Katamāni dve?
What two?
Katamañca, bhikkhave, paṭisaṅkhānabalaṁ?
And what, mendicants, is the power of reflection?
Katamañca, bhikkhave, bhāvanābalaṁ?
And what, mendicants, is the power of development?
Katamā dve?
What two?
“Katattā ca, brāhmaṇa, akatattā ca.
“What they’ve done and what they’ve not done.
“Katattā ca, brāhmaṇa, akatattā ca.
“What they’ve done and what they’ve not done.
“Idha, brāhmaṇa, ekaccassa kāyaduccaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti kāyasucaritaṁ;
“Firstly, brahmin, someone has done bad things and not done good things by way of body, speech, and mind.
vacīduccaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti vacīsucaritaṁ;
manoduccaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti manosucaritaṁ.
Evaṁ kho, brāhmaṇa, katattā ca akatattā ca evam’idhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ nirayaṁ upapajjanti.
So what they’ve done and what they’ve not done is why some sentient beings, when their body breaks up, after death, are reborn in a place of loss, a bad place, the underworld, hell.
Idha pana, brāhmaṇa, ekaccassa kāyasucaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti kāyaduccaritaṁ;
Furthermore, brahmin, someone has done good things and not done bad things by way of body, speech, and mind.
vacīsucaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti vacīduccaritaṁ;
manosucaritaṁ kataṁ hoti, akataṁ hoti manoduccaritaṁ.
Evaṁ kho, brāhmaṇa, katattā ca akatattā ca evam’idhekacce sattā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjantī”ti.
So what they’ve done and what they’ve not done is why some sentient beings, when their body breaks up, after death, are reborn in a good place, a heavenly realm.”
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an2.21-31 | | katame | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an2.32-41 | | akataññutā akataññū katamesaṁ katamo katamā katañca kataññutā kataññū kataṁ paṭikatañcā”ti paṭikataṁ | 16 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamā ca, bhikkhave, asappurisabhūmi?
“What is the level of the untrue person?
Asappuriso, bhikkhave, akataññū hoti akatavedī.
The untrue person is ungrateful and thankless,
Asabbhi hetaṁ, bhikkhave, upaññātaṁ yadidaṁ akataññutā akataveditā.
for the wicked only know how to be ungrateful and thankless.
Kevalā esā, bhikkhave, asappurisabhūmi yadidaṁ akataññutā akataveditā. (…)
It is totally the level of an untrue person to be ungrateful and thankless.
(…) → (katamā ca bhikkhave sappurisabhūmi.) (bj)
Sappuriso ca kho, bhikkhave, kataññū hoti katavedī.
The true person is grateful and thankful,
Sabbhi hetaṁ, bhikkhave, upaññātaṁ yadidaṁ kataññutā kataveditā.
for the virtuous only know how to be grateful and thankful.
Kevalā esā, bhikkhave, sappurisabhūmi yadidaṁ kataññutā kataveditā”ti.
It is totally the level of a true person to be grateful and thankful.”
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Te ca tattheva muttakarīsaṁ cajeyyuṁ, na tveva, bhikkhave, mātāpitūnaṁ kataṁ vā hoti paṭikataṁ vā.
and even if they were to defecate and urinate right there.
paṭikataṁ → patikataṁ (bj)
Imissā ca, bhikkhave, mahāpathaviyā pahūtarattaratanāya mātāpitaro issarādhipacce rajje patiṭṭhāpeyya, na tveva, bhikkhave, mātāpitūnaṁ kataṁ vā hoti paṭikataṁ vā.
Even if you were to establish your mother and father as supreme monarchs of this great earth, abounding in the seven treasures, you would still not have done enough to repay them.
Yo ca kho, bhikkhave, mātāpitaro assaddhe saddhāsampadāya samādapeti niveseti patiṭṭhāpeti, dussīle sīlasampadāya samādapeti niveseti patiṭṭhāpeti, maccharī cāgasampadāya samādapeti niveseti patiṭṭhāpeti, duppaññe paññāsampadāya samādapeti niveseti patiṭṭhāpeti, ettāvatā kho, bhikkhave, mātāpitūnaṁ katañca hoti paṭikatañcā”ti.
But you have done enough, more than enough, to repay them if you encourage, settle, and ground unfaithful parents in faith, unethical parents in ethical conduct, stingy parents in generosity, or ignorant parents in wisdom.”
paṭikatañcā”ti → patikatañca atikatañcāti (bj, pts1ed)
“Katamo cāvuso, ajjhattasaṁyojano puggalo?
“Who is a person fettered internally?
Katamo cāvuso, bahiddhāsaṁyojano puggalo?
Who is a person fettered externally?
|
an2.42-51 | | anuttānīkatañca asacchikatassa katamo katamā | 34 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, uttānā parisā?
And what is a shallow assembly?
Katamā ca, bhikkhave, gambhīrā parisā?
And what is a deep assembly?
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, vaggā parisā?
And what is a divided assembly?
Katamā ca, bhikkhave, samaggā parisā?
And what is a harmonious assembly?
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, anaggavatī parisā?
And what is an assembly of the worst?
Idha, bhikkhave, yassaṁ parisāyaṁ therā bhikkhū bāhulikā honti sāthalikā, okkamane pubbaṅgamā, paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
An assembly where the senior mendicants are indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi hoti bāhulikā sāthalikā, okkamane pubbaṅgamā, paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too become indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katamā ca, bhikkhave, aggavatī parisā?
And what is an assembly of the best?
Idha, bhikkhave, yassaṁ parisāyaṁ therā bhikkhū na bāhulikā honti na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā, paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
An assembly where the senior mendicants are not indulgent or slack, nor are they backsliders; instead, they take the lead in seclusion, rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi hoti na bāhulikā na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā, paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too are not indulgent or slack, nor are they backsliders; instead, they take the lead in seclusion, rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, anariyā parisā?
And what is an ignoble assembly?
Katamā ca, bhikkhave, ariyā parisā?
And what is a noble assembly?
Katamā dve?
What two?
Katamo ca, bhikkhave, parisākasaṭo?
And what is an assembly of the dregs?
Katamo ca, bhikkhave, parisāmaṇḍo?
And what is an assembly of the cream?
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, okkācitavinītā parisā nopaṭipucchāvinītā?
And what is an assembly educated in fancy talk, not in questioning?
Te avivaṭañceva na vivaranti, anuttānīkatañca na uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ na paṭivinodenti.
So they don’t clarify what is unclear, or reveal what is obscure, or dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Katamā ca, bhikkhave, paṭipucchāvinītā parisā nookkācitavinītā?
And what is an assembly educated in questioning, not in fancy talk?
Te avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
So they clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, āmisagaru parisā no saddhammagaru?
And what is an assembly that values things of the flesh, not the true teaching?
Katamā ca, bhikkhave, saddhammagaru parisā noāmisagaru?
And what is an assembly that values the true teaching, not things of the flesh?
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, visamā parisā?
And what is an unjust assembly?
Katamā ca, bhikkhave, samā parisā?
And what is a just assembly?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā ca, bhikkhave, adhammavādinī parisā?
And what is an assembly with unprincipled speech?
Katamā ca, bhikkhave, dhammavādinī parisā?
And what is an assembly with principled speech?
|
an2.52-63 | | katame katamesaṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
|
an2.64-76 | | katamāni | 13 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
|
an2.87-97 | | katame | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an2.98-117 | | katame katamesaṁ | 20 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
|
an2.118-129 | | katame katamā kataññū | 13 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Yo ca pubbakārī, yo ca kataññū katavedī.
One who takes the initiative, and one who is grateful and thankful.
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
|
an2.130-140 | | katame katamehi katamesu | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamesu dvīsu?
What two?
Katamesu dvīsu?
What two?
Katamesu dvīsu?
What two?
Katamesu dvīsu?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an2.141-150 | | katame katamā katamāni | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
|
an2.151-162 | | katame katamā katamāni | 12 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamā dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamāni dve?
What two?
|
an2.163-179 | | katame | 17 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an2.180-229 | | katame katamehi | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
|
an2.230-279 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
|
an2.280-309 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an2.310-479 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame dve?
What two?
|
an3.2 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.3 | | katamāni sukatakammakārī | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
Idha, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca.
An astute person thinks well, speaks well, and acts well.
No cedaṁ, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca abhavissa subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca, kena naṁ paṇḍitā jāneyyuṁ:
If an astute person didn’t think well, speak well, and act well, then how would the astute know of them:
Yasmā ca kho, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca tasmā naṁ paṇḍitā jānanti:
But since an astute person does think well, speak well, and act well, then the astute do know of them:
|
an3.4 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.5 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.6 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.7 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.8 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.9 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.10 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.11 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.12 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.13 | | katame katamo | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave puggalo nirāso?
And what, mendicants, is a hopeless person?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo āsaṁso?
And what, mendicants, is a hopeful person?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo vigatāso?
And what, mendicants, is a person who has done away with hope?
Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo nirāso?
And what, mendicants, is a hopeless person?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo āsaṁso?
And what, mendicants, is a hopeful person?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo vigatāso?
And what, mendicants, is a person who has done away with hope?
|
an3.16 | | apaṇṇakataṁ katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Tīhi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu apaṇṇakapaṭipadaṁ paṭipanno hoti, yoni cassa āraddhā hoti āsavānaṁ khayāya.
“Mendicants, when a mendicant has three things their practice is unfailing, and they have laid the groundwork for ending the defilements.
apaṇṇakapaṭipadaṁ → apaṇṇakataṁ paṭipadaṁ (bj, pts1ed)
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.17 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an3.19 | | katamehi | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.20 | | anuttānīkatañca katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
|
an3.21 | | byākataṁ katame katamo | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Imesaṁ, āvuso, tiṇṇaṁ puggalānaṁ katamo te puggalo khamati abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Of these three people, who do you believe to be the finest?”
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Imesaṁ, āvuso, tiṇṇaṁ puggalānaṁ katamo te puggalo khamati abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Of these three people, who do you believe to be the finest?”
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Imesaṁ, āvuso, tiṇṇaṁ puggalānaṁ katamo te puggalo khamati abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Of these three people, who do you believe to be the finest?”
Katame tayo?
What three?
“byākataṁ kho, āvuso, amhehi sabbeheva yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Each of us has spoken from the heart.
|
an3.22 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an3.23 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.24 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.25 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, arukūpamacitto puggalo?
And who has a mind like an open sore?
Katamo ca, bhikkhave, vijjūpamacitto puggalo?
And who has a mind like lightning?
Katamo ca, bhikkhave, vajirūpamacitto puggalo?
And who has a mind like diamond?
|
an3.26 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo na sevitabbo na bhajitabbo na payirupāsitabbo?
Who is the person you shouldn’t associate with, accompany, or attend?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo sevitabbo bhajitabbo payirupāsitabbo?
Who is the person you should associate with, accompany, and attend?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo sakkatvā garuṁ katvā sevitabbo bhajitabbo payirupāsitabbo?
Who is the person you should associate with, accompany, and attend with honor and respect?
|
an3.27 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo jigucchitabbo na sevitabbo na bhajitabbo na payirupāsitabbo?
Who is the person you should be disgusted by, and not associate with, accompany, or attend?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo ajjhupekkhitabbo na sevitabbo na bhajitabbo na payirupāsitabbo?
Who is the person you should regard with equanimity, and not associate with, accompany, or attend?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo sevitabbo bhajitabbo payirupāsitabbo?
Who is the person you should associate with, accompany, and attend?
|
an3.28 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo gūthabhāṇī?
And who has speech like dung?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo pupphabhāṇī?
And who has speech like flowers?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo madhubhāṇī?
And who has speech like honey?
|
an3.29 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo andho?
Who is the blind person?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo ekacakkhu?
Who is the person with one eye?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo dvicakkhu?
Who is the person with two eyes?
|
an3.30 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, avakujjapañño puggalo?
And who is the person with upside-down wisdom?
Katamo ca, bhikkhave, ucchaṅgapañño puggalo?
And who is the person with wisdom on their lap?
Katamo ca, bhikkhave, puthupañño puggalo?
And who is the person with wide wisdom?
|
an3.34 | | adosapakataṁ alobhapakataṁ amohapakataṁ dosapakataṁ katamāni lobhapakataṁ mohapakataṁ pakataṁ | 15 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Yaṁ, bhikkhave, lobhapakataṁ kammaṁ lobhajaṁ lobhanidānaṁ lobhasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.
Any deed that emerges from greed—born, sourced, and originated from greed—ripens where that new incarnation is born.
Yaṁ, bhikkhave, dosapakataṁ kammaṁ dosajaṁ dosanidānaṁ dosasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.
Any deed that emerges from hate—born, sourced, and originated from hate—ripens where that new incarnation is born.
Yaṁ, bhikkhave, mohapakataṁ kammaṁ mohajaṁ mohanidānaṁ mohasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.
Any deed that emerges from delusion—born, sourced, and originated from delusion—ripens where that new incarnation is born.
Evamevaṁ kho, bhikkhave, yaṁ lobhapakataṁ kammaṁ lobhajaṁ lobhanidānaṁ lobhasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.
In the same way, any deed that emerges from greed—born, sourced, and originated from greed—ripens where that new incarnation is born.
Yaṁ dosapakataṁ kammaṁ …pe…
Any deed that emerges from hate …
yaṁ mohapakataṁ kammaṁ mohajaṁ mohanidānaṁ mohasamudayaṁ, yatthassa attabhāvo nibbattati tattha taṁ kammaṁ vipaccati.
Any deed that emerges from delusion—born, sourced, and originated from delusion—ripens where that new incarnation is born.
Katamāni tīṇi?
What three?
Yaṁ, bhikkhave, alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, lobhe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Any deed that emerges from contentment—born, sourced, and originated from contentment—is given up when greed is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Yaṁ, bhikkhave, adosapakataṁ kammaṁ adosajaṁ adosanidānaṁ adosasamudayaṁ, dose vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Any deed that emerges from love—born, sourced, and originated from love—is abandoned when hate is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Yaṁ, bhikkhave, amohapakataṁ kammaṁ amohajaṁ amohanidānaṁ amohasamudayaṁ, mohe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Any deed that emerges from understanding—born, sourced, and originated from understanding—is abandoned when delusion is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Evamevaṁ kho, bhikkhave, yaṁ alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, lobhe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
In the same way, any deed that emerges from contentment—born, sourced, and originated from contentment—is abandoned when greed is done away with. It’s cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Yaṁ adosapakataṁ kammaṁ …pe…
Any deed that emerges from love …
yaṁ amohapakataṁ kammaṁ amohajaṁ amohanidānaṁ amohasamudayaṁ, mohe vigate evaṁ taṁ kammaṁ pahīnaṁ hoti …pe…
Any deed that emerges from understanding—born, sourced, and originated from understanding—is abandoned when delusion is done away with.
Yaṁ tena pakataṁ kammaṁ,
any deeds they have done,
|
an3.36 | | katamāni kataṁ. kataṁ, | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ, na pitarā kataṁ, na bhātarā kataṁ, na bhaginiyā kataṁ, na mittāmaccehi kataṁ, na ñātisālohitehi kataṁ, na devatāhi kataṁ, na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ;
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by the deities, or by ascetics and brahmins.
atha kho tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ, na pitarā kataṁ, na bhātarā kataṁ, na bhaginiyā kataṁ, na mittāmaccehi kataṁ, na ñātisālohitehi kataṁ, na devatāhi kataṁ, na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ;
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by the deities, or by ascetics and brahmins.
atha kho tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ. Tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ, na pitarā kataṁ, na bhātarā kataṁ, na bhaginiyā kataṁ, na mittāmaccehi kataṁ, na ñātisālohitehi kataṁ, na devatāhi kataṁ, na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ;
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by the deities, or by ascetics and brahmins.
atha kho tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ. Tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’”ti.
That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
|
an3.37 | | | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yo ca kho so, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā brahmacariyo katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, tassa kho etaṁ, bhikkhave, bhikkhuno kallaṁ vacanāya:
But for a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—it is appropriate to say:
|
an3.38 | | | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yo ca kho so, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, tassa kho etaṁ, bhikkhave, bhikkhuno kallaṁ vacanāya:
But for a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—it is appropriate to say:
|
an3.39 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.40 | | katamañca, katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamañca, bhikkhave, attādhipateyyaṁ?
And what, mendicants, is putting oneself in charge?
Katamañca, bhikkhave, lokādhipateyyaṁ?
And what, mendicants, is putting the world in charge?
Katamañca, bhikkhave, dhammādhipateyyaṁ?
And what, mendicants, is putting the teaching in charge?
|
an3.41 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ tiṇṇaṁ?
What three?
|
an3.42 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.43 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.44 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.45 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.46 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.47 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.48 | | katamāhi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāhi tīhi?
What three?
Katamāhi tīhi?
What three?
|
an3.49 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.50 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.51 | | akatakalyāṇā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | te camhā akatakalyāṇā akatakusalā akatabhīruttāṇā.
And we haven’t done what is good and skillful, nor have we made a shelter from fear.
te cattha akatakalyāṇā akatakusalā akatabhīruttāṇā.
And you haven’t done what is good and skillful, nor have you made a shelter from fear.
|
an3.52 | | akatakalyāṇā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | te camhā akatakalyāṇā akatakusalā akatabhīruttāṇā.
And we haven’t done what is good and skillful, nor have we made a shelter from fear.
te cattha akatakalyāṇā akatakusalā akatabhīruttāṇā.
And you haven’t done what is good and skillful, nor have you made a shelter from fear.
|
an3.57 | | katakicco katamehi katamesaṁ katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ tiṇṇaṁ?
What three?
Katamāni pañcaṅgāni pahīnāni honti?
What are the five factors they’ve given up?
Katamehi pañcahi aṅgehi samannāgato hoti?
What are the five factors they possess?
katakicco anāsavo.
they’ve completed the task and are free of defilements.
|
an3.58 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an3.59 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an3.60 | | katamañca, katamaṁ katamā katamāni | 8 | | Pi En Ru | dhamma | “imāsaṁ te, brāhmaṇa, dvinnaṁ paṭipadānaṁ katamā paṭipadā khamati appatthatarā ca appasamārambhatarā ca mahapphalatarā ca mahānisaṁsatarā cā”ti?
“Brahmin, which of these two practices do you believe has fewer requirements and undertakings, yet is more fruitful and beneficial?”
‘imāsaṁ te, brāhmaṇa, dvinnaṁ paṭipadānaṁ katamā paṭipadā khamati appatthatarā ca appasamārambhatarā ca mahapphalatarā ca mahānisaṁsatarā cā’”ti?
which of these two practices do you believe has fewer requirements and undertakings, yet is more fruitful and beneficial?”
‘imāsaṁ te, brāhmaṇa, dvinnaṁ paṭipadānaṁ katamā paṭipadā khamati appatthatarā ca appasamārambhatarā ca mahapphalatarā ca mahānisaṁsatarā cā’”ti?
which of these two practices do you believe has fewer requirements and undertakings, yet is more fruitful and beneficial?”
Katamāni tīṇi?
What three?
Katamañca, brāhmaṇa, iddhipāṭihāriyaṁ?
And what is the demonstration of psychic power?
Katamañca, brāhmaṇa, ādesanāpāṭihāriyaṁ?
And what is the demonstration of revealing?
Katamañca, brāhmaṇa, anusāsanīpāṭihāriyaṁ?
And what is a demonstration of instruction?
Imesaṁ te, brāhmaṇa, tiṇṇaṁ pāṭihāriyānaṁ katamaṁ pāṭihāriyaṁ khamati abhikkantatarañca paṇītatarañcā”ti?
Of these three kinds of demonstration, which do you consider to be the finest?”
|
an3.61 | | katamañca, katamo katamāni pubbekatahetu, pubbekatahetū’ti. pubbekatahetū”’ti? pubbekataṁ | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
‘yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā sabbaṁ taṁ pubbekatahetū’ti.
‘Everything this individual experiences—pleasurable, painful, or neutral—is because of past deeds.’
‘yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā sabbaṁ taṁ pubbekatahetū’ti, tyāhaṁ upasaṅkamitvā evaṁ vadāmi:
everything that is experienced is because of past deeds, and I said to them:
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā sabbaṁ taṁ pubbekatahetū”’ti?
‘tenahāyasmanto pāṇātipātino bhavissanti pubbekatahetu, adinnādāyino bhavissanti pubbekatahetu, abrahmacārino bhavissanti pubbekatahetu, musāvādino bhavissanti pubbekatahetu, pisuṇavācā bhavissanti pubbekatahetu, pharusavācā bhavissanti pubbekatahetu, samphappalāpino bhavissanti pubbekatahetu, abhijjhāluno bhavissanti pubbekatahetu, byāpannacittā bhavissanti pubbekatahetu, micchādiṭṭhikā bhavissanti pubbekatahetu’.
‘In that case, you might kill living creatures, steal, be unchaste; use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical; be covetous, malicious, or have wrong view, all because of past deeds.’
Pubbekataṁ kho pana, bhikkhave, sārato paccāgacchataṁ na hoti chando vā vāyāmo vā idaṁ vā karaṇīyaṁ idaṁ vā akaraṇīyanti.
Those who believe that past deeds are the most important thing have no enthusiasm or effort, no idea that there are things that should and should not be done.
Katamo ca, bhikkhave, mayā dhammo desito aniggahito asaṅkiliṭṭho anupavajjo appaṭikuṭṭho samaṇehi brāhmaṇehi viññūhi?
What is the Dhamma that I’ve taught?
Katamañca, bhikkhave, dukkhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhasamudayaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the origin of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the cessation of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhagāminī paṭipadā ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the practice that leads to the cessation of suffering?
|
an3.62 | | katamo katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, maggo katamā ca paṭipadā imesañca tiṇṇaṁ samātāputtikānaṁ bhayānaṁ imesañca tiṇṇaṁ amātāputtikānaṁ bhayānaṁ pahānāya samatikkamāya saṁvattati?
What is that path and practice?
|
an3.63 | | dakkhakammāraputtasuparikammakataṁ katamaṁ katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, bho gotama, nekkhaṁ jambonadaṁ dakkhakammāraputtasuparikammakataṁ ukkāmukhe sukusalasampahaṭṭhaṁ paṇḍukambale nikkhittaṁ bhāsate ca tapate ca virocati ca;
or a pendant of river gold, fashioned by a deft smith, well-wrought in the forge, and placed on a cream rug where it shines and glows and radiates.
Katamāni tīṇi?
What three?
“Katamaṁ pana taṁ, bho gotama, dibbaṁ uccāsayanamahāsayanaṁ, yassa bhavaṁ gotamo etarahi nikāmalābhī akicchalābhī akasiralābhī”ti?
“But what, Master Gotama, is the heavenly high and luxurious bed?”
Katamaṁ pana taṁ, bho gotama, brahmaṁ uccāsayanamahāsayanaṁ, yassa bhavaṁ gotamo etarahi nikāmalābhī akicchalābhī akasiralābhī”ti?
But what, Master Gotama, is the divine high and luxurious bed?”
Katamaṁ pana taṁ, bho gotama, ariyaṁ uccāsayanamahāsayanaṁ, yassa bhavaṁ gotamo etarahi nikāmalābhī akicchalābhī akasiralābhī”ti?
“But what, Master Gotama, is the noble high and luxurious bed?”
|
an3.65 | | sukatadukkaṭānaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Sace kho pana atthi paro loko, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, athāhaṁ kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjissāmī’ti, ayamassa paṭhamo assāso adhigato hoti.
‘If it turns out there is another world, and good and bad deeds have a result, then—when the body breaks up, after death—I’ll be reborn in a good place, a heavenly realm.’ This is the first consolation they’ve won.
sukatadukkaṭānaṁ → sukaṭadukkaṭānaṁ (bj, sya-all, km, pts1ed) | athāhaṁ → ṭhānamahaṁ (bj, pts1ed); ṭhānametaṁ yenāhaṁ (sya-all, km)
‘Sace kho pana natthi paro loko, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, athāhaṁ diṭṭheva dhamme averaṁ abyāpajjhaṁ anīghaṁ sukhiṁ attānaṁ pariharāmī’ti, ayamassa dutiyo assāso adhigato hoti.
‘If it turns out there is no other world, and good and bad deeds don’t have a result, then in the present life I’ll keep myself free of enmity and ill will, untroubled and happy.’ This is the second consolation they’ve won.
‘Sace kho pana atthi paro loko, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, athāhaṁ kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjissāmī’ti, ayamassa paṭhamo assāso adhigato hoti.
‘Sace kho pana natthi paro loko, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, athāhaṁ diṭṭheva dhamme averaṁ abyāpajjhaṁ anīghaṁ sukhiṁ attānaṁ pariharāmī’ti, ayamassa dutiyo assāso adhigato hoti.
|
an3.66 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an3.67 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.68 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an3.69 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.70 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.71 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā etassa rāgassa dosassa mohassa pahānāyā”ti?
“Well, what is it?”
|
an3.72 | | | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Iti kho, gahapati, tayāvetaṁ byākataṁ:
“So, householder, you’ve declared:
Tayāvetaṁ byākataṁ:
And you’ve declared:
Tayāvetaṁ byākataṁ:
And you’ve declared:
|
an3.73 | | katamañca, katamo katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, mahānāma, sekhaṁ sīlaṁ?
What is the ethics of a trainee?
Katamo ca, mahānāma, sekho samādhi?
And what is the immersion of a trainee?
Katamā ca, mahānāma, sekhā paññā?
And what is the wisdom of a trainee?
|
an3.74 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.75 | | katamesu | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu tīsu?
What three?
|
an3.79 | | katamañca katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
“Katamañca pana, bhante, gandhajātaṁ yassa anuvātampi gandho gacchati, paṭivātampi gandho gacchati, anuvātapaṭivātampi gandho gacchatī”ti?
“So what, sir, is that kind of fragrance?”
|
an3.81 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.83 | | katamāni sumatikataṁ sumatikataṁ. | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Idha, bhikkhave, kassako gahapati paṭikacceva khettaṁ sukaṭṭhaṁ karoti sumatikataṁ.
A farmer first of all makes sure the field is well ploughed and tilled.
Paṭikacceva khettaṁ sukaṭṭhaṁ karitvā sumatikataṁ kālena bījāni patiṭṭhāpeti.
Next they plant seeds in season.
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.86 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.87 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.88 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.89 | | katamā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, adhisīlasikkhā?
And what is the training in the higher ethics?
Katamā ca, bhikkhave, adhicittasikkhā?
And what is the training in the higher mind?
Katamā ca, bhikkhave, adhipaññāsikkhā?
And what is the training in the higher wisdom?
|
an3.90 | | katamā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, adhisīlasikkhā?
And what is the training in the higher ethics?
Katamā ca, bhikkhave, adhicittasikkhā?
And what is the training in the higher mind?
Katamā ca, bhikkhave, adhipaññāsikkhā?
And what is the training in the higher wisdom?
|
an3.92 | | katamāni sumatikataṁ sumatikataṁ. | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Idha, bhikkhave, kassako gahapati sīghaṁ sīghaṁ khettaṁ sukaṭṭhaṁ karoti sumatikataṁ.
A farmer swiftly makes sure the field is well ploughed and tilled.
Sīghaṁ sīghaṁ khettaṁ sukaṭṭhaṁ karitvā sumatikataṁ sīghaṁ sīghaṁ bījāni patiṭṭhāpeti.
Next they swiftly plant seeds in season.
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.93 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.95 | | asacchikatassa katamā | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, aggavatī parisā?
And what is an assembly of the best?
Idha, bhikkhave, yassaṁ parisāyaṁ therā bhikkhū na bāhulikā honti na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya, tesaṁ pacchimā janatā diṭṭhānugatiṁ āpajjati.
An assembly where the senior mendicants are not indulgent or slack, nor are they backsliders. Instead, they take the lead in seclusion, rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized. And those who come afterwards follow their example.
Sāpi hoti na bāhulikā na sāthalikā okkamane nikkhittadhurā paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too are not indulgent or slack, nor are they backsliders. Instead, they take the lead in seclusion, rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katamā ca, bhikkhave, vaggā parisā?
And what is a divided assembly?
Katamā ca, bhikkhave, samaggā parisā?
And what is a harmonious assembly?
|
an3.96 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.97 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.98 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.100 | | kataṁ kataṁ. kataṁ, | 25 | | Pi En Ru | dhamma | Idha, bhikkhave, ekaccassa puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
Take the case of a person who does a trivial bad deed, but it lands them in hell.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, let alone a lot.
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti?
What kind of person does a trivial bad deed, but it lands them in hell?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
That kind of person does a trivial bad deed, but it lands them in hell.
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?
What kind of person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, let alone a lot?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
That kind of person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot.
“Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekaccassa puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
“This is how it is in the case of a person who does a trivial bad deed, but it lands them in hell.
Idha, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot. …
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekaccassa puggalassa appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ.
This is how it is in the case of a person who does a trivial bad deed, but they go to hell.
Idha, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot. …
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tamenaṁ nirayaṁ upaneti?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Evamevaṁ kho, bhikkhave, idhekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
This is how it is in the case of a person who does a trivial bad deed, but it lands them in hell.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
Meanwhile, another person does the same trivial bad deed, but experiences it in the present life, without even a bit left over, not to speak of a lot. …
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa appamattakampi pāpakammaṁ kataṁ tamenaṁ nirayaṁ upaneti.
Kathaṁrūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva?
Evarūpassa, bhikkhave, puggalassa tādisaṁyeva appamattakaṁ pāpakammaṁ kataṁ diṭṭhadhammavedanīyaṁ hoti, nāṇupi khāyati, kiṁ bahudeva.
|
an3.108 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ tiṇṇaṁ?
What three?
|
an3.111 | | adosapakataṁ alobhapakataṁ amohapakataṁ dosapakataṁ katamāni lobhapakataṁ mohapakataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Yaṁ, bhikkhave, lobhapakataṁ kammaṁ lobhajaṁ lobhanidānaṁ lobhasamudayaṁ, taṁ kammaṁ akusalaṁ taṁ kammaṁ sāvajjaṁ taṁ kammaṁ dukkhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati.
Any deed that emerges from greed, hate, or delusion—born, sourced, and originated from greed, hate, or delusion—is unskillful, blameworthy, results in suffering, and leads to the creation of more deeds, not their cessation.
Yaṁ, bhikkhave, dosapakataṁ kammaṁ dosajaṁ dosanidānaṁ dosasamudayaṁ, taṁ kammaṁ akusalaṁ taṁ kammaṁ sāvajjaṁ taṁ kammaṁ dukkhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati.
Yaṁ, bhikkhave, mohapakataṁ kammaṁ mohajaṁ mohanidānaṁ mohasamudayaṁ, taṁ kammaṁ akusalaṁ taṁ kammaṁ sāvajjaṁ taṁ kammaṁ dukkhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati.
Katamāni tīṇi?
What three?
Yaṁ, bhikkhave, alobhapakataṁ kammaṁ alobhajaṁ alobhanidānaṁ alobhasamudayaṁ, taṁ kammaṁ kusalaṁ taṁ kammaṁ anavajjaṁ taṁ kammaṁ sukhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati.
Any deed that emerges from contentment, love, or understanding—born, sourced, and originated from contentment, love, or understanding—is skillful, blameless, results in happiness, and leads to the cessation of more deeds, not their creation.
Yaṁ, bhikkhave, adosapakataṁ kammaṁ adosajaṁ adosanidānaṁ adosasamudayaṁ, taṁ kammaṁ kusalaṁ taṁ kammaṁ anavajjaṁ taṁ kammaṁ sukhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati.
Yaṁ, bhikkhave, amohapakataṁ kammaṁ amohajaṁ amohanidānaṁ amohasamudayaṁ, taṁ kammaṁ kusalaṁ taṁ kammaṁ anavajjaṁ taṁ kammaṁ sukhavipākaṁ, taṁ kammaṁ kammanirodhāya saṁvattati, na taṁ kammaṁ kammasamudayāya saṁvattati.
|
an3.112 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.113 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.114 | | katamesaṁ kataññū | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ tiṇṇaṁ?
What three?
Tathāgatassa, bhikkhave, arahato sammāsambuddhassa pātubhāvo dullabho lokasmiṁ, tathāgatappaveditassa dhammavinayassa desetā puggalo dullabho lokasmiṁ, kataññū katavedī puggalo dullabho lokasmiṁ.
A Realized One, a perfected one, a fully awakened Buddha. A person who teaches the teaching and training proclaimed by a Realized One. A person who is grateful and thankful.
|
an3.115 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo suppameyyo?
And who is the person easy to measure?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo duppameyyo?
And who is the person hard to measure?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo appameyyo?
And who is the immeasurable person?
|
an3.116 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.117 | | katamā sukatadukkaṭānaṁ sukatadukkaṭānaṁ, | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, sīlavipatti?
And what is failure in ethics?
Katamā ca, bhikkhave, cittavipatti?
And what is failure in mind?
Katamā ca, bhikkhave, diṭṭhivipatti?
And what is failure in view?
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ, kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, sīlasampadā?
And what is accomplishment in ethics?
Katamā ca, bhikkhave, cittasampadā?
And what is accomplishment in mind?
Katamā ca, bhikkhave, diṭṭhisampadā?
And what is accomplishment in view?
‘atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
|
an3.118 | | katamā | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, sīlavipatti?
And what is failure in ethics?
Katamā ca, bhikkhave, cittavipatti?
And what is failure in mind?
Katamā ca, bhikkhave, diṭṭhivipatti?
And what is failure in view?
Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, sīlasampadā?
And what is accomplishment in ethics?
Katamā ca, bhikkhave, cittasampadā?
And what is accomplishment in mind?
Katamā ca, bhikkhave, diṭṭhisampadā?
And what is accomplishment in view?
|
an3.119 | | katamā | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, kammantavipatti?
And what is failure in action?
Katamā ca, bhikkhave, ājīvavipatti?
And what is failure in livelihood?
Katamā ca, bhikkhave, diṭṭhivipatti?
And what is failure in view?
Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, kammantasampadā?
And what is accomplishment in action?
Katamā ca, bhikkhave, ājīvasampadā?
And what is accomplishment in livelihood?
Katamā ca, bhikkhave, diṭṭhisampadā?
And what is accomplishment in view?
|
an3.120 | | katamañca, katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamañca, bhikkhave, kāyasoceyyaṁ?
And what is purity of body?
Katamañca, bhikkhave, vacīsoceyyaṁ?
And what is purity of speech?
Katamañca, bhikkhave, manosoceyyaṁ?
And what is purity of mind?
|
an3.121 | | katamañca, katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamañca, bhikkhave, kāyasoceyyaṁ?
And what is purity of body?
Katamañca, bhikkhave, vacīsoceyyaṁ?
And what is purity of speech?
Katamañca, bhikkhave, manosoceyyaṁ?
And what is purity of mind?
|
an3.122 | | katamañca, katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamañca, bhikkhave, kāyamoneyyaṁ?
And what is sagacity of body?
Katamañca, bhikkhave, vacīmoneyyaṁ?
And what is sagacity of speech?
Katamañca, bhikkhave, manomoneyyaṁ?
And what is sagacity of mind?
|
an3.124 | | katame | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo dhamme pajahiṁsu?
What three things have they given up?
Katame tayo dhamme bahulamakaṁsu?
What three things have they cultivated?
Katame tayo dhamme pajahiṁsu?
What three things have they given up?
Katame tayo dhamme bahulamakaṁsu?
What three things have they cultivated?
|
an3.126 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
an3.127 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ tiṇṇaṁ?
What three?
|
an3.128 | | kaṭuviyakataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Taṁ vata, bhikkhu, kaṭuviyakataṁ attānaṁ āmagandhena avassutaṁ makkhikā nānupatissanti nānvāssavissantīti, netaṁ ṭhānaṁ vijjatī”ti.
If you’re bitter, corrupted by putrefaction, flies will, without a doubt, plague and infest you.”
Taṁ vata bhikkhu kaṭuviyakataṁ attānaṁ āmagandhena avassutaṁ makkhikā nānupatissanti nānvāssavissantīti, netaṁ ṭhānaṁ vijjatī’ti.
Taṁ vata, bhikkhu, kaṭuviyakataṁ attānaṁ āmagandhena avassutaṁ makkhikā nānupatissanti nānvāssavissantīti, netaṁ ṭhānaṁ vijjatīti.
If you’re bitter, corrupted by putrefaction, flies will, without a doubt, plague and infest you.
|
an3.129 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.130 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
an3.131 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an3.132 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katamo ca, bhikkhave, pāsāṇalekhūpamo puggalo?
And who is the person like a line drawn in stone?
Katamo ca, bhikkhave, pathavilekhūpamo puggalo?
And who is the person like a line drawn in sand?
Katamo ca, bhikkhave, udakalekhūpamo puggalo?
And who is the person like a line drawn in water?
|
an3.133 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.134 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.135 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi? (…)
What three?
|
an3.138 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.139 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.140 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame ca, bhikkhave, tayo assakhaḷuṅkā?
“What are the three wild colts?
Katame ca, bhikkhave, tayo purisakhaḷuṅkā?
And what are the three wild people?
|
an3.141 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame ca, bhikkhave, tayo assaparassā?
“What are the three excellent horses?
Katame ca, bhikkhave, tayo purisaparassā?
“What are the three excellent people?
|
an3.142 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame ca, bhikkhave, tayo bhadrā assājānīyā?
“What are the three fine thoroughbred horses?
Katame ca, bhikkhave, tayo bhadrā purisājānīyā?
And what are the three fine thoroughbred people?
|
an3.143 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.144 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.145 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.146 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.147 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.150 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.154 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
an3.156-162 | | katamā uddissakataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, āgāḷhā paṭipadā?
And what’s the addicted practice?
Katamā ca, bhikkhave, nijjhāmā paṭipadā?
And what’s the scorching practice?
Idha, bhikkhave, ekacco acelako hoti muttācāro, hatthāpalekhano, naehibhadantiko, natiṭṭhabhadantiko, nābhihaṭaṁ na uddissakataṁ na nimantanaṁ sādiyati.
It’s when someone goes naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
Katamā ca, bhikkhave, majjhimā paṭipadā?
And what’s the middle practice?
Katamā tisso?
What three?
Katamā ca, bhikkhave, āgāḷhā paṭipadā …pe…
And what’s the addicted practice? …
Katamā ca, bhikkhave, nijjhāmā paṭipadā …pe…
And what is the scorching practice? …
Katamā ca, bhikkhave, majjhimā paṭipadā?
And what’s the middle practice?
|
an3.163-182 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an3.183-352 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
rāgassa, bhikkhave, abhiññāya ime tayo dhammā bhāvetabbā. (…)
For insight into greed, these three things should be developed.
(…) → (rāgassa bhikkhave abhiññāya tayo dhammā bhāvetabbā. katame tayo? savitakkasavicāro samādhi, avitakkavicāramatto immersion, avitakkaavicāro samādhi. rāgassa bhikkhave abhiññāya ime tayo dhammā bhāvetabbā.) etthantare pāṭho katthaci dissati, aṭṭhakathāyaṁ
|
an4.1 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
an4.2 | | katamehi kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
Kataṁ kiccaṁ rataṁ rammaṁ,
The work is done, the joyful is enjoyed,
|
an4.3 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.4 | | katamesu | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
Katamesu catūsu?
What four?
|
an4.5 | | katame katamo | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamo ca, bhikkhave, anusotagāmī puggalo?
And who is the person who goes with the stream?
Katamo ca, bhikkhave, paṭisotagāmī puggalo?
And who is the person who goes against the stream?
Katamo ca, bhikkhave, ṭhitatto puggalo?
And who is the steadfast person?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo tiṇṇo pāraṅgato thale tiṭṭhati brāhmaṇo?
And who is a brahmin who has crossed over and stands on the far shore?
|
an4.6 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four? A person may have:
|
an4.7 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.8 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.9 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.10 | | katame katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamo ca, bhikkhave, kāmayogo?
And what is the yoke of sensual pleasures?
Katame cattāro?
What four?
Katamo ca, bhikkhave, kāmayogavisaṁyogo?
And what is unyoking from sensual pleasures?
|
an4.13 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.14 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, saṁvarappadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to restrain?
Katamañca, bhikkhave, pahānappadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to give up?
Katamañca, bhikkhave, bhāvanāppadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to develop?
Katamañca, bhikkhave, anurakkhaṇāppadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to preserve?
|
an4.15 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
an4.16 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.17 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.18 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.19 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.20 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.22 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.27 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.28 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.29 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.30 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.31 | | katamāni katapuññatā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Patirūpadesavāso, sappurisāvassayo, attasammāpaṇidhi, pubbe ca katapuññatā—
Living in a suitable region, relying on true persons, being rightly resolved in oneself, and past merit.
|
an4.32 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.35 | | cirakatampi katakicco katamehi | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Satimā kho pana hoti cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā
They are mindful, able to remember and recollect what was said and done long ago.
Katamehi catūhi?
What four?
Katakicco anāsavo;
he has completed the task and is free of defilements.
|
an4.37 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.40 | | kataṁ; | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Dakkhiṇeyyesu yaṁ kataṁ;
to those worthy of a religious donation,
|
an4.41 | | katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, bhikkhave, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā diṭṭhadhammasukhavihārāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to blissful meditation in the present life?
Katamā ca, bhikkhave, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā ñāṇadassanappaṭilābhāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to gaining knowledge and vision?
Katamā ca, bhikkhave, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā satisampajaññāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to mindfulness and awareness?
Katamā ca, bhikkhave, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā āsavānaṁ khayāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to the ending of defilements?
|
an4.42 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.43 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.44 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.45 | | katahattho | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Tassa mayhaṁ, bhante, evarūpo javo ahosi, seyyathāpi nāma daḷhadhammā dhanuggaho sikkhito katahattho katūpāsano lahukena asanena appakasirena tiriyaṁ tālacchāyaṁ atipāteyya.
I was as fast as a light arrow easily shot across the shadow of a palm tree by a well-trained expert archer with a strong bow.
|
an4.46 | | katahattho | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Tassa mayhaṁ, bhante, evarūpo javo ahosi, seyyathāpi nāma daḷhadhammā dhanuggaho sikkhito katahattho katūpāsano lahukena asanena appakasirena tiriyaṁ tālacchāyaṁ atipāteyya.
|
an4.47 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.49 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.50 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.51 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.52 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.53 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.54 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.57 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.58 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.59 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.60 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.61 | | katame katamā katamāni kataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
Katamā ca, gahapati, saddhāsampadā?
And what is accomplishment in faith?
Katamā ca, gahapati, sīlasampadā?
And what is accomplishment in ethics?
Katamā ca, gahapati, cāgasampadā?
And what is accomplishment in generosity?
Katamā ca, gahapati, paññāsampadā?
And what is accomplishment in wisdom?
Katamāni cattāri?
What four?
kataṁ ananutāpiyaṁ.
I don’t regret what I’ve done.’
|
an4.62 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, gahapati, atthisukhaṁ?
And what is the happiness of ownership?
Katamañca, gahapati, bhogasukhaṁ?
And what is the happiness of using wealth?
Katamañca, gahapati, ānaṇyasukhaṁ?
And what is the happiness of debtlessness?
Katamañca, gahapati, anavajjasukhaṁ?
And what is the happiness of blamelessness?
|
an4.64 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.65 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.66 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.67 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.69 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, saṁvarappadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to restrain?
Katamañca, bhikkhave, pahānappadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to give up?
Katamañca, bhikkhave, bhāvanāppadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to develop?
Katamañca, bhikkhave, anurakkhaṇāppadhānaṁ?
And what, mendicants, is the effort to preserve?
|
an4.71 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.72 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.73 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.74 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.75 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.77 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.78 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
an4.81 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.82 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.83 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.84 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.85 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.86 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.87 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.88 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.89 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.90 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.91 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.92 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.93 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.94 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.95 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.96 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.97 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.98 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.99 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.100 | | katame katamo | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ kho, potaliya, catunnaṁ puggalānaṁ katamo te puggalo khamati abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Of these four people, who do you believe to be the finest?”
Katame cattāro?
Katame cattāro …pe… ime kho, potaliya, cattāro puggalā santo saṁvijjamānā lokasmiṁ.
Katame cattāro …pe… ime kho, bho gotama, cattāro puggalā santo saṁvijjamānā lokasmiṁ.
|
an4.101 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.102 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.103 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.104 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.105 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.107 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.108 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.109 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.110 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.112 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.113 | | katame kālaṅkataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
‘amukasmiṁ nāma gāme vā nigame vā itthī vā puriso vā dukkhito vā kālaṅkato vā’ti, api ca kho sāmaṁ passati itthiṁ vā purisaṁ vā dukkhitaṁ vā kālaṅkataṁ vā.
the suffering or death of a woman or man in such and such village or town, but they see it themselves.
‘amukasmiṁ nāma gāme vā nigame vā itthī vā puriso vā dukkhito vā kālaṅkato vā’ti, nāpi sāmaṁ passati itthiṁ vā purisaṁ vā dukkhitaṁ vā kālaṅkataṁ vā, api ca khvassa ñāti vā sālohito vā dukkhito vā hoti kālaṅkato vā.
the suffering or death of a woman or man in such and such village or town, nor do they see it themselves, but it happens to their own relative or family member.
‘amukasmiṁ nāma gāme vā nigame vā itthī vā puriso vā dukkhito vā kālaṅkato vā’ti, nāpi sāmaṁ passati itthiṁ vā purisaṁ vā dukkhitaṁ vā kālaṅkataṁ vā, nāpissa ñāti vā sālohito vā dukkhito vā hoti kālaṅkato vā, api ca kho sāmaññeva phuṭṭho hoti sārīrikāhi vedanāhi dukkhāhi tibbāhi kharāhi kaṭukāhi asātāhi amanāpāhi pāṇaharāhi.
the suffering or death of a woman or man in such and such village or town, nor do they see it themselves, nor does it happen to their own relative or family member, but they themselves are afflicted with physical pain—sharp, severe, acute, unpleasant, disagreeable, and life-threatening.
|
an4.114 | | katamehi katapubbaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
yadi vā katapubbaṁ yadi vā akatapubbaṁ—
whether or not it has done it before.
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.115 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.116 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.117 | | katamesu | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
|
an4.118 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.119 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.120 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.121 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, attānuvādabhayaṁ?
And what, mendicants, is the fear of guilt?
Katamañca, bhikkhave, parānuvādabhayaṁ?
And what, mendicants, is the fear of shame?
Katamañca, bhikkhave, daṇḍabhayaṁ?
And what, mendicants, is the fear of punishment?
Katamañca, bhikkhave, duggatibhayaṁ?
And what, mendicants, is the fear of rebirth in a bad place?
|
an4.122 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, ūmibhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of waves?
Katamañca, bhikkhave, kumbhīlabhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of gharials?
Katamañca, bhikkhave, āvaṭṭabhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of whirlpools?
Katamañca, bhikkhave, susukābhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of sharks?
|
an4.123 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.124 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.125 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.126 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.127 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.128 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.129 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.130 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.131 | | katamassa, katame | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamassa, bhikkhave, puggalassa orambhāgiyāni saṁyojanāni appahīnāni, upapattipaṭilābhiyāni saṁyojanāni appahīnāni, bhavapaṭilābhiyāni saṁyojanāni appahīnāni?
What person hasn’t given up the lower fetters, the fetters for getting reborn, or the fetters for getting a continued existence?
Katamassa, bhikkhave, puggalassa orambhāgiyāni saṁyojanāni pahīnāni, upapattipaṭilābhiyāni saṁyojanāni appahīnāni, bhavapaṭilābhiyāni saṁyojanāni appahīnāni?
What person has given up the lower fetters, but not the fetters for getting reborn, or the fetters for getting a continued existence?
Katamassa, bhikkhave, puggalassa orambhāgiyāni saṁyojanāni pahīnāni, upapattipaṭilābhiyāni saṁyojanāni pahīnāni, bhavapaṭilābhiyāni saṁyojanāni appahīnāni?
What person has given up the lower fetters and the fetters for getting reborn, but not the fetters for getting a continued existence?
Katamassa, bhikkhave, puggalassa orambhāgiyāni saṁyojanāni pahīnāni, upapattipaṭilābhiyāni saṁyojanāni pahīnāni, bhavapaṭilābhiyāni saṁyojanāni pahīnāni?
What person has given up the lower fetters, the fetters for getting reborn, and the fetters for getting a continued existence?
|
an4.132 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.133 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.134 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.135 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.136 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.137 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.138 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.139 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.140 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.141 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
an4.142 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
an4.143 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.144 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.145 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.146 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.147 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.148 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.149 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.150 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.151 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.152 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.153 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.154 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.155 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.156 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.157 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.158 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.160 | | asacchikatassa katame katamo | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sugato?
And who is a Holy One?
Katamo ca, bhikkhave, sugatavinayo?
And what is the training of a Holy One?
Katame cattāro?
What four?
Puna caparaṁ, bhikkhave, therā bhikkhū bāhulikā honti sāthalikā, okkamane pubbaṅgamā, paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
Furthermore, the senior mendicants are indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi hoti bāhulikā sāthalikā, okkamane pubbaṅgamā, paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too become indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katame cattāro?
What four?
Puna caparaṁ, bhikkhave, therā bhikkhū na bāhulikā honti na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā, paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
Furthermore, the senior mendicants are not indulgent or slack, nor are they backsliders; instead, they take the lead in seclusion, rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi hoti na bāhulikā na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā, paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too aren’t indulgent or slack …
|
an4.161 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
an4.162 | | katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, bhikkhave, dukkhā paṭipadā dandhābhiññā?
And what’s the painful practice with slow insight?
Katamā ca, bhikkhave, dukkhā paṭipadā khippābhiññā?
And what’s the painful practice with swift insight?
Katamā ca, bhikkhave, sukhā paṭipadā dandhābhiññā?
And what’s pleasant practice with slow insight?
Katamā ca, bhikkhave, sukhā paṭipadā khippābhiññā?
And what’s the pleasant practice with swift insight?
|
an4.163 | | katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, bhikkhave, dukkhā paṭipadā dandhābhiññā?
And what’s the painful practice with slow insight?
Katamā ca, bhikkhave, dukkhā paṭipadā khippābhiññā?
And what’s the painful practice with swift insight?
Katamā ca, bhikkhave, sukhā paṭipadā dandhābhiññā?
And what’s the pleasant practice with slow insight?
Katamā ca, bhikkhave, sukhā paṭipadā khippābhiññā?
And what’s the pleasant practice with swift insight?
|
an4.164 | | katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, bhikkhave, akkhamā paṭipadā?
And what’s the impatient practice?
Katamā ca, bhikkhave, khamā paṭipadā?
And what’s the patient practice?
Katamā ca, bhikkhave, damā paṭipadā?
And what’s the taming practice?
Katamā ca, bhikkhave, samā paṭipadā?
And what’s the calming practice?
|
an4.165 | | katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, bhikkhave, akkhamā paṭipadā?
And what’s the impatient practice?
Katamā ca, bhikkhave, khamā paṭipadā?
And what’s the patient practice?
Katamā ca, bhikkhave, damā paṭipadā?
And what’s the taming practice?
Katamā ca, bhikkhave, samā paṭipadā?
And what’s the calming practice?
|
an4.166 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
an4.167 | | katamaṁ katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Imāsaṁ, āvuso, catunnaṁ paṭipadānaṁ katamaṁ te paṭipadaṁ āgamma anupādāya āsavehi cittaṁ vimuttan”ti?
Which one of these four ways of practice did you rely on to free your mind from defilements by not grasping?”
Katamā catasso?
|
an4.168 | | katamaṁ katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Imāsaṁ, āvuso, catunnaṁ paṭipadānaṁ katamaṁ te paṭipadaṁ āgamma anupādāya āsavehi cittaṁ vimuttan”ti?
Which one of these four ways of practice did you rely on to free your mind from defilements by not grasping?”
Katamā catasso?
|
an4.169 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.170 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.171 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Tatra, bhante, yāyaṁ attabhāvapaṭilābho yasmiṁ attabhāvapaṭilābhe neva attasañcetanā kamati no parasañcetanā, katame tena devā daṭṭhabbā’”ti?
But sir, in the case of the reincarnation where neither one’s own nor others’ intentions are effective, what kind of gods does this refer to?”
|
an4.178 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.180 | | katame, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame, bhikkhave, cattāro mahāpadesā?
“Mendicants, what are the four great references?
|
an4.181 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.182 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
an4.184 | | akatakalyāṇo akatakalyāṇānaṁ akatapāpo akatapāpānaṁ akataṁ katamo kataṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, brāhmaṇa, maraṇadhammo samāno bhāyati, santāsaṁ āpajjati maraṇassa?
Who are those frightened of death?
Puna caparaṁ, brāhmaṇa, idhekacco akatakalyāṇo hoti akatakusalo akatabhīruttāṇo katapāpo kataluddo katakibbiso.
Furthermore, it’s someone who hasn’t done good and skillful things that keep them safe, but has done bad, violent, and depraved things.
‘akataṁ vata me kalyāṇaṁ, akataṁ kusalaṁ, akataṁ bhīruttāṇaṁ;
‘Well, I haven’t done good and skillful things that keep me safe.
kataṁ pāpaṁ, kataṁ luddaṁ, kataṁ kibbisaṁ.
And I have done bad, violent, and depraved things.
Yāvatā, bho, akatakalyāṇānaṁ akatakusalānaṁ akatabhīruttāṇānaṁ katapāpānaṁ kataluddānaṁ katakibbisānaṁ gati taṁ gatiṁ pecca gacchāmī’ti.
When I depart, I’ll go to the place where people who’ve done such things go.’
Katamo ca, brāhmaṇa, maraṇadhammo samāno na bhāyati, na santāsaṁ āpajjati maraṇassa?
Who are those not frightened of death?
Puna caparaṁ, brāhmaṇa, idhekacco akatapāpo hoti akataluddo akatakibbiso katakalyāṇo katakusalo katabhīruttāṇo.
Furthermore, it’s someone who hasn’t done bad, violent, and corrupt deeds, but has done good and skillful deeds that keep them safe.
‘akataṁ vata me pāpaṁ, akataṁ luddaṁ, akataṁ kibbisaṁ;
‘Well, I haven’t done bad, violent, and depraved things.
kataṁ kalyāṇaṁ, kataṁ kusalaṁ, kataṁ bhīruttāṇaṁ.
And I have done good and skillful deeds that keep me safe.
Yāvatā, bho, akatapāpānaṁ akataluddānaṁ akatakibbisānaṁ katakalyāṇānaṁ katakusalānaṁ katabhīruttāṇānaṁ gati taṁ gatiṁ pecca gacchāmī’ti.
When I depart, I’ll go to the place where people who’ve done such things go.’
|
an4.185 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.189 | | katame | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame ca, bhikkhave, dhammā kāyena sacchikaraṇīyā?
What things are to be realized with direct meditative experience?
Katame ca, bhikkhave, dhammā satiyā sacchikaraṇīyā?
What things are to be realized with recollection?
Katame ca, bhikkhave, dhammā cakkhunā sacchikaraṇīyā?
What things are to be realized with vision?
Katame ca, bhikkhave, dhammā paññāya sacchikaraṇīyā?
What things are to be realized with wisdom?
|
an4.191 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.192 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.194 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, byagghapajjā, sīlapārisuddhipadhāniyaṅgaṁ?
And what is the factor of trying to be pure in ethics?
Katamañca, byagghapajjā, cittapārisuddhipadhāniyaṅgaṁ?
And what is the factor of trying to be pure in mind?
Katamañca, byagghapajjā, diṭṭhipārisuddhipadhāniyaṅgaṁ?
And what is the factor of trying to be pure in view?
Katamañca, byagghapajjā, vimuttipārisuddhipadhāniyaṅgaṁ?
And what is the factor of trying to be pure in freedom?
|
an4.195 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Idhassa, bhante, pubbe pāpakammaṁ kataṁ avipakkavipākaṁ.
Take a person who did bad deeds in a past life. But the result of that has not yet ripened.
Idhassa, bhante, pubbe pāpakammaṁ kataṁ avipakkavipākaṁ.
|
an4.196 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
an4.198 | | katame kataṁ uddissakataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Idha, bhikkhave, ekacco acelako hoti muttācāro hatthāpalekhano naehibhaddantiko natiṭṭhabhaddantiko nābhihaṭaṁ na uddissakataṁ na nimantanaṁ sādiyati.
It’s when someone goes naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an4.199 | | katamā katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamā ca sā, bhikkhave, taṇhā jālinī saritā visaṭā visattikā, yāya ayaṁ loko uddhasto pariyonaddho tantākulakajāto gulāguṇṭhikajāto muñjapabbajabhūto apāyaṁ duggatiṁ vinipātaṁ saṁsāraṁ nātivattati?
“And what is that craving …?
Katamāni aṭṭhārasa taṇhāvicaritāni ajjhattikassa upādāya?
What are the eighteen currents of craving that derive from the interior?
Katamāni aṭṭhārasa taṇhāvicaritāni bāhirassa upādāya?
What are the eighteen currents of craving that derive from the exterior?
|
an4.200 | | katamāni tālāvatthukataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Yasmiṁ, bhikkhave, samaye bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati, yampissa pemā pemaṁ jāyati tampissa pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ, yopissa pemā doso jāyati sopissa pahīno hoti ucchinnamūlo tālāvatthukato anabhāvaṅkato āyatiṁ anuppādadhammo,
A time comes when a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.
yampissa dosā pemaṁ jāyati tampissa pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ, yopissa dosā doso jāyati sopissa pahīno hoti ucchinnamūlo tālāvatthukato anabhāvaṅkato āyatiṁ anuppādadhammo.
At that time any love born of love, hate born of love, love born of hate, or hate born of hate is given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
|
an4.201 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
“And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
an4.202 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
an4.203 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
an4.204 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
an4.205 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
an4.206 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
an4.207 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, pāpo?
And who’s bad?
Katamo ca, bhikkhave, pāpena pāpataro?
And who’s worse?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇo?
And who’s good?
“Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇena kalyāṇataro?
And who’s better?
|
an4.208 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, pāpo?
And who’s bad?
Katamo ca, bhikkhave, pāpena pāpataro?
And who’s worse?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇo?
And who’s good?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇena kalyāṇataro?
And who’s better?
|
an4.209 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, pāpadhammo?
And who has bad character?
Katamo ca, bhikkhave, pāpadhammena pāpadhammataro?
And who has worse character?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇadhammo?
And who has good character?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇadhammena kalyāṇadhammataro?
And who has better character?
|
an4.210 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, pāpadhammo?
And who has bad character?
Katamo ca, bhikkhave, pāpadhammena pāpadhammataro?
And who has worse character?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇadhammo?
And who has good character?
Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇadhammena kalyāṇadhammataro?
And who has better character?
|
an4.211 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
an4.212 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.213 | | akataññutā akataññutāsutta katamehi kataññutā | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Akataññutāsutta
Ungrateful
Akataññutāsutta → dutiyaniraya-sagganikkhittasuttaṁ (bj)
Katamehi catūhi?
What four?
Kāyaduccaritena, vacīduccaritena, manoduccaritena, akataññutā akataveditā—
Bad conduct by way of body, speech, and mind, and being ungrateful and thankless.
akataññutā akataveditā → akataññutāakataveditāya (bj)
Katamehi catūhi?
What four?
Kāyasucaritena, vacīsucaritena, manosucaritena, kataññutā kataveditā—
Good conduct by way of body, speech, and mind, and being grateful and thankful.
|
an4.220 | | akataññutā, katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
Parisā diṭṭhi akataññutā,
|
an4.221 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.222 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.223 | | akataññutā akataññutāsutta katamehi kataññutākataveditā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Akataññutāsutta
Ungrateful
Katamehi catūhi?
What four?
Kāyaduccaritena, vacīduccaritena, manoduccaritena, akataññutā akataveditā—
Bad conduct by way of body, speech, and mind, and being ungrateful and thankless.
imehi …pe… kāyasucaritena, vacīsucaritena, manosucaritena kataññutākataveditā …pe….
An astute person … creates much merit. … Good conduct by way of body, speech, and mind, and being grateful and thankful. …”
|
an4.231 | | akataññū katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Duccaritaṁ diṭṭhi akataññū ca,
|
an4.232 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.233 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?
And what are dark deeds with dark results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
|
an4.234 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?
And what are the dark deeds with dark results?
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, brāhmaṇa, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
|
an4.235 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?
And what are the dark deeds with dark results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
|
an4.236 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?
And what are dark deeds with dark results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
|
an4.237 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?
And what are dark deeds with dark results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
|
an4.238 | | katamañca, | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, bhikkhave, kammaṁ akaṇhaasukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
|
an4.239 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.240 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.241 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, paṭhamo samaṇo?
And who is the first ascetic?
Katamo ca, bhikkhave, dutiyo samaṇo?
And who is the second ascetic?
Katamo ca, bhikkhave, tatiyo samaṇo?
And who is the third ascetic?
Katamo ca, bhikkhave, catuttho samaṇo?
And who is the fourth ascetic?
|
an4.242 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.243 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.244 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.246 | | katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, bhikkhave, petaseyyā?
And how does a corpse lie down?
Katamā ca, bhikkhave, kāmabhogiseyyā?
And how does a pleasure seeker lie down?
Katamā ca, bhikkhave, sīhaseyyā?
And how does a lion lie down?
Katamā ca, bhikkhave, tathāgataseyyā?
And how does a Realized One lie down?
|
an4.247 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.248 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.249 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.250 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.251 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.252 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.253 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.254 | | katame | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pariññeyyā?
And what are the things that should be completely understood by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pahātabbā?
And what are the things that should be given up by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā bhāvetabbā?
And what are the things that should be developed by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā sacchikātabbā?
And what are the things that should be realized by direct knowledge?
|
an4.255 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
Katamā catasso?
What four?
|
an4.256 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.257 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
an4.258 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.259 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.260 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.261 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
an4.262 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.263 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.264 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.265 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
an4.274 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.275 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an4.276 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an5.1 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.2 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, saddhābalaṁ?
And what is the power of faith?
Katamañca, bhikkhave, hirībalaṁ?
And what is the power of conscience?
Katamañca, bhikkhave, ottappabalaṁ?
And what is the power of prudence?
Katamañca, bhikkhave, vīriyabalaṁ?
And what is the power of energy?
Katamañca, bhikkhave, paññābalaṁ?
And what is the power of wisdom?
|
an5.3 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.4 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.5 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.7 | | akataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Evamevaṁ kho, bhikkhave, yāvakīvañca bhikkhuno saddhāya akataṁ hoti kusalesu dhammesu, hiriyā akataṁ hoti kusalesu dhammesu, ottappena akataṁ hoti kusalesu dhammesu, vīriyena akataṁ hoti kusalesu dhammesu, paññāya akataṁ hoti kusalesu dhammesu, anurakkhitabbo tāva me so, bhikkhave, bhikkhu hoti.
In the same way, I still need to look after a mendicant who hasn’t finished developing faith, conscience, prudence, energy, and wisdom regarding skillful qualities.
Yato ca kho, bhikkhave, bhikkhuno saddhāya kataṁ hoti kusalesu dhammesu, hiriyā kataṁ hoti kusalesu dhammesu, ottappena kataṁ hoti kusalesu dhammesu, vīriyena kataṁ hoti kusalesu dhammesu, paññāya kataṁ hoti kusalesu dhammesu, anapekkho dānāhaṁ, bhikkhave, tasmiṁ bhikkhusmiṁ homi:
But when a mendicant has finished developing faith, conscience, prudence, energy, and wisdom regarding skillful qualities, I need not be concerned, thinking:
|
an5.8 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.9 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.10 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.11 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.12 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.13 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.14 | | cirakatampi katamañca, katamāni | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, saddhābalaṁ?
And what is the power of faith?
Katamañca, bhikkhave, vīriyabalaṁ?
And what is the power of energy?
Katamañca, bhikkhave, satibalaṁ?
And what is the power of mindfulness?
Idha, bhikkhave, ariyasāvako satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
It’s when a noble disciple is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katamañca, bhikkhave, samādhibalaṁ?
And what is the power of immersion?
Katamañca, bhikkhave, paññābalaṁ?
And what is the power of wisdom?
|
an5.15 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.16 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.17 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.18 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.19 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.20 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.23 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.25 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.26 | | katamāni sumanasikataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
api ca khvassa aññataraṁ samādhinimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
But a meditation subject as a foundation of immersion is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
Yathā yathā, bhikkhave, bhikkhuno aññataraṁ samādhinimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya tathā tathā so tasmiṁ dhamme atthapaṭisaṁvedī ca hoti dhammapaṭisaṁvedī ca.
That mendicant feels inspired by the meaning and the teaching in that Dhamma, no matter how a meditation subject as a foundation of immersion is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
|
an5.27 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.28 | | katamā sumanasikataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamā ca, bhikkhave, ariyassa pañcaṅgikassa sammāsamādhissa bhāvanā?
“And how do you develop noble right immersion with five factors?
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhuno paccavekkhaṇānimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
Furthermore, the meditation that is a foundation for reviewing is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom by a mendicant.
Evamevaṁ kho, bhikkhave, bhikkhuno paccavekkhaṇānimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
In the same way, the meditation that is a foundation for reviewing is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom by a mendicant.
|
an5.29 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.33 | | katañca | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yo so bhattu abbhantaro antojano dāsāti vā pessāti vā kammakarāti vā, tesaṁ katañca katato jānissāma akatañca akatato jānissāma, gilānakānañca balābalaṁ jānissāma, khādanīyaṁ bhojanīyañcassa paccaṁsena saṁvibhajissāmā’ti.
‘We will know what work our husband’s domestic bondservants, servants, and workers have completed, and what they’ve left incomplete. We will know who is sick, and who is fit or unwell. We will distribute to each a fair portion of fresh and cooked foods.’
|
an5.34 | | katakusalā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katāvakāsā katakusalā ito cutā,
Having taken the opportunity to do good, when they pass from here
|
an5.35 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.36 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.37 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.38 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.39 | | katamanussaraṁ; katamāni kataññū | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
kataññū katavedino.
grateful and thankful,
pubbe katamanussaraṁ;
remembering past deeds.
|
an5.40 | | katamāhi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāhi pañcahi?
What five?
Katamāhi pañcahi?
What five?
|
an5.41 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
kataṁ ananutāpiyaṁ.
I don’t regret what I’ve done.’
|
an5.43 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.45 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.46 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an5.47 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, saddhādhanaṁ?
And what is the wealth of faith?
Katamañca, bhikkhave, sīladhanaṁ?
And what is the wealth of ethics?
Katamañca, bhikkhave, sutadhanaṁ?
And what is the wealth of learning?
Katamañca, bhikkhave, cāgadhanaṁ?
And what is the wealth of generosity?
Katamañca, bhikkhave, paññādhanaṁ?
And what is the wealth of wisdom?
|
an5.48 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.49 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.50 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.51 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.52 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.53 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.54 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.56 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
an5.57 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.58 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.59 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.60 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.61 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an5.62 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an5.63 | | katamāhi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāhi pañcahi?
What five?
|
an5.64 | | katamāhi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāhi pañcahi?
What five?
|
an5.65 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.66 | | katamehi kataṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Idha, bhikkhave, bhikkhu attanā ca sīlasampanno hoti, sīlasampadāya kathāya ca kataṁ pañhaṁ byākattā hoti;
A mendicant is personally accomplished in ethics, and answers questions posed when discussing accomplishment in ethics.
attanā ca samādhisampanno hoti, samādhisampadāya kathāya ca kataṁ pañhaṁ byākattā hoti;
They’re personally accomplished in immersion, and they answer questions posed when discussing accomplishment in immersion.
attanā ca paññāsampanno hoti, paññāsampadāya kathāya ca kataṁ pañhaṁ byākattā hoti;
They’re personally accomplished in wisdom, and they answer questions posed when discussing accomplishment in wisdom.
attanā ca vimuttisampanno hoti, vimuttisampadāya kathāya ca kataṁ pañhaṁ byākattā hoti;
They’re personally accomplished in freedom, and they answer questions posed when discussing accomplishment in freedom.
attanā ca vimuttiñāṇadassanasampanno hoti, vimuttiñāṇadassanasampadāya kathāya ca kataṁ pañhaṁ byākattā hoti.
They’re personally accomplished in the knowledge and vision of freedom, and they answer questions posed when discussing accomplishment in the knowledge and vision of freedom.
|
an5.67 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.68 | | bahulīkatattā katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
So kho ahaṁ, bhikkhave, imesaṁ ussoḷhipañcamānaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā yassa yassa abhiññāsacchikaraṇīyassa dhammassa cittaṁ abhininnāmesiṁ abhiññāsacchikiriyāya,
When I had developed and cultivated these five things, with vigor as fifth,
|
an5.69 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.70 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.71 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.72 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.73 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ kho, bhikkhu, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
an5.74 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ kho, bhikkhu, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
an5.75 | | katame kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
He understands: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an5.76 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.77 | | asacchikatassa katakammehi katamāni | 14 | | Pi En Ru | dhamma | “Pañcimāni, bhikkhave, anāgatabhayāni sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
“Mendicants, seeing these five future perils is quite enough for a wilderness mendicant to meditate diligently, keenly, and resolutely for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katamāni pañca?
What five?
handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
I’d better rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
Idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the first future peril …
handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
I’d better rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
Idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the second future peril …
handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
I’d better rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
Idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the third future peril …
māṇavehi samāgaccheyyaṁ katakammehi vā akatakammehi vā, te maṁ jīvitā voropeyyuṁ,
I might encounter youths escaping a crime or on their way to commit one, and they might take my life.
handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
I’d better rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
Idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the fourth future peril …
handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
I’d better rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
Idaṁ, bhikkhave, pañcamaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the fifth future peril …
Imāni kho, bhikkhave, pañca anāgatabhayāni sampassamānena alameva āraññikena bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā”ti.
These are the five future perils, seeing which is quite enough for a wilderness mendicant to meditate diligently, keenly, and resolutely for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.”
|
an5.78 | | asacchikatassa katamāni | 13 | | Pi En Ru | dhamma | “Pañcimāni, bhikkhave, anāgatabhayāni sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
“Mendicants, seeing these five future perils is quite enough for a mendicant to meditate diligently, keenly, and resolutely for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katamāni pañca?
What five?
handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya, yenāhaṁ dhammena samannāgato jiṇṇakopi phāsuṁ viharissāmī’ti.
I’d better preempt it by rousing up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized. That way, when it happens, I’ll live comfortably even though I’m old.’
Idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the first future peril …
handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya, yenāhaṁ dhammena samannāgato byādhitopi phāsuṁ viharissāmī’ti.
I’d better preempt it by rousing up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized. That way, when it happens, I’ll live comfortably even though I’m sick.’
Idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the second future peril …
handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya, yenāhaṁ dhammena samannāgato dubbhikkhepi phāsu viharissāmī’ti.
I’d better preempt it by rousing up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized. That way, when it happens, I’ll live comfortably even though there’s a famine.’
Idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the third future peril …
handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya, yenāhaṁ dhammena samannāgato bhayepi phāsuṁ viharissāmī’ti.
I’d better preempt it by rousing up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized. That way, when it happens, I’ll live comfortably even in a time of peril.’
Idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the fourth future peril …
handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya, yenāhaṁ dhammena samannāgato bhinnepi saṅghe phāsuṁ viharissāmī’ti.
I’d better preempt it by rousing up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized. That way, when it happens, I’ll live comfortably even though there’s schism in the Saṅgha.’
Idaṁ, bhikkhave, pañcamaṁ anāgatabhayaṁ sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
This is the fifth future peril …
Imāni kho, bhikkhave, pañca anāgatabhayāni sampassamānena alameva bhikkhunā appamattena ātāpinā pahitattena viharituṁ appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā”ti.
These are the five future perils, seeing which is quite enough for a mendicant to meditate diligently, keenly, and resolutely for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.”
|
an5.79 | | asacchikatassa katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Te abhāvitakāyā samānā abhāvitasīlā abhāvitacittā abhāvitapaññā therā bhikkhū bāhulikā bhavissanti sāthalikā okkamane pubbaṅgamā paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhissanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
The senior mendicants will be indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi bhavissati bāhulikā sāthalikā okkamane pubbaṅgamā paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhissati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too will become indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
|
an5.80 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.81 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.82 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.83 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.84 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.85 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.86 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.87 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.88 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.89 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.90 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.91 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an5.92 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an5.93 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.94 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.95 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.96 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.97 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.98 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.100 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.101 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.102 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.103 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.104 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.105 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.107 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.108 | | katamehi, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi, pañcahi?
What five?
|
an5.109 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.110 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.111 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.112 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.113 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.114 | | katamesu | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu pañcasu?
What five?
|
an5.115 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.116 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.117 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.118 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.119 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.120 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.121 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.122 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.123 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.124 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.125 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.126 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.127 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.128 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
an5.129 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.130 | | katamā katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamā pañca?
What five?
|
an5.131 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.132 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.134 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.135 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.136 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.137 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.138 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.139 | | katamehi | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.140 | | katamehi katapubbaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
yadi vā katapubbaṁ yadi vā akatapubbaṁ—
whether or not it has done it before.
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.141 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.142 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.143 | | katamesaṁ kataññū | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
Katamesaṁ pañcannaṁ?
Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
kataññū katavedī puggalo dullabho lokasmiṁ.
A person who is grateful and thankful.
|
an5.145 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.146 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.147 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
an5.148 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.149 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.150 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.151 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.152 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.153 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.154 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.155 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.156 | | asacchikatassa katame | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Puna caparaṁ, bhikkhave, therā bhikkhū bāhulikā honti sāthalikā okkamane pubbaṅgamā paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
Furthermore, the senior mendicants are indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion, not rousing energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi hoti bāhulikā sāthalikā okkamane pubbaṅgamā paviveke nikkhittadhurā, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too are indulgent and slack …
Katame pañca?
What five?
Puna caparaṁ, bhikkhave, therā bhikkhū na bāhulikā honti na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā paviveke pubbaṅgamā; vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
Furthermore, the senior mendicants are not indulgent and slack, leaders in backsliding, neglecting seclusion. They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Sāpi hoti na bāhulikā na sāthalikā, okkamane nikkhittadhurā paviveke pubbaṅgamā, vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They too are not indulgent or slack …
|
an5.157 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
|
an5.158 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.159 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.160 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.161 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.162 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.163 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.164 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.165 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.166 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.167 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.171 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.172 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.173 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.174 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
an5.175 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.177 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an5.179 | | katakicco katamesaṁ katamesu | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu pañcasu sikkhāpadesu saṁvutakammanto hoti?
And what are the five precepts in which their actions are restrained?
Katamesaṁ catunnaṁ ābhicetasikānaṁ diṭṭhadhammasukhavihārānaṁ nikāmalābhī hoti akicchalābhī akasiralābhī?
And what are the four blissful meditations in the present life belonging to the higher mind that they get when they want, without trouble or difficulty?
katakicco anāsavo.
they’ve completed the task and are free of defilements.
|
an5.180 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsi.
He understood: ‘Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.’
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññiṁsu.
They understood: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an5.181 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.182 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.183 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.184 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.190 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.191 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.192 | | katamoti? katamo”ti? | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Tesaṁ tvaṁ doṇa, katamo”ti?
Which one of these are you, Doṇa?”
Tesaṁ tvaṁ, doṇa, katamoti?
Which one of these are you, Doṇa?”
|
an5.195 | | katamesaṁ kataññū | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
Kataññū katavedī puggalo dullabho lokasmiṁ.
A person who is grateful and thankful.
|
an5.196 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.197 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.198 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.199 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.200 | | katamā sukataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
Tassa taṁ cittaṁ sugataṁ subhāvitaṁ suvuṭṭhitaṁ suvimuttaṁ suvisaṁyuttaṁ kāmehi;
Their mind is in a good state, well developed, well risen, well freed, and well detached from sensual pleasures.
sugataṁ → sukataṁ (pts1ed, mr) | suvisaṁyuttaṁ → visaṁyuttaṁ (katthaci)
|
an5.202 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.203 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.204 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.205 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.206 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.207 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.208 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.209 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.210 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.211 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.212 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.213 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.214 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.215 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.216 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.217 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.218 | | akataṁ katame kataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Appasannā nappasīdanti, pasannānañca ekaccānaṁ aññathattaṁ hoti, satthusāsanaṁ akataṁ hoti, pacchimā janatā diṭṭhānugatiṁ āpajjati, cittamassa nappasīdati.
You don’t inspire confidence in those without it. You cause some with confidence to change their minds. You don’t follow the Teacher’s instructions. Those who come after you follow your example. And your mind doesn’t become clear.
akataṁ → na kataṁ (sya-all, km, mr)
Katame pañca?
What five?
Appasannā pasīdanti, pasannānañca bhiyyobhāvo hoti, satthusāsanaṁ kataṁ hoti, pacchimā janatā diṭṭhānugatiṁ āpajjati, cittamassa pasīdati.
You inspire confidence in those without it. You increase confidence in those who have it. You follow the Teacher’s instructions. Those who come after you follow your example. And your mind becomes clear.
|
an5.219 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.220 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.221 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.222 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.223 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.224 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.225 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.226 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.227 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.228 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.229 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.230 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.231 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.232 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.233 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.234 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.235 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.236 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.237 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.238 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.239 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.240 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.241 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.244 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
|
an5.245 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.248 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
|
an5.249 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.250 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.251 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.252 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.253 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.254 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an5.255 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
|
an5.256 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.257-263 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
an5.264 | | akataññutaṁ katame | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Āvāsamacchariyaṁ, kulamacchariyaṁ, lābhamacchariyaṁ, vaṇṇamacchariyaṁ, akataññutaṁ akataveditaṁ.
Stinginess with dwellings, families, material possessions, praise, and lack of gratitude and thankfulness.
Katame pañca?
What five?
Āvāsamacchariyaṁ, kulamacchariyaṁ, lābhamacchariyaṁ, vaṇṇamacchariyaṁ, akataññutaṁ akataveditaṁ.
Stinginess with dwellings, families, material possessions, praise, and lack of gratitude and thankfulness.
|
an5.265-271 | | akataññutaṁ katame | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Āvāsamacchariyaṁ, kulamacchariyaṁ, lābhamacchariyaṁ, vaṇṇamacchariyaṁ, akataññutaṁ akataveditaṁ.
Stinginess with dwellings, families, material possessions, praise, and lack of gratitude and thankfulness.
Katame pañca?
What five?
Āvāsamacchariyaṁ, kulamacchariyaṁ, lābhamacchariyaṁ, vaṇṇamacchariyaṁ, akataññutaṁ akataveditaṁ.
Stinginess with dwellings, families, material possessions, praise, and lack of gratitude and thankfulness.
|
an5.272 | | katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.273-285 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.286 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.287-292 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.293 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.294-302 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
an5.303 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.304 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.305 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.306 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.307 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an5.308-1152 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an6.1 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.2 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.3 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.4 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.5 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.6 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.7 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.8 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.9 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.10 | | katamena | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “yo so, bhante, ariyasāvako āgataphalo viññātasāsano, so katamena vihārena bahulaṁ viharatī”ti?
“Sir, when a noble disciple has reached the fruit and understood the instructions, what kind of meditation do they frequently practice?”
|
an6.11 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.12 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.13 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā cha?
What six?
|
an6.19 | | kataṁ | 12 | | Pi En Ru | dhamma | ‘aho vatāhaṁ rattindivaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live for another day and night, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ divasaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live for another day, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekapiṇḍapātaṁ bhuñjāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to eat a meal of almsfood, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ cattāro pañca ālope saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to chew and swallow four or five mouthfuls, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekaṁ ālopaṁ saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to chew and swallow a single mouthful, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ assasitvā vā passasāmi passasitvā vā assasāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to breathe out after breathing in, or to breathe in after breathing out, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ rattindivaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
to live for a day and night …
‘aho vatāhaṁ divasaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
or to live for a day …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekapiṇḍapātaṁ bhuñjāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
or to live as long as it takes to eat a meal of almsfood …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ cattāro pañca ālope saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
or to live as long as it takes to chew and swallow four or five mouthfuls—
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekaṁ ālopaṁ saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
to live as long as it takes to chew and swallow a single mouthful …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ assasitvā vā passasāmi passasitvā vā assasāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
or to live as long as it takes to breathe out after breathing in, or to breathe in after breathing out—
|
an6.21 | | katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
“katame ca, bhikkhave, tayo parihāniyā dhammā?
“And what, mendicants, are three qualities that lead to decline?
|
an6.22 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katame ca, bhikkhave, cha aparihāniyā dhammā?
And what, mendicants, are the six principles that prevent decline?
|
an6.24 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.25 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.26 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.27 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.28 | | katame manasikataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Yasmiṁ, āvuso, samaye manobhāvanīyo bhikkhu sāyanhasamayaṁ paṭisallānā vuṭṭhito vihārapacchāyāyaṁ nisinno hoti pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā, yadevassa divā samādhinimittaṁ manasikataṁ hoti tadevassa tasmiṁ samaye samudācarati.
For at that time they are still practicing the same meditation subject as a foundation of immersion that they focused on during the day.
Katame cha?
What six?
|
an6.29 | | bahulīkataṁ katamāni | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Idaṁ, bhante, anussatiṭṭhānaṁ evaṁ bhāvitaṁ evaṁ bahulīkataṁ diṭṭhadhammasukhavihārāya saṁvattati.
When this topic of recollection is developed and cultivated in this way it leads to blissful meditation in this very life.
Idaṁ, bhante, anussatiṭṭhānaṁ evaṁ bhāvitaṁ evaṁ bahulīkataṁ ñāṇadassanappaṭilābhāya saṁvattati.
When this topic of recollection is developed and cultivated in this way it leads to knowledge and vision.
Idaṁ, bhante, anussatiṭṭhānaṁ evaṁ bhāvitaṁ evaṁ bahulīkataṁ kāmarāgappahānāya saṁvattati.
When this topic of recollection is developed and cultivated in this way it leads to giving up sensual desire.
Idaṁ, bhante, anussatiṭṭhānaṁ evaṁ bhāvitaṁ evaṁ bahulīkataṁ asmimānasamugghātāya saṁvattati.
When this topic of recollection is developed and cultivated in this way it leads to uprooting the conceit ‘I am’.
Idaṁ, bhante, anussatiṭṭhānaṁ evaṁ bhāvitaṁ evaṁ bahulīkataṁ anekadhātupaṭivedhāya saṁvattati.
When this topic of recollection is developed and cultivated in this way it leads to the penetration of many elements.
Idaṁ, ānanda, anussatiṭṭhānaṁ evaṁ bhāvitaṁ evaṁ bahulīkataṁ satisampajaññāya saṁvattatī”ti.
When this topic of recollection is developed and cultivated in this way it leads to mindfulness and situational awareness.”
|
an6.30 | | katamañca, katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
Katamañca, bhikkhave, dassanānuttariyaṁ?
And what is the unsurpassable seeing?
|
an6.31 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.32 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
|
an6.33 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.34 | | ‘sotāpannā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “katamesānaṁ devānaṁ evaṁ ñāṇaṁ hoti:
“Which gods know that they are
“Katamesānaṁ kho, tissa, devānaṁ evaṁ ñāṇaṁ hoti: ‘sotāpannā nāma avinipātadhammā niyatā sambodhiparāyaṇā’”ti?
“Tissa, which gods know that they are stream-enterers, not liable to be reborn in the underworld, bound for awakening?”
|
an6.35 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.36 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.37 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dāyakassa tīṇaṅgāni?
What three factors apply to the donor?
Katamāni paṭiggāhakānaṁ tīṇaṅgāni?
What three factors apply to the recipients?
|
an6.39 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamāni tīṇi?
What three?
|
an6.44 | | akataṁ byākatan’”ti. byākatan”ti. katame kataṁ | 11 | | Pi En Ru | dhamma | “Evaṁ kho panetaṁ, bhagini, bhagavatā byākatan”ti.
“You’re right, sister, but that’s how the Buddha declared it.”
‘evaṁ kho panetaṁ, bhagini, bhagavatā byākatan’”ti.
Katame cha?
What six?
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
And they’ve listened and learned and comprehended theoretically and found temporary freedom.
Tatrānanda, yvāyaṁ puggalo sorato hoti sukhasaṁvāso, abhinandanti sabrahmacārī ekattavāsena, tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
In this case, the person who is sweet-natured … and has listened, learned, comprehended theoretically, and found temporary freedom
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti …pe…
Because the stream of the teaching carries them along. …
Tassa savanenapi akataṁ hoti …pe… sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
But they’ve listened and learned and comprehended theoretically and found temporary freedom.
Tatrānanda, yassa puggalassa kodhamāno adhigato hoti, samayena samayañcassa vacīsaṅkhārā uppajjanti, tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
In this case, the person who is angry and conceited, but has listened, learned, comprehended theoretically, and found temporary freedom
|
an6.49 | | | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Yo so, bhante, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto tassa na evaṁ hoti:
“Sir, a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—does not think:
“yo so, bhante, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto tassa na evaṁ hoti:
“Sir, a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—does not think:
|
an6.51 | | anuttānīkatañca | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Te tassa āyasmato avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Te āyasmato ānandassa avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodentī”ti.
Those venerables clarify to Ānanda what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.”
|
an6.53 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bho gotama, eko dhammo bhāvito bahulīkato yo ubho atthe samadhiggayha tiṭṭhati—diṭṭhadhammikañceva atthaṁ, yo ca attho samparāyiko”ti?
“So what is it?”
|
an6.55 | | amissīkatamevassa katakaraṇīyo katassa kataṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
“Yo so, bhante, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, so cha ṭhānāni adhimutto hoti—
“Sir, a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—is dedicated to six things.
Khīṇāsavo, bhante, bhikkhu vusitavā katakaraṇīyo karaṇīyaṁ attano asamanupassanto katassa vā paṭicayaṁ khayā rāgassa vītarāgattā nekkhammādhimutto hoti, khayā dosassa vītadosattā nekkhammādhimutto hoti, khayā mohassa vītamohattā nekkhammādhimutto hoti.
A mendicant with defilements ended does not see in themselves anything more to do, or anything that needs improvement. They’re dedicated to renunciation because they’re free of greed, hate, and delusion with the end of greed, hate, and delusion.
Khīṇāsavo, bhante, bhikkhu vusitavā katakaraṇīyo karaṇīyaṁ attano asamanupassanto katassa vā paṭicayaṁ khayā rāgassa vītarāgattā pavivekādhimutto hoti, khayā dosassa vītadosattā pavivekādhimutto hoti, khayā mohassa vītamohattā pavivekādhimutto hoti.
Khīṇāsavo, bhante, bhikkhu vusitavā katakaraṇīyo karaṇīyaṁ attano asamanupassanto katassa vā paṭicayaṁ khayā rāgassa vītarāgattā abyāpajjādhimutto hoti, khayā dosassa vītadosattā abyāpajjādhimutto hoti, khayā mohassa vītamohattā abyāpajjādhimutto hoti.
Amissīkatamevassa cittaṁ hoti ṭhitaṁ āneñjappattaṁ vayañcassānupassati.
The mind remains unaffected. It is steady, imperturbable, observing disappearance.
Amissīkatamevassa cittaṁ hoti ṭhitaṁ āneñjappattaṁ vayañcassānupassati.
The mind remains unaffected. It is steady, imperturbable, observing disappearance.
Amissīkatamevassa cittaṁ hoti, ṭhitaṁ āneñjappattaṁ vayañcassānupassati.
Amissīkatamevassa cittaṁ hoti ṭhitaṁ āneñjappattaṁ vayañcassānupassatīti.
The mind remains unaffected. It is steady, imperturbable, observing disappearance.
Katassa paṭicayo natthi,
there’s nothing to be improved,
|
an6.56 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.57 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā cānanda, chaḷabhijātiyo?
“And what, Ānanda, are the six classes of rebirth?
|
an6.58 | | katame katamehi | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katame ca, bhikkhave, āsavā saṁvarā pahātabbā ye saṁvarena pahīnā honti?
And what are the defilements that should be given up by restraint?
Katame ca, bhikkhave, āsavā paṭisevanā pahātabbā ye paṭisevanāya pahīnā honti?
And what are the defilements that should be given up by using?
Katame ca, bhikkhave, āsavā adhivāsanā pahātabbā ye adhivāsanāya pahīnā honti?
And what are the defilements that should be given up by enduring?
Katame ca, bhikkhave, āsavā parivajjanā pahātabbā ye parivajjanāya pahīnā honti?
And what are the defilements that should be given up by avoiding?
Katame ca, bhikkhave, āsavā vinodanā pahātabbā ye vinodanāya pahīnā honti?
And what are the defilements that should be given up by getting rid?
Katame ca, bhikkhave, āsavā bhāvanā pahātabbā ye bhāvanāya pahīnā honti?
And what are the defilements that should be given up by developing?
|
an6.60 | | kataṁ pākatassa | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Tassa saṁsaṭṭhassa vissatthassa pākatassa bhassamanuyuttassa viharato rāgo cittaṁ anuddhaṁseti.
As they mix closely, they become intimate and loose, spending time chatting, and so lust infects their mind.
Tassa saṁsaṭṭhassa vissatthassa pākatassa bhassamanuyuttassa viharato rāgo cittaṁ anuddhaṁseti.
As they mix closely, they become intimate and loose, spending time chatting, and so lust infects their mind.
Tassa saṁsaṭṭhassa vissatthassa pākatassa bhassamanuyuttassa viharato rāgo cittaṁ anuddhaṁseti.
As they mix closely, they become intimate and loose, spending time chatting, and so lust infects their mind.
Tassa saṁsaṭṭhassa vissatthassa pākatassa bhassamanuyuttassa viharato rāgo cittaṁ anuddhaṁseti.
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
an6.61 | | byākataṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo nu kho, āvuso, eko anto, katamo dutiyo anto, kiṁ majjhe, kā sibbinī”ti?
But what is one end? What’s the second end? What’s the middle? And who is the seamstress?”
“byākataṁ kho, āvuso, amhehi sabbeheva yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Each of us has spoken from the heart.
|
an6.62 | | byākatan’”ti. byākatan”ti. byākataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ kho panetaṁ, āvuso, bhagavatā byākatan”ti.
“You’re right, reverend, that’s how the Buddha declared it.”
‘evaṁ kho panetaṁ, āvuso, bhagavatā byākatan’”ti.
Kathañhi nāma yaṁ mayā ekaṁsena byākataṁ tattha dvejjhaṁ āpajjissati.
How on earth can he take something that I have declared categorically to be ambiguous?
|
an6.63 | | katamo katamā | 25 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca so, bhikkhave, nibbedhikapariyāyo dhammapariyāyo?
“Mendicants, what is the penetrative exposition of the teaching?
Katamo ca, bhikkhave, kāmānaṁ nidānasambhavo?
And what is the source of sensual pleasures?
Katamā ca, bhikkhave, kāmānaṁ vemattatā?
And what is the diversity of sensual pleasures?
Katamo ca, bhikkhave, kāmānaṁ vipāko?
And what is the result of sensual pleasures?
Katamo ca, bhikkhave, kāmanirodho?
And what is the cessation of sensual pleasures?
Katamo ca, bhikkhave, vedanānaṁ nidānasambhavo?
And what is the source of feelings?
Katamā ca, bhikkhave, vedanānaṁ vemattatā?
And what is the diversity of feelings?
Katamo ca, bhikkhave, vedanānaṁ vipāko?
And what is the result of feelings?
Katamo ca, bhikkhave, vedanānirodho?
And what is the cessation of feelings?
Katamo ca, bhikkhave, saññānaṁ nidānasambhavo?
And what is the source of perceptions?
Katamā ca, bhikkhave, saññānaṁ vemattatā?
And what is the diversity of perceptions?
Katamo ca, bhikkhave, saññānaṁ vipāko?
And what is the result of perceptions?
Katamo ca, bhikkhave, saññānirodho?
And what is the cessation of perception?
Katamo ca, bhikkhave, āsavānaṁ nidānasambhavo?
And what is the source of defilements?
Katamā ca, bhikkhave, āsavānaṁ vemattatā?
And what is the diversity of defilements?
Katamo ca, bhikkhave, āsavānaṁ vipāko?
And what is the result of defilements?
Katamo ca, bhikkhave, āsavanirodho?
And what is the cessation of defilements?
Katamo ca, bhikkhave, kammānaṁ nidānasambhavo?
And what is the source of deeds?
Katamā ca, bhikkhave, kammānaṁ vemattatā?
And what is the diversity of deeds?
Katamo ca, bhikkhave, kammānaṁ vipāko?
And what is the result of deeds?
Katamo ca, bhikkhave, kammanirodho?
And what is the cessation of deeds?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa nidānasambhavo?
And what is the source of suffering?
Katamā ca, bhikkhave, dukkhassa vemattatā?
And what is the diversity of suffering?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa vipāko?
And what is the result of suffering?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhanirodho?
And what is the cessation of suffering?
|
an6.64 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.65 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.66 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.69 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.71 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.72 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.73 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.74 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.75 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.76 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.77 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.78 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.79 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.80 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.81 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.82 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.83 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.84 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.85 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.86 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.87 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.88 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi chahi?
What six?
|
an6.89 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.90 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.91 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.92 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.93 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.94 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
an6.95 | | katamāni sayaṅkataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
Abhabbo diṭṭhisampanno puggalo sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paccāgantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo paraṅkataṁ sukhadukkhaṁ paccāgantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhaṁ paccāgantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo asayaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paccāgantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paccāgantuṁ, abhabbo diṭṭhisampanno puggalo asayaṅkārañca aparaṅkārañca adhiccasamuppannaṁ sukhadukkhaṁ paccāgantuṁ.
A person accomplished in view can’t fall back on the idea that pleasure and pain are made by oneself, or that they’re made by another, or that they’re made by both. Nor can they fall back on the idea that pleasure and pain arise by chance, not made by oneself, by another, or by both.
|
an6.96 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ channaṁ?
What six?
|
an6.97 | | katame pariyantakatassa | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Saddhammaniyato hoti, aparihānadhammo hoti, pariyantakatassa dukkhaṁ hoti, asādhāraṇena ñāṇena samannāgato hoti, hetu cassa sudiṭṭho, hetusamuppannā ca dhammā.
You’re bound for the true teaching. You’re not liable to decline. You suffer only for a limited period. You have unshared knowledge. You’ve clearly seen causes and the phenomena that arise from causes.
|
an6.102 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.103 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.104 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.105 | | katame katamāsu | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo bhavā pahātabbā?
What are the three states of existence you should give up?
Katamāsu tīsu sikkhāsu sikkhitabbaṁ?
What are the three trainings you should train in?
|
an6.106 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso taṇhā pahātabbā?
What three cravings should you give up?
Katame tayo mānā pahātabbā?
What three conceits should you give up?
|
an6.107 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.108 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.109 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.110 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.111 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.112 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.113 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.114 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.115 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.116 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an6.117 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
an6.118 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.119 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.120-139 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
|
an6.140 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.141 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an6.142 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
an7.1 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.2 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.3 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.4 | | cirakatampi katamañca, katamāni | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
Katamañca, bhikkhave, saddhābalaṁ?
And what is the power of faith?
Katamañca, bhikkhave, vīriyabalaṁ?
And what is the power of energy?
Katamañca, bhikkhave, hirībalaṁ?
And what is the power of conscience?
Katamañca, bhikkhave, ottappabalaṁ?
And what is the power of prudence?
Katamañca, bhikkhave, satibalaṁ?
And what is the power of mindfulness?
Idha, bhikkhave, ariyasāvako satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
It’s when a noble disciple is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katamañca, bhikkhave, samādhibalaṁ?
And what is the power of immersion?
Katamañca, bhikkhave, paññābalaṁ?
And what is the power of wisdom?
|
an7.5 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.6 | | katamañca, katamāni | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
Katamañca, bhikkhave, saddhādhanaṁ?
And what is the wealth of faith?
Katamañca, bhikkhave, sīladhanaṁ?
And what is the wealth of ethical conduct?
Katamañca, bhikkhave, hirīdhanaṁ?
And what is the wealth of conscience?
Katamañca, bhikkhave, ottappadhanaṁ?
And what is the wealth of prudence?
Katamañca, bhikkhave, sutadhanaṁ?
And what is the wealth of learning?
Katamañca, bhikkhave, cāgadhanaṁ?
And what is the wealth of generosity?
Katamañca, bhikkhave, paññādhanaṁ?
And what is the wealth of wisdom?
|
an7.7 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.8 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.9 | | katamesaṁ tālāvatthukataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
Yato ca kho, bhikkhave, bhikkhuno anunayasaṁyojanaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
When a mendicant has given up the fetters of attraction, repulsion, views, doubt, conceit, desire to be reborn, and ignorance—cut them off at the root, made them like a palm stump, obliterated them, so they are unable to arise in the future—
avijjāsaṁyojanaṁ pahīnaṁ hoti ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
|
an7.10 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.11 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.12 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
|
an7.13 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.14 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.15 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.16 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.17 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.20 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.21 | | katame katapubbaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame ca, licchavī, satta aparihāniyā dhammā?
“And what are the seven principles that prevent decline?
Yāvakīvañca, licchavī, vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca tāni sakkarissanti garuṁ karissanti mānessanti pūjessanti, tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpessanti;
As long as the Vajjis honor, respect, esteem, and venerate the Vajjian shrines, whether inner or outer, not neglecting the proper spirit-offerings that were given and made in the past,
|
an7.22 | | katapubbaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Kinti te, ānanda, sutaṁ: ‘vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca tāni sakkaronti garuṁ karonti mānenti pūjenti, tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpentī’”ti?
Ānanda, have you heard that the Vajjis honor, respect, esteem, and venerate the Vajjian shrines, whether inner or outer, not neglecting the proper spirit-offerings that were given and made in the past?”
“Sutaṁ metaṁ, bhante: ‘vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca tāni sakkaronti garuṁ karonti mānenti pūjenti, tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpentī’”ti.
“I have heard that, sir.”
“Yāvakīvañca, ānanda, vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca tāni sakkarissanti garuṁ karissanti mānessanti pūjessanti, tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpessanti; vuddhiyeva, ānanda, vajjīnaṁ pāṭikaṅkhā, no parihāni.
“As long as the Vajjis honor, respect, esteem, and venerate the Vajjian shrines, whether inner or outer, not neglecting the proper spirit-offerings that were given and made in the past, they can expect growth, not decline.
|
an7.23 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame ca, bhikkhave, satta aparihāniyā dhammā?
“What are the seven principles that prevent decline?
|
an7.24 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katame ca, bhikkhave, satta aparihāniyā dhammā?
And what are the seven principles that prevent decline?
|
an7.25 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katame ca, bhikkhave, satta aparihāniyā dhammā?
And what are the seven principles that prevent decline?
|
an7.26 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katame ca, bhikkhave, satta aparihāniyā dhammā?
And what are the seven principles that prevent decline?
|
an7.27 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, satta aparihāniyā dhammā?
And what are the seven principles that prevent decline?
|
an7.28 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
Katame satta?
What seven?
|
an7.29 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
Katame satta?
What seven?
|
an7.31 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.32 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
Katame satta?
|
an7.33 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.35 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.36 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.37 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.38 | | katamehi sumanasikataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
sappāyāsappāyesu kho panassa dhammesu hīnappaṇītesu kaṇhasukkasappaṭibhāgesu nimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
The patterns of qualities—suitable or unsuitable, inferior or superior, or those on the side of dark or bright—are properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
|
an7.39 | | katamehi sumanasikataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
sappāyāsappāyesu kho panassa dhammesu hīnappaṇītesu kaṇhasukkasappaṭibhāgesu nimittaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
The patterns of qualities—suitable or unsuitable, inferior or superior, or those on the side of dark or bright—were properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
|
an7.40 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.41 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.42 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.43 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta?
What seven?
|
an7.44 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā satta?
What seven?
|
an7.45 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.46 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.47 | | katame katamo katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katamo ca, brāhmaṇa, āhuneyyaggi?
And what is the fire of those worthy of offerings dedicated to the gods?
Katamo ca, brāhmaṇa, gahapataggi?
And what is the fire of a householder?
Katamo ca, brāhmaṇa, dakkhiṇeyyaggi?
And what is the fire of those worthy of a religious donation?
|
an7.48 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā satta?
What seven?
|
an7.49 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā satta?
What seven?
|
an7.51 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca so, bhikkhave, saṁyogo visaṁyogo dhammapariyāyo?
And what is the exposition of the teaching on yoking and unyoking?
|
an7.52 | | katapubbaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | api ca kho ‘dinnapubbaṁ katapubbaṁ pitupitāmahehi na arahāmi porāṇaṁ kulavaṁsaṁ hāpetun’ti dānaṁ deti …pe….
They give a gift thinking, ‘Giving was practiced by my father and my father’s father. It would not be right for me to abandon this family tradition.’ …
Napi ‘dinnapubbaṁ katapubbaṁ pitupitāmahehi na arahāmi porāṇaṁ kulavaṁsaṁ hāpetun’ti dānaṁ deti;
napi ‘dinnapubbaṁ katapubbaṁ pitupitāmahehi na arahāmi porāṇaṁ kulavaṁsaṁ hāpetun’ti dānaṁ deti;
|
an7.53 | | akatapātarāso | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Sveva sāriputtamoggallānappamukho bhikkhusaṅgho akatapātarāso veḷukaṇḍakaṁ āgamissati, tañca bhikkhusaṅghaṁ parivisitvā mama dakkhiṇaṁ ādiseyyāsi.
Tomorrow, the mendicant Saṅgha headed by Sāriputta and Moggallāna will arrive at Veḷukaṇṭa before breakfast. When you’ve served the Saṅgha, please dedicate the religious donation to me.
Atha kho sāriputtamoggallānappamukho bhikkhusaṅgho akatapātarāso yena veḷukaṇḍako tadavasari.
Then the Saṅgha of mendicants headed by Sāriputta and Moggallāna arrived at Veḷukaṇṭa.
Sveva sāriputtamoggallānappamukho bhikkhusaṅgho akatapātarāso veḷukaṇḍakaṁ āgamissati, tañca bhikkhusaṅghaṁ parivisitvā mama dakkhiṇaṁ ādiseyyāsi.
Tomorrow, the mendicant Saṅgha headed by Sāriputta and Moggallāna will arrive at Veḷukaṇṭa before breakfast. When you’ve served the Saṅgha, please dedicate the religious donation to me.
|
an7.54 | | abyākatasutta abyākatavagga abyākatavatthūsu. abyākatavatthūsū”ti. abyākatavatthūsū”ti? | 11 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
Abyākatavagga → abyākatavatthusuttaṁ (bj)
Abyākatasutta
The Undeclared Points
Abyākatasutta → paṇṇāsakāsaṅgahitā vaggā (cck, sya1ed); paṇṇāsakasaṅgahitā vaggā (sya2ed)
“ko nu kho, bhante, hetu ko paccayo yena sutavato ariyasāvakassa vicikicchā nuppajjati abyākatavatthūsū”ti?
“Sir, what is the cause, what is the reason why a learned noble disciple has no doubts regarding the undeclared points?”
“Diṭṭhinirodhā kho, bhikkhu, sutavato ariyasāvakassa vicikicchā nuppajjati abyākatavatthūsu.
“Mendicant, it’s due to the cessation of views that a learned noble disciple has no doubts regarding the undeclared points.
Evaṁ jānaṁ kho, bhikkhu, sutavā ariyasāvako evaṁ passaṁ evaṁ abyākaraṇadhammo hoti abyākatavatthūsu.
Knowing and seeing this, a learned noble disciple does not declare the undeclared points.
Evaṁ jānaṁ kho, bhikkhu, sutavā ariyasāvako evaṁ passaṁ na chambhati, na kampati, na vedhati, na santāsaṁ āpajjati abyākatavatthūsu.
Knowing and seeing this, a learned noble disciple doesn’t shake, tremble, quake, or get nervous regarding the undeclared points.
Evaṁ jānaṁ kho, bhikkhu, sutavā ariyasāvako evaṁ passaṁ evaṁ abyākaraṇadhammo hoti abyākatavatthūsu.
Knowing and seeing this, a learned noble disciple does not declare the undeclared points.
Evaṁ jānaṁ kho, bhikkhu, sutavā ariyasāvako evaṁ passaṁ na chambhati, na kampati, na vedhati, na santāsaṁ āpajjati abyākatavatthūsu.
Knowing and seeing this, a learned noble disciple doesn’t shake, tremble, quake, or get nervous regarding the undeclared points.
Ayaṁ kho, bhikkhu, hetu ayaṁ paccayo yena sutavato ariyasāvakassa vicikicchā nuppajjati abyākatavatthūsū”ti.
This is the cause, this is the reason why a learned noble disciple has no doubts regarding the undeclared points.”
|
an7.55 | | abyākatavagga katamañca, katamā sacchikataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
“katamā ca, bhikkhave, satta purisagatiyo?
“And what are the seven places people are reborn?
Tañca khvassa padaṁ na sabbena sabbaṁ sacchikataṁ hoti, tassa na sabbena sabbaṁ mānānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ bhavarāgānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ avijjānusayo pahīno hoti.
But they haven’t completely realized that state. They haven’t totally given up the underlying tendencies of conceit, desire to be reborn, and ignorance.
Tañca khvassa padaṁ na sabbena sabbaṁ sacchikataṁ hoti, tassa na sabbena sabbaṁ mānānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ bhavarāgānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ avijjānusayo pahīno hoti.
Tañca khvassa padaṁ na sabbena sabbaṁ sacchikataṁ hoti, tassa na sabbena sabbaṁ mānānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ bhavarāgānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ avijjānusayo pahīno hoti.
But they haven’t totally realized that state. They haven’t completely given up the underlying tendencies of conceit, desire to be reborn, and ignorance.
Tañca khvassa padaṁ na sabbena sabbaṁ sacchikataṁ hoti, tassa na sabbena sabbaṁ mānānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ bhavarāgānusayo pahīno hoti, na sabbena sabbaṁ avijjānusayo pahīno hoti.
But they haven’t totally realized that state. They haven’t completely given up the underlying tendencies of conceit, desire to be reborn, and ignorance.
Katamañca, bhikkhave, anupādāparinibbānaṁ?
And what is extinguishment by not grasping?
Tañca khvassa padaṁ sabbena sabbaṁ sacchikataṁ hoti, tassa sabbena sabbaṁ mānānusayo pahīno hoti, sabbena sabbaṁ bhavarāgānusayo pahīno hoti, sabbena sabbaṁ avijjānusayo pahīno hoti.
And they have totally realized that state. They’ve completely given up the underlying tendencies of conceit, desire to be reborn, and ignorance.
|
an7.56 | | abyākatavagga | 3 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
“katamesānaṁ kho devānaṁ evaṁ ñāṇaṁ hoti:
“Which gods know whether a person has anything left over or not?”
“katamesānaṁ kho, tissa, devānaṁ evaṁ ñāṇaṁ hoti:
“Which gods know whether a person has anything left over or not?”
|
an7.57 | | abyākatavagga | 1 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
|
an7.58 | | abyākatavagga katamehi katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
Katamāni cattāri tathāgatassa arakkheyyāni?
What are the four areas where the Realized One has nothing to hide?
Katamehi tīhi anupavajjo?
What are the three ways the Realized One is irreproachable?
|
an7.59 | | abyākatavagga | 1 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
|
an7.60 | | abyākatavagga katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.61 | | abyākatavagga kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
an7.62 | | abyākatavagga | 1 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
|
an7.63 | | abyākatavagga katamā katamā”ti? | 4 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
Katamā satta?
What seven?
Tāsaṁ tvaṁ katamā”ti?
Which one of these are you?”
Tāsaṁ tvaṁ katamā”ti?
Which one of these are you?”
|
an7.64 | | abyākatavagga abyākatavaggo katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | 6. Abyākatavagga
6. The Undeclared Points
Katame satta?
What seven?
Abyākatavaggo chaṭṭho.
|
an7.66 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
an7.67 | | cirakatampi katamehi katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi nagaraparikkhārehi suparikkhataṁ hoti?
With what seven essentials is a citadel well provided?
Katamesaṁ catunnaṁ āhārānaṁ nikāmalābhī hoti akicchalābhī akasiralābhī?
What are the four kinds of sustenance it gets when needed, without trouble or difficulty?
Katamehi sattahi saddhammehi samannāgato hoti?
What are the seven good qualities that they have?
Evamevaṁ kho, bhikkhave, ariyasāvako satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
in the same way a noble disciple is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katamesaṁ catunnaṁ jhānānaṁ ābhicetasikānaṁ diṭṭhadhammasukhavihārānaṁ nikāmalābhī hoti akicchalābhī akasiralābhī?
And what are the four absorptions—blissful meditations in the present life that belong to the higher mind—that they get when they want, without trouble or difficulty?
|
an7.68 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.72 | | katamaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ amuṁ mahantaṁ aggikkhandhaṁ ādittaṁ sampajjalitaṁ sajotibhūtaṁ āliṅgetvā upanisīdeyya vā upanipajjeyya vā, yaṁ vā khattiyakaññaṁ vā brāhmaṇakaññaṁ vā gahapatikaññaṁ vā mudutalunahatthapādaṁ āliṅgetvā upanisīdeyya vā upanipajjeyya vā”ti?
Which is better—to sit or lie down embracing that bonfire? Or to sit or lie down embracing a girl of the aristocrats or brahmins or householders with soft and tender hands and feet?”
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso daḷhāya vālarajjuyā ubho jaṅghā veṭhetvā ghaṁseyya—sā chaviṁ chindeyya chaviṁ chetvā cammaṁ chindeyya cammaṁ chetvā maṁsaṁ chindeyya maṁsaṁ chetvā nhāruṁ chindeyya nhāruṁ chetvā aṭṭhiṁ chindeyya aṭṭhiṁ chetvā aṭṭhimiñjaṁ āhacca tiṭṭheyya, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā abhivādanaṁ sādiyeyyā”ti?
Which is better—to have a strong man twist a tough horse-hair rope around both shins and tighten it so that it cuts through your outer skin, your inner skin, your flesh, sinews, and bones, until it reaches your marrow and keeps pushing? Or to consent to well-to-do aristocrats or brahmins or householders bowing down to you?”
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso tiṇhāya sattiyā teladhotāya paccorasmiṁ pahareyya, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā añjalikammaṁ sādiyeyyā”ti?
Which is better—to have a strong man stab you in the chest with a sharp, oiled sword? Or to consent to well-to-do aristocrats or brahmins or householders revering you with joined palms?”
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso tattena ayopaṭṭena ādittena sampajjalitena sajotibhūtena kāyaṁ sampaliveṭheyya, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā saddhādeyyaṁ cīvaraṁ paribhuñjeyyā”ti?
Which is better—to have a strong man wrap you up in a red-hot sheet of iron, burning, blazing, and glowing? Or to enjoy the use of a robe given in faith by well-to-do aristocrats or brahmins or householders?”
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso tattena ayosaṅkunā mukhaṁ vivaritvā tattaṁ lohaguḷaṁ ādittaṁ sampajjalitaṁ sajotibhūtaṁ mukhe pakkhipeyya—taṁ tassa oṭṭhampi daheyya mukhampi daheyya jivhampi daheyya kaṇṭhampi daheyya urampi daheyya antampi antaguṇampi ādāya adhobhāgā nikkhameyya, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā saddhādeyyaṁ piṇḍapātaṁ paribhuñjeyyā”ti?
Which is better—to have a strong man force your mouth open with a hot iron spike and shove in a red-hot copper ball, burning, blazing, and glowing, that burns your lips, mouth, tongue, throat, and stomach before coming out below dragging your entrails? Or to enjoy almsfood given in faith by well-to-do aristocrats or brahmins or householders?”
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso sīse vā gahetvā khandhe vā gahetvā tattaṁ ayomañcaṁ vā ayopīṭhaṁ vā abhinisīdāpeyya vā abhinipajjāpeyya vā, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā saddhādeyyaṁ mañcapīṭhaṁ paribhuñjeyyā”ti?
Which is better—to have a strong man grab you by the head or shoulders and make you sit or lie down on red-hot iron bed or seat? Or to enjoy the use of beds and chairs given in faith by well-to-do aristocrats or brahmins or householders?”
katamaṁ nu kho varaṁ—yaṁ balavā puriso uddhampādaṁ adhosiraṁ gahetvā tattāya lohakumbhiyā pakkhipeyya ādittāya sampajjalitāya sajotibhūtāya—so tattha pheṇuddehakaṁ paccamāno sakimpi uddhaṁ gaccheyya sakimpi adho gaccheyya sakimpi tiriyaṁ gaccheyya, yaṁ vā khattiyamahāsālānaṁ vā brāhmaṇamahāsālānaṁ vā gahapatimahāsālānaṁ vā saddhādeyyaṁ vihāraṁ paribhuñjeyyā”ti?
Which is better—to have a strong man grab you, turn you upside down, and shove you in a red-hot copper pot, burning, blazing, and glowing, where you’re seared in boiling scum, and swept up and down and round and round. Or to enjoy the use of dwellings given in faith by well-to-do aristocrats or brahmins or householders?”
|
an7.74 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | kataṁ vo taṁ mayā etāni, bhikkhave, rukkhamūlāni etāni suññāgārāni. Jhāyatha, bhikkhave, mā pamādattha; mā pacchā vippaṭisārino ahuvattha. Ayaṁ vo amhākaṁ anusāsanī”ti.
Here are these roots of trees, and here are these empty huts. Practice absorption, mendicants! Don’t be negligent! Don’t regret it later! This is my instruction to you.”
|
an7.75 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.76 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.77 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.78 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.79 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.80 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.81 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.82 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
|
an7.84 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.85 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
|
an7.92 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
|
an7.93 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.94 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.95 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.96-614 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.615 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.616 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an7.617 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
an8.1 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.2 | | anuttānīkatañca katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
|
an8.3 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.4 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.5 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.6 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.7 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.8 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.11 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsiṁ.
I understood: ‘Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.’
|
an8.12 | | kataṁ. uddissakataṁ | 12 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
Katamo ca, sīha, pariyāyo, yena maṁ pariyāyena sammā vadamāno vadeyya:
And what’s the sense in which you could rightly say that
“ajja sīhena senāpatinā thūlaṁ pasuṁ vadhitvā samaṇassa gotamassa bhattaṁ kataṁ.
“Today General Sīha has slaughtered a fat calf for the ascetic Gotama’s meal.
Taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman”ti.
The ascetic Gotama knowingly eats meat prepared specially for him: this is a deed he caused.”
‘ajja sīhena senāpatinā thūlaṁ pasuṁ vadhitvā samaṇassa gotamassa bhattaṁ kataṁ.
‘Today General Sīha has slaughtered a fat calf for the ascetic Gotama’s meal.
Taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti.
The ascetic Gotama knowingly eats meat prepared specially for him: this is a deed he caused.’”
|
an8.13 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.14 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame ca, bhikkhave, aṭṭha assakhaḷuṅkā aṭṭha ca assadosā?
“And what, mendicants, are the eight wild colts and eight defects in horses?
Katame ca, bhikkhave, aṭṭha purisakhaḷuṅkā aṭṭha ca purisadosā?
And what are the eight wild people and eight defects in people?
|
an8.15 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
|
an8.16 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.17 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.18 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.19 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.20 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.21 | | katame katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame te, gahapati, aṭṭha acchariyā abbhutā dhammā, yehi tvaṁ samannāgato bhagavatā byākato”ti?
What are the eight qualities that he spoke of?”
‘katamehi aṭṭhahi acchariyehi abbhutehi dhammehi samannāgato bhagavatā byākato’ti.
what eight amazing and incredible qualities the Buddha was referring to.
katamehi cāhaṁ aṭṭhahi acchariyehi abbhutehi dhammehi samannāgato bhagavatā byākato”ti.
what eight amazing and incredible qualities the Buddha was referring to.”
|
an8.22 | | katame katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame te, gahapati, aṭṭha acchariyā abbhutā dhammā, yehi tvaṁ samannāgato bhagavatā byākato”ti?
What are the eight qualities that he spoke of?”
‘katamehi aṭṭhahi acchariyehi abbhutehi dhammehi samannāgato bhagavatā byākato’ti.
what eight amazing and incredible qualities the Buddha was referring to.
‘katamehi cāhaṁ aṭṭhahi acchariyehi abbhutehi dhammehi samannāgato bhagavatā byākato’”ti.
what eight amazing and incredible qualities the Buddha was referring to.”
|
an8.23 | | katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
Katamehi sattahi?
What seven?
Katamehi sattahi?
|
an8.24 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.27 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
|
an8.28 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
|
an8.29 | | katame katamo sukatadukkaṭānaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammā paṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti …pe….
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’ This is the sixth lost opportunity …
Katamo eko?
What is that one?
|
an8.30 | | cirakatampi katame kataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | katame ca, bhikkhave, aṭṭha mahāpurisavitakkā?
And what are the eight thoughts of a great man?
Idha, bhikkhave, bhikkhu satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
It’s for a mendicant who’s mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
kataṁ buddhassa sāsanan”ti.
and have fulfilled the Buddha’s instructions.”
|
an8.31 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
|
an8.33 | | katamāni katapubbaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
Chandā dānaṁ deti, dosā dānaṁ deti, mohā dānaṁ deti, bhayā dānaṁ deti, ‘dinnapubbaṁ katapubbaṁ pitupitāmahehi, nārahāmi porāṇaṁ kulavaṁsaṁ hāpetun’ti dānaṁ deti, ‘imāhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajjissāmī’ti dānaṁ deti, ‘imaṁ me dānaṁ dadato cittaṁ pasīdati, attamanatā somanassaṁ upajāyatī’ti dānaṁ deti, cittālaṅkāracittaparikkhāratthaṁ dānaṁ deti.
A person might give a gift out of favoritism or hostility or stupidity or cowardice. Or they give thinking, ‘Giving was practiced by my father and my father’s father. It would not be right for me to abandon this family tradition.’ Or they give thinking, ‘After I’ve given this gift, when my body breaks up, after death, I’ll be reborn in a good place, a heavenly realm.’ Or they give thinking, ‘When giving this gift my mind becomes clear, and I become happy and joyful.’ Or they give a gift thinking, ‘This is an adornment and requisite for the mind.’
|
an8.34 | | kataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | sampannaṁ hissa taṁ kataṁ.
for what you did was excellent.
|
an8.35 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā aṭṭha?
What eight?
|
an8.36 | | katamāni kataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Idha, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu parittaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu parittaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
First, someone has practiced a little giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu mattaso kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu mattaso kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a moderate amount of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a lot of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a lot of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a lot of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a lot of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a lot of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
Idha pana, bhikkhave, ekaccassa dānamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, sīlamayaṁ puññakiriyavatthu adhimattaṁ kataṁ hoti, bhāvanāmayaṁ puññakiriyavatthuṁ nābhisambhoti.
Next, someone has practiced a lot of giving and ethical conduct as grounds for making merit, but they haven’t got as far as meditation as a ground for making merit.
|
an8.37 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
|
an8.38 | | pubbekatamanussaraṁ; | 1 | | Pi En Ru | dhamma | pubbekatamanussaraṁ;
remembering what they have done.
|
an8.39 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
Katamāni pañca?
What five?
|
an8.40 | | bahulīkataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Adinnādānaṁ, bhikkhave, āsevitaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ nirayasaṁvattanikaṁ tiracchānayonisaṁvattanikaṁ pettivisayasaṁvattanikaṁ.
Stealing, when cultivated, developed, and practiced, leads to hell, the animal realm, or the ghost realm.
Surāmerayapānaṁ, bhikkhave, āsevitaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ nirayasaṁvattanikaṁ tiracchānayonisaṁvattanikaṁ pettivisayasaṁvattanikaṁ.
Taking alcoholic drinks that cause negligence, when cultivated, developed, and practiced, leads to hell, the animal realm, or the ghost realm.
|
an8.46 | | katamehi katañca | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
tesaṁ katañca katato jānāti akatañca akatato jānāti, gilānakānañca balābalaṁ jānāti khādanīyaṁ bhojanīyañcassa paccaṁsena saṁvibhajati.
She knows who is sick, and who is fit or unwell. She distributes to each a fair portion of fresh and cooked foods.
|
an8.47 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.48 | | katamehi katañca | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
tesaṁ katañca katato jānāti akatañca akatato jānāti, gilānakānañca balābalaṁ jānāti khādanīyaṁ bhojanīyañcassa paccaṁsena saṁvibhajati.
She knows who is sick, and who is fit or unwell. She distributes to each a fair portion of fresh and cooked foods.
|
an8.49 | | katamehi katañca | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
tesaṁ katañca katato jānāti akatañca akatato jānāti, gilānakānañca balābalaṁ jānāti khādanīyaṁ bhojanīyañcassa paccaṁsena saṁvibhajati.
She knows who is sick, and who is fit or unwell. She distributes to each a fair portion of fresh and cooked foods.
Katamehi catūhi?
What four?
|
an8.50 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
|
an8.52 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.54 | | katame katamā | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamā ca, byagghapajja, uṭṭhānasampadā?
And what is accomplishment in initiative?
Katamā ca, byagghapajja, ārakkhasampadā?
And what is accomplishment in protection?
Katamā ca, byagghapajja, kalyāṇamittatā?
And what is accomplishment in good friendship?
Katamā ca, byagghapajja, samajīvitā?
And what is accomplishment in balanced finances?
Katame cattāro?
What four?
Katamā ca, byagghapajja, saddhāsampadā?
And what is accomplishment in faith?
Katamā ca, byagghapajja, sīlasampadā?
And what is accomplishment in ethics?
Katamā ca, byagghapajja, cāgasampadā?
And what is accomplishment in generosity?
Katamā ca, byagghapajja, paññāsampadā?
And what is accomplishment in wisdom?
|
an8.55 | | katame katamā | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamā ca, brāhmaṇa, uṭṭhānasampadā?
And what is accomplishment in initiative?
Katamā ca, brāhmaṇa, ārakkhasampadā?
And what is accomplishment in protection?
Katamā ca, brāhmaṇa, kalyāṇamittatā?
And what is accomplishment in good friendship?
Katamā ca, brāhmaṇa, samajīvitā?
And what is accomplishment in balanced finances?
Katame cattāro?
What four?
Katamā ca, brāhmaṇa, saddhāsampadā?
And what is accomplishment in faith?
Katamā ca, brāhmaṇa, sīlasampadā?
And what is accomplishment in ethics?
Katamā ca, brāhmaṇa, cāgasampadā?
And what is accomplishment in generosity?
Katamā ca, brāhmaṇa, paññāsampadā?
And what is accomplishment in wisdom?
|
an8.57 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.58 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.59 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.60 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.61 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.62 | | katamehi | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
|
an8.63 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
an8.65 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
|
an8.66 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.67 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.68 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.69 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā aṭṭha?
What eight?
|
an8.70 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.73 | | kataṁ | 16 | | Pi En Ru | dhamma | ‘aho vatāhaṁ rattindivaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live for another day and night, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ divasaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live for another day, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ upaḍḍhadivasaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live for half a day, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekapiṇḍapātaṁ bhuñjāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to eat a single almsmeal, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ upaḍḍhapiṇḍapātaṁ bhuñjāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to eat half an almsmeal, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ cattāro pañca ālope saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to chew and swallow four or five mouthfuls, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekaṁ ālopaṁ saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to chew and swallow a single mouthful, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ assasitvā vā passasāmi, passasitvā vā assasāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
‘Oh, if I’d only live as long as it takes to breathe out after breathing in, or to breathe in after breathing out, I’d focus on the Buddha’s instructions and I could really achieve a lot.’
‘aho vatāhaṁ rattindivaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
to live for a day and night …
‘aho vatāhaṁ divasaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti;
or to live for a day …
‘aho vatāhaṁ upaḍḍhadivasaṁ jīveyyaṁ, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
or to live for half a day …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekapiṇḍapātaṁ bhuñjāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti;
or to live as long as it takes to eat a meal of almsfood …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ upaḍḍhapiṇḍapātaṁ bhuñjāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
or to live as long as it takes to eat half a meal of almsfood …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ cattāro pañca ālope saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti—
or to live as long as it takes to chew and swallow four or five mouthfuls …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ ekaṁ ālopaṁ saṅkhāditvā ajjhoharāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti.
to live as long as it takes to chew and swallow a single mouthful …
‘aho vatāhaṁ tadantaraṁ jīveyyaṁ yadantaraṁ assasitvā vā passasāmi, passasitvā vā assasāmi, bhagavato sāsanaṁ manasi kareyyaṁ, bahu vata me kataṁ assā’ti—
or to live as long as it takes to breathe out after breathing in, or to breathe in after breathing out …
|
an8.75 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā aṭṭha?
What eight?
|
an8.76 | | katamā | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā aṭṭha?
What eight?
Katamā ca, bhikkhave, uṭṭhānasampadā?
And what is accomplishment in initiative?
Katamā ca, bhikkhave, ārakkhasampadā?
And what is accomplishment in protection?
Katamā ca, bhikkhave, kalyāṇamittatā?
And what is accomplishment in good friendship?
Katamā ca, bhikkhave, samajīvitā?
And what is accomplishment in balanced finances?
Katamā ca, bhikkhave, saddhāsampadā?
And what is accomplishment in faith?
Katamā ca, bhikkhave, sīlasampadā?
And what is accomplishment in ethics?
Katamā ca, bhikkhave, cāgasampadā?
And what is accomplishment in generosity?
Katamā ca, bhikkhave, paññāsampadā?
And what is accomplishment in wisdom?
|
an8.77 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.78 | | katamehi | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi chahi?
What six?
Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi dvīhi?
What two?
Katamehi dvīhi?
What two?
|
an8.79 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.80 | | asacchikatassa katamāni kataṁ | 14 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni aṭṭha?
What eight?
So nipajjati, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.
Furthermore, a mendicant has done some work.
So nipajjati, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
So nipajjati, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
So nipajjati, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
So nipajjati, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katamāni aṭṭha?
What eight?
‘kammaṁ kho me kattabbaṁ bhavissati. Kammaṁ kho mayā karontena na sukaraṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ. Handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I have some work to do. While working it’s not easy to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
So vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.
Furthermore, a mendicant has done some work.
‘ahaṁ kho kammaṁ akāsiṁ. Kammaṁ kho panāhaṁ karonto nāsakkhiṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ. Handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I’ve done some work. While I was working I wasn’t able to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
‘ahaṁ kho gilānā vuṭṭhito aciravuṭṭhito gelaññā. Ṭhānaṁ kho panetaṁ vijjati yaṁ me ābādho paccudāvatteyya. Handāhaṁ paṭikacceva vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I’ve recently recovered from illness. It’s possible the illness will come back. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
So vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
|
an8.84 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.87 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.88 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.89 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
Katamehi aṭṭhahi?
What eight?
|
an8.118 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.119 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an8.120 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
an9.2 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
an9.3 | | katame katassa | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “bhagavato, bhante, natthi kiñci uttari karaṇīyaṁ, natthi katassa paṭicayo.
“Sir, the Buddha has nothing more to do, and nothing that needs improvement.
Mayhaṁ kho pana, bhante, atthi uttari karaṇīyaṁ, atthi katassa paṭicayo.
But I have.
“bhagavato, bhante, natthi kiñci uttari karaṇīyaṁ, natthi katassa paṭicayo.
“Sir, the Buddha has nothing more to do, and nothing that needs improvement.
Mayhaṁ kho pana, bhante, atthi uttari karaṇīyaṁ, atthi katassa paṭicayo.
But I have.
Katame pañca?
What five?
|
an9.4 | | asacchikatassa katakaraṇīyā katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Yathā yathā, āvuso, bhikkhu bhikkhūnaṁ dhammaṁ deseti ādikalyāṇaṁ majjhekalyāṇaṁ pariyosānakalyāṇaṁ sātthaṁ sabyañjanaṁ, kevalaparipuṇṇaṁ parisuddhaṁ brahmacariyaṁ pakāseti, tattha ye kho bhikkhū sekhā appattamānasā anuttaraṁ yogakkhemaṁ patthayamānā viharanti, te taṁ dhammaṁ sutvā vīriyaṁ ārabhanti appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
Whenever they do this, there may be trainee mendicants present, who haven’t achieved their heart’s desire, but live aspiring to the supreme sanctuary from the yoke. Hearing that teaching, they rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Ye pana tattha bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, te taṁ dhammaṁ sutvā diṭṭhadhammasukhavihāraṁyeva anuyuttā viharanti.
There may be perfected mendicants present, who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment. Hearing that teaching, they simply live happily in the present life.
|
an9.5 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, paññābalaṁ?
And what is the power of wisdom?
Katamañca, bhikkhave, vīriyabalaṁ?
And what is the power of energy?
Katamañca, bhikkhave, anavajjabalaṁ?
And what is the power of blamelessness?
Katamañca, bhikkhave, saṅgāhabalaṁ?
And what is the power of inclusiveness?
Katamāni pañca?
What five?
|
an9.7 | | katakaraṇīyo sumanasikataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yo so, sutavā, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so pañca ṭhānāni ajjhācarituṁ—
‘A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in five respects.
Kacci metaṁ, bhante, bhagavato sussutaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritan”ti?
I trust I properly heard, learned, applied the mind, and remembered that from the Buddha?”
“Taggha te etaṁ, sutavā, sussutaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ.
“Indeed, Sutavā, you properly heard, learned, applied the mind, and remembered that.
‘yo so bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so nava ṭhānāni ajjhācarituṁ—
‘A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in nine respects.
‘yo so bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so imāni nava ṭhānāni ajjhācaritun’”ti.
‘A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in these nine respects.’”
|
an9.8 | | katakaraṇīyo sumanasikataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yo so, sajjha, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so pañca ṭhānāni ajjhācarituṁ—
‘A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in five respects.
Kacci metaṁ, bhante, bhagavato sussutaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritan”ti?
I trust I properly heard, learned, applied the mind, and remembered that from the Buddha?”
“Taggha te etaṁ, sajjha, sussutaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ.
“Indeed, Sajjha, you properly heard, learned, applied the mind, and remembered that.
‘yo so bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so nava ṭhānāni ajjhācarituṁ—
‘A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in nine respects.
‘yo so bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so imāni nava ṭhānāni ajjhācaritun’”ti.
‘A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in these nine respects.’”
|
an9.9 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.10 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.12 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.13 | | asacchikataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Yaṁ khvassa, āvuso, aññātaṁ adiṭṭhaṁ appattaṁ asacchikataṁ anabhisametaṁ, tassa ñāṇāya dassanāya pattiyā sacchikiriyāya abhisamayāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatīti.
“Reverend, the spiritual life is lived under the Buddha to know, see, attain, realize, and comprehend that which is unknown, unseen, unattained, unrealized, and uncomprehended.”
Kiṁ panassāvuso, aññātaṁ adiṭṭhaṁ appattaṁ asacchikataṁ anabhisametaṁ, yassa ñāṇāya dassanāya pattiyā sacchikiriyāya abhisamayāya bhagavati brahmacariyaṁ vussatīti?
“But what is the unknown, unseen, unattained, unrealized, and uncomprehended?”
‘Idaṁ dukkhan’ti khvassa, āvuso, aññātaṁ adiṭṭhaṁ appattaṁ asacchikataṁ anabhisametaṁ.
“‘This is suffering.’ …
‘ayaṁ dukkhanirodhagāminī paṭipadā’ti khvassa, āvuso, aññātaṁ adiṭṭhaṁ appattaṁ asacchikataṁ anabhisametaṁ.
‘This is the practice that leads to the cessation of suffering.’ …
Idaṁ khvassa, āvuso, aññātaṁ adiṭṭhaṁ appattaṁ asacchikataṁ anabhisametaṁ.
This is the unknown, unseen, unattained, unrealized, and uncomprehended.
|
an9.16 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nava?
What nine?
|
an9.17 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi navahi?
What nine?
Katamehi navahi?
What nine?
|
an9.21 | | katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
|
an9.22 | | katame | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, tayo assakhaḷuṅkā?
And what are the three wild colts?
Katame ca, bhikkhave, tayo purisakhaḷuṅkā?
And what are the three wild people?
Katame ca, bhikkhave, tayo assaparassā?
And what are the three excellent horses?
Katame ca, bhikkhave, tayo purisaparassā?
What are the three excellent people?
Katame ca, bhikkhave, tayo bhaddā assājānīyā?
And what are the three fine thoroughbred horses?
Katame ca, bhikkhave, tayo bhaddā purisājānīyā?
And what are the three fine thoroughbred people?
|
an9.23 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, nava taṇhāmūlakā dhammā?
And what are the nine things rooted in craving?
|
an9.24 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.25 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’”
|
an9.26 | | amissīkatamevassa kataṁ | 12 | | Pi En Ru | dhamma | khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’”ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”’”
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’”ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”’”
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’”ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’”ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’”ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”’
amissīkatamevassa cittaṁ hoti ṭhitaṁ āneñjappattaṁ, vayaṁ cassānupassati.
The mind remains unaffected. It is steady, imperturbable, observing disappearance.
amissīkatamevassa cittaṁ hoti ṭhitaṁ āneñjappattaṁ, vayaṁ cassānupassati.
The mind remains unaffected. It is steady, imperturbable, observing disappearance.
amissīkatamevassa cittaṁ hoti ṭhitaṁ āneñjappattaṁ, vayaṁ cassānupassatī”ti.
The mind remains unaffected. It is steady, imperturbable, observing disappearance.”
|
an9.27 | | katamehi katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca bhayāni verāni vūpasantāni honti?
What are the five dangers and threats they have quelled?
“Katamehi catūhi sotāpattiyaṅgehi samannāgato hoti?
What are the four factors of stream-entry that they have?
|
an9.28 | | katamehi katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca bhayāni verāni vūpasantāni honti?
What are the five dangers and threats they have quelled?
Katamehi catūhi sotāpattiyaṅgehi samannāgato hoti?
What are the four factors of stream-entry that they have?
|
an9.29 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni nava?
What nine?
|
an9.30 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.31 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.32 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.33 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamā ca, bhikkhave, nava anupubbavihārasamāpattiyo?
And what are the nine progressive meditative attainments?
|
an9.34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an9.38 | | katahattho katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Te evarūpena javena samannāgatā assu, seyyathāpi nāma daḷhadhammā dhanuggaho sikkhito katahattho katūpāsano lahukena asanena appakasirena tiriyaṁ tālacchāyaṁ atipāteyya;
They’re as fast as a light arrow easily shot across the shadow of a palm tree by a well-trained expert archer with a strong bow.
Katame pañca?
What five?
|
an9.42 | | katame katamo, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo, āvuso, sambādho, katamo sambādhe okāsādhigamo vutto bhagavatā”ti?
But what is confinement, and what is the opportunity amid confinement that the Buddha spoke of?”
Katame pañca?
What five?
|
an9.62 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
Katame nava?
What nine?
|
an9.63 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.64 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.65 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an9.66 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an9.67 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an9.68 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā pañca?
What five?
|
an9.69 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an9.70 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
an9.71 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
an9.72 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.73 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.82 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.83 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.92 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
an9.93 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an9.94 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nava?
What nine?
|
an10.11 | | anuttānīkatañca | 1 | | Pi En Ru | dhamma | tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti anuttānīkatañca uttāniṁ karonti anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
|
an10.13 | | katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
Katamāni pañcorambhāgiyāni saṁyojanāni?
What are the five lower fetters?
Katamāni pañcuddhambhāgiyāni saṁyojanāni?
What are the five higher fetters?
|
an10.14 | | katamassa | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamassa pañca cetokhilā appahīnā honti?
What are the five kinds of emotional barrenness they haven’t given up?
Katamassa pañca cetasovinibandhā asamucchinnā honti?
What are the five emotional shackles they haven’t cut off?
Katamassa pañca cetokhilā pahīnā honti?
What are the five kinds of emotional barrenness they’ve given up?
Katamassa pañca cetasovinibandhā susamucchinnā honti?
What are the five emotional shackles they’ve cut off?
|
an10.16 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.17 | | cirakatampi katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
Furthermore, a mendicant is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Yampi, bhikkhave, bhikkhu satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā,
|
an10.18 | | cirakatampi katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
Furthermore, a mendicant is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
‘Satimā vatāyaṁ bhikkhu paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā’ti therāpi naṁ bhikkhū vattabbaṁ anusāsitabbaṁ maññanti, majjhimāpi bhikkhū … navāpi bhikkhū vattabbaṁ anusāsitabbaṁ maññanti.
Knowing this, the mendicants—whether senior, middle, or junior—think that mendicant is worth advising and instructing.
|
an10.19 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.20 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.21 | | katamāni nānādhimuttikataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
Puna caparaṁ, bhikkhave, tathāgato sattānaṁ nānādhimuttikataṁ yathābhūtaṁ pajānāti.
Furthermore, the Realized One truly understands the diverse convictions of sentient beings.
Yampi, bhikkhave, tathāgato sattānaṁ nānādhimuttikataṁ yathābhūtaṁ pajānāti, idampi, bhikkhave, tathāgatassa tathāgatabalaṁ hoti …pe… brahmacakkaṁ pavatteti.
Since he truly understands this, this is a power of the Realized One. …
|
an10.22 | | katamāni nānādhimuttikataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
Puna caparaṁ, ānanda, tathāgato sattānaṁ nānādhimuttikataṁ yathābhūtaṁ pajānāti.
Furthermore, the Realized One truly understands the diverse convictions of sentient beings.
|
an10.23 | | katame katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, dhammā kāyena pahātabbā, no vācāya?
And what are the things that should be given up by the body, not by speech?
Katame ca, bhikkhave, dhammā vācāya pahātabbā, no kāyena?
And what are the things that should be given up by speech, not by the body?
Katame ca, bhikkhave, dhammā neva kāyena pahātabbā no vācāya, paññāya disvā pahātabbā?
And what are the things that should be given up neither by the body, nor by speech, but by seeing again and again with wisdom?
Katamā ca, bhikkhave, pāpikā issā?
And what is nasty jealousy?
Katamā ca, bhikkhave, pāpikā icchā?
And what are corrupt wishes?
|
an10.25 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.27 | | katamasmiṁ katamesu | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamesu dvīsu?
What two?
Katamesu tīsu?
What three?
Katamesu catūsu?
What four?
Katamesu pañcasu?
What five?
Katamesu chasu?
What six?
Katamesu sattasu?
What seven?
Katamesu aṭṭhasu?
What eight?
Katamesu navasu?
What nine?
Katamesu dasasu?
What ten?
|
an10.28 | | byākataṁ. katamasmiṁ katamesu | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamesu dvīsu?
What two?
katamesu tīsu?
What three?
Katamesu catūsu?
What four?
Katamesu pañcasu?
What five?
katamesu chasu?
What six?
katamesu sattasu?
What seven?
katamesu aṭṭhasu?
What eight?
Katamesu navasu?
What nine?
Katamesu dasasu?
What ten?
Mañcepi tumhe, gahapatayo, upasaṅkamitvā etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi cetaṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ kajaṅgalikāya bhikkhuniyā byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as the nun Kajaṅgalikā.
|
an10.29 | | katamā katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
Katamāni aṭṭha?
What eight?
Katamā catasso?
What four?
Katamā catasso?
What four?
|
an10.30 | | kataññutaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Kataññutaṁ kho ahaṁ, bhante, kataveditaṁ sampassamāno bhagavati evarūpaṁ paramanipaccakāraṁ karomi, mettūpahāraṁ upadaṁsemi.
“Sir, it’s because of my gratitude and thanks for the Buddha that I demonstrate such utmost devotion, conveying my manifest love.
|
an10.31 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.32 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.33 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.34 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.35 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.36 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.42 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.43 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.44 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca dhammā ajjhattaṁ paccavekkhitabbā?
What five things should they check in themselves?
Katame pañca dhammā ajjhattaṁ upaṭṭhāpetabbā?
What five things should they establish in themselves?
|
an10.45 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
‘addhā imesaṁ kataṁ vā karissanti vā’ti.
‘They’ve done it for sure, or they will do it.’
|
an10.48 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.49 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.50 | | cirakatampi katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu satimā hoti, paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
Furthermore, a mendicant is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago. …
Yampi, bhikkhave, bhikkhu satimā hoti, paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā,
|
an10.56 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā dasa?
What ten?
|
an10.57 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā dasa?
What ten?
|
an10.60 | | katamā | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā dasa?
What ten?
Katamā cānanda, aniccasaññā?
And what is the perception of impermanence?
Katamā cānanda, anattasaññā?
And what is the perception of not-self?
Katamā cānanda, asubhasaññā?
And what is the perception of ugliness?
Katamā cānanda, ādīnavasaññā?
And what is the perception of drawbacks?
Katamā cānanda, pahānasaññā?
And what is the perception of giving up?
Katamā cānanda, virāgasaññā?
And what is the perception of fading away?
Katamā cānanda, nirodhasaññā?
And what is the perception of cessation?
Katamā cānanda, sabbaloke anabhiratasaññā?
And what is the perception of dissatisfaction with the whole world?
Katamā cānanda, sabbasaṅkhāresu anicchāsaññā?
And what is the perception of the impermanence of all conditions?
Katamā cānanda, ānāpānassati?
And what is mindfulness of breathing?
|
an10.63 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ pañcannaṁ idha niṭṭhā?
Which five conclude their path in this realm?
Katamesaṁ pañcannaṁ idha vihāya niṭṭhā?
Which five conclude their path after leaving this realm behind?
|
an10.64 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ pañcannaṁ idha niṭṭhā?
Which five conclude their path in this realm?
Katamesaṁ pañcannaṁ idha vihāya niṭṭhā?
Which five conclude their path after leaving this realm behind?
|
an10.69 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.70 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.71 | | anirākatajjhāno | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu ‘sabrahmacārīnaṁ piyo cassaṁ manāpo ca garu ca bhāvanīyo cā’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘May I be liked and approved by my spiritual companions, respected and admired.’ So let them fulfill their precepts, be committed to inner serenity of the heart, not neglect absorption, be endowed with discernment, and frequent empty huts.
Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu ‘lābhī assaṁ cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānapaccayabhesajjaparikkhārānan’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘May I receive robes, almsfood, lodgings, and medicines and supplies for the sick.’ So let them fulfill their precepts, be committed to inner serenity of the heart, not neglect absorption, be endowed with discernment, and frequent empty huts.
Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu ‘āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihareyyan’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘May I realize the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and live having realized it with my own insight due to the ending of defilements.’ So let them fulfill their precepts, be committed to inner serenity of the heart, not neglect absorption, be endowed with discernment, and frequent empty huts.
|
an10.72 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.73 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.74 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.75 | | akataṁ byākatan’”ti. byākatan”ti. katame kataṁ | 15 | | Pi En Ru | dhamma | “Evaṁ kho panetaṁ, bhagini, bhagavatā byākatan”ti.
“You’re right, sister, but that’s how the Buddha declared it.”
‘evaṁ kho panetaṁ, bhagini, bhagavatā byākatan’”ti.
Katame dasa?
What ten?
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
And they have listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
and has listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
And they’ve listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom.
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
And they’ve listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom.
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
And they’ve listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom.
Tassa savanenapi akataṁ hoti, bāhusaccenapi akataṁ hoti, diṭṭhiyāpi appaṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ na labhati.
And they’ve not listened or learned or comprehended theoretically or found even temporary freedom.
Tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
And they’ve listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom.
tassa savanenapi kataṁ hoti, bāhusaccenapi kataṁ hoti, diṭṭhiyāpi paṭividdhaṁ hoti, sāmāyikampi vimuttiṁ labhati.
and has listened and learned and comprehended theoretically and found at least temporary freedom
|
an10.76 | | katame | 19 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
Katame tayo?
What three?
|
an10.77 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.78 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.79 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.80 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.81 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.84 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti?
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’?”’
|
an10.86 | | katasaññī, kataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’?”’
‘Adhimāniko kho ayamāyasmā adhimānasacco, appatte pattasaññī, akate katasaññī, anadhigate adhigatasaññī.
‘This venerable overestimates themselves and takes that to be the truth. They perceive that they’ve attained what they haven’t attained, done what they haven’t done, and achieved what they haven’t achieved.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”’
‘kiṁ nu kho ayamāyasmā nissāya adhimāniko adhimānasacco, appatte pattasaññī, akate katasaññī, anadhigate adhigatasaññī.
‘Why does this venerable overestimate themselves and take that to be the truth? Why do they perceive that they’ve attained what they haven’t attained, done what they haven’t done, and achieved what they haven’t achieved?
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”’
Tasmā ayamāyasmā adhimāniko adhimānasacco, appatte pattasaññī, akate katasaññī, anadhigate adhigatasaññī.
Therefore this venerable overestimates themselves and takes that to be the truth. …’
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
|
an10.87 | | kālaṅkataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Tatra kho bhagavā kālaṅkataṁ bhikkhuṁ ārabbha bhikkhū āmantesi:
There the Buddha addressed the mendicants concerning the mendicant Kalandaka:
kālaṅkataṁ bhikkhuṁ → kalandakaṁ bhikkhuṁ (bj); kāḷakabhikkhuṁ (sya-all); kālakaṁ bhikkhuṁ (pts1ed)
|
an10.88 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ dasannaṁ?
What ten?
|
an10.90 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.91 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.92 | | katamehi katamo katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca bhayāni verāni vūpasantāni honti?
What are the five dangers and threats they have quelled?
Katamehi catūhi sotāpattiyaṅgehi samannāgato hoti?
What are the four factors of stream-entry that they have?
Katamo cassa ariyo ñāyo paññāya sudiṭṭho hoti suppaṭividdho?
And what is the noble system that they have clearly seen and comprehended with wisdom?
|
an10.95 | | abyākataṁ byākatan”ti? | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Abyākataṁ kho etaṁ, uttiya, mayā:
“This has not been declared by me, Uttiya.”
“Etampi kho, uttiya, abyākataṁ mayā:
“This has not been declared by me, Uttiya.”
“Etampi kho, uttiya, abyākataṁ mayā:
“This has not been declared by me, Uttiya.”
“‘Kiṁ nu kho, bho gotama, sassato loko, idameva saccaṁ moghamaññan’ti, iti puṭṭho samāno ‘abyākataṁ kho etaṁ, uttiya, mayā—
“When asked about all these points, Master Gotama says that they have not been declared by him.
‘etampi kho, uttiya, abyākataṁ mayā asassato loko, idameva saccaṁ moghamaññan’ti vadesi.
‘etampi kho, uttiya, abyākataṁ mayā—
Atha kiñcarahi bhotā gotamena byākatan”ti?
So what exactly has been declared by Master Gotama?”
|
an10.96 | | katamesaṁ, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamesaṁ, āvuso, bhikkhūnan”ti?
“Of which mendicants?”
|
an10.97 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.98 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.100 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
Katame dasa?
What ten?
|
an10.101 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katame satta?
What seven?
|
an10.102 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
Katamā tisso?
What three?
|
an10.106 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
|
an10.107 | | katamañca | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamañca taṁ, bhikkhave, ariyaṁ dhovanaṁ, yaṁ dhovanaṁ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati, yaṁ dhovanaṁ āgamma jātidhammā sattā jātiyā parimuccanti, jarādhammā sattā jarāya parimuccanti, maraṇadhammā sattā maraṇena parimuccanti, sokaparidevadukkhadomanassupāyāsadhammā sattā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsehi parimuccanti?
“And what is that noble washing?
|
an10.108 | | katamañca | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamañca taṁ, bhikkhave, ariyaṁ virecanaṁ, yaṁ virecanaṁ sampajjatiyeva no vipajjati, yaṁ virecanaṁ āgamma jātidhammā sattā jātiyā parimuccanti, jarādhammā sattā jarāya parimuccanti, maraṇadhammā sattā maraṇena parimuccanti, sokaparidevadukkhadomanassupāyāsadhammā sattā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsehi parimuccanti?
“And what is the noble purgative that works without fail?
|
an10.109 | | katamañca | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca taṁ, bhikkhave, ariyaṁ vamanaṁ, yaṁ vamanaṁ sampajjatiyeva no vipajjati, yaṁ vamanaṁ āgamma jātidhammā sattā jātiyā parimuccanti …pe… sokaparidevadukkhadomanassupāyāsadhammā sattā sokaparidevadukkhadomanassupāyāsehi parimuccanti?
And what is that noble emetic that works without fail?
|
an10.110 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.112 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.113 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, adhammo ca anattho ca?
And what are bad principles with bad results?
Katamo ca, bhikkhave, dhammo ca attho ca?
And what are good principles with good results?
|
an10.114 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, adhammo, katamo ca dhammo, katamo ca anattho, katamo ca attho?
So what are bad principles? What are good principles? What are bad results? And what are good results?
|
an10.115 | | byākataṁ. katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo cāvuso, adhammo, katamo ca dhammo, katamo ca anattho, katamo ca attho?
So what are bad principles? What are good principles? What are bad results? And what are good results?
Mañcepi tumhe, bhikkhave, upasaṅkamitvā etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi cetaṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ ānandena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Ānanda.
|
an10.116 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, adhammo, katamo ca dhammo, katamo ca anattho, katamo ca attho?
So what are bad principles? What are good principles? What are bad results? And what are good results?
|
an10.118 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamañca, bhikkhave, orimaṁ tīraṁ, katamañca pārimaṁ tīraṁ?
“And what, mendicants, is the near shore? What is the far shore?
|
an10.120 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamā ca, bhikkhave, ariyā paccorohaṇī?
And what is the noble descent?
|
an10.122 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.123 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.124 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.125 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.126 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.127 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.128 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.129 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.130 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.131 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.132 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.133 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.134 | | katamañca, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamañca, bhikkhave, asādhu?
“And what, mendicants, is not good?
Katamañca, bhikkhave, sādhu?
And what is good?
|
an10.135 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, anariyo dhammo?
And what is not the teaching of the noble ones?
Katamo ca, bhikkhave, ariyo dhammo?
And what is the teaching of the noble ones?
|
an10.136 | | katamañca, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamañca, bhikkhave, akusalaṁ?
And what is the unskillful?
Katamañca, bhikkhave, kusalaṁ?
And what is the skillful?
|
an10.137 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, anattho?
And what is the harmful?
Katamo ca, bhikkhave, attho?
And what is the beneficial?
|
an10.138 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, adhammo?
And what is not the teaching?
Katamo ca, bhikkhave, dhammo?
And what is the teaching?
|
an10.139 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, sāsavo dhammo?
And what is the defiled principle?
Katamo ca, bhikkhave, anāsavo dhammo?
And what is the undefiled principle?
|
an10.140 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, sāvajjo dhammo?
And what is the blameworthy principle?
Katamo ca, bhikkhave, anavajjo dhammo?
And what is the blameless principle?
|
an10.141 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, tapanīyo dhammo?
And what is the mortifying principle?
Katamo ca, bhikkhave, atapanīyo dhammo?
And what is the unmortifying principle?
|
an10.142 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, ācayagāmī dhammo?
And what is the principle that leads to accumulation?
Katamo ca, bhikkhave, apacayagāmī dhammo?
And what is the principle that leads to dispersal?
|
an10.143 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, dukkhudrayo dhammo?
And what is the principle whose outcome is suffering?
Katamo ca, bhikkhave, sukhudrayo dhammo?
And what is the principle whose outcome is happiness?
|
an10.144 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, dukkhavipāko dhammo?
And what principle results in suffering?
Katamo ca, bhikkhave, sukhavipāko dhammo?
And what principle results in happiness?
|
an10.145 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, anariyo maggo?
And what is the ignoble path?
Katamo ca, bhikkhave, ariyo maggo?
And what is the noble path?
|
an10.146 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, kaṇhamaggo?
And what is the dark path?
Katamo ca, bhikkhave, sukkamaggo?
And what is the bright path?
|
an10.147 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, asaddhammo?
And what is not the true teaching?
Katamo ca, bhikkhave, saddhammo?
And what is the true teaching?
|
an10.148 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, asappurisadhammo?
And what is the teaching of the untrue persons?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisadhammo?
And what is the teaching of the true persons?
|
an10.149 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na uppādetabbo dhammo?
And what is the principle not to activate?
Katamo ca, bhikkhave, uppādetabbo dhammo?
And what is the principle to activate?
|
an10.150 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na āsevitabbo dhammo?
And what is the principle not to cultivate?
Katamo ca, bhikkhave, āsevitabbo dhammo?
And what is the principle to cultivate?
|
an10.151 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na bhāvetabbo dhammo?
And what is the principle not to develop?
Katamo ca, bhikkhave, bhāvetabbo dhammo?
And what is the principle to develop?
|
an10.152 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na bahulīkātabbo dhammo?
And what is the principle not to make much of?
Katamo ca, bhikkhave, bahulīkātabbo dhammo?
And what is the principle to make much of?
|
an10.153 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na anussaritabbo dhammo?
And what is the principle not to recollect?
Katamo ca, bhikkhave, anussaritabbo dhammo?
And what is the principle to recollect?
|
an10.154 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na sacchikātabbo dhammo?
And what is the principle not to realize?
Katamo ca, bhikkhave, sacchikātabbo dhammo?
And what is the principle to realize?
|
an10.155 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.156-166 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.168 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamā ca, bhikkhave, ariyā paccorohaṇī?
“And what, mendicants, is the noble descent?
|
an10.170 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamañca, bhikkhave, orimaṁ tīraṁ, katamañca pārimaṁ tīraṁ?
And what, mendicants, is the near shore? What is the far shore?
|
an10.171 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, adhammo ca anattho ca?
And what are bad principles with bad results?
Katamo ca, bhikkhave, dhammo ca attho ca?
And what are good principles with good results?
|
an10.172 | | byākataṁ. katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo cāvuso, adhammo; katamo ca dhammo?
So what are bad principles? What are good principles?
Katamo ca anattho, katamo ca attho?
What are bad results? And what are good results?
Mañcepi tumhe, bhikkhave, upasaṅkamitvā etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi cetaṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ mahākaccānena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Mahākaccāna.
|
an10.173 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, adhammo, katamo ca dhammo;
So what are bad principles? What are good principles? What are bad results? And what are good results?
katamo ca anattho, katamo ca attho?
|
an10.176 | | sukatadukkatānaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukaṭadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
sukaṭadukkaṭānaṁ → sukatadukkatānaṁ (sya-all)
|
an10.177 | | katamaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamaṁ pana, bho gotama, ṭhānaṁ, katamaṁ aṭṭhānan”ti?
“Then, Master Gotama, what are the right and wrong conditions?”
Katamaṁ pana, bho → katamañca pana bho (bj, pts1ed); katamaṁ bho (sya-all)
|
an10.178 | | katamañca, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamañca, bhikkhave, asādhu?
“And what, mendicants, is not good?
Katamañca, bhikkhave, sādhu?
And what is good?
|
an10.179 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, anariyo dhammo?
And what is not the teaching of the noble ones?
Katamo ca, bhikkhave, ariyo dhammo?
And what is the teaching of the noble ones?
|
an10.180 | | katamañca, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamañca, bhikkhave, akusalaṁ?
And what is the unskillful?
Katamañca, bhikkhave, kusalaṁ?
And what is the skillful?
|
an10.181 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, anattho?
And what is the harmful?
Katamo ca, bhikkhave, attho?
And what is the beneficial?
|
an10.182 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, adhammo?
And what is not the teaching?
Katamo ca, bhikkhave, dhammo?
And what is the teaching?
|
an10.183 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, sāsavo dhammo?
And what is the defiled principle?
Katamo ca, bhikkhave, anāsavo dhammo?
And what is the undefiled principle?
|
an10.184 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, sāvajjo dhammo?
And what is the blameworthy principle?
Katamo ca, bhikkhave, anavajjo dhammo?
And what is the blameless principle?
|
an10.185 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, tapanīyo dhammo?
And what is the mortifying principle?
Katamo ca, bhikkhave, atapanīyo dhammo?
And what is the unmortifying principle?
|
an10.186 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, ācayagāmī dhammo?
And what is the principle that leads to accumulation?
Katamo ca, bhikkhave, apacayagāmī dhammo?
And what is the principle that leads to dispersal?
|
an10.187 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, dukkhudrayo dhammo?
And what is the principle whose outcome is suffering?
Katamo ca, bhikkhave, sukhudrayo dhammo?
And what is the principle whose outcome is happiness?
|
an10.188 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, dukkhavipāko dhammo?
And what is the principle that results in suffering?
Katamo ca, bhikkhave, sukhavipāko dhammo?
And what is the principle that results in happiness?
|
an10.189 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, anariyo maggo?
And what is the ignoble path?
Katamo ca, bhikkhave, ariyo maggo?
And what is the noble path?
|
an10.190 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, kaṇho maggo?
And what is the dark path?
Katamo ca, bhikkhave, sukko maggo?
And what is the bright path?
|
an10.191 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, asaddhammo?
And what is not the true teaching?
Katamo ca, bhikkhave, saddhammo?
And what is the true teaching?
|
an10.192 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, asappurisadhammo?
And what is the teaching of the untrue persons?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisadhammo?
And what is the teaching of the true persons?
|
an10.193 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na uppādetabbo dhammo?
And what is the principle not to activate?
Katamo ca, bhikkhave, uppādetabbo dhammo?
And what is the principle to activate?
|
an10.194 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, nāsevitabbo dhammo?
And what is the principle not to cultivate?
Katamo ca, bhikkhave, āsevitabbo dhammo?
And what is the principle to cultivate?
|
an10.195 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na bhāvetabbo dhammo?
And what is the principle not to develop?
Katamo ca, bhikkhave, bhāvetabbo dhammo?
And what is the principle to develop?
|
an10.196 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na bahulīkātabbo dhammo?
And what is the principle not to make much of?
Katamo ca, bhikkhave, bahulīkātabbo dhammo?
And what is the principle to make much of?
|
an10.197 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, nānussaritabbo dhammo?
And what is the principle not to recollect?
Katamo ca, bhikkhave, anussaritabbo dhammo?
And what is the principle to recollect?
|
an10.198 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamo ca, bhikkhave, na sacchikātabbo dhammo?
And what is the principle not to realize?
Katamo ca, bhikkhave, sacchikātabbo dhammo?
And what is the principle to realize?
|
an10.199-210 | | katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.211 | | katamehi sukatadukkaṭānaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.212 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.213 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.214 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.215 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.216 | | katamo katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, saṁsappanīyapariyāyo dhammapariyāyo?
“What is the exposition of the teaching on creepy creatures?
Katamā ca sā, bhikkhave, saṁsappajātikā tiracchānayoni?
And what are the species of creepy animals?
Katamā ca sā, bhikkhave, saṁsappajātikā tiracchānayoni?
And what are the species of creepy animals?
|
an10.219 | | kataṁ, pamāṇakataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | ‘pubbe kho me idaṁ cittaṁ parittaṁ ahosi abhāvitaṁ, etarahi pana me idaṁ cittaṁ appamāṇaṁ subhāvitaṁ. Yaṁ kho pana kiñci pamāṇakataṁ kammaṁ, na taṁ tatrāvasissati na taṁ tatrāvatiṭṭhatī’ti.
‘Formerly my mind was limited and undeveloped. Now it’s limitless and well developed. Whatever limited deeds I’ve done don’t remain or persist there.’
‘yaṁ kho me idaṁ kiñci pubbe iminā karajakāyena pāpakammaṁ kataṁ, sabbaṁ taṁ idha vedanīyaṁ;
‘Whatever bad deeds I have done in the past with this deed-born body I will experience here.
‘pubbe kho me idaṁ cittaṁ parittaṁ ahosi abhāvitaṁ, etarahi pana me idaṁ cittaṁ appamāṇaṁ subhāvitaṁ. Yaṁ kho pana kiñci pamāṇakataṁ kammaṁ, na taṁ tatrāvasissati na taṁ tatrāvatiṭṭhatī’ti.
‘Formerly my mind was limited and undeveloped. Now it’s limitless and well developed. Whatever limited deeds I’ve done don’t remain or persist there.’
‘yaṁ kho me idaṁ kiñci pubbe iminā karajakāyena pāpakammaṁ kataṁ, sabbaṁ taṁ idha vedanīyaṁ;
‘Whatever bad deeds I have done in the past with this deed-born body I will experience here.
|
an10.221 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi dasahi?
What ten?
Katamehi dasahi?
What ten?
|
an10.222 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi vīsatiyā?
What twenty?
Katamehi vīsatiyā?
What twenty?
|
an10.223 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tiṁsāya?
What thirty?
Katamehi tiṁsāya?
What thirty?
|
an10.224 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi cattārīsāya?
What forty?
Katamehi cattārīsāya?
What forty?
|
an10.237 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.238 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an10.239 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
an11.6 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ ekādasannaṁ?
What eleven?
Katamesaṁ ekādasannaṁ?
What eleven?
|
an11.10 | | katamehi | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi dvīhi?
What two?
|
an11.13 | | katassa | 3 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yā devatā atikkammeva kabaḷīkārāhārabhakkhānaṁ devatānaṁ sahabyataṁ aññataraṁ manomayaṁ kāyaṁ upapannā, tā karaṇīyaṁ attano na samanupassanti katassa vā paticayaṁ’.
‘There are deities who, surpassing the company of deities that consume solid food, are reborn in a certain host of mind-made deities. They don’t see in themselves anything more to do, or anything that needs improvement.’
Seyyathāpi, nandiya, bhikkhu asamayavimutto karaṇīyaṁ attano na samanupassati katassa vā paticayaṁ;
An irreversibly freed mendicant doesn’t see in themselves anything more to do, or anything that needs improvement.
evamevaṁ kho, nandiya, yā tā devatā atikkammeva kabaḷīkārāhārabhakkhānaṁ devatānaṁ sahabyataṁ aññataraṁ manomayaṁ kāyaṁ upapannā, tā karaṇīyaṁ attano na samanupassanti katassa vā paticayaṁ.
In the same way, Nandiya, there are deities who, surpassing the company of deities that consume solid food, are reborn in a certain host of mind-made deities. They don’t see in themselves anything more to do, or anything that needs improvement.
|
an11.15 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ekādasa?
What eleven?
|
an11.16 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante ānanda, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena ekadhammo sammadakkhāto, yattha bhikkhuno appamattassa ātāpino pahitattassa viharato avimuttaṁ vā cittaṁ vimuccati, aparikkhīṇā vā āsavā parikkhayaṁ gacchanti, ananuppattaṁ vā anuttaraṁ yogakkhemaṁ anupāpuṇātī”ti?
“And what is that one thing?”
|
an11.17 | | anuttānīkatañca katamehi | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva na vivaranti, anuttānīkatañca na uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ na paṭivinodenti.
Those venerables don’t clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
|
an11.22-29 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi ekādasahi?
What eleven?
|
an11.502-981 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi ekādasahi?
What eleven?
|
an11.982 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ekādasa?
What eleven?
|
dn1 | | appāyukatarā dīghāyukataro katamañca katame kataparappavādā sukatadukkaṭānaṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca taṁ, bhikkhave, appamattakaṁ oramattakaṁ sīlamattakaṁ, yena puthujjano tathāgatassa vaṇṇaṁ vadamāno vadeyya?
And what are the trivial, insignificant details of mere ethics that an ordinary person speaks of?
Katame ca te, bhikkhave, dhammā gambhīrā duddasā duranubodhā santā paṇītā atakkāvacarā nipuṇā paṇḍitavedanīyā, ye tathāgato sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedeti, yehi tathāgatassa yathābhuccaṁ vaṇṇaṁ sammā vadamānā vadeyyuṁ?
And what are these principles?
Tatra, bhikkhave, yo so satto paṭhamaṁ upapanno, so dīghāyukataro ca hoti vaṇṇavantataro ca mahesakkhataro ca.
And the being who was reborn first is more long-lived, beautiful, and illustrious than those who arrived later.
Ye pana te sattā pacchā upapannā, te appāyukatarā ca honti dubbaṇṇatarā ca appesakkhatarā ca.
santi hi kho samaṇabrāhmaṇā paṇḍitā nipuṇā kataparappavādā vālavedhirūpā, te bhindantā maññe caranti paññāgatena diṭṭhigatāni,
There are clever ascetics and brahmins who are subtle, accomplished in the doctrines of others, hair-splitters. You’d think they live to demolish convictions with their intellect.
‘atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there is fruit and result of good and bad deeds …
‘natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there is no fruit and result of good and bad deeds …
‘atthi ca natthi ca sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there both is and is not fruit and result of good and bad deeds …
‘nevatthi na natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there neither is nor is not fruit and result of good and bad deeds …
|
dn2 | | katame kataṁ sukatadukkaṭānaṁ suparikammakatasmiṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi, mahārāja, dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā, ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedenti.
‘Great king, there is no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.
Katame satta?
What seven?
atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there is fruit and result of good and bad deeds …
natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there is no fruit and result of good and bad deeds …
atthi ca natthi ca sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there both is and is not fruit and result of good and bad deeds …
nevatthi na natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko …pe…
whether there neither is nor is not fruit and result of good and bad deeds …
Seyyathā vā pana, mahārāja, dakkho dantakāro vā dantakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ dantasmiṁ yaṁ yadeva dantavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.
Or suppose a deft ivory-carver or their apprentice had some well-prepared ivory. They could produce any kind of ivory item that they like.
Seyyathā vā pana, mahārāja, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ suvaṇṇasmiṁ yaṁ yadeva suvaṇṇavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.
Or suppose a deft goldsmith or their apprentice had some well-prepared gold. They could produce any kind of gold item that they like.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
|
dn3 | | katamaṁ katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamaṁ pana taṁ, bho gotama, caraṇaṁ, katamā ca pana sā vijjā”ti?
“But what, Master Gotama, is that conduct, and what is that knowledge?”
“Katamaṁ pana taṁ, bho gotama, caraṇaṁ, katamā ca sā vijjā”ti?
“But what, Master Gotama, is that conduct, and what is that knowledge?”
Katamāni cattāri?
What four?
|
dn4 | | katamaṁ katamehi katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamaṁ pana taṁ, brāhmaṇa, sīlaṁ?
But what, brahmin, is that ethical conduct?
Katamā sā paññā”ti?
And what is that wisdom?”
|
dn5 | | katamo | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana so, bho gotama, yañño imāya tividhāya yaññasampadāya soḷasaparikkhārāya appaṭṭhataro ca appasamārambhataro ca mahapphalataro ca mahānisaṁsataro cā”ti?
“But what is it?”
“Katamo pana so, bho gotama, yañño imāya ca tividhāya yaññasampadāya soḷasaparikkhārāya iminā ca niccadānena anukulayaññena appaṭṭhataro ca appasamārambhataro ca mahapphalataro ca mahānisaṁsataro cā”ti?
“But what is it?”
“Katamo pana so, bho gotama, yañño imāya ca tividhāya yaññasampadāya soḷasaparikkhārāya iminā ca niccadānena anukulayaññena iminā ca vihāradānena appaṭṭhataro ca appasamārambhataro ca mahapphalataro ca mahānisaṁsataro cā”ti?
“Katamo pana so, bho gotama, yañño imāya ca tividhāya yaññasampadāya soḷasaparikkhārāya iminā ca niccadānena anukulayaññena iminā ca vihāradānena imehi ca saraṇagamanehi appaṭṭhataro ca appasamārambhataro ca mahapphalataro ca mahānisaṁsataro cā”ti?
“Katamo pana so, bho gotama, yañño imāya ca tividhāya yaññasampadāya soḷasaparikkhārāya iminā ca niccadānena anukulayaññena iminā ca vihāradānena imehi ca saraṇagamanehi imehi ca sikkhāpadehi appaṭṭhataro ca appasamārambhataro ca mahapphalataro ca mahānisaṁsataro cā”ti?
|
dn6 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame pana te, bhante, dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca, yesaṁ sacchikiriyāhetu bhikkhū bhagavati brahmacariyaṁ carantī”ti?
“But sir, what are those finer things?”
“Katamo pana, bhante, maggo katamā paṭipadā etesaṁ dhammānaṁ sacchikiriyāyā”ti?
“Well, what is it?”
|
dn8 | | katamā kataparappavādā kataṁ uddissakataṁ, | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Santi, kassapa, eke samaṇabrāhmaṇā paṇḍitā nipuṇā kataparappavādā vālavedhirūpā. Te bhindantā maññe caranti paññāgatena diṭṭhigatāni.
There are some clever ascetics and brahmins who are subtle, accomplished in the doctrines of others, hair-splitters. You’d think they live to demolish convictions with their intellect.
Katamo ca, kassapa, maggo, katamā ca paṭipadā, yathāpaṭipanno sāmaññeva ñassati sāmaṁ dakkhati:
And what is that path?
Acelako hoti, muttācāro, hatthāpalekhano, naehibhaddantiko, natiṭṭhabhaddantiko, nābhihaṭaṁ, na uddissakataṁ, na nimantanaṁ sādiyati.
They go naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
“katamā pana sā, bho gotama, sīlasampadā, katamā cittasampadā, katamā paññāsampadā”ti?
“But Master Gotama, what is that accomplishment in ethics, in mind, and in wisdom?”
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
dn9 | | abyākatan”ti. abyākatan”ti? appāṭihīrakataṁ byākatan”ti. byākatan”ti? byākataṁ. katame katamo kataṁ pakataññū sappāṭihīrakataṁ | 38 | | Pi En Ru | dhamma | Bhagavā, bhante, kusalo, bhagavā pakataññū abhisaññānirodhassa.
The Buddha is skilled and well-versed concerning the cessation of perception.
“Abyākataṁ kho etaṁ, poṭṭhapāda, mayā:
“This has not been declared by me, Poṭṭhapāda.”
“Etampi kho, poṭṭhapāda, mayā abyākataṁ:
“This too has not been declared by me.”
“Etampi kho, poṭṭhapāda, mayā abyākataṁ:
“This too has not been declared by me.”
“Kasmā panetaṁ, bhante, bhagavatā abyākatan”ti?
“Why haven’t these things been declared by the Buddha?”
tasmā etaṁ mayā abyākatan”ti.
That’s why I haven’t declared them.”
“Kiṁ pana, bhante, bhagavatā byākatan”ti?
“Then what has been declared by the Buddha?”
“Idaṁ dukkhanti kho, poṭṭhapāda, mayā byākataṁ. Ayaṁ dukkhasamudayoti kho, poṭṭhapāda, mayā byākataṁ. Ayaṁ dukkhanirodhoti kho, poṭṭhapāda, mayā byākataṁ. Ayaṁ dukkhanirodhagāminī paṭipadāti kho, poṭṭhapāda, mayā byākatan”ti.
“I have declared this: ‘This is suffering’ … ‘This is the origin of suffering’ … ‘This is the cessation of suffering’ … ‘This is the practice that leads to the cessation of suffering’.”
“Kasmā panetaṁ, bhante, bhagavatā byākatan”ti?
“Why have these things been declared by the Buddha?”
tasmā etaṁ mayā byākatan”ti.
That’s why I have declared them.”
Katame ca te, poṭṭhapāda, mayā anekaṁsikā dhammā desitā paññattā?
And what teachings have I taught and pointed out as not categorical?
Katame ca te, poṭṭhapāda, mayā ekaṁsikā dhammā desitā paññattā?
And what teachings have I taught and pointed out as categorical?
nanu evaṁ sante tesaṁ samaṇabrāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t what they say turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tesaṁ samaṇabrāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
nanu evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
Taṁ kiṁ maññasi, poṭṭhapāda, nanu evaṁ sante tesaṁ samaṇabrāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
Doesn’t what they say turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tesaṁ samaṇabrāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
nanu evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
Taṁ kiṁ maññasi, poṭṭhapāda, nanu evaṁ sante tesaṁ samaṇabrāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
Doesn’t what they say turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tesaṁ samaṇabrāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
Katamo ca, poṭṭhapāda, oḷāriko attapaṭilābho?
And what is a substantial reincarnation?
Katamo manomayo attapaṭilābho?
What is a mind-made reincarnation?
Katamo arūpo attapaṭilābho?
What is a formless reincarnation?
‘katamo pana so, āvuso, oḷāriko attapaṭilābho, yassa tumhe pahānāya dhammaṁ desetha, yathāpaṭipannānaṁ vo saṅkilesikā dhammā pahīyissanti, vodāniyā dhammā abhivaḍḍhissanti, paññāpāripūriṁ vepullattañca diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti, tesaṁ mayaṁ evaṁ puṭṭhā evaṁ byākareyyāma:
‘But reverends, what is that substantial reincarnation for the giving up of which you teach?’ We’d answer like this,
‘katamo pana so, āvuso, manomayo attapaṭilābho, yassa tumhe pahānāya dhammaṁ desetha, yathāpaṭipannānaṁ vo saṅkilesikā dhammā pahīyissanti, vodāniyā dhammā abhivaḍḍhissanti, paññāpāripūriṁ vepullattañca diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti?
‘But reverends, what is that mind-made reincarnation?’ We’d answer like this,
‘katamo pana so, āvuso, arūpo attapaṭilābho, yassa tumhe pahānāya dhammaṁ desetha, yathāpaṭipannānaṁ vo saṅkilesikā dhammā pahīyissanti, vodāniyā dhammā abhivaḍḍhissanti, paññāpāripūriṁ vepullattañca diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti?
‘But reverends, what is that formless reincarnation?’ We’d answer like this,
nanu evaṁ sante sappāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that statement turn out to have a demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante sappāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
nanu evaṁ sante tassa purisassa sappāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have a demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tassa purisassa sappāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
‘katamo pana so, āvuso, oḷāriko attapaṭilābho …pe…
katamo pana so, āvuso, manomayo attapaṭilābho …pe…
katamo pana so, āvuso, arūpo attapaṭilābho, yassa tumhe pahānāya dhammaṁ desetha, yathāpaṭipannānaṁ vo saṅkilesikā dhammā pahīyissanti, vodāniyā dhammā abhivaḍḍhissanti, paññāpāripūriṁ vepullattañca diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissathā’ti?
Taṁ kiṁ maññasi, poṭṭhapāda, nanu evaṁ sante sappāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante sappāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthAttāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
dn10 | | katamesaṁ katamesānaṁ katamettāvatā, katameva katamo kataṁ suparikammakatasmiṁ | 12 | | Pi En Ru | dhamma | Ettāvatāpi kho, bho, katameva etaṁ, yato kho so bhavaṁ ānando okāsamakāsi svātanāyapi upasaṅkamanāyā”ti.
“This much, sir, I managed to do. At least Master Ānanda will take the opportunity to visit tomorrow.”
Katamesānaṁ kho, bho ānanda, dhammānaṁ so bhavaṁ gotamo vaṇṇavādī ahosi; kattha ca imaṁ janataṁ samādapesi nivesesi patiṭṭhāpesī”ti?
What were those things?”
Katamesaṁ tiṇṇaṁ?
What three?
“Katamo pana so, bho ānanda, ariyo sīlakkhandho, yassa so bhavaṁ gotamo vaṇṇavādī ahosi, yattha ca imaṁ janataṁ samādapesi nivesesi patiṭṭhāpesī”ti?
“But what was that entire spectrum of noble ethics that the Buddha praised?”
‘alamettāvatā, katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttarikaraṇīyan’ti.
‘At this point it’s enough; at this point our work is done. We’ve reached the goal of our ascetic life. There is nothing more to be done.’
“Katamo pana so, bho ānanda, ariyo samādhikkhandho, yassa so bhavaṁ gotamo vaṇṇavādī ahosi, yattha ca imaṁ janataṁ samādapesi nivesesi patiṭṭhāpesī”ti?
But what, Master Ānanda, was that noble spectrum of immersion that the Buddha praised?”
‘alamettāvatā, katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttarikaraṇīyan’ti.
‘At this point it’s enough; at this point our work is done. We’ve reached the goal of our ascetic life. There is nothing more to be done.’
Katamo pana so, bho ānanda, ariyo paññākkhandho, yassa bho bhavaṁ gotamo vaṇṇavādī ahosi, yattha ca imaṁ janataṁ samādapesi nivesesi patiṭṭhāpesī”ti?
But what, Master Ānanda, was that spectrum of noble wisdom that the Buddha praised?”
Seyyathā vā pana, māṇava, dakkho dantakāro vā dantakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ dantasmiṁ yaññadeva dantavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.
Or suppose a deft ivory-carver or their apprentice had some well-prepared ivory. They could produce any kind of ivory item that they like.
Seyyathā vā pana, māṇava, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ suvaṇṇasmiṁ yaññadeva suvaṇṇavikatiṁ ākaṅkheyya, taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.
Or suppose a deft goldsmith or their apprentice had some well-prepared gold. They could produce any kind of gold item that they like.
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Tassa evaṁ jānato evaṁ passato kāmāsavāpi cittaṁ vimuccati, bhavāsavāpi cittaṁ vimuccati, avijjāsavāpi cittaṁ vimuccati, vimuttasmiṁ vimuttamiti ñāṇaṁ hoti, ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
|
dn11 | | asacchikatan”ti. katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
Katamañca, kevaṭṭa, iddhipāṭihāriyaṁ?
And what is the demonstration of psychic power?
Katamañca, kevaṭṭa, ādesanāpāṭihāriyaṁ?
And what is the demonstration of revealing?
Katamañca, kevaṭṭa, anusāsanīpāṭihāriyaṁ?
And what is the demonstration of instruction?
‘ime kho maṁ, bhikkhu, brahmakāyikā devā evaṁ jānanti, “natthi kiñci brahmuno aññātaṁ, natthi kiñci brahmuno adiṭṭhaṁ, natthi kiñci brahmuno aviditaṁ, natthi kiñci brahmuno asacchikatan”ti.
‘Mendicant, these gods think that there is nothing at all that I don’t know and see and understand and realize.
|
dn12 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
“Katamo pana so, bho gotama, satthā, yo loke nacodanāraho”ti?
“But who is that teacher?”
|
dn13 | | appāṭihīrakataṁ katame pamāṇakataṁ | 16 | | Pi En Ru | dhamma | nanu evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t their statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
nanu evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t their statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
nanu evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
Taṁ kiṁ maññasi, vāseṭṭha, nanu evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
doesn’t the statement of those brahmins turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
nanu evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
Taṁ kiṁ maññasi, vāseṭṭha, nanu evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
doesn’t the statement of those brahmins turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tevijjānaṁ brāhmaṇānaṁ appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
evameva kho, vāseṭṭha, evaṁ bhāvitāya mettāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
In the same way, when the heart’s release by love has been developed like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
evameva kho, vāseṭṭha, evaṁ bhāvitāya upekkhāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
In the same way, when the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
|
dn14 | | katamehi kālaṅkatapurisa | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi cāyaṁ, deva, kumāro dvattiṁsamahāpurisalakkhaṇehi samannāgato, yehi samannāgatassa mahāpurisassa dveva gatiyo bhavanti anaññā.
And what are the marks which he possesses?
7. Kālaṅkatapurisa
7. The Dead Man
Addasā kho, bhikkhave, vipassī kumāro petaṁ kālaṅkataṁ, disvā sārathiṁ āmantesi:
When the prince saw the corpse of the departed, he addressed the charioteer,
Addasā kho, deva, kumāro petaṁ kālaṅkataṁ, disvā maṁ etadavoca:
|
dn15 | | katamaṁ katame katamā kataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Imāsaṁ kho tvaṁ tissannaṁ vedanānaṁ katamaṁ attato samanupassasī’ti?
Which one of these do you regard as self?’
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Katamā satta?
What seven?
Katame aṭṭha?
What eight?
|
dn16 | | katamaṁ katame katamesaṁ katamesu katamo katamā katamāni katapubbaṁ katapuññosi kataṁ navakatarena navakataro susakkataṁ | 27 | | Pi En Ru | dhamma | Kinti te, ānanda, sutaṁ, ‘vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca, tāni sakkaronti garuṁ karonti mānenti pūjenti, tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpentī’”ti?
Ānanda, have you heard that the Vajjis honor, respect, esteem, and venerate the Vajjian shrines, whether inner or outer, not neglecting the proper spirit-offerings that were given and made in the past?”
“Sutaṁ metaṁ, bhante: ‘vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca, tāni sakkaronti garuṁ karonti mānenti pūjenti tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpentī’”ti.
“I have heard that, sir.”
“Yāvakīvañca, ānanda, vajjī yāni tāni vajjīnaṁ vajjicetiyāni abbhantarāni ceva bāhirāni ca, tāni sakkarissanti garuṁ karissanti mānessanti pūjessanti, tesañca dinnapubbaṁ katapubbaṁ dhammikaṁ baliṁ no parihāpessanti, vuddhiyeva, ānanda, vajjīnaṁ pāṭikaṅkhā, no parihāni.
“As long as the Vajjis honor, respect, esteem, and venerate the Vajjian shrines, whether inner or outer, not neglecting the proper spirit-offerings that were given and made in the past, they can expect growth, not decline.
Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Katamo ca so, ānanda, dhammādāso dhammapariyāyo, yena samannāgato ariyasāvako ākaṅkhamāno attanāva attānaṁ byākareyya:
And what is that mirror of the teaching?
Katame aṭṭha?
What eight?
Katamā aṭṭha?
What eight?
Katamāni aṭṭha?
What eight?
Katame aṭṭha?
What eight?
Katame ca te, bhikkhave, dhammā mayā abhiññā desitā, ye vo sādhukaṁ uggahetvā āsevitabbā bhāvetabbā bahulīkātabbā, yathayidaṁ brahmacariyaṁ addhaniyaṁ assa ciraṭṭhitikaṁ, tadassa bahujanahitāya bahujanasukhāya lokānukampāya atthāya hitāya sukhāya devamanussānaṁ.
And what are those things I have taught from my direct knowledge?
kataṁ me saraṇamattano.
I’ve made a refuge for myself.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
katamaṁ nu kho dukkarataraṁ vā durabhisambhavataraṁ vā—
Which is harder and more challenging to do while conscious and awake:
Katamesu dvīsu?
What two?
Katame dve?
What two?
Katamāni cattāri?
What four?
Katame cattāro?
What four?
Katapuññosi tvaṁ, ānanda, padhānamanuyuñja, khippaṁ hohisi anāsavo”ti.
You have done good deeds, Ānanda. Devote yourself to meditation, and you will soon be free of defilements.”
Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
Theratarena, ānanda, bhikkhunā navakataro bhikkhu nāmena vā gottena vā āvusovādena vā samudācaritabbo.
A more senior mendicant ought to address a more junior mendicant by name or clan, or by saying ‘reverend’.
Navakatarena bhikkhunā therataro bhikkhu ‘bhante’ti vā ‘āyasmā’ti vā samudācaritabbo.
A more junior mendicant ought to address a more senior mendicant using ‘sir’ or ‘venerable’.
“Katamo pana, bhante, brahmadaṇḍo”ti?
“But sir, what is the divine punishment?”
Susakkataṁ sakkatasakkatehi.
is well honored by the honorable.
|
dn17 | | katamehi katamettāvatā, katamāhi | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi sattahi?
What seven?
‘alamettāvatā, mahārāja, katamettāvatā, mahārāja, pūjitamettāvatā, mahārājā’ti?
‘Is this sufficient, great king? Has enough been done, great king, enough offered?’
‘alamettāvatā, gahapati, katamettāvatā, gahapati, pūjitamettāvatā, gahapatī’ti.
‘That is sufficient, householder. Enough has been done, enough offered.’
Katamāhi catūhi iddhīhi?
And what are the four blessings?
|
dn18 | | bahulīkatattā bahulīkatattā. katame | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Ye hi keci bho atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhosuṁ, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the past,
Yepi hi keci bho anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhossanti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
future,
Yepi hi keci bho etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhonti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
or present who wield the many kinds of psychic power do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.
“Ahampi kho bho imesaṁyeva catunnañca iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā evaṁ mahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti.
“I too became so mighty and powerful by developing and cultivating these four bases of psychic power.”
Katame tayo?
What three?
Katame cattāro?
What four?
Katame satta?
What seven?
|
dn19 | | katamañca | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca taṁ, pañcasikha, brahmacariyaṁ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati?
And what is the spiritual path that leads to extinguishment?
|
dn21 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ me atthi kataṁ puññaṁ,
Whatever the merit I have forged
Yaṁ me atthi kataṁ puññaṁ,
Whatever the merit I have forged
|
dn22 | | katamañca, katame katamo katamā | 25 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamañca, bhikkhave, dukkhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of suffering?
Katamā ca, bhikkhave, jāti?
And what is rebirth?
Katamā ca, bhikkhave, jarā?
And what is old age?
Katamañca, bhikkhave, maraṇaṁ?
And what is death?
Katamo ca, bhikkhave, soko?
And what is sorrow?
Katamo ca, bhikkhave, paridevo?
And what is lamentation?
Katamañca, bhikkhave, dukkhaṁ?
And what is pain?
Katamañca, bhikkhave, domanassaṁ?
And what is sadness?
Katamo ca, bhikkhave, upāyāso?
And what is distress?
Katamo ca, bhikkhave, appiyehi sampayogo dukkho?
And what is meant by ‘association with the disliked is suffering’?
Katamo ca, bhikkhave, piyehi vippayogo dukkho?
And what is meant by ‘separation from the liked is suffering’?
Katamañca, bhikkhave, yampicchaṁ na labhati tampi dukkhaṁ?
And what is meant by ‘not getting what you wish for is suffering’?
Katame ca, bhikkhave, saṅkhittena pañcupādānakkhandhā dukkhā?
And what is meant by ‘in brief, the five grasping aggregates are suffering’?
Katamañca, bhikkhave, dukkhasamudayaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the origin of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the cessation of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhagāminī paṭipadā ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the practice that leads to the cessation of suffering?
Katamā ca, bhikkhave, sammādiṭṭhi?
And what is right view?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsaṅkappo?
And what is right thought?
Katamā ca, bhikkhave, sammāvācā?
And what is right speech?
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto?
And what is right action?
Katamo ca, bhikkhave, sammāājīvo?
And what is right livelihood?
Katamo ca, bhikkhave, sammāvāyāmo?
And what is right effort?
Katamā ca, bhikkhave, sammāsati?
And what is right mindfulness?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsamādhi?
And what is right immersion?
|
dn23 | | acittīkataṁ cittīkataṁ kālaṅkatassa sukatadukkaṭānaṁ | 55 | | Pi En Ru | dhamma | “itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
“There is no afterlife. No beings are reborn spontaneously. There’s no fruit or result of good and bad deeds.”
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’ti.
there is an afterlife, there are beings reborn spontaneously, and there is a fruit or result of good and bad deeds—
Natthi hi, bho khatte, paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
for none of these things are true!”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
‘There is no afterlife. No beings are reborn spontaneously. There’s no fruit or result of good and bad deeds.’”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’ti?
itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
there is an afterlife, there are beings reborn spontaneously, and there is a fruit or result of good and bad deeds.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife, no beings are reborn spontaneously, and there’s no fruit or result of good and bad deeds.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti?
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
“itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
there is an afterlife, there are beings reborn spontaneously, and there is a fruit or result of good and bad deeds.
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife, no beings are reborn spontaneously, and there’s no fruit or result of good and bad deeds.”
“itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”’ti?
there is an afterlife, there are beings reborn spontaneously, and there is a fruit or result of good and bad deeds’?
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife, there are beings reborn spontaneously, and there is a fruit or result of good and bad deeds.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti?
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
“itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
there is an afterlife.
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’ti?
there is an afterlife?
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
“itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
there is an afterlife.
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
“itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”ti.
there is an afterlife.’
itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti?
there is an afterlife?”
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
Kiṁ pana tvaṁ kālaṅkatassa jīvaṁ passissasi pavisantaṁ vā nikkhamantaṁ vā.
how could you see the soul of a dead man?
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife, there are beings reborn spontaneously, and there is a fruit or result of good and bad deeds.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi atthi paro loko, atthi sattā opapātikā, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is an afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti.
there is no afterlife.”
“itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko”’ti.
Atha kho pāyāsi rājañño asakkaccaṁ dānaṁ datvā asahatthā dānaṁ datvā acittīkataṁ dānaṁ datvā apaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā cātumahārājikānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapajji suññaṁ serīsakaṁ vimānaṁ.
So the chieftain Pāyāsi gave gifts carelessly, thoughtlessly, not with his own hands, giving the dregs. When his body broke up, after death, he was reborn in company with the gods of the Four Great Kings, in an empty palace of sirisa wood.
acittīkataṁ → apaviddhaṁ (bj); acittikataṁ (sya-all, km, pts1ed, mr)
Yo pana tassa dāne vāvaṭo ahosi uttaro nāma māṇavo. So sakkaccaṁ dānaṁ datvā sahatthā dānaṁ datvā cittīkataṁ dānaṁ datvā anapaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapajji devānaṁ tāvatiṁsānaṁ sahabyataṁ.
But the brahmin student Uttara who organized the offering gave gifts carefully, thoughtfully, with his own hands, not giving the dregs. When his body broke up, after death, he was reborn in company with the gods of the Thirty-Three.
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’”ti?
there is no afterlife, no beings are reborn spontaneously, and there’s no fruit or result of good and bad deeds?”
‘itipi natthi paro loko, natthi sattā opapātikā, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko’ti.
“Yo me, bhante, dāne vāvaṭo ahosi uttaro nāma māṇavo, so sakkaccaṁ dānaṁ datvā sahatthā dānaṁ datvā cittīkataṁ dānaṁ datvā anapaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapanno devānaṁ tāvatiṁsānaṁ sahabyataṁ.
“Sir, Uttara gave gifts carefully, thoughtfully, with his own hands, not giving the dregs. When his body broke up, after death, he was reborn in company with the gods of the Thirty-Three.
Ahaṁ pana, bhante, asakkaccaṁ dānaṁ datvā asahatthā dānaṁ datvā acittīkataṁ dānaṁ datvā apaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā cātumahārājikānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapanno suññaṁ serīsakaṁ vimānaṁ.
But I gave gifts carelessly, thoughtlessly, not with my own hands, giving the dregs. When my body broke up, after death, I was reborn in company with the gods of the Four Great Kings, in an empty sirisa palace.
‘sakkaccaṁ dānaṁ detha, sahatthā dānaṁ detha, cittīkataṁ dānaṁ detha, anapaviddhaṁ dānaṁ detha.
‘Give gifts carefully, thoughtfully, with your own hands, not giving the dregs.
Pāyāsi rājañño asakkaccaṁ dānaṁ datvā asahatthā dānaṁ datvā acittīkataṁ dānaṁ datvā apaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā cātumahārājikānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapanno suññaṁ serīsakaṁ vimānaṁ.
The chieftain Pāyāsi gave gifts carelessly, thoughtlessly, not with his own hands, giving the dregs. When his body broke up, after death, he was reborn in company with the gods of the Four Great Kings, in an empty palace of sirisa.
Yo pana tassa dāne vāvaṭo ahosi uttaro nāma māṇavo, so sakkaccaṁ dānaṁ datvā sahatthā dānaṁ datvā cittīkataṁ dānaṁ datvā anapaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapanno devānaṁ tāvatiṁsānaṁ sahabyatan’”ti.
But the brahmin student Uttara who organized the offering gave gifts carefully, thoughtfully, with his own hands, not giving the dregs. When his body broke up, after death, he was reborn in company with the gods of the Thirty-Three.’”
“sakkaccaṁ dānaṁ detha, sahatthā dānaṁ detha, cittīkataṁ dānaṁ detha, anapaviddhaṁ dānaṁ detha.
Pāyāsi rājañño asakkaccaṁ dānaṁ datvā asahatthā dānaṁ datvā acittīkataṁ dānaṁ datvā apaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā cātumahārājikānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapanno suññaṁ serīsakaṁ vimānaṁ.
Yo pana tassa dāne vāvaṭo ahosi uttaro nāma māṇavo, so sakkaccaṁ dānaṁ datvā sahatthā dānaṁ datvā cittīkataṁ dānaṁ datvā anapaviddhaṁ dānaṁ datvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ saggaṁ lokaṁ upapanno devānaṁ tāvatiṁsānaṁ sahabyatan”ti.
|
dn24 | | appāyukatarā dīghāyukataro kataṁ kālaṅkatañca | 12 | | Pi En Ru | dhamma | Tatra, sunakkhatta, kiṁ uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ kataṁ karissati?
In that case, what is the point of superhuman demonstrations of psychic power?
Kālaṅkatañca naṁ bīraṇatthambake susāne chaḍḍessanti.
And they’ll throw him in the charnel ground on a clump of vetiver.
Kālaṅkatañca naṁ bīraṇatthambake susāne chaḍḍessantīti.
And when you die, they’ll throw you in the charnel ground on a clump of vetiver.
kālaṅkatañca naṁ bīraṇatthambake susāne chaḍḍesuṁ.
And when he passed away, they threw him in the charnel ground on a clump of vetiver.
yadi evaṁ sante kataṁ vā hoti uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ, akataṁ vā’ti?
If that is so, has a superhuman demonstration of psychic power been performed or not?’
‘Addhā kho, bhante, evaṁ sante kataṁ hoti uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ, no akatan’ti.
‘Clearly, sir, a superhuman demonstration of psychic power has been performed.’
yadi evaṁ sante kataṁ vā hoti uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ akataṁ vā’ti?
If that is so, has a superhuman demonstration of psychic power been performed or not?’
‘Addhā kho, bhante, evaṁ sante kataṁ hoti uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ, no akatan’ti.
‘Clearly, sir, a superhuman demonstration of psychic power has been performed.’
yadi evaṁ sante kataṁ vā hoti uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ, akataṁ vā’ti?
If that is so, has a superhuman demonstration of psychic power been performed or not?’
‘Addhā kho, bhante, evaṁ sante kataṁ hoti uttari manussadhammā iddhipāṭihāriyaṁ, no akatan’ti.
‘Clearly, sir, a superhuman demonstration of psychic power has been performed.’
Tatrāvuso, yo so satto paṭhamaṁ upapanno, so dīghāyukataro ca hoti vaṇṇavantataro ca mahesakkhataro ca.
And the being who was reborn first is more long-lived, beautiful, and illustrious than those who arrived later.
Ye pana te sattā pacchā upapannā, te appāyukatarā ca honti dubbaṇṇatarā ca appesakkhatarā ca.
|
dn25 | | uddissakataṁ, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Idha, nigrodha, tapassī acelako hoti muttācāro, hatthāpalekhano, naehibhaddantiko, natiṭṭhabhaddantiko, nābhihaṭaṁ, na uddissakataṁ, na nimantanaṁ sādiyati,
“Nigrodha, it’s when a mortifier goes naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
|
dn26 | | bahulīkatattā katamaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Katamaṁ pana taṁ, deva, ariyaṁ cakkavattivattan’ti?
‘But sire, what is the noble duty of a wheel-turning monarch?’
So imesaṁ catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ākaṅkhamāno kappaṁ vā tiṭṭheyya kappāvasesaṁ vā.
Having developed and cultivated these four bases of psychic power they may, if they wish, live for the proper lifespan or what’s left of it.
|
dn27 | | katakaraṇīyo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Imesañhi, vāseṭṭha, catunnaṁ vaṇṇānaṁ yo hoti bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, so nesaṁ aggamakkhāyati dhammeneva, no adhammena.
Because any mendicant from these four classes who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—is said to be foremost by virtue of principle, not against principle.
Atha kho te, vāseṭṭha, sattā yo nesaṁ satto abhirūpataro ca dassanīyataro ca pāsādikataro ca mahesakkhataro ca taṁ sattaṁ upasaṅkamitvā etadavocuṁ:
Then those beings approached the being among them who was most attractive, good-looking, lovely, and illustrious, and said,
Imesañhi, vāseṭṭha, catunnaṁ vaṇṇānaṁ yo hoti bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, so nesaṁ aggamakkhāyati dhammeneva, no adhammena.
Any mendicant from these four classes who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—is said to be the foremost by virtue of principle, not against principle.
|
dn28 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhante, iddhi sāsavā saupadhikā, ‘no ariyā’ti vuccati?
What are the psychic powers that are accompanied by defilements and attachments, and are said to be ignoble?
Katamā pana, bhante, iddhi anāsavā anupadhikā, ‘ariyā’ti vuccati?
But what are the psychic powers that are free of defilements and attachments, and are said to be noble?
|
dn29 | | abyākatan’ti. abyākatan’ti? abyākataṭṭhāna byākatan’ti. byākatan’ti? byākataṁ, byākataṭṭhāna katakaraṇīyo katame katamo katamāni opayikatarāni, opāyikataro, opāyikatarāni, paraṅkataṁ sayaṅkatañca sayaṅkataṁ āvikataṁ | 39 | | Pi En Ru | dhamma | aviññāpitatthā cassa honti sāvakā saddhamme, na ca tesaṁ kevalaṁ paripūraṁ brahmacariyaṁ āvikataṁ hoti uttānīkataṁ sabbasaṅgāhapadakataṁ sappāṭihīrakataṁ yāva devamanussehi suppakāsitaṁ.
But the disciples have not been educated in the meaning of that good teaching. And the spiritual practice that’s entirely full and pure has not been disclosed and revealed to them; its sayings have not all been collected; and it has not been well proclaimed with its demonstrable basis wherever there are gods and humans.
‘Satthā ca no loke udapādi arahaṁ sammāsambuddho, dhammo ca svākkhāto suppavedito niyyāniko upasamasaṁvattaniko sammāsambuddhappavedito, aviññāpitatthā camha saddhamme, na ca no kevalaṁ paripūraṁ brahmacariyaṁ āvikataṁ hoti uttānīkataṁ sabbasaṅgāhapadakataṁ sappāṭihīrakataṁ yāva devamanussehi suppakāsitaṁ.
They think: ‘Our teacher was perfected, a fully awakened Buddha. His teaching was well explained, but we were not educated in its meaning. And the spiritual practice was not fully disclosed and revealed to us; its sayings have not all been collected; and it has not been well proclaimed with its demonstrable basis wherever there are gods and humans.
Viññāpitatthā cassa honti sāvakā saddhamme, kevalañca tesaṁ paripūraṁ brahmacariyaṁ āvikataṁ hoti uttānīkataṁ sabbasaṅgāhapadakataṁ sappāṭihīrakataṁ yāva devamanussehi suppakāsitaṁ.
The disciples have been educated in the meaning of that good teaching. And the spiritual practice that’s entirely full and pure has been disclosed and revealed to them; its sayings have all been collected; and it has been well proclaimed with its demonstrable basis wherever there are gods and humans.
Viññāpitatthā camha saddhamme, kevalañca no paripūraṁ brahmacariyaṁ āvikataṁ hoti uttānīkataṁ sabbasaṅgāhapadakataṁ sappāṭihīrakataṁ yāva devamanussehi suppakāsitaṁ.
we were educated in its meaning, and the spiritual practice was fully disclosed to us.
Viññāpitatthā ca me sāvakā saddhamme, kevalañca tesaṁ paripūraṁ brahmacariyaṁ āvikataṁ uttānīkataṁ sabbasaṅgāhapadakataṁ sappāṭihīrakataṁ yāva devamanussehi suppakāsitaṁ.
My disciples have been educated in the meaning of that good teaching. And the spiritual practice that’s entirely full and pure has been disclosed and revealed to them with all its collected sayings, with its demonstrable basis, well proclaimed wherever there are gods and humans.
Katame ca te, cunda, dhammā mayā abhiññā desitā, yattha sabbeheva saṅgamma samāgamma atthena atthaṁ byañjanena byañjanaṁ saṅgāyitabbaṁ na vivaditabbaṁ, yathayidaṁ brahmacariyaṁ addhaniyaṁ assa ciraṭṭhitikaṁ, tadassa bahujanahitāya bahujanasukhāya lokānukampāya atthāya hitāya sukhāya devamanussānaṁ?
And what are those things I have taught from my direct knowledge?
‘imassa nu kho, āvuso, atthassa imāni vā byañjanāni etāni vā byañjanāni katamāni opāyikatarāni, imesañca byañjanānaṁ ayaṁ vā attho eso vā attho katamo opāyikataro’ti?
‘Reverend, if this is the meaning, the phrasing may either be this or that: which is more fitting? And if this is the phrasing, the meaning may be either this or that: which is more fitting?’
‘imassa kho, āvuso, atthassa imāneva byañjanāni opāyikatarāni, yā ceva etāni; imesañca byañjanānaṁ ayameva attho opāyikataro, yā ceva eso’ti.
‘This phrasing fits the meaning better than that. And this meaning fits the phrasing better than that.’
‘imesaṁ nu kho, āvuso, byañjanānaṁ ayaṁ vā attho eso vā attho katamo opāyikataro’ti?
‘Reverend, if this is the phrasing, the meaning may be either this or that: which is more fitting?’
‘imesaṁ kho, āvuso, byañjanānaṁ ayameva attho opāyikataro, yā ceva eso’ti.
‘This meaning fits the phrasing better than that.’
‘imassa nu kho, āvuso, atthassa imāni vā byañjanāni etāni vā byañjanāni katamāni opāyikatarānī’ti?
‘Reverend, if this is the meaning, the phrasing may be either this or that: which is more fitting?’
‘imassa kho, āvuso, atthassa imāneva byañjanāni opayikatarāni, yā ceva etānī’ti.
‘This phrasing fits the meaning better than that.’
‘katamo so, āvuso, sukhallikānuyogo?
‘What is that indulgence in pleasure?
Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
Yo so, āvuso, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so nava ṭhānāni ajjhācarituṁ.
A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in nine respects.
Yo so, āvuso, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so imāni nava ṭhānāni ajjhācaritun’ti.
A mendicant who is perfected can’t transgress in these nine respects.’
13. Abyākataṭṭhāna
13. The Undeclared Points
‘abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā:
‘Reverend, this has not been declared by the Buddha.’
‘etampi kho, āvuso, bhagavatā abyākataṁ:
‘This too has not been declared by the Buddha.’
‘abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā:
‘This too has not been declared by the Buddha.’
‘etampi kho, āvuso, bhagavatā abyākataṁ:
‘This too has not been declared by the Buddha.’
‘kasmā panetaṁ, āvuso, samaṇena gotamena abyākatan’ti?
‘But why has this not been declared by the ascetic Gotama?’
‘na hetaṁ, āvuso, atthasaṁhitaṁ na dhammasaṁhitaṁ na ādibrahmacariyakaṁ na nibbidāya na virāgāya na nirodhāya na upasamāya na abhiññāya na sambodhāya na nibbānāya saṁvattati, tasmā taṁ bhagavatā abyākatan’ti.
‘Because it’s not beneficial or relevant to the fundamentals of the spiritual life. It doesn’t lead to disillusionment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and extinguishment. That’s why it hasn’t been declared by the Buddha.’
14. Byākataṭṭhāna
14. The Declared Points
‘kiṁ panāvuso, samaṇena gotamena byākatan’ti?
‘But what has been declared by the ascetic Gotama?’
‘idaṁ dukkhanti kho, āvuso, bhagavatā byākataṁ, ayaṁ dukkhasamudayoti kho, āvuso, bhagavatā byākataṁ, ayaṁ dukkhanirodhoti kho, āvuso, bhagavatā byākataṁ, ayaṁ dukkhanirodhagāminī paṭipadāti kho, āvuso, bhagavatā byākatan’ti.
‘What has been declared by the Buddha is this: “This is suffering”—“This is the origin of suffering”—“This is the cessation of suffering”—“This is the practice that leads to the cessation of suffering.”’
‘kasmā panetaṁ, āvuso, samaṇena gotamena byākatan’ti?
‘But why has this been declared by the ascetic Gotama?’
‘etañhi, āvuso, atthasaṁhitaṁ, etaṁ dhammasaṁhitaṁ, etaṁ ādibrahmacariyakaṁ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati. Tasmā taṁ bhagavatā byākatan’ti.
‘Because it’s beneficial and relevant to the fundamentals of the spiritual life. It leads to disillusionment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and extinguishment. That’s why it has been declared by the Buddha.’
Katame ca te, cunda, pubbantasahagatā diṭṭhinissayā, ye vo mayā byākatā, yathā te byākātabbā.
What are the views that some rely on regarding the past?
sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ …
Pleasure and pain are made by oneself,
paraṅkataṁ sukhadukkhaṁ …
or made by another,
sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhaṁ …
or made by both oneself and another,
sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ …
paraṅkataṁ sukhadukkhaṁ …
sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhaṁ …
Katame ca te, cunda, aparantasahagatā diṭṭhinissayā, ye vo mayā byākatā, yathā te byākātabbā.
What are the views that some rely on regarding the future?
Katame cattāro?
What four?
|
dn30 | | kanakatanusannibho katamāni katassa purimakataphalaṁ sukataphalavipākamanubhosi. sukataphalavipākamanubhosi; sukataphalavipākamanubhutvā; sukataphalavipākaṁ; | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni ca tāni, bhikkhave, dvattiṁsa mahāpurisassa mahāpurisalakkhaṇāni, yehi samannāgatassa mahāpurisassa dveva gatiyo bhavanti anaññā?
And what are the thirty-two marks?
Sukataphalavipākamanubhosi.
where he enjoyed the fruit of deeds well done.
Upapajji sukataphalavipākamanubhutvā;
where he enjoyed the fruits of deeds well done.
Kanakatanusannibho idhābhibhavati,
Here he wins a figure of gold,
Sahito purimakataphalaṁ anubhavati,
For he still partakes of past deed’s fruit;
Na bhavati katassa panāso”ti.
what’s been done is never lost.”
Sukataphalavipākamanubhosi;
where he enjoyed the fruit of deeds well done.
Cavitvāna sukataphalavipākaṁ;
With the remaining ripening of the fruit of good deeds,
|
dn31 | | katamassa katamehi katamāni sukatakammakarā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamassa cattāro kammakilesā pahīnā honti?
What four corrupt deeds have they given up?
“Katamehi catūhi ṭhānehi pāpakammaṁ na karoti?
“On what four grounds do they not do bad deeds?
“Katamāni cha bhogānaṁ apāyamukhāni na sevati?
“What six drains on wealth do they avoid?
pubbuṭṭhāyino ca honti, pacchā nipātino ca, dinnādāyino ca, sukatakammakarā ca, kittivaṇṇaharā ca.
They get up first, and go to bed last. They don’t steal. They do their work well. And they promote a good reputation.
|
dn32 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ yakkhānaṁ mahāyakkhānaṁ senāpatīnaṁ mahāsenāpatīnaṁ?
To what spirits, great spirits, generals, great generals?
Katamesaṁ yakkhānaṁ mahāyakkhānaṁ senāpatīnaṁ mahāsenāpatīnaṁ?
|
dn33 | | asacchikatassa cirakatampi katamañcāvuso, katame katamo katamā kataṁ sukatadukkaṭānaṁ sumanasikataṁ | 31 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo cāvuso, amhākaṁ bhagavatā dhammo svākkhāto suppavedito niyyāniko upasamasaṁvattaniko sammāsambuddhappavedito;
And what is that teaching?
Katamo eko dhammo?
What are the teachings grouped by one?
Katame dve?
What are the teachings grouped by two?
Katame tayo?
What are the teachings grouped by three?
Katame cattāro?
What are the teachings grouped by four?
Katamā cāvuso, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā diṭṭhadhammasukhavihārāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to blissful meditation in the present life?
Katamā cāvuso, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā ñāṇadassanapaṭilābhāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to gaining knowledge and vision?
Katamā cāvuso, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā satisampajaññāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to mindfulness and awareness?
Katamā cāvuso, samādhibhāvanā bhāvitā bahulīkatā āsavānaṁ khayāya saṁvattati?
And what is the way of developing immersion further that leads to the ending of defilements?
Katamañcāvuso, saṁvarapadhānaṁ?
And what is the effort to restrain?
Katamañcāvuso, pahānapadhānaṁ?
And what is the effort to give up?
Katamañcāvuso, bhāvanāpadhānaṁ?
And what is the effort to develop?
Katamañcāvuso, anurakkhaṇāpadhānaṁ?
And what is the effort to preserve?
Katame pañca?
What are the teachings grouped by five?
api ca khvassa aññataraṁ samādhinimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
Or a meditation subject as a foundation of immersion is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
Yathā yathā, āvuso, bhikkhuno aññataraṁ samādhinimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya tathā tathā so tasmiṁ dhamme atthapaṭisaṁvedī ca hoti dhammapaṭisaṁvedī ca.
That mendicant feels inspired by the meaning and the teaching in that Dhamma, no matter how a meditation subject as a foundation of immersion is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
Katame cha?
What are the teachings grouped by six?
Katame satta?
What are the teachings grouped by seven?
Katame aṭṭha?
What are the teachings grouped by eight?
So nipajjati na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.
Furthermore, a mendicant has done some work.
So nipajjati na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
‘kammaṁ kho me kātabbaṁ bhavissati, kammaṁ kho pana me karontena na sukaraṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasi kātuṁ, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya, asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I have some work to do. While working it’s not easy to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
So vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā, anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.
Furthermore, a mendicant has done some work.
‘ahaṁ kho gilānā vuṭṭhito aciravuṭṭhito gelaññā, ṭhānaṁ kho panetaṁ vijjati yaṁ me ābādho paccudāvatteyya, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I’ve recently recovered from illness. It’s possible the illness will come back. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
So vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katame nava?
What are the teachings grouped by nine?
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katame dasa?
What are the teachings grouped by ten?
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
Furthermore, a mendicant is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
|
dn34 | | anuttānīkatañca asacchikatassa cirakatampi katame katamo katapuññatā. kataṁ sukatadukkaṭānaṁ sumanasikataṁ | 115 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo eko dhammo bahukāro?
What one thing is helpful?
Katamo eko dhammo bhāvetabbo?
What one thing should be developed?
Katamo eko dhammo pariññeyyo?
What one thing should be completely understood?
Katamo eko dhammo pahātabbo?
What one thing should be given up?
Katamo eko dhammo hānabhāgiyo?
What one thing makes things worse?
Katamo eko dhammo visesabhāgiyo?
What one thing leads to distinction?
Katamo eko dhammo duppaṭivijjho?
What one thing is hard to comprehend?
Katamo eko dhammo uppādetabbo?
What one thing should be produced?
Katamo eko dhammo abhiññeyyo?
What one thing should be directly known?
Katamo eko dhammo sacchikātabbo?
What one thing should be realized?
Katame dve dhammā bahukārā?
What two things are helpful?
Katame dve dhammā bhāvetabbā?
What two things should be developed?
Katame dve dhammā pariññeyyā?
What two things should be completely understood?
Katame dve dhammā pahātabbā?
What two things should be given up?
Katame dve dhammā hānabhāgiyā?
What two things make things worse?
Katame dve dhammā visesabhāgiyā?
What two things lead to distinction?
Katame dve dhammā duppaṭivijjhā?
What two things are hard to comprehend?
Katame dve dhammā uppādetabbā?
What two things should be produced?
Katame dve dhammā abhiññeyyā?
What two things should be directly known?
Katame dve dhammā sacchikātabbā?
What two things should be realized?
Katame tayo dhammā bahukārā?
What three things are helpful?
Katame tayo dhammā bhāvetabbā?
What three things should be developed?
Katame tayo dhammā pariññeyyā?
What three things should be completely understood?
Katame tayo dhammā pahātabbā?
What three things should be given up?
Katame tayo dhammā hānabhāgiyā?
What three things make things worse?
Katame tayo dhammā visesabhāgiyā?
What three things lead to distinction?
Katame tayo dhammā duppaṭivijjhā?
What three things are hard to comprehend?
Katame tayo dhammā uppādetabbā?
What three things should be produced?
Katame tayo dhammā abhiññeyyā?
What three things should be directly known?
Katame tayo dhammā sacchikātabbā?
What three things should be realized?
Katame cattāro dhammā bahukārā?
What four things are helpful?
patirūpadesavāso, sappurisūpanissayo, attasammāpaṇidhi, pubbe ca katapuññatā.
living in a suitable region, relying on true persons, being rightly resolved in oneself, and past merit.
Katame cattāro dhammā bhāvetabbā?
What four things should be developed?
Katame cattāro dhammā pariññeyyā?
What four things should be completely understood?
Katame cattāro dhammā pahātabbā?
What four things should be given up?
Katame cattāro dhammā hānabhāgiyā?
What four things make things worse?
Katame cattāro dhammā visesabhāgiyā?
What four things lead to distinction?
Katame cattāro dhammā duppaṭivijjhā?
What four things are hard to comprehend?
Katame cattāro dhammā uppādetabbā?
What four things should be produced?
Katame cattāro dhammā abhiññeyyā?
What four things should be directly known?
Katame cattāro dhammā sacchikātabbā?
What four things should be realized?
Katame pañca dhammā bahukārā?
What five things are helpful?
Katame pañca dhammā bhāvetabbā?
What five things should be developed?
Katame pañca dhammā pariññeyyā?
What five things should be completely understood?
Katame pañca dhammā pahātabbā?
What five things should be given up?
Katame pañca dhammā hānabhāgiyā?
What five things make things worse?
Katame pañca dhammā visesabhāgiyā?
What five things lead to distinction?
Katame pañca dhammā duppaṭivijjhā?
What five things are hard to comprehend?
Katame pañca dhammā uppādetabbā?
What five things should be produced?
Katame pañca dhammā abhiññeyyā?
What five things should be directly known?
api ca khvassa aññataraṁ samādhinimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya.
But a meditation subject as a foundation of immersion is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
Yathā yathā, āvuso, bhikkhuno aññataraṁ samādhinimittaṁ suggahitaṁ hoti sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ suppaṭividdhaṁ paññāya tathā tathā so tasmiṁ dhamme atthappaṭisaṁvedī ca hoti dhammappaṭisaṁvedī ca.
That mendicant feels inspired by the meaning and the teaching in that Dhamma, no matter how a meditation subject as a foundation of immersion is properly grasped, focused on, borne in mind, and comprehended with wisdom.
Katame pañca dhammā sacchikātabbā?
What five things should be realized?
Katame cha dhammā bahukārā?
What six things are helpful?
Katame cha dhammā bhāvetabbā?
What six things should be developed?
Katame cha dhammā pariññeyyā?
What six things should be completely understood?
Katame cha dhammā pahātabbā?
What six things should be given up?
Katame cha dhammā hānabhāgiyā?
What six things make things worse?
Katame cha dhammā visesabhāgiyā?
What six things lead to distinction?
Katame cha dhammā duppaṭivijjhā?
What six things are hard to comprehend?
Katame cha dhammā uppādetabbā?
What six things should be produced?
Katame cha dhammā abhiññeyyā?
What six things should be directly known?
Katame cha dhammā sacchikātabbā?
What six things should be realized?
Katame satta dhammā bahukārā?
What seven things are helpful?
Katame satta dhammā bhāvetabbā?
What seven things should be developed?
Katame satta dhammā pariññeyyā?
What seven things should be completely understood?
Katame satta dhammā pahātabbā?
What seven things should be given up?
Katame satta dhammā hānabhāgiyā?
What seven things make things worse?
Katame satta dhammā visesabhāgiyā?
What seven things lead to distinction?
Katame satta dhammā duppaṭivijjhā?
What seven things are hard to comprehend?
Katame satta dhammā uppādetabbā?
What seven things should be produced?
Katame satta dhammā abhiññeyyā?
What seven things should be directly known?
Katame satta dhammā sacchikātabbā?
What seven things should be realized?
Katame aṭṭha dhammā bahukārā?
What eight things are helpful?
Katame aṭṭha?
What eight?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭṭhāniyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato. Cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
Furthermore, a mendicant is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katame aṭṭha dhammā bhāvetabbā?
What eight things should be developed?
Katame aṭṭha dhammā pariññeyyā?
What eight things should be completely understood?
Katame aṭṭha dhammā pahātabbā?
What eight things should be given up?
Katame aṭṭha dhammā hānabhāgiyā?
What eight things make things worse?
So nipajjati, na vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They lie down, and don’t rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.
Furthermore, a mendicant has done some work.
Katame aṭṭha dhammā visesabhāgiyā?
What eight things lead to distinction?
‘kammaṁ kho me kātabbaṁ bhavissati, kammaṁ kho pana me karontena na sukaraṁ buddhānaṁ sāsanaṁ manasikātuṁ, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I have some work to do. While working it’s not easy to focus on the instructions of the Buddhas. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
So vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhunā kammaṁ kataṁ hoti.
Furthermore, a mendicant has done some work.
‘ahaṁ kho gilānā vuṭṭhito aciravuṭṭhito gelaññā, ṭhānaṁ kho panetaṁ vijjati, yaṁ me ābādho paccudāvatteyya, handāhaṁ vīriyaṁ ārabhāmi appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāyā’ti.
‘I’ve recently recovered from illness. It’s possible the illness will come back. I’d better preemptively rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.’
So vīriyaṁ ārabhati appattassa pattiyā anadhigatassa adhigamāya asacchikatassa sacchikiriyāya.
They rouse energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Katame aṭṭha dhammā duppaṭivijjhā?
What eight things are hard to comprehend?
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katame aṭṭha dhammā uppādetabbā?
What eight things should be produced?
Katame aṭṭha dhammā abhiññeyyā?
What eight things should be directly known?
Katame aṭṭha dhammā sacchikātabbā?
What eight things should be realized?
Katame nava dhammā bahukārā?
What nine things are helpful?
Katame nava dhammā bhāvetabbā?
What nine things should be developed?
Katame nava dhammā pariññeyyā?
What nine things should be completely understood?
Katame nava dhammā pahātabbā?
What nine things should be given up?
Katame nava dhammā hānabhāgiyā?
What nine things make things worse?
Katame nava dhammā visesabhāgiyā?
What nine things lead to distinction?
Katame nava dhammā duppaṭivijjhā?
What nine things are hard to comprehend?
Katame nava dhammā uppādetabbā?
What nine things should be produced?
Katame nava dhammā abhiññeyyā?
What nine things should be directly known?
Katame nava dhammā sacchikātabbā?
What nine things should be realized?
Katame dasa dhammā bahukārā?
What ten things are helpful?
Puna caparaṁ, āvuso, bhikkhu satimā hoti, paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
Furthermore, a mendicant is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katame dasa dhammā bhāvetabbā?
What ten things should be developed?
Katame dasa dhammā pariññeyyā?
What ten things should be completely understood?
Katame dasa dhammā pahātabbā?
What ten things should be given up?
Katame dasa dhammā hānabhāgiyā?
What ten things make things worse?
Katame dasa dhammā visesabhāgiyā?
What ten things lead to distinction?
Katame dasa dhammā duppaṭivijjhā?
What ten things are hard to comprehend?
Katame dasa dhammā uppādetabbā?
What ten things should be produced?
Katame dasa dhammā abhiññeyyā?
What ten things should be directly known?
Katame dasa dhammā sacchikātabbā?
What ten things should be realized?
|
mn1 | | katakaraṇīyo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Yopi so, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, sopi pathaviṁ pathavito abhijānāti;
A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—directly knows earth as earth.
Yopi so, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññā vimutto, sopi pathaviṁ pathavito abhijānāti;
A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—directly knows earth as earth.
Yopi so, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, sopi pathaviṁ pathavito abhijānāti;
A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—directly knows earth as earth.
Yopi so, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, sopi pathaviṁ pathavito abhijānāti;
A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—directly knows earth as earth.
|
mn2 | | katame | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, āsavā dassanā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by seeing?
Katame ca, bhikkhave, dhammā na manasikaraṇīyā ye dhamme manasi karoti?
And what are the things to which they apply the mind but should not?
Katame ca, bhikkhave, dhammā manasikaraṇīyā ye dhamme na manasi karoti?
And what are the things to which they do not apply the mind but should?
Katame ca, bhikkhave, dhammā na manasikaraṇīyā ye dhamme na manasi karoti?
And what are the things to which they don’t apply the mind and should not?
Katame ca, bhikkhave, dhammā manasikaraṇīyā ye dhamme manasi karoti?
And what are the things to which they do apply the mind and should?
Katame ca, bhikkhave, āsavā saṁvarā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by restraint?
Katame ca, bhikkhave, āsavā paṭisevanā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by using?
Katame ca, bhikkhave, āsavā adhivāsanā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by enduring?
Katame ca, bhikkhave, āsavā parivajjanā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by avoiding?
Katame ca, bhikkhave, āsavā vinodanā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by dispelling?
Katame ca, bhikkhave, āsavā bhāvanā pahātabbā?
And what are the defilements that should be given up by developing?
|
mn3 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca sā, āvuso, majjhimā paṭipadā cakkhukaraṇī ñāṇakaraṇī upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati?
And what is that middle way of practice?
Katamā ca sā, āvuso, majjhimā paṭipadā cakkhukaraṇī ñāṇakaraṇī upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati?
And what is that middle way of practice?
|
mn4 | | anattukkaṁsakataṁ kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Etamahaṁ, brāhmaṇa, anattukkaṁsakataṁ aparavambhitaṁ attani sampassamāno bhiyyo pallomamāpādiṁ araññe vihārāya.
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsiṁ.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
mn5 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
mn6 | | anirākatajjhāno | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu: ‘sabrahmacārīnaṁ piyo ca assaṁ manāpo ca garu ca bhāvanīyo cā’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘May I be liked and approved by my spiritual companions, respected and admired.’ So let them fulfill their precepts, be committed to inner serenity of the heart, not neglect absorption, be endowed with discernment, and frequent empty huts.
Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu: ‘lābhī assaṁ cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhārānan’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘May I receive robes, almsfood, lodgings, and medicines and supplies for the sick.’ So let them fulfill their precepts, be committed to inner serenity of the heart, not neglect absorption, be endowed with discernment, and frequent empty huts.
Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu: ‘yesāhaṁ cīvarapiṇḍapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhāraṁ paribhuñjāmi tesaṁ te kārā mahapphalā assu mahānisaṁsā’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘May the services of those whose robes, almsfood, lodgings, and medicines and supplies for the sick I enjoy be very fruitful and beneficial for them.’ So let them fulfill their precepts …
Ākaṅkheyya ce, bhikkhave, bhikkhu: ‘ye maṁ ñātī sālohitā petā kālaṅkatā pasannacittā anussaranti tesaṁ taṁ mahapphalaṁ assa mahānisaṁsan’ti, sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
A mendicant might wish: ‘When deceased family and relatives who have passed away recollect me with a confident mind, may this be very fruitful and beneficial for them.’ So let them fulfill their precepts …
sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
So let them fulfill their precepts …
sīlesvevassa paripūrakārī ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānaṁ.
So let them fulfill their precepts, be committed to inner serenity of the heart, not neglect absorption, be endowed with discernment, and frequent empty huts.
|
mn7 | | katakibbisaṁ katame kataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, cittassa upakkilesā?
And what are the corruptions of the mind?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
“Lokkhasammatā hi, bho gotama, bāhukā nadī bahujanassa, puññasammatā hi, bho gotama, bāhukā nadī bahujanassa, bāhukāya pana nadiyā bahujano pāpakammaṁ kataṁ pavāhetī”ti.
“Many people deem that the river Bāhukā leads to a heavenly world and bestows merit. And many people wash off their bad deeds in the river Bāhukā.”
Veriṁ katakibbisaṁ naraṁ,
They can’t cleanse a cruel and criminal person
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn8 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ kho, cunda, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
mn9 | | katamañcāvuso, katamaṁ katame katamo katamā | 24 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ panāvuso, akusalaṁ, katamaṁ akusalamūlaṁ, katamaṁ kusalaṁ, katamaṁ kusalamūlaṁ?
But what is the unskillful and what is its root? And what is the skillful and what is its root?
Katamañcāvuso, akusalamūlaṁ?
And what is the root of the unskillful?
Katamañcāvuso, kusalaṁ?
And what is the skillful?
Katamañcāvuso, kusalamūlaṁ?
And what is the root of the skillful?
Katamo panāvuso, āhāro, katamo āhārasamudayo, katamo āhāranirodho, katamā āhāranirodhagāminī paṭipadā?
But what is fuel? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katame cattāro?
What four?
Katamaṁ panāvuso, dukkhaṁ, katamo dukkhasamudayo, katamo dukkhanirodho, katamā dukkhanirodhagāminī paṭipadā?
But what is suffering? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamo cāvuso, dukkhasamudayo?
And what is the origin of suffering?
Katamo cāvuso, dukkhanirodho?
And what is the cessation of suffering?
Katamā cāvuso, dukkhanirodhagāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the cessation of suffering?
Katamaṁ panāvuso, jarāmaraṇaṁ, katamo jarāmaraṇasamudayo, katamo jarāmaraṇanirodho, katamā jarāmaraṇanirodhagāminī paṭipadā?
But what are old age and death? What is their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation?
Katamañcāvuso, maraṇaṁ?
And what is death?
Katamā panāvuso, jāti, katamo jātisamudayo, katamo jātinirodho, katamā jātinirodhagāminī paṭipadā?
But what is rebirth? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamo panāvuso, bhavo, katamo bhavasamudayo, katamo bhavanirodho, katamā bhavanirodhagāminī paṭipadā?
But what is continued existence? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamaṁ panāvuso, upādānaṁ, katamo upādānasamudayo, katamo upādānanirodho, katamā upādānanirodhagāminī paṭipadā?
But what is grasping? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamā panāvuso, taṇhā, katamo taṇhāsamudayo, katamo taṇhānirodho, katamā taṇhānirodhagāminī paṭipadā?
But what is craving? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamā panāvuso, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
But what is feeling? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamo panāvuso, phasso, katamo phassasamudayo, katamo phassanirodho, katamā phassanirodhagāminī paṭipadā?
But what is contact? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamaṁ panāvuso, saḷāyatanaṁ, katamo saḷāyatanasamudayo, katamo saḷāyatananirodho, katamā saḷāyatananirodhagāminī paṭipadā?
But what are the six sense fields? What is their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation?
Katamaṁ panāvuso, nāmarūpaṁ, katamo nāmarūpasamudayo, katamo nāmarūpanirodho, katamā nāmarūpanirodhagāminī paṭipadā?
But what are name and form? What is their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation?
Katamaṁ panāvuso, viññāṇaṁ, katamo viññāṇasamudayo, katamo viññāṇanirodho, katamā viññāṇanirodhagāminī paṭipadā?
But what is consciousness? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katame panāvuso, saṅkhārā, katamo saṅkhārasamudayo, katamo saṅkhāranirodho, katamā saṅkhāranirodhagāminī paṭipadā?
But what are choices? What is their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation?
Katamā panāvuso, avijjā, katamo avijjāsamudayo, katamo avijjānirodho, katamā avijjānirodhagāminī paṭipadā?
But what is ignorance? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
Katamo panāvuso, āsavo, katamo āsavasamudayo, katamo āsavanirodho, katamā āsavanirodhagāminī paṭipadāti?
But what is defilement? What is its origin, its cessation, and the practice that leads to its cessation?
|
mn10 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
mn11 | | katame katamāni kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamāni cattāri?
What four?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
mn12 | | bhiṁsanakatasmiṁ byākatañca katahattho katamā katamāni nānādhimuttikataṁ uddissakataṁ | 15 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni dasa?
What ten?
Puna caparaṁ, sāriputta, tathāgato sattānaṁ nānādhimuttikataṁ yathābhūtaṁ pajānāti.
Furthermore, the Realized One truly understands the diverse convictions of sentient beings.
Yampi, sāriputta, tathāgato sattānaṁ nānādhimuttikataṁ yathābhūtaṁ pajānāti, idampi, sāriputta, tathāgatassa tathāgatabalaṁ hoti yaṁ balaṁ āgamma tathāgato āsabhaṁ ṭhānaṁ paṭijānāti, parisāsu sīhanādaṁ nadati, brahmacakkaṁ pavatteti.
Since he truly understands this, this is a power of the Realized One. …
Katamāni cattāri?
What four?
Katamā aṭṭha?
What eight?
Katamā catasso?
What four?
Katamā ca, sāriputta, aṇḍajā yoni?
And what is reproduction from an egg?
Katamā ca, sāriputta, jalābujā yoni?
And what is reproduction from a womb?
Katamā ca, sāriputta, saṁsedajā yoni?
And what is reproduction from moisture?
Katamā ca, sāriputta, opapātikā yoni?
And what is spontaneous reproduction?
Katamā pañca?
What five?
Tatrāssu me idaṁ, sāriputta, tapassitāya hoti—acelako homi muttācāro hatthāpalekhano, naehibhaddantiko natiṭṭhabhaddantiko; nābhihaṭaṁ na uddissakataṁ na nimantanaṁ sādiyāmi.
And this is what my fervent mortification was like. I went naked, ignoring conventions. I licked my hands, and didn’t come or stop when asked. I didn’t consent to food brought to me, or food prepared specially for me, or an invitation for a meal.
Tatrāssudaṁ, sāriputta, bhiṁsanakassa vanasaṇḍassa bhiṁsanakatasmiṁ hoti—
It was so awe-inspiring that
Seyyathāpi, sāriputta, daḷhadhammā dhanuggaho sikkhito katahattho katūpāsano lahukena asanena appakasireneva tiriyaṁ tālacchāyaṁ atipāteyya,
Imagine how easily a well-trained expert archer with a strong bow would shoot a light arrow across the shadow of a palm tree.
Te maṁ catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ upādāyupādāya pañhaṁ puccheyyuṁ, puṭṭho puṭṭho cāhaṁ tesaṁ byākareyyaṁ, byākatañca me byākatato dhāreyyuṁ, na ca maṁ dutiyakaṁ uttari paṭipuccheyyuṁ.
They’d bring up questions about the four kinds of mindfulness meditation again and again, and I would answer each question. They’d remember the answers and not ask the same question twice.
|
mn13 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
mn14 | | katame kataṁ, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
“atthi kho vo, nigaṇṭhā, pubbe pāpakammaṁ kataṁ, taṁ imāya kaṭukāya dukkarakārikāya nijjīretha;
“O Jain ascetics, you have done bad deeds in a past life. Wear them away with these severe and grueling austerities.
|
mn15 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cāvuso, dovacassakaraṇā dhammā?
And what are the qualities that make them hard to admonish?
Katame cāvuso, sovacassakaraṇā dhammā?
And what are the qualities that make them easy to admonish?
|
mn16 | | katamāssa | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāssa pañca cetokhilā appahīnā honti?
What are the five kinds of emotional barrenness they haven’t given up?
Katamāssa pañca cetasovinibandhā asamucchinnā honti?
What are the five emotional shackles they haven’t cut off?
Katamāssa pañca cetokhilā pahīnā honti?
What are the five kinds of emotional barrenness they’ve given up?
Katamāssa pañca cetasovinibandhā susamucchinnā honti?
What are the five emotional shackles they’ve cut off?
|
mn18 | | byākataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Mañcepi tumhe, bhikkhave, etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi taṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ mahākaccānena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Mahākaccāna.
|
mn19 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsiṁ.
I understood: ‘Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.’
Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
mn20 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
mn21 | | appātaṅkatañca | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Ekāsanabhojanaṁ kho ahaṁ, bhikkhave, bhuñjamāno appābādhatañca sañjānāmi appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, I find that I’m healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
Ekāsanabhojanaṁ kho, bhikkhave, tumhepi bhuñjamānā appābādhatañca sañjānissatha appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañcāti.
Doing so, you’ll find that you’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.’
|
mn22 | | katakaraṇīyā katamāni kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Evaṁ svākkhāte, bhikkhave, mayā dhamme uttāne vivaṭe pakāsite chinnapilotike ye te bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, vaṭṭaṁ tesaṁ natthi paññāpanāya.
In this teaching there are mendicants who are perfected, who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment. For them, there is no cycle of rebirths to be found. …
|
mn26 | | katame katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, anariyā pariyesanā?
And what is the ignoble quest?
Katamā ca, bhikkhave, ariyā pariyesanā?
And what is the noble quest?
Katame pañca?
What five?
|
mn27 | | katamāni kataparappavāde kataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Idhāhaṁ, bho, passāmi ekacce khattiyapaṇḍite nipuṇe kataparappavāde vālavedhirūpe, te bhindantā maññe caranti paññāgatena diṭṭhigatāni.
Firstly, I see some clever aristocrats who are subtle, accomplished in the doctrines of others, hair-splitters. You’d think they live to demolish convictions with their intellect.
samaṇapaṇḍite nipuṇe kataparappavāde vālavedhirūpe te bhindantā maññe caranti paññāgatena diṭṭhigatāni.
Furthermore, I see some clever ascetics who are subtle, accomplished in the doctrines of others, hair-splitters. …
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn28 | | bahukataṁ katamañcāvuso, katame katamesu katamo katamā | 19 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
Katamañcāvuso, dukkhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of suffering?
Katame cāvuso, pañcupādānakkhandhā?
And what are the five grasping aggregates?
Katamo cāvuso, rūpupādānakkhandho?
And what is the grasping aggregate of form?
Katamā cāvuso, cattāro mahābhūtā?
And what are the four primary elements?
Katamā cāvuso, pathavīdhātu?
And what is the earth element?
Katamā cāvuso, ajjhattikā pathavīdhātu?
And what is the interior earth element?
Ettāvatāpi kho, āvuso, bhikkhuno bahukataṁ hoti.
At this point, much has been done by that mendicant.
Katamā cāvuso, āpodhātu?
And what is the water element?
Katamā cāvuso, ajjhattikā āpodhātu?
And what is the interior water element?
Ettāvatāpi kho, āvuso, bhikkhuno bahukataṁ hoti.
At this point, much has been done by that mendicant.
Katamā cāvuso, tejodhātu?
And what is the fire element?
Katamā cāvuso, ajjhattikā tejodhātu?
And what is the interior fire element?
Ettāvatāpi kho, āvuso, bhikkhuno bahukataṁ hoti.
At this point, much has been done by that mendicant.
Katamā cāvuso, vāyodhātu?
And what is the air element?
Katamā cāvuso, ajjhattikā vāyodhātu?
And what is the interior air element?
Ettāvatāpi kho, āvuso, bhikkhuno bahukataṁ hoti.
At this point, much has been done by that mendicant.
Ettāvatāpi kho, āvuso, bhikkhuno bahukataṁ hoti.
At this point, much has been done by that mendicant.
Ettāvatāpi kho, āvuso, bhikkhuno bahukataṁ hotī”ti.
At this point, much has been done by that mendicant.”
|
mn30 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, brāhmaṇa, dhammā ñāṇadassanena uttaritarā ca paṇītatarā ca?
And what are those things that are better and finer than knowledge and vision?
|
mn31 | | byākatan”ti. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Tamenaṁ bhagavatā pañhābhipuṭṭhena byākatan”ti.
I answered when the Buddha directly asked about it.”
|
mn32 | | anirākatajjhāno, byākataṁ | 14 | | Pi En Ru | dhamma | “byākataṁ kho, āvuso revata, āyasmatā ānandena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Reverend Revata, Ānanda has answered by speaking from his heart.
“Idhāvuso sāriputta, bhikkhu paṭisallānārāmo hoti paṭisallānarato, ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno, vipassanāya samannāgato, brūhetā suññāgārānaṁ.
“Reverend Sāriputta, it’s a mendicant who enjoys retreat and loves retreat. They’re committed to inner serenity of the heart, they don’t neglect absorption, they’re endowed with discernment, and they frequent empty huts.
“byākataṁ kho, āvuso anuruddha, āyasmatā revatena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Reverend Anuruddha, Revata has answered by speaking from his heart.
“byākataṁ kho, āvuso kassapa, āyasmatā anuruddhena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Reverend Kassapa, Anuruddha has answered by speaking from his heart.
“byākataṁ kho, āvuso moggallāna, āyasmatā mahākassapena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Reverend Moggallāna, Mahākassapa has answered by speaking from his heart.
“byākataṁ kho, āvuso sāriputta, amhehi sabbeheva yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Each of us has spoken from our heart.
“byākataṁ kho, āvuso, amhehi sabbeheva yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
“Each of us has spoken from the heart.
‘byākataṁ kho, āvuso revata, āyasmatā ānandena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
‘idhāvuso sāriputta, bhikkhu paṭisallānārāmo hoti paṭisallānarato, ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto, anirākatajjhāno, vipassanāya samannāgato, brūhetā suññāgārānaṁ.
‘It’s a mendicant who enjoys retreat …
Revato hi, sāriputta, paṭisallānārāmo paṭisallānarato, ajjhattaṁ cetosamathamanuyutto anirākatajjhāno, vipassanāya samannāgato brūhetā suññāgārānan”ti.
For Revata enjoys retreat …”
‘byākataṁ kho, āvuso anuruddha, āyasmatā revatena …pe…
‘byākataṁ kho, āvuso kassapa, āyasmatā anuruddhena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
‘byākataṁ kho, āvuso moggallāna, āyasmatā mahākassapena yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
‘byākataṁ kho, āvuso sāriputta, amhehi sabbeheva yathāsakaṁ paṭibhānaṁ.
‘Each of us has spoken from our heart.
|
mn33 | | anuttānīkatañca katamehi | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva na vivaranti, anuttānīkatañca na uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhānīyesu dhammesu kaṅkhaṁ na paṭivinodenti.
Those venerables don’t clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Katamehi ekādasahi?
What eleven?
Tassa te āyasmanto avivaṭañceva vivaranti, anuttānīkatañca uttānīkaronti, anekavihitesu ca kaṅkhāṭhānīyesu dhammesu kaṅkhaṁ paṭivinodenti.
Those venerables clarify what is unclear, reveal what is obscure, and dispel doubt regarding the many doubtful matters.
|
mn34 | | katakaraṇīyā vinaḷīkataṁ; | 2 | | Pi En Ru | dhamma | evameva kho, bhikkhave, ye te bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, te tiriyaṁ mārassa sotaṁ chetvā sotthinā pāraṅgatā.
are the mendicants who are perfected, who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment. Having breasted Māra’s stream, they have safely crossed over to the far shore.
Viddhastaṁ vinaḷīkataṁ;
it’s blown away and mown down.
|
mn35 | | katakaraṇīyo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Kittāvatā pana, bho gotama, bhikkhu arahaṁ hoti khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti?
“But how do you define a mendicant who is a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment?”
Ettāvatā kho, aggivessana, bhikkhu arahaṁ hoti khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto.
That’s how to define a mendicant who is a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.
|
mn36 | | kataṁ uddissakataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | etehi, bho gotama, acelakā muttācārā hatthāpalekhanā naehibhaddantikā natiṭṭhabhaddantikā na abhihaṭaṁ na uddissakataṁ na nimantanaṁ sādiyanti,
They go naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsiṁ.
I understood: ‘Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.’
|
mn37 | | katapuññassa. katapuññassā”ti. kataṁ sumanasikataṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Api ca, mārisa moggallāna, sussutaṁyeva hoti suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ, yaṁ no khippameva antaradhāyati.
Still, what is properly heard, learned, attended, and memorized does not vanish all of a sudden.
“Sobhati idaṁ āyasmato kosiyassa, yathā taṁ pubbe katapuññassa.
“That looks beautiful for the venerable Kosiya, as befits one who has made merit in the past.
Tayidaṁ āyasmato kosiyassa sobhati, yathā taṁ pubbe katapuññassā”ti.
That looks beautiful for the venerable Kosiya, as befits one who has made merit in the past.”
“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti pajānāti.
They understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”
“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti pajānāti.
|
mn38 | | katamaṁ katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamaṁ taṁ, sāti, viññāṇan”ti?
“Sāti, what is that consciousness?”
Katame cattāro?
What four?
|
mn39 | | katame katamettāvatā, kataṁ | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, dhammā samaṇakaraṇā ca brāhmaṇakaraṇā ca?
And what are the things that make one an ascetic and a brahmin?
‘hirottappenamha samannāgatā, alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
‘We have conscience and prudence. Just this much is enough. We have achieved the goal of life as an ascetic. There is nothing more to do.’ And you might rest content with just that much.
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
Just this much is enough …’
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
Just this much is enough. We have achieved the goal of life as an ascetic. There is nothing more to do.’ And you might rest content with just that much.
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
Just this much is enough …’
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
Just this much is enough …’
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti, tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
Just this much is enough …’
alamettāvatā katamettāvatā, anuppatto no sāmaññattho, natthi no kiñci uttariṁ karaṇīyan’ti tāvatakeneva tuṭṭhiṁ āpajjeyyātha.
Just this much is enough …’
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn41 | | sukatadukkaṭānaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi dinnaṁ natthi yiṭṭhaṁ natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko natthi paro loko, natthi mātā natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
‘atthi dinnaṁ atthi yiṭṭhaṁ atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko atthi paro loko, atthi mātā atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
|
mn43 | | katamaṁ katamo katamā kataṅgavippahīnaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamaṁ panāvuso, paṭhamaṁ jhānan”ti?
“But what, reverend, is the first absorption?”
“Paṭhamaṁ panāvuso, jhānaṁ kataṅgavippahīnaṁ kataṅgasamannāgatan”ti?
“But how many factors has the first absorption given up and how many does it possess?”
Katamo cāvuso, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma ime dhammā nānātthā ceva nānābyañjanā ca?
And what’s the way in which these things differ in both meaning and phrasing?
Katamā cāvuso, ākiñcaññā cetovimutti?
And what is the release of the heart through nothingness?
Katamā cāvuso, suññatā cetovimutti?
And what is the release of the heart through emptiness?
Katamā cāvuso, animittā cetovimutti?
And what is the signless release of the heart?
Katamo cāvuso, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma ime dhammā ekatthā byañjanameva nānaṁ?
And what’s the way in which they mean the same thing, and differ only in the phrasing?
|
mn44 | | byākataṁ. katame katamo katamā | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, ayye, sakkāyo vutto bhagavatā”ti?
What is this substantial reality that the Buddha spoke of?”
Katamo nu kho, ayye, sakkāyasamudayo vutto bhagavatā”ti?
What is the origin of substantial reality that the Buddha spoke of?”
Katamo nu kho, ayye, sakkāyanirodho vutto bhagavatā”ti?
What is the cessation of substantial reality that the Buddha spoke of?”
Katamā nu kho, ayye, sakkāyanirodhagāminī paṭipadā vuttā bhagavatā”ti?
What is the practice that leads to the cessation of substantial reality that the Buddha spoke of?”
“Katamo panāyye, ariyo aṭṭhaṅgiko maggo”ti?
“But ma’am, what is the noble eightfold path?”
“Katamo panāyye, samādhi, katame dhammā samādhinimittā, katame dhammā samādhiparikkhārā, katamā samādhibhāvanā”ti?
“But ma’am, what is immersion? What things are the foundations of immersion? What things are the prerequisites for immersion? What is the development of immersion?”
“Katamo panāyye, kāyasaṅkhāro, katamo vacīsaṅkhāro, katamo cittasaṅkhāro”ti?
“But ma’am, what is the physical process? What’s the verbal process? What’s the mental process?”
“Saññāvedayitanirodhaṁ samāpajjantassa panāyye, bhikkhuno katame dhammā paṭhamaṁ nirujjhanti—yadi vā kāyasaṅkhāro, yadi vā vacīsaṅkhāro, yadi vā cittasaṅkhāro”ti?
“But ma’am, which process ceases first for a mendicant who is entering the cessation of perception and feeling: physical, verbal, or mental?”
“Saññāvedayitanirodhasamāpattiyā vuṭṭhahantassa panāyye, bhikkhuno katame dhammā paṭhamaṁ uppajjanti—yadi vā kāyasaṅkhāro, yadi vā vacīsaṅkhāro, yadi vā cittasaṅkhāro”ti?
“But ma’am, which process arises first for a mendicant who is emerging from the cessation of perception and feeling: physical, verbal, or mental?”
“Katamā panāyye, sukhā vedanā, katamā dukkhā vedanā, katamā adukkhamasukhā vedanā”ti?
“What are these three feelings?”
Mañcepi tvaṁ, visākha, etamatthaṁ puccheyyāsi, ahampi taṁ evamevaṁ byākareyyaṁ, yathā taṁ dhammadinnāya bhikkhuniyā byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as the nun Dhammadinnā.
|
mn45 | | katamañca, katamāni uddissakataṁ, | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannasukhaṁ āyatiṁ dukkhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is pleasant now but results in future pain?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is painful now and results in future pain?
Idha, bhikkhave, ekacco acelako hoti muttācāro hatthāpalekhano, naehibhaddantiko, natiṭṭhabhaddantiko, nābhihaṭaṁ, na uddissakataṁ, na nimantanaṁ sādiyati,
It’s when someone goes naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannadukkhaṁ āyatiṁ sukhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is painful now but results in future pleasure?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is pleasant now and results in future pleasure?
|
mn46 | | katamañca, katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannadukkhañceva āyatiñca dukkhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is painful now and results in future pain?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannasukhaṁ āyatiṁ dukkhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is pleasant now but results in future pain?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannadukkhaṁ āyatiṁ sukhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is painful now but results in future pleasure?
Katamañca, bhikkhave, dhammasamādānaṁ paccuppannasukhañceva āyatiñca sukhavipākaṁ?
And what is the way of taking up practices that is pleasant now and results in future pleasure?
|
mn48 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
mn51 | | katakaraṇīyā katame katamesu katamo kataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Santi hi, kandaraka, bhikkhū imasmiṁ bhikkhusaṅghe arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā.
For in this mendicant Saṅgha there are perfected mendicants, who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment.
Katamesu catūsu?
What four?
Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ, pessa, catunnaṁ puggalānaṁ katamo te puggalo cittaṁ ārādhetī”ti?
Which one of these four people do you like the sound of?”
“Katamo ca, bhikkhave, puggalo attantapo attaparitāpanānuyogamanuyutto? Idha, bhikkhave, ekacco puggalo acelako hoti muttācāro hatthāpalekhano naehibhaddantiko natiṭṭhabhaddantiko; nābhihaṭaṁ na uddissakataṁ na nimantanaṁ sādiyati;
“And what person mortifies themselves, committed to the practice of mortifying themselves? It’s when someone goes naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared for them, or an invitation for a meal.
Katamo ca, bhikkhave, puggalo parantapo paraparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies others, committed to the practice of mortifying others?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo attantapo ca attaparitāpanānuyogamanuyutto parantapo ca paraparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies themselves and others, being committed to the practice of mortifying themselves and others?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo nevattantapo nāttaparitāpanānuyogamanuyutto na parantapo na paraparitāpanānuyogamanuyutto, so anattantapo aparantapo diṭṭheva dhamme nicchāto nibbuto sītībhūto sukhappaṭisaṁvedī brahmabhūtena attanā viharati?
And what person doesn’t mortify either themselves or others, but lives without wishes, extinguished, cooled, experiencing bliss, with self become divine?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn52 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante ānanda, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena ekadhammo akkhāto, yattha bhikkhuno appamattassa ātāpino pahitattassa viharato avimuttañceva cittaṁ vimuccati, aparikkhīṇā ca āsavā parikkhayaṁ gacchanti, ananuppattañca anuttaraṁ yogakkhemaṁ anupāpuṇātī”ti?
“And what is that one thing?”
|
mn53 | | cirakatampi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Satimā hoti, paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
They’re mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
|
mn54 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
mn55 | | uddissakataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | ‘samaṇaṁ gotamaṁ uddissa pāṇaṁ ārabhanti, taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti.
‘They slaughter living creatures specially for the ascetic Gotama. The ascetic Gotama knowingly eats meat prepared on his behalf: this is a deed he caused.’
ārabhanti → ārambhanti (mr) | uddissakataṁ → uddissakaṭaṁ (bj, pts1ed)
Ye te, bhante, evamāhaṁsu: ‘samaṇaṁ gotamaṁ uddissa pāṇaṁ ārabhanti, taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti, kacci te, bhante, bhagavato vuttavādino, na ca bhagavantaṁ abhūtena abbhācikkhanti, dhammassa cānudhammaṁ byākaronti, na ca koci sahadhammiko vādānuvādo gārayhaṁ ṭhānaṁ āgacchatī”ti?
I trust that those who say this repeat what the Buddha has said, and do not misrepresent him with an untruth? Is their explanation in line with the teaching? Are there any legitimate grounds for rebuke and criticism?”
“Ye te, jīvaka, evamāhaṁsu: ‘samaṇaṁ gotamaṁ uddissa pāṇaṁ ārabhanti, taṁ samaṇo gotamo jānaṁ uddissakataṁ maṁsaṁ paribhuñjati paṭiccakamman’ti na me te vuttavādino, abbhācikkhanti ca maṁ te asatā abhūtena.
“Jīvaka, those who say this do not repeat what I have said. They misrepresent me with what is false and untrue.
|
mn56 | | byākataṁ. katamaṁ katasamaṇassa | 6 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesaṁ pana, tapassi, tiṇṇaṁ daṇḍānaṁ evaṁ paṭivibhattānaṁ evaṁ paṭivisiṭṭhānaṁ katamaṁ daṇḍaṁ nigaṇṭho nāṭaputto mahāsāvajjataraṁ paññapeti pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, yadi vā kāyadaṇḍaṁ, yadi vā vacīdaṇḍaṁ, yadi vā manodaṇḍan”ti?
“Of the three rods thus analyzed and differentiated, which rod does the Jain Ñātika describe as being the most blameworthy for performing bad deeds: the physical rod, the verbal rod, or the mental rod?”
“Imesaṁ panāvuso gotama, tiṇṇaṁ kammānaṁ evaṁ paṭivibhattānaṁ evaṁ paṭivisiṭṭhānaṁ katamaṁ kammaṁ mahāsāvajjataraṁ paññapesi pāpassa kammassa kiriyāya pāpassa kammassa pavattiyā, yadi vā kāyakammaṁ, yadi vā vacīkammaṁ, yadi vā manokamman”ti?
“Of the three deeds thus analyzed and differentiated, which deed do you describe as being the most blameworthy for performing bad deeds: physical deeds, verbal deeds, or mental deeds?”
Yathā taṁ sutavatā sāvakena sammadeva satthusāsanaṁ ājānantena evameva dīghatapassinā nigaṇṭhena samaṇassa gotamassa byākataṁ.
Dīgha Tapassī has answered the ascetic Gotama like a learned disciple who rightly understands their teacher’s instructions.
Yathā taṁ sutavatā sāvakena sammadeva satthusāsanaṁ ājānantena evamevaṁ bhadantena tapassinā samaṇassa gotamassa byākataṁ.
The Honorable Tapassī has answered the ascetic Gotama like a learned disciple who rightly understands their teacher’s instructions.
Yathā taṁ sutavatā sāvakena sammadeva satthusāsanaṁ ājānantena evamevaṁ dīghatapassinā nigaṇṭhena bhagavato byākataṁ.
The Honorable Tapassī has answered the ascetic Gotama like a learned disciple who rightly understands their teacher’s instructions.
Katasamaṇassa manujassa,
he has completed the ascetic’s task as a human,
|
mn57 | | katamañca, katamāni kataṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ kaṇhaṁ kaṇhavipākaṁ?
And what are dark deeds with dark results?
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ sukkaṁ sukkavipākaṁ?
And what are bright deeds with bright results?
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ kaṇhasukkaṁ kaṇhasukkavipākaṁ?
And what are dark and bright deeds with dark and bright results?
Katamañca, puṇṇa, kammaṁ akaṇhaṁ asukkaṁ akaṇhaasukkavipākaṁ, kammakkhayāya saṁvattati?
And what are neither dark nor bright deeds with neither dark nor bright results, which lead to the ending of deeds?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn59 | | katamañcānanda, katame | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
|
mn60 | | katame katamo kataṁ sukatadukkaṭānaṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, gahapatayo, apaṇṇako dhammo?
And what is the unfailing teaching?
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ; natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko; natthi mātā, natthi pitā; natthi sattā opapātikā; natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammā paṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
‘atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ; atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko; atthi ayaṁ loko, atthi paro loko; atthi mātā, atthi pitā; atthi sattā opapātikā; atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammā paṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katame cattāro?
What four?
Katamo ca, gahapatayo, puggalo attantapo attaparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies themselves, committed to the practice of mortifying themselves?
Katamo ca, gahapatayo, puggalo parantapo paraparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies others, committed to the practice of mortifying others?
Katamo ca, gahapatayo, puggalo attantapo ca attaparitāpanānuyogamanuyutto parantapo ca paraparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies themselves and others, being committed to the practice of mortifying themselves and others?
Katamo ca, gahapatayo, puggalo nevattantapo nāttaparitāpanānuyogamanuyutto na parantapo na paraparitāpanānuyogamanuyutto;
And what person doesn’t mortify either themselves or others, committed to the practice of not mortifying themselves or others,
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn62 | | katamā | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, rāhula, āpodhātu?
And what is the water element?
Katamā ca, rāhula, ajjhattikā āpodhātu?
And what is the interior water element?
Katamā ca, rāhula, tejodhātu?
And what is the fire element?
Katamā ca, rāhula, ajjhattikā tejodhātu?
And what is the interior fire element?
Katamā ca, rāhula, vāyodhātu?
And what is the air element?
Katamā ca, rāhula, ajjhattikā vāyodhātu?
And what is the interior air element?
Katamā ca, rāhula, ākāsadhātu?
And what is the space element?
Katamā ca, rāhula, ajjhattikā ākāsadhātu?
And what is the interior space element?
|
mn63 | | abyākatameva abyākatañca abyākataṁ. abyākataṁ; abyākataṁ? byākatañca byākataṁ. byākataṁ; byākataṁ? | 26 | | Pi En Ru | dhamma | abyākatameva taṁ, mālukyaputta, tathāgatena assa, atha so puggalo kālaṁ kareyya.
That would still remain undeclared by the Realized One, and meanwhile that person would die.
abyākatameva taṁ, mālukyaputta, tathāgatena assa, atha so puggalo kālaṁ kareyya.
That would still remain undeclared by the Realized One, and meanwhile that person would die.
Tasmātiha, mālukyaputta, abyākatañca me abyākatato dhāretha;
So, Māluṅkyaputta, you should remember what I have not declared as undeclared,
byākatañca me byākatato dhāretha.
and what I have declared as declared.
Kiñca, mālukyaputta, mayā abyākataṁ?
And what have I not declared?
‘Sassato loko’ti mālukyaputta, mayā abyākataṁ;
I have not declared the following: ‘the cosmos is eternal,’
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ;
mayā abyākataṁ.
Kasmā cetaṁ, mālukyaputta, mayā abyākataṁ?
And why haven’t I declared these things?
Tasmā taṁ mayā abyākataṁ.
That’s why I haven’t declared them.
Kiñca, mālukyaputta, mayā byākataṁ?
And what have I declared?
‘Idaṁ dukkhan’ti, mālukyaputta, mayā byākataṁ;
I have declared the following: ‘this is suffering,’
mayā byākataṁ;
mayā byākataṁ;
mayā byākataṁ.
Kasmā cetaṁ, mālukyaputta, mayā byākataṁ?
And why have I declared these things?
Tasmā taṁ mayā byākataṁ.
That’s why I have declared them.
Tasmātiha, mālukyaputta, abyākatañca me abyākatato dhāretha;
So, Māluṅkyaputta, you should remember what I have not declared as undeclared,
byākatañca me byākatato dhārethā”ti.
and what I have declared as declared.”
|
mn64 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo cānanda, maggo, katamā paṭipadā pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ pahānāya?
And what, Ānanda, is the path and the practice for giving up the five lower fetters?
|
mn65 | | appātaṅkatañca katamehi kataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | ekāsanabhojanaṁ kho, ahaṁ, bhikkhave, bhuñjamāno appābādhatañca sañjānāmi appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, I find that I’m healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
ekāsanabhojanaṁ kho, bhikkhave, tumhepi bhuñjamānā appābādhatañca sañjānissatha appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañcā”ti.
Doing so, you’ll find that you’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.”
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Katamehi dasahi?
What ten?
|
mn66 | | katakammehipi katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Bhūtapubbaṁ, bhante, bhikkhū rattandhakāratimisāyaṁ piṇḍāya carantā candanikampi pavisanti, oligallepi papatanti, kaṇṭakāvāṭampi ārohanti, suttampi gāviṁ ārohanti, māṇavehipi samāgacchanti katakammehipi akatakammehipi, mātugāmopi te asaddhammena nimanteti.
In the past, mendicants went wandering for alms in the dark of the night. They walked into a swamp, or fell into a sewer, or collided with a thorn bush, or collided with a sleeping cow, or encountered youths escaping a crime or on their way to commit one, or were invited by a female to commit a lewd act.
Katame cattāro?
What four?
Katame pañca?
What five?
|
mn67 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, ūmibhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of waves?
Katamañca, bhikkhave, kumbhīlabhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of gharials?
Katamañca, bhikkhave, āvaṭṭabhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of whirlpools?
Katamañca, bhikkhave, susukābhayaṁ?
And what, mendicants, is the danger of sharks?
|
mn69 | | bahulīkataṁ, ābhisamācārikatatiyavāro | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Āraññikenāvuso, bhikkhunā saṅghagatena saṅghe viharantena ābhisamācārikopi dhammo jānitabbo.
A wilderness monk who has come to stay in the Saṅgha should know even the supplementary regulations.
jānitabbo → ayaṁ ābhisamācārikatatiyavāro bj, sya-all, km, pts1ed potthakesu na
‘Idaṁ nūnimassāyasmato āraññikassa ekassāraññe serivihārena viharato uddhaccaṁ cāpalyaṁ bahulīkataṁ, tamenaṁ saṅghagatampi samudācaratī’ti—
‘This wilderness venerable, staying alone and autonomous in the wilderness, must be used to being restless and fickle, since he behaves like this when he’s come to the Saṅgha.’
|
mn70 | | appātaṅkatañca katakaraṇīyā katame katamo kataṁ | 35 | | Pi En Ru | dhamma | Aññatra kho panāhaṁ, bhikkhave, rattibhojanā bhuñjamāno appābādhatañca sañjānāmi appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, I find that I’m healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
Aññatra kho pana, bhikkhave, tumhepi rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānissatha appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañcā”ti.
Doing so, you’ll find that you’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.”
Aññatra kho panāvuso, rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānanti appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, they find that they’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
Aññatra kho panāvuso, tumhepi rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānissatha appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañcā”ti.
Doing so, you’ll find that you’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.”
Te mayaṁ sāyañceva bhuñjamānā pāto ca divā ca vikāle appābādhatañca sañjānāma appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, we find that we’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
aññatra kho panāvuso, rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānanti appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Aññatra kho panāvuso, tumhepi rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānissatha appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañcā’ti.
Te mayaṁ sāyañceva bhuñjamānā pāto ca divā ca vikāle appābādhatañca sañjānāma appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Aññatra kho panāvuso, rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānanti appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, they find that they’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
Aññatra kho panāvuso, tumhepi rattibhojanā bhuñjamānā appābādhatañca sañjānissatha appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañcā’ti.
Doing so, you’ll find that you’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.’
Te mayaṁ sāyañceva bhuñjamānā pāto ca divā ca vikāle appābādhatañca sañjānāma appātaṅkatañca lahuṭṭhānañca balañca phāsuvihārañca.
Doing so, we find that we’re healthy and well, nimble, strong, and living comfortably.
Mayā cetaṁ, bhikkhave, aññātaṁ abhavissa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya:
Now, suppose I hadn’t known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
“Yasmā ca kho etaṁ, bhikkhave, mayā ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya:
“But I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
Mayā cetaṁ, bhikkhave, aññātaṁ abhavissa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya:
Now, suppose I hadn’t known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
“Yasmā ca kho etaṁ, bhikkhave, mayā ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya:
“But I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
Mayā cetaṁ, bhikkhave, aññātaṁ abhavissa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya:
Now, suppose I hadn’t known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
“Yasmā ca kho etaṁ, bhikkhave, mayā ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya:
“But I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
Mayā cetaṁ, bhikkhave, aññātaṁ abhavissa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya:
Now, suppose I hadn’t known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
“Yasmā ca kho etaṁ, bhikkhave, mayā ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya:
“But I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
Mayā cetaṁ, bhikkhave, aññātaṁ abhavissa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya:
Now, suppose I hadn’t known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
“Yasmā ca kho etaṁ, bhikkhave, mayā ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya:
“But I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
Mayā cetaṁ, bhikkhave, aññātaṁ abhavissa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya:
Now, suppose I hadn’t known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
“Yasmā ca kho etaṁ, bhikkhave, mayā ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya:
“But I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom:
Ye te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tathārūpānāhaṁ, bhikkhave, bhikkhūnaṁ ‘na appamādena karaṇīyan’ti vadāmi.
I say that mendicants don’t have work to do with diligence if they are perfected, with defilements ended, having completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and become rightly freed through enlightenment.
Kataṁ tesaṁ appamādena.
They’ve done their work with diligence.
Katame satta?
What seven?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo ubhatobhāgavimutto?
And what person is freed both ways?
Kataṁ tassa appamādena.
They’ve done their work with diligence.
Katamo ca, bhikkhave, puggalo paññāvimutto?
And what person is freed by wisdom?
Kataṁ tassa appamādena.
They’ve done their work with diligence.
Katamo ca, bhikkhave, puggalo kāyasakkhi?
And what person is a direct witness?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo diṭṭhippatto?
And what person is attained to view?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo saddhāvimutto.
And what person is freed by faith?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo dhammānusārī?
And what person is a follower of teachings?
Katamo ca, bhikkhave, puggalo saddhānusārī?
And what person is a follower by faith?
|
mn72 | | katamaṁ tālāvatthukataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yo te ayaṁ purato aggi nibbuto so aggi ito katamaṁ disaṁ gato—
‘This fire in front of you that is extinguished: in what direction did it go—
“Evameva kho, vaccha, yena rūpena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya taṁ rūpaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
“In the same way, Vaccha, any form by which a realized one might be described has been cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Yena viññāṇena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya taṁ viññāṇaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
consciousness by which a realized one might be described has been cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
|
mn73 | | katakaraṇīyo kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Yato kho, vaccha, bhikkhuno taṇhā pahīnā hoti ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā, so hoti bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti.
When a mendicant has given up craving so it is cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future, that mendicant is perfected. They’ve ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment.”
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn74 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn75 | | katamaṁ kataṁ pūtikatarāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Yathā yathā kho, māgaṇḍiya, asu kuṭṭhī puriso arugatto pakkagatto kimīhi khajjamāno nakhehi vaṇamukhāni vippatacchamāno aṅgārakāsuyā kāyaṁ paritāpeti tathā tathāssa tāni vaṇamukhāni asucitarāni ceva honti duggandhatarāni ca pūtikatarāni ca, hoti ceva kāci sātamattā assādamattā—yadidaṁ vaṇamukhānaṁ kaṇḍūvanahetu;
The more they scratch their wounds and cauterize their body, the more their wounds become foul, stinking, and infected. But still, they derive a degree of pleasure and gratification from the itchiness of their wounds.
‘ārogyaparamā lābhā, nibbānaṁ paramaṁ sukhan’ti, katamaṁ taṁ ārogyaṁ, katamaṁ taṁ nibbānan”ti?
what is that freedom from disease? And what is that extinguishment?”
api nu so jaccandho puriso jānanto passanto amuṁ telamalikataṁ sāhuḷicīraṁ paṭiggaṇheyya, paṭiggahetvā pārupeyya, pārupetvā attamano attamanavācaṁ nicchāreyya:
Did that person blind from birth do this knowing and seeing,
“Ajānanto hi, bho gotama, apassanto so jaccandho puriso amuṁ telamalikataṁ sāhuḷicīraṁ paṭiggaṇheyya, paṭiggahetvā pārupeyya, pārupetvā attamano attamanavācaṁ nicchāreyya:
“They did so not knowing or seeing,
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn76 | | devakatasobbho katakaraṇīyo katame katamāni kataṁ kataṁ, sukatadukkaṭānaṁ | 18 | | Pi En Ru | dhamma | “āyāmāvuso, yena devakatasobbho tenupasaṅkamissāma guhādassanāyā”ti.
“Come, reverends, let’s go to the Devakata Pool to see the cave.”
Atha kho āyasmā ānando sambahulehi bhikkhūhi saddhiṁ yena devakatasobbho tenupasaṅkami.
Then Ānanda together with several mendicants went to the Devakata Pool.
“Katame pana te, bho ānanda, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena cattāro abrahmacariyavāsā akkhātā, yattha viññū puriso sasakkaṁ brahmacariyaṁ na vaseyya, vasanto ca nārādheyya ñāyaṁ dhammaṁ kusalan”ti?
“But Master Ānanda, what are the four ways that negate the spiritual life, and the four kinds of unreliable spiritual life?”
‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paroloko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedenti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.
natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paroloko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedenti.
Sace imassa bhoto satthuno saccaṁ vacanaṁ, akatena me ettha kataṁ, avusitena me ettha vusitaṁ.
If what that teacher says is true, both I who have not accomplished this and one who has accomplished it
Sace imassa bhoto satthuno saccaṁ vacanaṁ, akatena me ettha kataṁ, avusitena me ettha vusitaṁ.
If what that teacher says is true, both I who have not accomplished this and one who has accomplished it
Sace imassa bhoto satthuno saccaṁ vacanaṁ, akatena me ettha kataṁ, avusitena me ettha vusitaṁ.
If what that teacher says is true, both I who have not accomplished this and one who has accomplished it
Katame satta?
What seven?
Katame satta?
Sace pana imassa bhoto satthuno saccaṁ vacanaṁ, akatena me ettha kataṁ, avusitena me ettha vusitaṁ.
If what that teacher says is true, both I who have not accomplished this and one who has accomplished it
Katamāni pana tāni, bho ānanda, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena cattāri anassāsikāni brahmacariyāni akkhātāni yattha viññū puriso sasakkaṁ brahmacariyaṁ na vaseyya, vasanto ca nārādheyya ñāyaṁ dhammaṁ kusalan”ti?
But Master Ānanda, what are the four kinds of unreliable spiritual life?”
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
“Yo pana so, bho ānanda, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññā vimutto paribhuñjeyya so kāme”ti?
“But Master Ānanda, when a mendicant is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—could they still enjoy sensual pleasures?”
“Yo so, sandaka, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so pañcaṭṭhānāni ajjhācarituṁ.
“Sandaka, a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—can’t transgress in five respects.
Yo so, sandaka, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, abhabbo so imāni pañcaṭṭhānāni ajjhācaritun”ti.
A mendicant who is perfected can’t transgress in these five respects.”
“Yo pana so, bho ānanda, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto tassa carato ceva tiṭṭhato ca suttassa ca jāgarassa ca satataṁ samitaṁ ñāṇadassanaṁ paccupaṭṭhitaṁ:
“But Master Ānanda, when a mendicant is perfected, would the knowledge and vision that their defilements are ended be constantly and continually present to them, while walking, standing, sleeping, and waking?”
“Evameva kho, sandaka, yo so bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto tassa carato ceva tiṭṭhato ca suttassa ca jāgarassa ca satataṁ samitaṁ ñāṇadassanaṁ na paccupaṭṭhitaṁ:
“In the same way, when a mendicant is perfected, the knowledge and vision that their defilements are ended is not constantly and continually present to them, while walking, standing, sleeping, and waking.
|
mn77 | | katame suparikammakatasmiṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
seyyathā vā panudāyi, dakkho dantakāro vā dantakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ dantasmiṁ yaṁ yadeva dantavikatiṁ ākaṅkheyya taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya;
Or suppose a deft ivory-carver or their apprentice had some well-prepared ivory. They could produce any kind of ivory item that they like.
seyyathā vā panudāyi, dakkho suvaṇṇakāro vā suvaṇṇakārantevāsī vā suparikammakatasmiṁ suvaṇṇasmiṁ yaṁ yadeva suvaṇṇavikatiṁ ākaṅkheyya taṁ tadeva kareyya abhinipphādeyya.
Or suppose a deft goldsmith or their apprentice had some well-prepared gold. They could produce any kind of gold item that they like.
|
mn78 | | katamaṁ katame katamehi katamā | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
Katame ca, thapati, akusalā sīlā?
And what, chamberlain, are unskillful behaviors?
Katamaṁ cittaṁ?
What mind?
Katame ca, thapati, kusalā sīlā?
And what are skillful behaviors?
Katamaṁ cittaṁ?
What mind?
Katame ca, thapati, akusalā saṅkappā?
And what are unskillful thoughts?
Katamā saññā?
What perception?
Katame ca, thapati, kusalā saṅkappā?
And what are skillful thoughts?
Katamā saññā?
What perception?
Katamehi cāhaṁ, thapati, dasahi dhammehi samannāgataṁ purisapuggalaṁ paññapemi sampannakusalaṁ paramakusalaṁ uttamapattipattaṁ samaṇaṁ ayojjhaṁ?
Chamberlain, when an individual has what ten qualities do I describe them as an invincible ascetic—accomplished in the skillful, excelling in the skillful, attained to the highest attainment?
|
mn79 | | appāṭihīrakataṁ katame katamo katamā kataṁ | 14 | | Pi En Ru | dhamma | ‘ayaṁ paramo vaṇṇo, ayaṁ paramo vaṇṇo’ti, katamo so paramo vaṇṇo”ti?
“Katamo pana so paramo vaṇṇo yasmā vaṇṇā añño vaṇṇo uttaritaro vā paṇītataro vā natthī”ti?
“But what is that ultimate splendor compared to which no other splendor is finer?”
nanu evaṁ sante, tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, sir.”
yo vā maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca, yo vā rattandhakāratimisāya kimi khajjopanako—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: such a beryl gem, or a firefly in the dark of night?”
yo vā rattandhakāratimisāya kimi khajjopanako, yo vā rattandhakāratimisāya telappadīpo—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: a firefly in the dark of night, or an oil lamp in the dark of night?”
yo vā rattandhakāratimisāya telappadīpo, yo vā rattandhakāratimisāya mahāaggikkhandho—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: an oil lamp in the dark of night, or a bonfire in the dark of night?”
yo vā rattandhakāratimisāya mahāaggikkhandho, yā vā rattiyā paccūsasamayaṁ viddhe vigatavalāhake deve osadhitārakā—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: a bonfire in the dark of night, or the Morning Star in a clear and cloudless sky at the crack of dawn?”
yā vā rattiyā paccūsasamayaṁ viddhe vigatavalāhake deve osadhitārakā, yo vā tadahuposathe pannarase viddhe vigatavalāhake deve abhido aḍḍharattasamayaṁ cando—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: the Morning Star in a clear and cloudless sky at the crack of dawn, or the full moon at midnight in a clear and cloudless sky on the fifteenth day sabbath?”
yo vā tadahuposathe pannarase viddhe vigatavalāhake deve abhido aḍḍharattasamayaṁ cando, yo vā vassānaṁ pacchime māse saradasamaye viddhe vigatavalāhake deve abhido majjhanhikasamayaṁ sūriyo—imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: the full moon at midnight in a clear and cloudless sky on the fifteenth day sabbath, or the sun at midday in a clear and cloudless sky in the last month of the rainy season?”
“Katamā pana sā, udāyi, ākāravatī paṭipadā ekantasukhassa lokassa sacchikiriyāyā”ti?
“Well, what is that grounded path for realizing a world of perfect happiness?”
“Katamā pana sā, bhante, ākāravatī paṭipadā ekantasukhassa lokassa sacchikiriyāyā”ti?
“Well sir, what is that grounded path for realizing a world of perfect happiness?”
“Katame pana te, bhante, dhammā uttaritarā ca paṇītatarā ca yesaṁ sacchikiriyāhetu bhikkhū bhagavati brahmacariyaṁ carantī”ti?
“But what are those finer things?”
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn80 | | appāṭihīrakataṁ katakaraṇīyā katame katamo katamo, kataṁ | 14 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo, kaccāna, so paramo vaṇṇo”ti?
What is that ultimate splendor?”
“Katamo pana so, kaccāna, vaṇṇo yasmā vaṇṇā añño vaṇṇo uttaritaro vā paṇītataro vā natthī”ti?
“But what is that ultimate splendor compared to which no other splendor is finer?”
nanu evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti?
This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?”
“Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti.
“Clearly that’s the case, Master Gotama.”
yo vā maṇi veḷuriyo subho jātimā aṭṭhaṁso suparikammakato paṇḍukambale nikkhitto bhāsate ca tapate ca virocati ca, yo vā rattandhakāratimisāya kimi khajjopanako imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: such a beryl gem, or a firefly in the dark of night?”
yo vā rattandhakāratimisāya kimi khajjopanako, yo vā rattandhakāratimisāya telappadīpo, imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: a firefly in the dark of night, or an oil lamp in the dark of night?”
yo vā rattandhakāratimisāya telappadīpo, yo vā rattandhakāratimisāya mahāaggikkhandho, imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: an oil lamp in the dark of night, or a bonfire in the dark of night?”
yo vā rattandhakāratimisāya mahāaggikkhandho, yā vā rattiyā paccūsasamayaṁ viddhe vigatavalāhake deve osadhitārakā, imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: a bonfire in the dark of night, or the Morning Star in a clear and cloudless sky at the crack of dawn?”
yā vā rattiyā paccūsasamayaṁ viddhe vigatavalāhake deve osadhitārakā, yo vā tadahuposathe pannarase viddhe vigatavalāhake deve abhido aḍḍharattasamayaṁ cando, imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: the Morning Star in a clear and cloudless sky at the crack of dawn, or the full moon at midnight in a clear and cloudless sky on the fifteenth day sabbath?”
yo vā tadahuposathe pannarase viddhe vigatavalāhake deve abhido aḍḍharattasamayaṁ cando, yo vā vassānaṁ pacchime māse saradasamaye viddhe vigatavalāhake deve abhido majjhanhikasamayaṁ sūriyo, imesaṁ ubhinnaṁ vaṇṇānaṁ katamo vaṇṇo abhikkantataro ca paṇītataro cā”ti?
Which of these two has a finer splendor: the full moon at midnight in a clear and cloudless sky on the fifteenth day sabbath, or the sun at midday in a clear and cloudless sky in the last month of the rainy season?”
Katame pañca?
What five?
Ye kho te, kaccāna, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā te kho etaṁ jāneyyuṁ—
There are mendicants who are perfected, who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment. They can understand
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti—pajānāmā’ti—paṭijānanti.
‘We understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti—pajānāmā’ti—paṭijānanti;
‘We understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
mn81 | | upaṭṭhākataro’ti? | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘atthi nu kho, bhante, añño koci mayā upaṭṭhākataro’ti?
‘Sir, do you have another supporter better than me?’
|
mn82 | | akatañceva cittīkataṁ katamañca, katame katamāni kataṁ lahukatarikaṁ | 14 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
“Alaṁ, gahapati, kataṁ me ajja bhattakiccaṁ”.
“Enough, householder. My meal is finished for today.”
“Passa cittīkataṁ bimbaṁ,
“See this fancy puppet,
Passa cittīkataṁ rūpaṁ,
See this fancy figure,
Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bho raṭṭhapāla, jarāpārijuññaṁ?
And what is decay due to old age?
Katamañca, bho raṭṭhapāla, byādhipārijuññaṁ?
And what is decay due to sickness?
Katamañca, bho raṭṭhapāla, bhogapārijuññaṁ?
And what is decay of wealth?
Katamañca, bho raṭṭhapāla, ñātipārijuññaṁ?
And what is decay of relatives?
Katame cattāro?
What four?
‘āyantu me bhonto mittāmaccā ñātisālohitā, sabbeva santā imaṁ vedanaṁ saṁvibhajatha, yathāhaṁ lahukatarikaṁ vedanaṁ vediyeyyan’ti—
‘Please, my dear friends and colleagues, relatives and family members, all of you here share my pain so that I may feel less pain.’
‘āyantu me bhonto mittāmaccā ñātisālohitā, sabbeva santā imaṁ vedanaṁ saṁvibhajatha, yathāhaṁ lahukatarikaṁ vedanaṁ vediyeyyan’ti.
bahu tattha hiraññasuvaṇṇaṁ akatañceva katañca;
plenty of gold coins and bullion, both worked and unworked,
bahu tattha hiraññasuvaṇṇaṁ akatañceva katañca;
|
mn83 | | katamañcānanda, katamena | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Api ca, mahārāja, katamena taṁ nemi, yena vā pāpakammā pāpakānaṁ kammānaṁ vipākaṁ paṭisaṁvedenti, yena vā kalyāṇakammā kalyāṇakammānaṁ vipākaṁ paṭisaṁvedentī’ti?
But which way should we go—the way of those who experience the result of bad deeds, or the way of those who experience the result of good deeds?’
Katamañcānanda, etarahi mayā kalyāṇaṁ vattaṁ nihitaṁ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati?
And what is that good practice?
|
mn85 | | katamāni kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsiṁ.
I understood: ‘Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.’
Katamāni pañca?
What five?
|
mn86 | | kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
Yassa pāpaṁ kataṁ kammaṁ,
Someone whose bad deed
kataṁ buddhassa sāsanan”ti.
and fulfilled the Buddha’s instructions.”
|
mn88 | | katamo | 20 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo pana, bhante ānanda, kāyasamācāro opārambho samaṇehi brāhmaṇehi viññūhī”ti?
But Honorable Ānanda, what kind of bodily behavior is faulted by sensible ascetics and brahmins?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro akusalo”?
“But what kind of bodily behavior is unskillful?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro sāvajjo”?
“But what kind of bodily behavior is blameworthy?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro sabyābajjho”?
“But what kind of bodily behavior is hurtful?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro dukkhavipāko”?
“But what kind of bodily behavior results in suffering?”
“Katamo pana, bhante ānanda, vacīsamācāro …pe…
“But what kind of verbal behavior …
“Katamo pana, bhante, manosamācāro akusalo”?
“Katamo pana, bhante, manosamācāro sāvajjo”?
“Katamo pana, bhante, manosamācāro sabyābajjho”?
“Katamo pana, bhante, manosamācāro dukkhavipāko”?
“Katamo pana, bhante ānanda, kāyasamācāro anopārambho samaṇehi brāhmaṇehi viññūhī”ti?
“But sir, what kind of bodily behavior is not faulted by sensible ascetics and brahmins?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro kusalo”?
“But what kind of bodily behavior is skillful?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro anavajjo”?
“But what kind of bodily behavior is blameless?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro abyābajjho”?
“But what kind of bodily behavior is pleasing?”
“Katamo pana, bhante, kāyasamācāro sukhavipāko”?
“But what kind of bodily behavior results in happiness?”
“Katamo pana, bhante ānanda, vacīsamācāro …pe…
“But what kind of verbal behavior …
“Katamo pana, bhante, manosamācāro kusalo”?
“Katamo pana, bhante, manosamācāro anavajjo”?
“Katamo pana, bhante, manosamācāro abyābajjho”?
“Katamo pana, bhante, manosamācāro sukhavipāko”?
|
mn89 | | kataparappavāde kataṁ pariyantakataṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Idhāhaṁ, bhante, passāmi eke samaṇabrāhmaṇe pariyantakataṁ brahmacariyaṁ carante dasapi vassāni, vīsampi vassāni, tiṁsampi vassāni, cattārīsampi vassāni.
It happens, sir, that I see some ascetics and brahmins leading the spiritual life only for a limited period: ten, twenty, thirty, or forty years.
‘addhā ime āyasmanto anabhiratā vā brahmacariyaṁ caranti, atthi vā tesaṁ kiñci pāpaṁ kammaṁ kataṁ paṭicchannaṁ;
‘Clearly these venerables lead the spiritual life dissatisfied, or they’re hiding some bad deed they’ve done.
Puna caparāhaṁ, bhante, passāmi idhekacce khattiyapaṇḍite nipuṇe kataparappavāde vālavedhirūpe. Te bhindantā maññe caranti paññāgatena diṭṭhigatāni.
Furthermore, I’ve seen some clever aristocrats who are subtle, accomplished in the doctrines of others, hair-splitters. You’d think they live to demolish convictions with their intellect.
samaṇapaṇḍite nipuṇe kataparappavāde vālavedhirūpe. Te bhindantā maññe caranti paññāgatena diṭṭhigatāni.
some clever ascetics who are subtle, accomplished in the doctrines of others, hair-splitters. …
|
mn90 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
mn92 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
They understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn93 | | pāsādikataro | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Yathā yathā kho, assalāyana, satta brāhmaṇisayo asitaṁ devalaṁ isiṁ abhisapiṁsu tathā tathā asito devalo isi abhirūpataro ceva hoti dassanīyataro ca pāsādikataro ca.
But the more the seers cursed him, the more attractive, good-looking, and lovely Devala the Dark became.
Imaṁ pana mayaṁ yathā yathā abhisapāma tathā tathā abhirūpataro ceva hoti dassanīyataro ca pāsādikataro cā’ti.
But the more we curse this one, the more attractive, good-looking, and lovely he becomes.’
|
mn94 | | katamaṁ katame katamo katamā kataṁ uddissakataṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ, brāhmaṇa, catunnaṁ puggalānaṁ katamo te puggalo cittaṁ ārādhetī”ti?
Which one of these four people do you like the sound of?”
Katamā dve?
What two?
Idha katamaṁ tvaṁ, brāhmaṇa, puggalaṁ katamāya parisāya bahulaṁ samanupassasi—
in which of these two groups of people do you usually find such a person?”
“Katamo ca, brāhmaṇa, puggalo attantapo attaparitāpanānuyogamanuyutto?
“What person mortifies themselves, committed to the practice of mortifying themselves?
Idha, brāhmaṇa, ekacco puggalo acelako hoti muttācāro hatthāpalekhano naehibhaddantiko natiṭṭhabhaddantiko, nābhihaṭaṁ na uddissakataṁ na nimantanaṁ sādiyati.
It’s when someone goes naked, ignoring conventions. They lick their hands, and don’t come or wait when called. They don’t consent to food brought to them, or food prepared on their behalf, or an invitation for a meal.
Katamo ca, brāhmaṇa, puggalo parantapo paraparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies others, committed to the practice of mortifying others?
Katamo ca, brāhmaṇa, puggalo attantapo ca attaparitāpanānuyogamanuyutto, parantapo ca paraparitāpanānuyogamanuyutto?
And what person mortifies themselves and others, being committed to the practice of mortifying themselves and others?
Katamo ca, brāhmaṇa, puggalo nevattantapo nāttaparitāpanānuyogamanuyutto, na parantapo na paraparitāpanānuyogamanuyutto;
And what person doesn’t mortify either themselves or others, committed to the practice of not mortifying themselves or others,
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn95 | | katame katamo kataṁ | 14 | | Pi En Ru | dhamma | “addhā kho kāpaṭikassa māṇavassa tevijjake pāvacane kathā bhavissati.
“Clearly the student Kāpaṭika will talk about the scriptural heritage of the three Vedas.
kathā → kataṁ (bj, sya-all, km, pts1ed); kathaṁ (si, mr) | addhā kho kāpaṭikassa → etadahosi addh kho k etadahosi
Katame pañca?
What five?
Saccānuppattiyā pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
But what quality is helpful for arriving at the truth?”
“Padhānassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“But what quality is helpful for striving?”
“Tulanāya pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Ussāhassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Chandassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Dhammanijjhānakkhantiyā pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Atthūpaparikkhāya pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Dhammadhāraṇāya pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Dhammassavanassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Sotāvadhānassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Payirupāsanāya pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
“Upasaṅkamanassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro?
|
mn97 | | katamaṁ katamo kataṁ | 22 | | Pi En Ru | dhamma | Kataṁ me ajja bhattakiccaṁ.
I’ve finished eating for today.
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
katamaṁ seyyo”ti?
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Dhanañjāni, which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo—
“Which do you think is better:
“Taṁ kiṁ maññasi, dhanañjāni, katamaṁ seyyo
“Which do you think is better:
“katamo ca, dhanañjāni, brahmānaṁ sahabyatāya maggo?
“And what is a path to company with Brahmā?
|
mn99 | | katamañca, katame katamettha katamo katamā pamāṇakataṁ | 19 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti?
And what work has many requirements, duties, issues, and undertakings, and when it fails it’s not very fruitful?
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ mahaṭṭhaṁ mahākiccaṁ mahādhikaraṇaṁ mahāsamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti?
And what work has many requirements, duties, issues, and undertakings, and when it succeeds it is very fruitful?
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ vipajjamānaṁ appaphalaṁ hoti?
And what work has few requirements, duties, issues, and undertakings, and when it fails it’s not very fruitful?
Katamañca, māṇava, kammaṭṭhānaṁ appaṭṭhaṁ appakiccaṁ appādhikaraṇaṁ appasamārambhaṁ sampajjamānaṁ mahapphalaṁ hoti?
And what work has few requirements, duties, issues, and undertakings, and when it succeeds it is very fruitful?
caṅkī brāhmaṇo tārukkho brāhmaṇo pokkharasāti brāhmaṇo jāṇussoṇi brāhmaṇo pitā ca te todeyyo, katamā nesaṁ seyyo, yaṁ vā te sammuccā vācaṁ bhāseyyuṁ yaṁ vā asammuccā”ti?
the brahmins Caṅkī, Tārukkha, Pokkharasādi, Jānussoṇi, and your father Todeyya. What’s better for them: that their speech agrees or disagrees with accepted usage?”
“Katamā nesaṁ seyyo, yaṁ vā te mantā vācaṁ bhāseyyuṁ yaṁ vā amantā”ti?
“What’s better for them: that their speech is thoughtful or thoughtless?”
“Katamā nesaṁ seyyo, yaṁ vā te paṭisaṅkhāya vācaṁ bhāseyyuṁ yaṁ vā appaṭisaṅkhāyā”ti?
“What’s better for them: that their speech follows reflection or is unreflective?”
“Katamā nesaṁ seyyo, yaṁ vā te atthasaṁhitaṁ vācaṁ bhāseyyuṁ yaṁ vā anatthasaṁhitan”ti?
“What’s better for them: that their speech is beneficial or worthless?”
Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
yaṁ vā tiṇakaṭṭhupādānaṁ paṭicca aggiṁ jāleyya yaṁ vā nissaṭṭhatiṇakaṭṭhupādānaṁ aggiṁ jāleyya, katamo nu khvāssa aggi accimā ceva vaṇṇavā ca pabhassaro cā”ti?
Which would have better flames, color, and radiance: a fire that depends on grass and logs as fuel, or one that does not?”
Katamā ca, māṇava, pīti aññatreva kāmehi aññatra akusalehi dhammehi?
And what is rapture that’s apart from sensual pleasures and unskillful qualities?
Ye te, māṇava, brāhmaṇā pañca dhamme paññapenti puññassa kiriyāya kusalassa ārādhanāya, katamettha brāhmaṇā dhammaṁ mahapphalataraṁ paññapenti puññassa kiriyāya kusalassa ārādhanāyā”ti?
Of the five things that the brahmins prescribe for making merit and succeeding in the skillful, which do they say is the most fruitful?”
katamettha → kamettha (bj, sya-all, km, pts1ed)
“Katamo ca, māṇava, brahmānaṁ sahabyatāya maggo?
“And what is a path to company with Brahmā?
Evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, mettāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
When the heart’s release by love has been developed like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
evameva kho, māṇava …pe… evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, mettāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
In the same way, when the heart’s release by love has been developed like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
Evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, upekkhāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
When the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
evameva kho, māṇava …pe… evaṁ bhāvitāya kho, māṇava, upekkhāya cetovimuttiyā yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
In the same way, when the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
|
mn100 | | katamo”ti? kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Tatra, bho gotama, ye te samaṇabrāhmaṇā diṭṭhadhammābhiññāvosānapāramippattā, ādibrahmacariyaṁ paṭijānanti, tesaṁ bhavaṁ gotamo katamo”ti?
Where do you stand regarding these?”
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti abbhaññāsiṁ.
I understood: ‘Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.’
|
mn101 | | katame kataṁ kataṁ, pubbekatahetu pubbekatahetu. sukatakammakārī | 21 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
‘Everything this individual experiences—pleasurable, painful, or neutral—is because of past deeds.
yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“atthi kho vo, āvuso nigaṇṭhā, pubbeva pāpakammaṁ kataṁ, taṁ imāya kaṭukāya dukkarakārikāya nijjīretha,
“O reverend Jain ascetics, you have done bad deeds in a past life. Wear them away with these severe and grueling austerities.
Katame pañca?
What five?
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“Everything this individual experiences—pleasurable, painful, or neutral—is because of past deeds. …”
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā, sabbaṁ taṁ pubbekatahetu.
“Everything this individual experiences—pleasurable, painful, or neutral—is because of past deeds. …”?’
Sace, bhikkhave, sattā pubbekatahetu sukhadukkhaṁ paṭisaṁvedenti;
If sentient beings experience pleasure and pain because of past deeds,
Sace, bhikkhave, sattā pubbekatahetu sukhadukkhaṁ paṭisaṁvedenti, gārayhā nigaṇṭhā;
The Jains deserve criticism whether or not sentient beings experience pleasure and pain because of past deeds,
no ce sattā pubbekatahetu sukhadukkhaṁ paṭisaṁvedenti, gārayhā nigaṇṭhā.
Yato kho, bhikkhave, usukārassa tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpitaṁ hoti paritāpitaṁ ujuṁ kataṁ kammaniyaṁ, na so taṁ aparena samayena usukāro tejanaṁ dvīsu alātesu ātāpeti paritāpeti ujuṁ karoti kammaniyaṁ.
After it’s been made straight and fit for use, they’d no longer heat it to make it straight and fit for use.
kataṁ → ujuṁ kataṁ hoti (bj); ujukataṁ (sya-all)
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Sace, bhikkhave, sattā pubbekatahetu sukhadukkhaṁ paṭisaṁvedenti;
If sentient beings experience pleasure and pain because of past deeds,
addhā, bhikkhave, tathāgato pubbe sukatakammakārī yaṁ etarahi evarūpā anāsavā sukhā vedanā vedeti.
clearly the Realized One has done good deeds in the past, since he now experiences such undefiled pleasure.
Sace, bhikkhave, sattā pubbekatahetu sukhadukkhaṁ paṭisaṁvedenti, pāsaṁso tathāgato;
The Realized One deserves praise whether or not sentient beings experience pleasure and pain because of past deeds,
no ce sattā pubbekatahetu sukhadukkhaṁ paṭisaṁvedenti, pāsaṁso tathāgato.
|
mn104 | | katame katamāni katan’ti. | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
Katamāni cattāri?
What four?
Mūḷhena me etaṁ katan’ti.
I was mad when I did it.’
Katame cha?
What six?
|
mn105 | | katame kataṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | “‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmā”ti.
“We understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmā’”ti.
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmā’ti.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmā’ti, kacci te, bhante, bhikkhū sammadeva aññaṁ byākaṁsu udāhu santetthekacce bhikkhū adhimānena aññaṁ byākaṁsū”ti?
I trust they did so rightly—or are there some who declared enlightenment out of overestimation?”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmā’ti.
Katame pañca?
What five?
|
mn106 | | katamo kataṁ māyākatametaṁ, | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Māyākatametaṁ, bhikkhave, bālalāpanaṁ.
made by illusion, cooed over by fools.
Katamo pana, bhante, ariyo vimokkho”ti?
But sir, what is noble liberation?”
Yaṁ kho, ānanda, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
mn107 | | katakaraṇīyā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Ye pana te bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā tesaṁ ime dhammā diṭṭhadhammasukhavihārāya ceva saṁvattanti, satisampajaññāya cā”ti.
But for those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment—these things lead to blissful meditation in the present life, and to mindfulness and awareness.”
|
mn108 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dasa?
What ten?
|
mn109 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
mn110 | | sukatadukkaṭānaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā, ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
‘atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
|
mn112 | | katame katamā katamāni kataṁ | 11 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
Katame cattāro?
What four?
Khīṇāsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraṇīyassa ohitabhārassa anuppattasadatthassa parikkhīṇabhavasaṁyojanassa sammadaññāvimuttassa ayamanudhammo hoti veyyākaraṇāya:
For a mendicant with defilements ended—who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—it is in line with the teaching to answer:
Katame pañca?
What five?
Khīṇāsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraṇīyassa ohitabhārassa anuppattasadatthassa parikkhīṇabhavasaṁyojanassa sammadaññāvimuttassa ayamanudhammo hoti veyyākaraṇāya:
For a mendicant with defilements ended it is in line with the teaching to answer:
Katamā cha?
What six?
Khīṇāsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraṇīyassa ohitabhārassa anuppattasadatthassa parikkhīṇabhavasaṁyojanassa sammadaññāvimuttassa ayamanudhammo hoti veyyākaraṇāya:
For a mendicant with defilements ended it is in line with the teaching to answer:
Katamāni cha?
What six?
Khīṇāsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraṇīyassa ohitabhārassa anuppattasadatthassa parikkhīṇabhavasaṁyojanassa sammadaññāvimuttassa ayamanudhammo hoti veyyākaraṇāya:
For a mendicant with defilements ended it is in line with the teaching to answer:
Khīṇāsavassa, bhikkhave, bhikkhuno vusitavato katakaraṇīyassa ohitabhārassa anuppattasadatthassa parikkhīṇabhavasaṁyojanassa sammadaññāvimuttassa ayamanudhammo hoti veyyākaraṇāya:
For a mendicant with defilements ended it is in line with the teaching to answer:
Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti abbhaññāsiṁ.
I understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn113 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asappurisadhammo?
“And what is a quality of an untrue person?
|
mn114 | | sukatadukkaṭānaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti—
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
‘atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti—
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
|
mn117 | | katamo katamā sukatadukkaṭānaṁ | 23 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, ariyo sammāsamādhi saupaniso saparikkhāro?
“And what is noble right immersion with its vital conditions and its prerequisites?
Katamā ca, bhikkhave, micchādiṭṭhi?
And what is wrong view?
‘Natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti—
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katamā ca, bhikkhave, sammādiṭṭhi?
And what is right view?
Katamā ca, bhikkhave, sammādiṭṭhi sāsavā puññabhāgiyā upadhivepakkā?
And what is right view that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment?
‘Atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti—
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katamā ca, bhikkhave, sammādiṭṭhi ariyā anāsavā lokuttarā maggaṅgā?
And what is right view that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path?
Katamo ca, bhikkhave, micchāsaṅkappo?
And what is wrong thought?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsaṅkappo?
And what is right thought?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsaṅkappo sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko?
And what is right thought that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsaṅkappo ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo?
And what is right thought that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path?
Katamā ca, bhikkhave, micchāvācā?
And what is wrong speech?
Katamā ca, bhikkhave, sammāvācā?
And what is right speech?
Katamā ca, bhikkhave, sammāvācā sāsavā puññabhāgiyā upadhivepakkā?
And what is right speech that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment?
Katamā ca, bhikkhave, sammāvācā ariyā anāsavā lokuttarā maggaṅgā?
And what is right speech that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path?
Katamo ca, bhikkhave, micchākammanto?
And what is wrong action?
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto?
And what is right action?
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko?
And what is right action that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment?
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo?
And what is right action that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path?
Katamo ca, bhikkhave, micchāājīvo?
And what is wrong livelihood?
Katamo ca, bhikkhave, sammāājīvo?
And what is right livelihood?
Katamo ca, bhikkhave, sammāājīvo sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko?
And what is right livelihood that is accompanied by defilements, has the attributes of good deeds, and ripens in attachment?
Katamo ca, bhikkhave, sammāājīvo ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo?
And what is right livelihood that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path?
|
mn118 | | asacchikatassa katakaraṇīyā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Tasmātiha, bhikkhave, bhiyyoso mattāya vīriyaṁ ārabhatha appattassa pattiyā, anadhigatassa adhigamāya, asacchikatassa sacchikiriyāya.
So you should rouse up even more energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized.
Santi, bhikkhave, bhikkhū imasmiṁ bhikkhusaṅghe arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā—
For in this Saṅgha there are perfected mendicants, who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment.
|
mn121 | | kataṁ sumanasikataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Kacci metaṁ, bhante, sussutaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritan”ti?
I trust I properly heard, learned, applied the mind, and remembered that from the Buddha?”
“Taggha te etaṁ, ānanda, sussutaṁ suggahitaṁ sumanasikataṁ sūpadhāritaṁ.
“Indeed, Ānanda, you properly heard, learned, applied the mind, and remembered that.
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn122 | | dukkhavipākataro katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Tatrānanda, yo cevāyaṁ ācariyūpaddavo, yo ca antevāsūpaddavo ayaṁ tehi brahmacārūpaddavo dukkhavipākataro ceva kaṭukavipākataro ca, api ca vinipātāya saṁvattati.
And in this context, Ānanda, as compared to the peril of the teacher or the student, the peril of the spiritual practitioner has more painful, bitter results, and even leads to the underworld.
|
mn124 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
mn125 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn127 | | katamā | 9 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, gahapati, appamāṇā cetovimutti?
And what is the limitless release of the heart?
Katamā ca, gahapati, mahaggatā cetovimutti?
And what is the expansive release of the heart?
Katamā catasso?
What four?
imāsaṁ ubhinnaṁ cittabhāvanānaṁ katamā cittabhāvanā mahaggatatarā”ti?
imāsaṁ ubhinnaṁ cittabhāvanānaṁ katamā cittabhāvanā mahaggatatarā”ti?
imāsaṁ ubhinnaṁ cittabhāvanānaṁ katamā cittabhāvanā mahaggatatarā”ti?
imāsaṁ ubhinnaṁ cittabhāvanānaṁ katamā cittabhāvanā mahaggatatarā”ti?
imāsaṁ ubhinnaṁ cittabhāvanānaṁ katamā cittabhāvanā mahaggatatarā”ti?
imāsaṁ ubhinnaṁ cittabhāvanānaṁ katamā cittabhāvanā mahaggatatarā”ti?
|
mn129 | | akatakalyāṇānaṁ akatapāpānaṁ akataṁ katame katamehi katamettāvatā, katamo katamāhi katamāni kataṁ sukatakammakārī | 22 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
‘akataṁ vata me kalyāṇaṁ, akataṁ kusalaṁ, akataṁ bhīruttāṇaṁ;
‘Well, I haven’t done good and skillful things that keep me safe.
kataṁ pāpaṁ, kataṁ luddaṁ, kataṁ kibbisaṁ.
And I have done bad, violent, and depraved things.
Yāvatā, bho, akatakalyāṇānaṁ akatakusalānaṁ akatabhīruttāṇānaṁ katapāpānaṁ kataluddānaṁ katakibbisānaṁ gati taṁ gatiṁ pecca gacchāmī’ti.
When I depart, I’ll go to the place where people who’ve done such things go.’
katamo nu kho mahantataro—yo cāyaṁ mayā paritto pāṇimatto pāsāṇo gahito, yo ca himavā pabbatarājā”ti?
Which is bigger: the stone the size of my palm that I’ve picked up, or the Himalayas, the king of mountains?”
Katame ca, bhikkhave, tiracchānagatā pāṇā tiṇabhakkhā?
And what animals feed on grass?
Katame ca, bhikkhave, tiracchānagatā pāṇā gūthabhakkhā?
And what animals feed on dung?
Katame ca, bhikkhave, tiracchānagatā pāṇā andhakāre jāyanti andhakāre jīyanti andhakāre mīyanti?
And what animals are born, live, and die in darkness?
Katame ca, bhikkhave, tiracchānagatā pāṇā udakasmiṁ jāyanti udakasmiṁ jīyanti udakasmiṁ mīyanti?
And what animals are born, live, and die in water?
Katame ca, bhikkhave, tiracchānagatā pāṇā asucismiṁ jāyanti asucismiṁ jīyanti asucismiṁ mīyanti?
And what animals are born, live, and die in filth?
Katamāni tīṇi?
What three?
Idha, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca.
An astute person thinks well, speaks well, and acts well.
No cetaṁ, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca abhavissa subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca, kena naṁ paṇḍitā jāneyyuṁ:
If an astute person didn’t think well, speak well, and act well, then how would the astute know of them,
Yasmā ca kho, bhikkhave, paṇḍito sucintitacintī ca hoti subhāsitabhāsī ca sukatakammakārī ca tasmā naṁ paṇḍitā jānanti:
But since an astute person does think well, speak well, and act well, then the astute do know of them,
‘akataṁ vata me pāpaṁ, akataṁ luddaṁ, akataṁ kibbisaṁ;
‘Well, I haven’t done bad, violent, and depraved things.
kataṁ kalyāṇaṁ, kataṁ kusalaṁ, kataṁ bhīruttāṇaṁ.
And I have done good and skillful deeds that keep me safe.
Yāvatā, bho, akatapāpānaṁ akataluddānaṁ akatakibbisānaṁ katakalyāṇānaṁ katakusalānaṁ katabhīruttāṇānaṁ gati taṁ gatiṁ pecca gacchāmī’ti.
When I pass away, I’ll go to the place where people who’ve done such things go.’
Katamehi sattahi?
What seven?
‘alamettāvatā, mahārāja. Katamettāvatā, mahārāja. Pūjitamettāvatā, mahārājā’ti.
‘Is this sufficient, great king? Has enough been done, great king, enough offered?’
‘alamettāvatā, gahapati. Katamettāvatā, gahapati. Pūjitamettāvatā, gahapatī’ti.
‘That is sufficient, householder. Enough has been done, enough offered.’
Katamāhi catūhi iddhīhi?
And what are the four blessings?
katamo nu kho mahantataro—yo cāyaṁ mayā paritto pāṇimatto pāsāṇo gahito yo ca himavā pabbatarājā”ti?
Which is bigger: the stone the size of my palm that I’ve picked up, or the Himalayas, the king of mountains?”
|
mn130 | | kataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti.
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’
|
mn133 | | byākataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Mañcepi tumhe, bhikkhave, etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi taṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ mahākaccānena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Mahākaccāna.
|
mn136 | | katame kataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti micchādiṭṭhi samattā samādinnā.
They must have done a bad deed to be experienced as painful either previously or later, or else at the time of death they undertook wrong view.
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti sammādiṭṭhi samattā samādinnā.
They must have done a good deed to be experienced as pleasant either previously or later, or else at the time of death they undertook right view.
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti kalyāṇakammaṁ sukhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti sammādiṭṭhi samattā samādinnā.
They must have done a good deed to be experienced as pleasant either previously or later, or else at the time of death they undertook right view.
pubbe vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, pacchā vāssa taṁ kataṁ hoti pāpakammaṁ dukkhavedanīyaṁ, maraṇakāle vāssa hoti micchādiṭṭhi samattā samādinnā.
They must have done a bad deed to be experienced as painful either previously or later, or else at the time of death they undertook wrong view.
|
mn137 | | katamā katamāni | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Tattha katamāni cha gehasitāni somanassāni?
And in this context what are the six kinds of lay happiness?
Tattha katamāni cha nekkhammasitāni somanassāni?
And in this context what are the six kinds of renunciate happiness?
Tattha katamāni cha gehasitāni domanassāni?
And in this context what are the six kinds of lay sadness?
“Tattha katamāni cha nekkhammasitāni domanassāni?
And in this context what are the six kinds of renunciate sadness?
Tattha katamā cha gehasitā upekkhā?
And in this context what are the six kinds of lay equanimity?
Tattha katamā cha nekkhammasitā upekkhā?
And in this context what are the six kinds of renunciate equanimity?
Katamā ca, bhikkhave, upekkhā nānattā nānattasitā?
And what is equanimity based on diversity?
Katamā ca, bhikkhave, upekkhā ekattā ekattasitā?
And what is equanimity based on unity?
|
mn138 | | byākataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Mañcepi tumhe, bhikkhave, etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ mahākaccānena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Mahākaccāna.
|
mn139 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
mn140 | | katamā kataṁ | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhu, pathavīdhātu?
And what is the earth element?
Katamā ca, bhikkhu, ajjhattikā pathavīdhātu?
And what is the interior earth element?
Katamā ca, bhikkhu, āpodhātu?
And what is the water element?
Katamā ca, bhikkhu, ajjhattikā āpodhātu?
And what is the interior water element?
Katamā ca, bhikkhu, tejodhātu?
And what is the fire element?
Katamā ca, bhikkhu, ajjhattikā tejodhātu?
And what is the interior fire element?
Katamā ca, bhikkhu, vāyodhātu?
And what is the air element?
Katamā ca, bhikkhu, ajjhattikā vāyodhātu?
And what is the interior air element?
Katamā ca, bhikkhu, ākāsadhātu?
And what is the space element?
Katamā ca, bhikkhu, ajjhattikā ākāsadhātu?
And what is the interior space element?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
mn141 | | katamañcāvuso, katame katamesaṁ katamo katamā | 24 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Katamañcāvuso, dukkhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of suffering?
Katamā cāvuso, jāti?
And what is rebirth?
Katamā cāvuso, jarā?
And what is old age?
Katamañcāvuso, maraṇaṁ?
And what is death?
Katamo cāvuso, soko?
And what is sorrow?
Katamo cāvuso, paridevo?
And what is lamentation?
Katamañcāvuso, dukkhaṁ?
And what is pain?
Katamañcāvuso, domanassaṁ?
And what is sadness?
Katamo cāvuso, upāyāso?
And what is distress?
Katamañcāvuso, yampicchaṁ na labhati tampi dukkhaṁ?
And what is ‘not getting what you wish for is suffering’?
Katame cāvuso, saṅkhittena pañcupādānakkhandhā dukkhā?
And what is ‘in brief, the five grasping aggregates are suffering’?
Katamañcāvuso, dukkhasamudayaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the origin of suffering?
Katamañcāvuso, dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the cessation of suffering?
Katamañcāvuso, dukkhanirodhagāminī paṭipadā ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the practice that leads to the cessation of suffering?
Katamā cāvuso, sammādiṭṭhi?
And what is right view?
Katamo cāvuso, sammāsaṅkappo?
And what is right thought?
Katamā cāvuso, sammāvācā?
And what is right speech?
Katamo cāvuso, sammākammanto?
And what is right action?
Katamo cāvuso, sammāājīvo?
And what is right livelihood?
Katamo cāvuso, sammāvāyāmo?
And what is right effort?
Katamā cāvuso, sammāsati?
And what is right mindfulness?
Katamo cāvuso, sammāsamādhi?
And what is right immersion?
|
mn142 | | katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā cuddasa?
What fourteen?
Katamā satta?
What seven?
Katamā catasso?
What four?
|
mn145 | | katarasmiṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Iminā ca tvaṁ, puṇṇa, mayā saṅkhittena ovādena ovadito katarasmiṁ janapade viharissasī”ti?
Puṇṇa, now that I’ve given you this brief advice, what country will you live in?”
|
mn146 | | bahulīkatattā katame | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Satta kho panime, bhaginiyo, bojjhaṅgā, yesaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati.
Sisters, by developing and cultivating these seven awakening factors, a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.
Katame satta?
What seven?
Ime kho, bhaginiyo, satta bojjhaṅgā, yesaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
It is by developing and cultivating these seven awakening factors that a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.”
Satta kho panime, bhaginiyo, bojjhaṅgā, yesaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati.
Katame satta?
Ime kho, bhaginiyo, satta bojjhaṅgā yesaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
|
mn147 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
mn148 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
mn149 | | katame | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pariññeyyā?
And what are the things that should be completely understood by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pahātabbā?
And what are the things that should be given up by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā bhāvetabbā?
And what are the things that should be developed by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā sacchikātabbā?
And what are the things that should be realized by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pariññeyyā?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pahātabbā?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā bhāvetabbā?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā sacchikātabbā?
|
mn151 | | katamena | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamena kho tvaṁ, sāriputta, vihārena etarahi bahulaṁ viharasī”ti?
What kind of meditation are you usually practicing these days?”
|
mn152 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ kho, ānanda, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn1.35 | | nocidhāpakataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | nocidhāpagataṁ siyā;
if no-one’s gone astray,
nocidhāpagataṁ → nocīdha apahataṁ (sya-all, km); nocīdhāpagataṁ (pts1ed); no cidhāpagataṁ (pts2ed); nocidhāpakataṁ (?)
|
sn2.5 | | katakicco | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katakicco hi brāhmaṇo;
“for they’ve completed their task.
|
sn2.8 | | akataṁ dukkataṁ katañca | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Akataṁ dukkaṭaṁ seyyo,
A bad deed is better left undone,
dukkaṭaṁ → dukkataṁ (bj, pts1ed, pts2ed)
Katañca sukataṁ seyyo,
A good deed is better done,
Akataṁ dukkaṭaṁ seyyo,
Katañca sukataṁ seyyo,
|
sn2.22 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Na taṁ kammaṁ kataṁ sādhu,
It’s not good to do a deed
Tañca kammaṁ kataṁ sādhu,
It is good to do a deed
|
sn2.26 | | katahattho | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Tassa mayhaṁ, bhante, evarūpo javo ahosi; seyyathāpi nāma daḷhadhammā dhanuggaho susikkhito katahattho katayoggo katūpāsano lahukena asanena appakasireneva tiriyaṁ tālacchāyaṁ atipāteyya.
I was as fast as a light arrow easily shot across the shadow of a palm tree by a well-trained expert archer with a strong bow.
|
sn3.1 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn3.2 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn3.3 | | katakaraṇīyā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yepi te, mahārāja, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesampāyaṁ kāyo bhedanadhammo nikkhepanadhammo”ti.
Even for mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment—their bodies are liable to break up and be laid to rest.”
|
sn3.17 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, eko dhammo, yo ubho atthe samadhiggayha tiṭṭhati—
“So what is that one thing?”
|
sn3.21 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn3.23 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn3.24 | | akatahattho katahattho katamehi katamāni | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Atha āgaccheyya khattiyakumāro asikkhito akatahattho akatayoggo akatūpāsano bhīru chambhī utrāsī palāyī.
Then along comes an aristocrat youth who is untrained, inexpert, unfit, inexperienced. And he’s fearful, scared, nervous, quick to flee.
Atha āgaccheyya khattiyakumāro susikkhito katahattho katayoggo katūpāsano abhīru acchambhī anutrāsī apalāyī.
Then along comes an aristocrat youth who is trained, expert, fit, experienced. And he’s fearless, brave, bold, standing his ground.
atha āgaccheyya suddakumāro susikkhito katahattho katayoggo katūpāsano abhīru acchambhī anutrāsī apalāyī.
or a menial youth who was similar?
Katamāni pañcaṅgāni pahīnāni honti?
What are the five factors they’ve given up?
Katamehi pañcahaṅgehi samannāgato hoti?
What are the five factors they possess?
|
sn5.9 | | attakataṁ pakataṁ parakataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Kenidaṁ pakataṁ bimbaṁ,
“Who created this puppet?
“Nayidaṁ attakataṁ bimbaṁ,
“This puppet isn’t self-made,
Nayidaṁ attakataṁ → nayidaṁ pakataṁ (sya-all, km)
nayidaṁ parakataṁ aghaṁ;
nor is this misery made by another.
nayidaṁ parakataṁ → nayidaṁ pakataṁ (sya-all, km)
|
sn6.3 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn6.6 | | mahiddhikataro | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Tayā ca kho, mārisa, mayā ca sveva bhagavā mahiddhikataro ceva mahānubhāvataro ca.
“That Buddha has even more psychic power and might than you or me.
|
sn6.8 | | katamodakatissakaṁ katamodakatissasutta | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamodakatissasutta
About Katamorakatissaka
Katamodakatissasutta → katamorakatissasuttaṁ (bj); tissakasuttaṁ (sya-all); tissako (pts1ed)
Atha kho suddhāvāso paccekabrahmā katamodakatissakaṁ bhikkhuṁ ārabbha bhagavato santike imaṁ gāthaṁ abhāsi:
Then Suddhāvāsa recited this verse about the mendicant Katamorakatissaka in the Buddha’s presence:
katamodakatissakaṁ → katamorakatissaṁ (bj); katamorakatissakaṁ (sya-all, km)
|
sn7.1 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn7.2 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn7.10 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn7.15 | | katakicce | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katakicce anāsave;
show supreme reverence for
|
sn7.21 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Idha me, bho gotama, yaṁ divā pāpakammaṁ kataṁ hoti, taṁ sāyaṁ nhānena pavāhemi, yaṁ rattiṁ pāpakammaṁ kataṁ hoti taṁ pātaṁ nhānena pavāhemi.
“It’s because, Master Gotama, whatever bad deeds I’ve done during the day I wash off by bathing at dusk; and whatever bad deeds I’ve done during the night, I wash off by bathing at dawn.
|
sn8.5 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn8.12 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | kataṁ buddhassa sāsanaṁ.
and fulfilled the Buddha’s instructions.
|
sn11.7 | | akataññuno; | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Yaṁ pāpaṁ akataññuno;
or to someone who’s ungrateful,
|
sn11.11 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta vatapadāni?
What seven?
|
sn11.12 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta vatapadāni?
What seven?
|
sn11.13 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni satta vatapadāni?
What seven?
|
sn11.22 | | okoṭimakataro pāsādikataro | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Yathā yathā kho, bhikkhave, devā tāvatiṁsā ujjhāyanti khiyyanti vipācenti tathā tathā so yakkho abhirūpataro ceva hoti dassanīyataro ca pāsādikataro ca.
But the more the gods complained, the more attractive, good-looking, and lovely that spirit became.
Yathā yathā kho, mārisa, devā ujjhāyanti khiyyanti vipācenti tathā tathā so yakkho abhirūpataro ceva hoti dassanīyataro ca pāsādikataro cāti.
Yathā yathā kho, bhikkhave, sakko devānamindo nāmaṁ sāvesi tathā tathā so yakkho dubbaṇṇataro ceva ahosi okoṭimakataro ca.
But the more Sakka pronounced his name, the uglier and more deformed the spirit became,
Dubbaṇṇataro ceva hutvā okoṭimakataro ca tatthevantaradhāyīti.
until eventually it vanished right there.
|
sn12.1 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, paṭiccasamuppādo?
“And what is dependent origination?
|
sn12.2 | | katamañca, katame katamo katamā | 13 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, paṭiccasamuppādo?
“And what is dependent origination?
Katamañca, bhikkhave, jarāmaraṇaṁ?
And what is old age and death?
Katamā ca, bhikkhave, jāti?
And what is rebirth?
Katamo ca, bhikkhave, bhavo?
And what is continued existence?
Katamañca, bhikkhave, upādānaṁ?
And what is grasping?
Katamā ca, bhikkhave, taṇhā?
And what is craving?
Katamā ca, bhikkhave, vedanā?
And what is feeling?
Katamo ca, bhikkhave, phasso?
And what is contact?
Katamañca, bhikkhave, saḷāyatanaṁ?
And what are the six sense fields?
Katamañca, bhikkhave, nāmarūpaṁ?
And what are name and form?
Katamañca, bhikkhave, viññāṇaṁ?
And what is consciousness?
Katame ca, bhikkhave, saṅkhārā?
And what are choices?
Katamā ca, bhikkhave, avijjā?
And what is ignorance?
|
sn12.3 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamā ca, bhikkhave, micchāpaṭipadā?
“And what’s the wrong practice?
Katamā ca, bhikkhave, sammāpaṭipadā?
And what’s the right practice?
|
sn12.11 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn12.12 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn12.14 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Ye hi keci, bhikkhave, samaṇā vā brāhmaṇā vā ime dhamme nappajānanti, imesaṁ dhammānaṁ samudayaṁ nappajānanti, imesaṁ dhammānaṁ nirodhaṁ nappajānanti, imesaṁ dhammānaṁ nirodhagāminiṁ paṭipadaṁ nappajānanti, katame dhamme nappajānanti, katamesaṁ dhammānaṁ samudayaṁ nappajānanti, katamesaṁ dhammānaṁ nirodhaṁ nappajānanti, katamesaṁ dhammānaṁ nirodhagāminiṁ paṭipadaṁ nappajānanti?
“Mendicants, there are ascetics and brahmins who don’t understand these things, their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation. What things don’t they understand?
Ye ca kho keci, bhikkhave, samaṇā vā brāhmaṇā vā ime dhamme pajānanti, imesaṁ dhammānaṁ samudayaṁ pajānanti, imesaṁ dhammānaṁ nirodhaṁ pajānanti, imesaṁ dhammānaṁ nirodhagāminiṁ paṭipadaṁ pajānanti, katame dhamme pajānanti, katamesaṁ dhammānaṁ samudayaṁ pajānanti, katamesaṁ dhammānaṁ nirodhaṁ pajānanti, katamesaṁ dhammānaṁ nirodhagāminiṁ paṭipadaṁ pajānanti?
There are ascetics and brahmins who do understand these things, their origin, their cessation, and the practice that leads to their cessation. What things do they understand?
|
sn12.17 | | kataṁ paraṅkataṁ sayaṅkatañca sayaṅkataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | “Kiṁ nu kho, bho gotama, ‘sayaṅkataṁ dukkhan’ti?
“Well, Master Gotama, is suffering made by oneself?”
‘Kiṁ pana, bho gotama, paraṅkataṁ dukkhan’ti?
“Then is suffering made by another?”
‘Kiṁ nu kho, bho gotama, sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhan’ti?
“Well, is suffering made by both oneself and another?”
“Kiṁ nu kho, bho gotama, ‘sayaṅkataṁ dukkhan’ti iti puṭṭho samāno ‘mā hevaṁ, kassapā’ti vadesi.
“Master Gotama, when asked these questions, you say ‘not so’.
‘Kiṁ pana, bho gotama, paraṅkataṁ dukkhan’ti iti puṭṭho samāno ‘mā hevaṁ, kassapā’ti vadesi.
‘Kiṁ nu kho, bho gotama, sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhan’ti iti puṭṭho samāno ‘mā hevaṁ, kassapā’ti vadesi.
“‘So karoti so paṭisaṁvedayatī’ti kho, kassapa, ādito sato ‘sayaṅkataṁ dukkhan’ti iti vadaṁ sassataṁ etaṁ pareti.
“Suppose that the person who does the deed experiences the result. Then for one who has existed since the beginning, suffering is made by oneself. This statement leans toward eternalism.
‘Añño karoti añño paṭisaṁvedayatī’ti kho, kassapa, vedanābhitunnassa sato ‘paraṅkataṁ dukkhan’ti iti vadaṁ ucchedaṁ etaṁ pareti.
Suppose that one person does the deed and another experiences the result. Then for one stricken by feeling, suffering is made by another. This statement leans toward annihilationism.
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn12.18 | | paraṅkataṁ sayaṅkatañca sayaṅkataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | “Kiṁ nu kho, bho gotama, sayaṅkataṁ sukhadukkhanti?
“Well, Master Gotama, are pleasure and pain made by oneself?”
Kiṁ pana, bho gotama, paraṅkataṁ sukhadukkhanti?
“Then are pleasure and pain made by another?”
Kiṁ nu kho, bho gotama, sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhanti?
“Well, are pleasure and pain made by both oneself and another?”
“‘Kiṁ nu kho, bho gotama, sayaṅkataṁ sukhadukkhan’ti iti puṭṭho samāno ‘mā hevaṁ, timbarukā’ti vadesi.
“Master Gotama, when asked these questions, you say ‘not so’.
‘Kiṁ pana, bho gotama, paraṅkataṁ sukhadukkhan’ti iti puṭṭho samāno ‘mā hevaṁ, timbarukā’ti vadesi.
‘Kiṁ nu kho, bho gotama, sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhan’ti iti puṭṭho samāno ‘mā hevaṁ, timbarukā’ti vadesi.
“‘Sā vedanā, so vedayatī’ti kho, timbaruka, ādito sato ‘sayaṅkataṁ sukhadukkhan’ti evampāhaṁ na vadāmi.
“Suppose that the feeling and the one who feels it are the same thing. Then for one who has existed since the beginning, pleasure and pain is made by oneself. I don’t say this.
‘Aññā vedanā, añño vedayatī’ti kho, timbaruka, vedanābhitunnassa sato ‘paraṅkataṁ sukhadukkhan’ti evampāhaṁ na vadāmi.
Suppose that the feeling is one thing and the one who feels it is another. Then for one stricken by feeling, pleasure and pain is made by another. I don’t say this.
|
sn12.20 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, paṭiccasamuppādo?
“And what is dependent origination?
Katame ca, bhikkhave, paṭiccasamuppannā dhammā?
And what are the dependently originated phenomena?
|
sn12.22 | | asacchikatassa | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Tasmātiha, bhikkhave, vīriyaṁ ārabhatha appattassa pattiyā, anadhigatassa adhigamāya, asacchikatassa sacchikiriyāya.
So you should rouse up energy for attaining the unattained, achieving the unachieved, and realizing the unrealized, thinking:
|
sn12.24 | | paraṅkataṁ sayaṅkatañca sayaṅkataṁ | 16 | | Pi En Ru | dhamma | “Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.
“Reverend Sāriputta, there are ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. Some of them declare that suffering is made by oneself.
Santi panāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.
Some of them declare that suffering is made by another.
Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti.
Some of them declare that suffering is made by both oneself and another.
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that suffering is made by oneself, that’s conditioned by contact.
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.
In the case of those who declare that suffering is made by another, that’s also conditioned by contact.
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.
In the case of those who declare that suffering is made by oneself and another, that’s also conditioned by contact.
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that suffering is made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact.
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
In the case of those who declare that suffering is made by another, it’s impossible that they will experience that without contact.
Yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
In the case of those who declare that suffering is made by oneself and another, it’s impossible that they will experience that without contact.
Tatrānanda, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that suffering is made by oneself, that’s conditioned by contact. …
Tatrānanda, yepi te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
In the case of those who declare that suffering is made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …
‘Santāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.
(The wanderers asked the Buddha the very same questions, and he gave the same answers.)
Santi panāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.
Santāvuso gotama, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti.
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
|
sn12.25 | | paraṅkataṁ sayaṅkatañca sayaṅkataṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti.
“Reverend Sāriputta, there are ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. Some of them declare that pleasure and pain are made by oneself.
Santi panāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā paraṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti.
Some of them declare that pleasure and pain are made by another.
Santāvuso sāriputta, eke samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkatañca paraṅkatañca sukhadukkhaṁ paññapenti.
Some of them declare that pleasure and pain are made by both oneself and another.
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, tadapi phassapaccayā.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, that’s conditioned by contact. …
Tatrāvuso, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …
Tatrānanda, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti tadapi phassapaccayā.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, that’s conditioned by contact. …
Tatrānanda, ye te samaṇabrāhmaṇā kammavādā sayaṅkataṁ sukhadukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
Consider the ascetics and brahmins who teach the efficacy of deeds. In the case of those who declare that pleasure and pain are made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …
|
sn12.26 | | paraṅkataṁ sayaṅkatañca sayaṅkataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Santi pana, bhante, eke samaṇabrāhmaṇā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.
“Sir, there are some ascetics and brahmins who declare that suffering is made by oneself.
Santi pana, bhante, eke samaṇabrāhmaṇā paraṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti.
There are some who declare that suffering is made by another.
Santi pana, bhante, eke samaṇabrāhmaṇā sayaṅkatañca paraṅkatañca dukkhaṁ paññapenti.
There are some who declare that suffering is made by both oneself and another.
Tatra, upavāṇa, ye te samaṇabrāhmaṇā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, tadapi phassapaccayā.
In the case of those ascetics and brahmins who declare that suffering is made by oneself, that’s conditioned by contact. …
Tatra, upavāṇa, ye te samaṇabrāhmaṇā sayaṅkataṁ dukkhaṁ paññapenti, te vata aññatra phassā paṭisaṁvedissantīti netaṁ ṭhānaṁ vijjati.
In the case of those ascetics and brahmins who declare that suffering is made by oneself, it’s impossible that they will experience that without contact. …
|
sn12.27 | | katamañca, katame katamo katamā | 11 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, jarāmaraṇaṁ?
And what is old age and death?
Katamā ca, bhikkhave, jāti …pe…
And what is rebirth? …
katamo ca, bhikkhave, bhavo …
And what is continued existence? …
katamañca, bhikkhave, upādānaṁ …
And what is grasping? …
katamā ca, bhikkhave, taṇhā …
And what is craving? …
katamā ca, bhikkhave, vedanā …
And what is feeling? …
katamo ca, bhikkhave, phasso …
And what is contact? …
katamañca, bhikkhave, saḷāyatanaṁ …
And what are the six sense fields? …
katamañca, bhikkhave, nāmarūpaṁ …
And what are name and form? …
katamañca, bhikkhave, viññāṇaṁ …?
And what is consciousness? …
Katame ca, bhikkhave, saṅkhārā?
And what are choices?
|
sn12.28 | | katamañca, katame katamo katamā | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, jarāmaraṇaṁ?
And what is old age and death?
Katamā ca, bhikkhave, jāti …pe…
And what is rebirth? …
katamo ca, bhikkhave, bhavo …
And what is continued existence? …
katamañca, bhikkhave, upādānaṁ …
And what is grasping? …
katamā ca, bhikkhave, taṇhā …
And what is craving? …
Katame ca, bhikkhave, saṅkhārā?
And what are choices?
|
sn12.32 | | byākataṁ katamā kataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’?”
“Yena kenacipi, sāriputta, pariyāyena kulaputto aññaṁ byākaroti, atha kho byākataṁ byākatato daṭṭhabban”ti.
“Sāriputta, no matter how a gentleman declares enlightenment, what he has declared should be regarded as such.”
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”’
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti;
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
Katamā tisso?
What three?
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti?
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”?’
khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti.
|
sn12.33 | | katamañca, katame katamo katamā katamāni katamāni, | 13 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamāni, bhikkhave, catucattārīsaṁ ñāṇavatthūni?
“And what are the forty-four grounds for knowledge?
Katamāni → katamāni ca (sya-all, km, pts1ed, pts2ed, mr)
Katamañca, bhikkhave, jarāmaraṇaṁ?
And what is old age and death?
Katamā ca, bhikkhave, jāti …
And what is rebirth? …
katamo ca, bhikkhave, bhavo …
And what is continued existence? …
katamañca, bhikkhave, upādānaṁ …
And what is grasping? …
katamā ca, bhikkhave, taṇhā …
And what is craving? …
katamā ca, bhikkhave, vedanā …
And what is feeling? …
katamo ca, bhikkhave, phasso …
And what is contact? …
katamañca, bhikkhave, saḷāyatanaṁ …
And what are the six sense fields? …
katamañca, bhikkhave, nāmarūpaṁ …
And what are name and form? …
katamañca, bhikkhave, viññāṇaṁ …
And what is consciousness? …
katame ca, bhikkhave, saṅkhārā?
And what are choices?
|
sn12.34 | | katamāni, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamāni, bhikkhave, sattasattari ñāṇavatthūni?
“And what are the seventy-seven grounds for knowledge?
|
sn12.35 | | katamaṁ katame katamo katamā | 19 | | Pi En Ru | dhamma | “‘katamaṁ nu kho, bhante, jarāmaraṇaṁ, kassa ca panidaṁ jarāmaraṇan’ti?
“What are old age and death, sir, and who do they belong to?”
‘No kallo pañho’ti bhagavā avoca, ‘katamaṁ jarāmaraṇaṁ, kassa ca panidaṁ jarāmaraṇan’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ‘aññaṁ jarāmaraṇaṁ aññassa ca panidaṁ jarāmaraṇan’ti, iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ubhayametaṁ ekatthaṁ byañjanameva nānaṁ.
“That’s not a fitting question,” said the Buddha. “You might say, ‘What are old age and death, and who do they belong to?’ Or you might say, ‘Old age and death are one thing, who they belong to is another.’ But both of these mean the same thing, only the phrasing differs.
“Katamā nu kho, bhante, jāti, kassa ca panāyaṁ jātī”ti?
“What is rebirth, sir, and who does it belong to?”
“No kallo pañho”ti bhagavā avoca, “‘katamā jāti, kassa ca panāyaṁ jātī’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ‘aññā jāti aññassa ca panāyaṁ jātī’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ubhayametaṁ ekatthaṁ byañjanameva nānaṁ.
“That’s not a fitting question,” said the Buddha. “You might say, ‘What is rebirth, and who does it belong to?’ Or you might say, ‘Rebirth is one thing, who it belongs to is another.’ But both of these mean the same thing, only the phrasing differs.
“Katamo nu kho, bhante, bhavo, kassa ca panāyaṁ bhavo”ti?
“What is continued existence, sir, and who is it for?”
“No kallo pañho”ti bhagavā avoca, “‘katamo bhavo, kassa ca panāyaṁ bhavo’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ‘añño bhavo aññassa ca panāyaṁ bhavo’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ubhayametaṁ ekatthaṁ byañjanameva nānaṁ.
“That’s not a fitting question,” said the Buddha. “You might say, ‘What is continued existence, and who does it belong to?’ Or you might say, ‘Continued existence is one thing, who it belongs to is another.’ But both of these mean the same thing, only the phrasing differs.
“Katame nu kho, bhante, saṅkhārā, kassa ca panime saṅkhārā”ti?
“What are choices, sir, and who do they belong to?”
“No kallo pañho”ti bhagavā avoca, “‘katame saṅkhārā kassa ca panime saṅkhārā’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ‘aññe saṅkhārā aññassa ca panime saṅkhārā’ti iti vā, bhikkhu, yo vadeyya, ubhayametaṁ ekatthaṁ byañjanameva nānaṁ.
“That’s not a fitting question,” said the Buddha. “You might say, ‘What are choices, and who do they belong to?’ Or you might say, ‘Choices are one thing, who they belong to is another.’ But both of these mean the same thing, only the phrasing differs.
‘Katamaṁ jarāmaraṇaṁ, kassa ca panidaṁ jarāmaraṇaṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jarāmaraṇaṁ, aññassa ca panidaṁ jarāmaraṇaṁ’ iti vā, ‘taṁ jīvaṁ taṁ sarīraṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jīvaṁ aññaṁ sarīraṁ’ iti vā.
‘What are old age and death, and who do they belong to?’ or ‘old age and death are one thing, who they belong to is another’, or ‘the soul and the body are the same thing’, or ‘the soul and the body are different things.’
‘Katamā jāti, kassa ca panāyaṁ jāti’ iti vā, ‘aññā jāti, aññassa ca panāyaṁ jāti’ iti vā, ‘taṁ jīvaṁ taṁ sarīraṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jīvaṁ aññaṁ sarīraṁ’ iti vā.
‘What is rebirth, and who does it belong to?’ or ‘rebirth is one thing, who it belongs to is another’, or ‘the soul and the body are the same thing’, or ‘the soul and the body are different things.’
Katamo bhavo …pe…
‘What is continued existence …’
katamaṁ upādānaṁ …
‘What is grasping …’
katamā taṇhā …
‘What is craving …’
katamā vedanā …
‘What is feeling …’
katamo phasso …
‘What is contact …’
katamaṁ saḷāyatanaṁ …
‘What are the six sense fields …’
katamaṁ nāmarūpaṁ …
‘What are name and form …’
katamaṁ viññāṇaṁ …pe….
‘What is consciousness …’
‘Katame saṅkhārā, kassa ca panime saṅkhārā’ iti vā, ‘aññe saṅkhārā, aññassa ca panime saṅkhārā’ iti vā, ‘taṁ jīvaṁ taṁ sarīraṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jīvaṁ, aññaṁ sarīraṁ’ iti vā.
‘What are choices, and who do they belong to?’ or ‘choices are one thing, who they belong to is another’, or ‘the soul and the body are the same thing’, or ‘the soul and the body are different things.’
|
sn12.36 | | katamaṁ katame katamo katamā | 22 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Katamaṁ jarāmaraṇaṁ, kassa ca panidaṁ jarāmaraṇan’ti iti vā, bhikkhave, yo vadeyya, ‘aññaṁ jarāmaraṇaṁ, aññassa ca panidaṁ jarāmaraṇan’ti iti vā, bhikkhave, yo vadeyya, ubhayametaṁ ekatthaṁ byañjanameva nānaṁ.
Mendicants, you might say, ‘What are old age and death, and who do they belong to?’ Or you might say, ‘Old age and death are one thing, who they belong to is another.’ But both of these mean the same thing, only the phrasing differs.
Katamā jāti …pe…
‘What is rebirth …’
katamo bhavo …
‘What is continued existence …’
katamaṁ upādānaṁ …
‘What is grasping …’
katamā taṇhā …
‘What is craving …’
katamā vedanā …
‘What is feeling …’
katamo phasso …
‘What is contact …’
katamaṁ saḷāyatanaṁ …
‘What are the six sense fields …’
katamaṁ nāmarūpaṁ …
‘What are name and form …’
katamaṁ viññāṇaṁ …
‘What is consciousness …’
katame saṅkhārā, kassa ca panime saṅkhārāti iti vā, bhikkhave, yo vadeyya, ‘aññe saṅkhārā aññassa ca panime saṅkhārā’ti iti vā, bhikkhave, yo vadeyya, ubhayametaṁ ekatthaṁ byañjanameva nānaṁ.
You might say, ‘What are choices, and who do they belong to?’ Or you might say, ‘Choices are one thing, who they belong to is another.’ But both of these mean the same thing, only the phrasing differs.
‘Katamaṁ jarāmaraṇaṁ, kassa ca panidaṁ jarāmaraṇaṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jarāmaraṇaṁ, aññassa ca panidaṁ jarāmaraṇaṁ’ iti vā, ‘taṁ jīvaṁ taṁ sarīraṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jīvaṁ, aññaṁ sarīraṁ’ iti vā.
‘What are old age and death, and who do they belong to?’ or ‘old age and death are one thing, who they belong to is another’, or ‘the soul and the body are identical’, or ‘the soul and the body are different things’.
Katamā jāti …pe…
‘What is rebirth …’
katamo bhavo …
‘What is continued existence …’
katamaṁ upādānaṁ …
‘What is grasping …’
katamā taṇhā …
‘What is craving …’
katamā vedanā …
‘What is feeling …’
katamo phasso …
‘What is contact …’
katamaṁ saḷāyatanaṁ …
‘What are the six sense fields …’
katamaṁ nāmarūpaṁ …
‘What are name and form …’
katamaṁ viññāṇaṁ …
‘What is consciousness …’
‘katame saṅkhārā, kassa ca panime saṅkhārā’ iti vā, ‘aññe saṅkhārā, aññassa ca panime saṅkhārā’ iti vā; ‘taṁ jīvaṁ taṁ sarīraṁ’ iti vā, ‘aññaṁ jīvaṁ aññaṁ sarīraṁ’ iti vā.
‘What are choices, and who do they belong to?’ or ‘choices are one thing, who they belong to is another’, or ‘the soul and the body are identical’, or ‘the soul and the body are different things’.
|
sn12.41 | | katamehi katamo katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca bhayāni verāni vūpasantāni honti?
What are the five dangers and threats they have quelled?
Katamehi catūhi sotāpattiyaṅgehi samannāgato hoti?
What are the four factors of stream-entry that they have?
Katamo cassa ariyo ñāyo paññāya sudiṭṭho hoti suppaṭividdho?
And what is the noble system that they have clearly seen and comprehended with wisdom?
|
sn12.42 | | katamehi katamo katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca bhayāni verāni vūpasantāni honti?
What are the five dangers and threats they have quelled?
Katamehi catūhi sotāpattiyaṅgehi samannāgato hoti?
What are the four factors of stream-entry that they have?
Katamo cassa ariyo ñāyo paññāya sudiṭṭho hoti suppaṭividdho?
And what is the noble system that they have clearly seen and comprehended with wisdom?
|
sn12.43 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa samudayo?
“And what, mendicants, is the origin of suffering?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa atthaṅgamo?
And what is the ending of suffering?
|
sn12.44 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, lokassa samudayo?
“And what, mendicants, is the origin of the world?
Katamo ca, bhikkhave, lokassa atthaṅgamo?
And what is the ending of the world?
|
sn12.51 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn12.61 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn12.62 | | kataṁ nānākatavinibbhogā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Seyyathāpi, bhikkhave, dvinnaṁ kaṭṭhānaṁ saṅghaṭṭanasamodhānā usmā jāyati tejo abhinibbattati. Tesaṁyeva dvinnaṁ kaṭṭhānaṁ nānākatavinibbhogā yā tajjā usmā sā nirujjhati sā vūpasammati;
When you rub two sticks together, heat is generated and fire is produced. But when you part the sticks and lay them aside, any corresponding heat ceases and stops.
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn12.63 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn12.64 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn12.65 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca so, bhikkhave, purāṇamaggo purāṇañjaso pubbakehi sammāsambuddhehi anuyāto?
And what is that ancient path, the ancient route traveled by fully awakened Buddhas in the past?
|
sn12.67 | | sayaṅkataṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | “kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, sayaṅkataṁ jarāmaraṇaṁ, paraṅkataṁ jarāmaraṇaṁ, sayaṅkatañca paraṅkatañca jarāmaraṇaṁ, udāhu asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ jarāmaraṇan”ti?
“Well, Reverend Sāriputta, are old age and death made by oneself? Or by another? Or by both oneself and another? Or do they arise by chance, not made by oneself or another?”
“Na kho, āvuso koṭṭhika, sayaṅkataṁ jarāmaraṇaṁ, na paraṅkataṁ jarāmaraṇaṁ, na sayaṅkatañca paraṅkatañca jarāmaraṇaṁ, nāpi asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ jarāmaraṇaṁ.
“No, Reverend Koṭṭhita, old age and death are not made by oneself, nor by another, nor by both oneself and another, nor do they arise by chance, not made by oneself or another.
sayaṅkataṁ upādānaṁ …
“Is grasping made by oneself? …” …
sayaṅkataṁ saḷāyatanaṁ …
“Are the six sense fields made by oneself? …” …
sayaṅkataṁ nāmarūpaṁ, paraṅkataṁ nāmarūpaṁ, sayaṅkatañca paraṅkatañca nāmarūpaṁ, udāhu asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ nāmarūpan”ti?
“Well, Reverend Sāriputta, are name and form made by oneself? Or by another? Or by both oneself and another? Or do they arise by chance, not made by oneself or another?”
“Na kho, āvuso koṭṭhika, sayaṅkataṁ nāmarūpaṁ, na paraṅkataṁ nāmarūpaṁ, na sayaṅkatañca paraṅkatañca nāmarūpaṁ, nāpi asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ, adhiccasamuppannaṁ nāmarūpaṁ.
“No, Reverend Koṭṭhita, name and form are not made by oneself, nor by another, nor by both oneself and another, nor do they arise by chance, not made by oneself or another.
“Kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, sayaṅkataṁ viññāṇaṁ, paraṅkataṁ viññāṇaṁ, sayaṅkatañca paraṅkatañca viññāṇaṁ, udāhu asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ viññāṇan”ti?
“Well, Reverend Sāriputta, is consciousness made by oneself? Or by another? Or by both oneself and another? Or does it arise by chance, not made by oneself or another?”
“Na kho, āvuso koṭṭhika, sayaṅkataṁ viññāṇaṁ, na paraṅkataṁ viññāṇaṁ, na sayaṅkatañca paraṅkatañca viññāṇaṁ, nāpi asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ viññāṇaṁ.
“No, Reverend Koṭṭhita, consciousness is not made by oneself, nor by another, nor by both oneself and another, nor does it arise by chance, not made by oneself or another.
‘na khvāvuso koṭṭhika, sayaṅkataṁ nāmarūpaṁ, na paraṅkataṁ nāmarūpaṁ, na sayaṅkatañca paraṅkatañca nāmarūpaṁ, nāpi asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ nāmarūpaṁ.
‘No, Reverend Koṭṭhita, name and form are not made by oneself, nor by another, nor by both oneself and another, nor do they arise by chance, not made by oneself or another.
‘na khvāvuso koṭṭhika, sayaṅkataṁ viññāṇaṁ, na paraṅkataṁ viññāṇaṁ, na sayaṅkatañca paraṅkatañca viññāṇaṁ, nāpi asayaṅkāraṁ aparaṅkāraṁ adhiccasamuppannaṁ viññāṇaṁ.
‘No, Reverend Koṭṭhita, consciousness is not made by oneself, nor by another, nor by both oneself and another, nor does it arise by chance, not made by oneself or another.
|
sn12.70 | | dukkhavipākatarā kataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmā”ti.
“We understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmā”ti.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmā”ti?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
Yā evaṁ svākkhāte dhammavinaye dhammatthenakassa pabbajjā, ayaṁ tato dukkhavipākatarā ca kaṭukavipākatarā ca, api ca vinipātāya saṁvattati.
going forth as a thief in such a well-explained teaching and training has a more painful and bitter result. And it even leads to the underworld.
|
sn13.1 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yo vāyaṁ mayā paritto nakhasikhāyaṁ paṁsu āropito, ayaṁ vā mahāpathavī”ti?
Which is more: the little bit of dirt under my fingernail, or this great earth?”
|
sn13.2 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā kusaggena udakaṁ ubbhataṁ yaṁ vā pokkharaṇiyā udakan”ti?
Which is more: the water on the tip of the blade of grass, or the water in the lotus pond?”
|
sn13.3 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yāni vā dve vā tīṇi vā udakaphusitāni ubbhatāni yaṁ vā sambhejjaudakan”ti?
Which is more: the two or three drops drawn out or the water in the confluence?”
|
sn13.4 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā sambhejjaudakaṁ parikkhīṇaṁ pariyādiṇṇaṁ yāni vā dve vā tīṇi vā udakaphusitāni avasiṭṭhānī”ti?
Which is more: the water in the confluence that has dried up and evaporated, or the two or three drops left?”
|
sn13.5 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yā vā satta kolaṭṭhimattiyo guḷikā upanikkhittā yā vā mahāpathavī”ti?
Which is more: the seven clay balls the size of jujube seeds, or the great earth?”
|
sn13.6 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā mahāpathaviyā parikkhīṇaṁ pariyādiṇṇaṁ yā vā satta kolaṭṭhimattiyo guḷikā avasiṭṭhā”ti?
Which is more: the great earth that has been worn away and eroded, or the seven clay balls the size of jujube seeds that are left?”
|
sn13.7 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yāni vā dve vā tīṇi vā udakaphusitāni ubbhatāni yaṁ vā mahāsamudde udakan”ti?
Which is more: the two or three drops drawn out or the water in the ocean?”
|
sn13.8 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā mahāsamudde udakaṁ parikkhīṇaṁ pariyādiṇṇaṁ yāni vā dve vā tīṇi vā udakaphusitāni avasiṭṭhānī”ti?
Which is more: the water in the ocean that has dried up and evaporated, or the two or three drops left?”
|
sn13.9 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yā vā satta sāsapamattiyo pāsāṇasakkharā upanikkhittā yo vā himavā pabbatarājā”ti?
Which is more: the seven pebbles the size of mustard seeds, or the Himalayas, the king of mountains?”
|
sn13.10 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā himavato pabbatarājassa parikkhīṇaṁ pariyādiṇṇaṁ yā vā satta sāsapamattiyo pāsāṇasakkharā avasiṭṭhā”ti?
Which is more: the portion of the Himalayas, the king of mountains, that has been worn away and eroded, or the seven pebbles the size of mustard seeds that are left?”
|
sn13.11 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yā vā satta muggamattiyo pāsāṇasakkharā upanikkhittā yo vā sineru pabbatarājā”ti?
Which is more: the seven pebbles the size of mung beans, or Sineru, the king of mountains?”
|
sn14.1 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
“And what is the diversity of elements?
|
sn14.2 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.3 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.4 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.5 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.6 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.7 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.8 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.9 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.10 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dhātunānattaṁ?
And what is the diversity of elements?
|
sn14.11 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā satta?
What seven?
|
sn14.30 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn14.37 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn14.38 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn15.3 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā vo iminā dīghena addhunā sandhāvataṁ saṁsarataṁ amanāpasampayogā manāpavippayogā kandantānaṁ rodantānaṁ assu passannaṁ paggharitaṁ, yaṁ vā catūsu mahāsamuddesu udakan”ti?
What do you think? Which is more: the flow of tears you’ve shed while roaming and transmigrating for such a very long time—weeping and wailing from being united with the unloved and separated from the loved—or the water in the four oceans?”
|
sn15.4 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā vo iminā dīghena addhunā sandhāvataṁ saṁsarataṁ mātuthaññaṁ pītaṁ, yaṁ vā catūsu mahāsamuddesu udakan”ti?
What do you think? Which is more: the mother’s milk you’ve drunk while roaming and transmigrating for such a very long time, or the water in the four oceans?”
|
sn15.13 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yaṁ vā vo iminā dīghena addhunā sandhāvataṁ saṁsarataṁ sīsacchinnānaṁ lohitaṁ passannaṁ paggharitaṁ, yaṁ vā catūsu mahāsamuddesu udakan”ti?
What do you think? Which is more: the flow of blood you’ve shed when your head was chopped off while roaming and transmigrating for such a very long time, or the water in the four oceans?”
|
sn16.12 | | abyākataṁ byākataṁ | 13 | | Pi En Ru | dhamma | “Abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā:
“Reverend, this has not been declared by the Buddha.”
“Evampi kho, āvuso, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“Evampi kho, āvuso, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“Kasmā cetaṁ, āvuso, abyākataṁ bhagavatā”ti?
“And why has this not been declared by the Buddha?”
Tasmā taṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
That’s why it has not been declared by the Buddha.”
“Atha kiñcarahāvuso, byākataṁ bhagavatā”ti?
“So what now has been declared by the Buddha?”
“Idaṁ ‘dukkhan’ti kho, āvuso, byākataṁ bhagavatā;
“‘This is suffering’ has been declared by the Buddha.
ayaṁ ‘dukkhasamudayo’ti byākataṁ bhagavatā;
‘This is the origin of suffering’ …
ayaṁ ‘dukkhanirodho’ti byākataṁ bhagavatā;
‘This is the cessation of suffering’ …
ayaṁ ‘dukkhanirodhagāminī paṭipadā’ti byākataṁ bhagavatā”ti.
‘This is the practice that leads to the cessation of suffering’ has been declared by the Buddha.”
“Kasmā cetaṁ, āvuso, byākataṁ bhagavatā”ti?
“And why has this been declared by the Buddha?”
Tasmā taṁ byākataṁ bhagavatā”ti.
That’s why it has been declared by the Buddha.”
|
sn16.13 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
sn18.1 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn18.10 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn18.11 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn20.2 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ, yo cāyaṁ mayā paritto nakhasikhāyaṁ paṁsu āropito yā cāyaṁ mahāpathavī”ti?
Which is more: the little bit of dirt under my fingernail, or this great earth?”
|
sn20.6 | | katahatthā katahatthānaṁ | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Seyyathāpi, bhikkhave, cattāro daḷhadhammā dhanuggahā susikkhitā katahatthā katūpāsanā catuddisā ṭhitā assu.
“Mendicants, suppose there were four well-trained expert archers with strong bows standing in the four quarters.
‘ahaṁ imesaṁ catunnaṁ daḷhadhammānaṁ dhanuggahānaṁ susikkhitānaṁ katahatthānaṁ katūpāsanānaṁ catuddisā kaṇḍe khitte appatiṭṭhite pathaviyaṁ gahetvā āharissāmī’ti.
‘When these four well-trained expert archers shoot arrows in four quarters, I’ll catch them before they reach the ground, and then I’ll bring them back.’
“Ekassa cepi, bhante, daḷhadhammassa dhanuggahassa susikkhitassa katahatthassa katūpāsanassa kaṇḍaṁ khittaṁ appatiṭṭhitaṁ pathaviyaṁ gahetvā āhareyya:
“If he could catch an arrow shot by just one well-trained expert archer before it reaches the ground and bring it back,
‘javano puriso paramena javena samannāgato’ti alaṁvacanāya, ko pana vādo catunnaṁ daḷhadhammānaṁ dhanuggahānaṁ susikkhitānaṁ katahatthānaṁ katūpāsanānan”ti?
he’d be qualified to be called ‘a speedster, with ultimate speed’. How much more so arrows shot by four archers!”
|
sn20.12 | | kataññuno kataññutā kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Siyā kho, bhikkhave, tasmiṁ jarasiṅgāle yā kāci kataññutā kataveditā, na tveva idhekacce sakyaputtiyapaṭiññe siyā yā kāci kataññutā kataveditā.
“There might be some gratitude and thankfulness in that old jackal, but there is none in a certain person here who claims to be a follower of the Sakyan son.
‘kataññuno bhavissāma katavedino;
‘We will be grateful and thankful.
na ca no amhesu appakampi kataṁ nassissatī’ti.
We won’t forget even a small thing done for us.’
|
sn21.1 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho ariyo tuṇhībhāvo’ti?
What then is this noble silence?’
|
sn22.12 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.14 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.21 | | katamesānaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesānaṁ kho, bhante, dhammānaṁ nirodho ‘nirodho’ti vuccatī”ti?
The cessation of what things does this refer to?”
|
sn22.22 | | katamañca, katame katamo | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, bhāro?
And what is the burden?
Katame pañca?
What five?
Katamo ca, bhikkhave, bhārahāro?
And who is the bearer of the burden?
Katamañca, bhikkhave, bhārādānaṁ?
And what is the picking up of the burden?
Katamañca, bhikkhave, bhāranikkhepanaṁ?
And what is the putting down of the burden?
|
sn22.23 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, pariññeyyā dhammā?
And what things should be completely understood?
Katamā ca, bhikkhave, pariññā?
And what is complete understanding?
|
sn22.25 | | tālāvatthukataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Evaṁ taṁ viññāṇaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhamman”ti.
Thus that consciousness will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.”
|
sn22.31 | | katamañca, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, aghaṁ?
And what is misery?
Katamañca, bhikkhave, aghamūlaṁ?
And what is the root of misery?
|
sn22.35 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn22.37 | | katamesaṁ, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘katamesaṁ, āvuso ānanda, dhammānaṁ uppādo paññāyati, vayo paññāyati, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyatī’ti?
‘Reverend Ānanda, what are the things for which arising is evident, vanishing is evident, and change while persisting is evident?’
‘katamesaṁ, āvuso ānanda, dhammānaṁ uppādo paññāyati, vayo paññāyati, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyatī’ti?
‘What are the things for which arising is evident, vanishing is evident, and change while persisting is evident?’
|
sn22.38 | | katamesaṁ katamesaṁ, | 6 | | Pi En Ru | dhamma | ‘katamesaṁ, āvuso ānanda, dhammānaṁ uppādo paññāyittha, vayo paññāyittha, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyittha?
‘Reverend Ānanda, what are the things for which arising, vanishing, and change while persisting were evident?
Katamesaṁ dhammānaṁ uppādo paññāyissati, vayo paññāyissati, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyissati?
What are the things for which arising, vanishing, and change while persisting will be evident?
Katamesaṁ dhammānaṁ uppādo paññāyati, vayo paññāyati, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyatī’ti?
What are the things for which arising, vanishing, and change while persisting are evident?’
‘katamesaṁ, āvuso ānanda, dhammānaṁ uppādo paññāyittha, vayo paññāyittha, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyittha?
‘Reverend Ānanda, what are the things for which arising, vanishing, and change while persisting were evident?
Katamesaṁ dhammānaṁ uppādo paññāyissati, vayo paññāyissati, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyissati?
What are the things for which arising, vanishing, and change while persisting will be evident?
Katamesaṁ dhammānaṁ uppādo paññāyati, vayo paññāyati, ṭhitassa aññathattaṁ paññāyatī’ti?
What are the things for which arising, vanishing, and change while persisting are evident?’
|
sn22.44 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, sakkāyasamudayagāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the origin of substantial reality?
Katamā ca, bhikkhave, sakkāyanirodhagāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the cessation of substantial reality?
|
sn22.45 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.46 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.47 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn22.48 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, pañcakkhandhā?
And what are the five aggregates?
Katame ca, bhikkhave, pañcupādānakkhandhā?
And what are the five grasping aggregates?
|
sn22.49 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.53 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.54 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn22.56 | | katamañca, katame katamā | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, rūpaṁ?
And what is form?
Katamā ca, bhikkhave, vedanā?
And what is feeling?
Katamā ca, bhikkhave, saññā?
And what is perception?
Katame ca, bhikkhave, saṅkhārā?
And what are choices?
Katamañca, bhikkhave, viññāṇaṁ?
And what is consciousness?
|
sn22.57 | | katamañca, katame katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, rūpaṁ?
And what is form?
Katamā ca, bhikkhave, vedanā?
And what is feeling?
Katamā ca, bhikkhave, saññā?
And what is perception?
Katame ca, bhikkhave, saṅkhārā?
And what are choices?
Katamañca, bhikkhave, viññāṇaṁ?
And what is consciousness?
|
sn22.59 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.60 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, hetu katamo paccayo sattānaṁ saṅkilesāya;
“But sir, what is the cause and reason for the corruption of sentient beings?
“Katamo pana, bhante, hetu katamo paccayo sattānaṁ visuddhiyā;
“But sir, what is the cause and reason for the purification of sentient beings?
|
sn22.61 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn22.62 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn22.63 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn22.76 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn22.77 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn22.79 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn22.89 | | uttānīkatan”ti. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Tayidaṁ āyasmatā khemakena tassa bhagavato sāsanaṁ vitthārena ācikkhitaṁ desitaṁ paññāpitaṁ paṭṭhapitaṁ vivaritaṁ vibhajitaṁ uttānīkatan”ti.
And that’s just what you’ve done.”
|
sn22.103 | | katame katamo | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katamo ca, bhikkhave, sakkāyanto?
And what is the side of substantial reality?
Katame pañca?
What five?
Katamo ca, bhikkhave, sakkāyasamudayanto?
And what is the side of the origin of substantial reality?
Katamo ca, bhikkhave, sakkāyanirodhanto?
And what is the side of the cessation of substantial reality?
Katamo ca, bhikkhave, sakkāyanirodhagāminippaṭipadanto?
And what is the side of the practice that leads to the cessation of substantial reality?
|
sn22.104 | | katamañca, katame katamo katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, dukkhaṁ?
And what is suffering?
Katame pañca?
What five?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhasamudayo?
And what is the origin of suffering?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhanirodho?
And what is the cessation of suffering?
Katamā ca, bhikkhave, dukkhanirodhagāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the cessation of suffering?
|
sn22.105 | | katame katamo katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sakkāyo?
And what is substantial reality?
Katame pañca?
What five?
Katamo ca, bhikkhave, sakkāyasamudayo?
And what is the origin of substantial reality?
Katamo ca, bhikkhave, sakkāyanirodho?
And what is the cessation of substantial reality?
Katamā ca, bhikkhave, sakkāyanirodhagāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the cessation of substantial reality?
|
sn22.106 | | katame katamo katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, pariññeyyā dhammā?
And what things should be completely understood?
Katamā ca, bhikkhave, pariññā?
And what is complete understanding?
Katamo ca, bhikkhave, pariññātāvī puggalo?
And what is the person who has completely understood?
|
sn22.107 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn22.108 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn22.109 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn22.110 | | katakaraṇīyo katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti.
Such a mendicant is called a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.”
|
sn22.111 | | tālāvatthukataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Evaṁ taṁ viññāṇaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhamman”ti.
Thus that consciousness will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.”
|
sn22.112 | | tālāvatthukataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ viññāṇaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhamman”ti.
Thus that consciousness will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.”
|
sn22.113 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, bhante, avijjā;
What is ignorance?
|
sn22.114 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, bhante, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.120 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, saṁyojaniyā dhammā, katamaṁ saṁyojanaṁ?
What are the things that are prone to being fettered? And what is the fetter?
|
sn22.121 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, upādāniyā dhammā, katamaṁ upādānaṁ?
What are the things that are prone to being grasped? And what is the grasping?
|
sn22.122 | | katame katassa | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “sīlavatāvuso, sāriputta, bhikkhunā katame dhammā yoniso manasikātabbā”ti?
“Reverend Sāriputta, what things should an ethical mendicant rationally apply the mind to?”
Katame pañca?
What five?
“Sotāpannena panāvuso sāriputta, bhikkhunā katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“But Reverend Sāriputta, what things should a mendicant stream-enterer rationally apply the mind to?”
“Sakadāgāminā panāvuso sāriputta, bhikkhunā katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“But Reverend Sāriputta, what things should a mendicant once-returner rationally apply the mind to?”
“Anāgāminā panāvuso sāriputta, bhikkhunā katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“But Reverend Sāriputta, what things should a mendicant non-returner rationally apply the mind to?”
“Arahatā panāvuso sāriputta, katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“But Reverend Sāriputta, what things should a perfected one rationally apply the mind to?”
Natthi, khvāvuso, arahato uttari karaṇīyaṁ katassa vā paticayo;
A perfected one has nothing more to do, and nothing that needs improvement.
|
sn22.123 | | katame katassa | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Sutavatāvuso sāriputta, bhikkhunā katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“Reverend Sāriputta, what things should a learned mendicant rationally apply the mind to?”
Katame pañca?
What five?
“Sotāpannena panāvuso sāriputta, bhikkhunā katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“But Reverend Sāriputta, what things should a mendicant stream-enterer rationally apply the mind to?”
“Arahatā panāvuso sāriputta, katame dhammā yoniso manasi kātabbā”ti?
“But Reverend Sāriputta, what things should a perfected one rationally apply the mind to?”
Natthi, khvāvuso, arahato uttari karaṇīyaṁ, katassa vā paticayo;
A perfected one has nothing more to do, and nothing that needs improvement.
|
sn22.126 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, bhante, avijjā;
What is ignorance?
Katamā nu kho, bhante, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.127 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā;
What is ignorance?
|
sn22.128 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.129 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā;
What is ignorance?
|
sn22.130 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.131 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā;
What is ignorance?
|
sn22.132 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.133 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā;
What is ignorance?
Katamā nu kho, āvuso, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.134 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā;
What is ignorance?
Katamā nu kho, āvuso, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.135 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā;
What is ignorance?
Katamā nu kho, āvuso, vijjā;
What is knowledge?
|
sn22.136 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn23.3 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, bhante, bhavanetti, katamo bhavanettinirodho”ti?
What is the conduit to rebirth? And what is the cessation of the conduit to rebirth?”
|
sn23.4 | | katame katamo katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “katame ca, rādha, pariññeyyā dhammā?
“And what things should be completely understood?
Katamā ca, rādha, pariññā?
And what is complete understanding?
Katamo ca, rādha, pariññātāvī puggalo?
And what is the person who has completely understood?
|
sn23.5 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn23.6 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn23.7 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn23.8 | | katakaraṇīyo katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
ayaṁ vuccati, rādha, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti.
Such a mendicant is called a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.”
|
sn23.9 | | tālāvatthukataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
|
sn23.10 | | tālāvatthukataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Evaṁ taṁ rūpaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Thus that form will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Evaṁ taṁ viññāṇaṁ pahīnaṁ bhavissati ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhamman”ti.
Thus that consciousness will be given up, cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.”
|
sn23.11 | | katamo kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, māro”ti?
How is Māra defined?”
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn23.12 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, māradhammo”ti?
What is susceptible to Māra?”
|
sn23.13 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, bhante, aniccan”ti?
What is impermanence?”
|
sn23.14 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, aniccadhammo”ti?
What is liable to impermanence?
|
sn23.15 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, bhante, dukkhan”ti?
What is suffering?”
|
sn23.16 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, dukkhadhammo”ti?
What is liable to suffering?”
|
sn23.17 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, anattā”ti?
What is not-self?”
|
sn23.18 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, anattadhammo”ti?
What is liable to not-self?”
|
sn23.19 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, khayadhammo”ti?
What is liable to end?”
|
sn23.20 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, vayadhammo”ti?
What is liable to vanish?”
|
sn23.21 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, samudayadhammo”ti?
What is liable to originate?”
|
sn23.22 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, bhante, nirodhadhammo”ti?
What is liable to cease?”
|
sn24.5 | | sukatadukkaṭānaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko; natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā; natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedenti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.
sukatadukkaṭānaṁ → sukkaṭadukkaṭānaṁ (bj, pts1ed) | sammaggatā → samaggatā (mr)
|
sn24.8 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn24.96 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn28.1 | | katamenāyasmā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamenāyasmā sāriputto ajja vihārena vihāsī”ti?
What meditation were you practicing today?”
|
sn28.2 | | katamenāyasmā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamenāyasmā sāriputto ajja vihārena vihāsī”ti?
What meditation were you practicing today?”
|
sn28.3 | | katamenāyasmā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamenāyasmā sāriputto ajja vihārena vihāsī”ti?
What meditation were you practicing today?”
|
sn28.4 | | katamenāyasmā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamenāyasmā sāriputto ajja vihārena vihāsī”ti?
What meditation were you practicing today?”
|
sn29.1 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn29.2 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn30.1 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn30.2 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā catasso?
What four?
|
sn31.1 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, gandhabbakāyikā devā?
And what are the gods of the centaur realm?
|
sn32.1 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, valāhakakāyikā devā?
And what are the gods of the clouds?
|
sn34.1 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.2 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.3 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.4 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.5 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.6 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.7 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.8 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.9 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.10 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.11 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.12 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.13 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.14 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.15 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.16 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.17 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.18 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.19 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.20-27 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.28-34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn34.55 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn35.1 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.4 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.24 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sabbappahānāya dhammo?
And what is the principle for giving up the all?
|
sn35.25 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sabbaṁ abhiññā pariññā pahānāya dhammo?
And what is the principle for giving up the all by direct knowledge and complete understanding?
|
sn35.28 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.29 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.30 | | katamā kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca sā, bhikkhave, sabbamaññitasamugghātasāruppā paṭipadā?
And what is the practice fit for uprooting all conceiving?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn35.31 | | katamā kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca sā, bhikkhave, sabbamaññitasamugghātasappāyā paṭipadā?
And what is the practice that’s conducive to uprooting all conceiving?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn35.32 | | katamā kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca sā, bhikkhave, sabbamaññitasamugghātasappāyā paṭipadā?
And what is the practice that’s conducive to uprooting all conceiving?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn35.43-51 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.52 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.60 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sabbupādānapariññāya dhammo?
And what is the principle for the complete understanding of all grasping?
|
sn35.61 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sabbupādānapariyādānāya dhammo?
And what is the principle for depleting all fuel?
|
sn35.62 | | katamo kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, sabbupādānapariyādānāya dhammo?
And what is the principle for depleting all fuel?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn35.64 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn35.73 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.75 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.79 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, eko dhammo yassa pahānā bhikkhuno avijjā pahīyati, vijjā uppajjatī”ti?
“But what is that one thing?”
|
sn35.80 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, eko dhammo yassa pahānā bhikkhuno avijjā pahīyati, vijjā uppajjatī”ti?
“But what is that one thing?”
|
sn35.81 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘katamaṁ pana taṁ, āvuso, dukkhaṁ, yassa pariññāya samaṇe gotame brahmacariyaṁ vussatī’ti?
‘Reverends, what is that suffering?’
|
sn35.86 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.88 | | katamasmiṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Iminā tvaṁ, puṇṇa, mayā saṅkhittena ovādena ovadito katamasmiṁ janapade viharissasī”ti?
Puṇṇa, now that I’ve given you this brief advice, what country will you live in?”
|
sn35.89 | | kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn35.90 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.91 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.94 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
Katame cha?
What six?
|
sn35.95 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn35.96 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni ca, bhikkhave, cha abhibhāyatanāni?
And what are the six fields of mastery?
|
sn35.104 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, yogakkhemipariyāyo dhammapariyāyo?
And what is an exposition of the teaching, an explanation of one who has found sanctuary from the yoke?
|
sn35.105 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.106 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa samudayo?
And what, mendicants, is the origin of suffering?
Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa atthaṅgamo?
And what is the ending of suffering?
|
sn35.107 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, lokassa samudayo?
And what, mendicants, is the origin of the world?
Katamo ca, bhikkhave, lokassa atthaṅgamo?
And what is the ending of the world?
|
sn35.108 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.109 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, saṁyojaniyā dhammā, katamañca saṁyojanaṁ?
What are the things that are prone to being fettered? And what is the fetter?
|
sn35.110 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, upādāniyā dhammā, katamañca upādānaṁ?
What are the things that are prone to being grasped? And what is the grasping?
|
sn35.116 | | byākataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Mañcepi tumhe, bhikkhave, etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi taṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ ānandena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Ānanda.
|
sn35.117 | | byākataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Mañcepi tumhe, bhikkhave, etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi taṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ ānandena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Ānanda.
|
sn35.121 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.122 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, saṁyojaniyā dhammā, katamañca saṁyojanaṁ?
What are the things that are prone to being fettered? And what is the fetter?
|
sn35.123 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, upādāniyā dhammā, katamañca upādānaṁ?
What are the things that are prone to being grasped? And what is the grasping?
|
sn35.134 | | katakaraṇīyā kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Ye te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesāhaṁ, bhikkhave, bhikkhūnaṁ chasu phassāyatanesu nāppamādena karaṇīyanti vadāmi.
I say that, when it comes to the six fields of contact, mendicants don’t have work to do with diligence if they are perfected, with defilements ended, having completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and become rightly freed through enlightenment.
Kataṁ tesaṁ appamādena, abhabbā te pamajjituṁ.
They’ve done their work with diligence, and are incapable of negligence.
|
sn35.140 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.145 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.146 | | katamañca, katamo katamā kataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, purāṇakammaṁ?
And what is old action?
Katamañca, bhikkhave, navakammaṁ?
And what is new action?
Katamo ca, bhikkhave, kammanirodho?
And what is the cessation of action?
Katamā ca, bhikkhave, kammanirodhagāminī paṭipadā?
And what’s the practice that leads to the cessation of action?
Yaṁ kho, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn35.147 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamā ca sā, bhikkhave, nibbānasappāyā paṭipadā?
And what is that practice that’s conducive to extinguishment?
|
sn35.148 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamā ca sā, bhikkhave, nibbānasappāyā paṭipadā?
And what is that practice that’s conducive to extinguishment?
|
sn35.149 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamā ca sā, bhikkhave, nibbānasappāyā paṭipadā?
And what is that practice that’s conducive to extinguishment?
|
sn35.150 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamā ca sā, bhikkhave, nibbānasappāyā paṭipadā?
And what is that practice that’s conducive to extinguishment?
|
sn35.152 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘katamaṁ panāvuso, dukkhaṁ, yassa pariññāya samaṇe gotame brahmacariyaṁ vussatī’ti?
‘Reverends, what is that suffering?’
|
sn35.153 | | kataṁ ‘khīṇā | 6 | | Pi En Ru | dhamma | ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’”
‘“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti pajānāmī’ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo, yaṁ pariyāyaṁ āgamma bhikkhu aññatreva saddhāya …pe… aññatra diṭṭhinijjhānakkhantiyā aññaṁ byākaroti: ‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī’ti?
And what is that method?
‘“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti pajānāmī’ti …pe….
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
“Ayampi kho, bhikkhave, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma bhikkhu aññatreva saddhāya, aññatra ruciyā, aññatra anussavā, aññatra ākāraparivitakkā, aññatra diṭṭhinijjhānakkhantiyā aññaṁ byākaroti: ‘“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti pajānāmī’ti …pe….
‘“khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti pajānāmī’ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’”
|
sn35.154 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn35.186 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.230 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cha?
What six?
|
sn35.234 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn35.235 | | katamo kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, ādittapariyāyo, dhammapariyāyo?
And what is the exposition of the teaching on burning?
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn35.239 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
sn35.241 | | katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhu, manussaggāho?
And what’s getting taken by humans?
Katamo ca, bhikkhu, amanussaggāho?
And what’s getting taken by non-humans?
Katamo ca, bhikkhu, antopūtibhāvo?
And what’s rotting away?
|
sn35.242 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “katamo ca, kimila, antopūtibhāvo.
“And what, Kimbila, is rotting away?
|
sn35.245 | | byākataṁ. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Evameva kho, bhikkhu, yathā yathā adhimuttānaṁ tesaṁ sappurisānaṁ dassanaṁ suvisuddhaṁ hoti tathā tathā kho tehi sappurisehi byākataṁ.
In the same way, those true persons each answered according to what they were focused on when their vision was well purified.
|
sn36.1 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.2 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.3 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.5 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.9 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.10 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.15 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhante, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
“Sir, what is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.16 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, ānanda, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
“Ānanda, what is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.17 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhante, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
“Sir, what is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.18 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhikkhave, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
“Mendicants, what is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.19 | | katamañcānanda, katame | 10 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
Katamañcānanda, etamhā sukhā aññaṁ sukhaṁ abhikkantatarañca paṇītatarañca?
And what is that pleasure?
|
sn36.21 | | pubbekatahetū’ti. | 3 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā sabbaṁ taṁ pubbekatahetū’ti.
‘Everything this individual experiences—pleasurable, painful, or neutral—is because of past deeds.’
‘yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā sabbaṁ taṁ pubbekatahetū’ti.
everything an individual experiences is because of past deeds
‘yaṁ kiñcāyaṁ purisapuggalo paṭisaṁvedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā sabbaṁ taṁ pubbekatahetū’ti.
everything an individual experiences is because of past deeds
|
sn36.22 | | katamañca, katamo katamā | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, aṭṭhasatapariyāyo, dhammapariyāyo?
And what is the exposition of the teaching on the hundred and eight?
Katamā ca, bhikkhave, dve vedanā?
And what are the two feelings?
Katamā ca, bhikkhave, tisso vedanā?
And what are the three feelings?
Katamā ca, bhikkhave, pañca vedanā?
And what are the five feelings?
Katamā ca, bhikkhave, cha vedanā?
And what are the six feelings?
Katamā ca, bhikkhave, aṭṭhārasa vedanā?
And what are the eighteen feelings?
Katamā ca, bhikkhave, chattiṁsa vedanā?
And what are the thirty-six feelings?
Katamañca, bhikkhave, aṭṭhasataṁ vedanā?
And what are the hundred and eight feelings?
|
sn36.23 | | katamo katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhante, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamā vedanāsamudayagāminī paṭipadā?
“Sir, what is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the practice that leads to the origin of feeling?
Katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.24 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘katamā nu kho vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamā vedanāsamudayagāminī paṭipadā, katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
‘What is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the practice that leads to the origin of feeling? What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.26 | | katamo katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhante, vedanā, katamo vedanāsamudayo, katamā vedanāsamudayagāminī paṭipadā?
“Sir, what is feeling? What’s the origin of feeling? What’s the practice that leads to the origin of feeling?
Katamo vedanānirodho, katamā vedanānirodhagāminī paṭipadā?
What’s the cessation of feeling? What’s the practice that leads to the cessation of feeling?
|
sn36.27 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.28 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.30 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn36.31 | | katamañca, katame katamo katamā | 15 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, sāmisā pīti?
And what is rapture of the flesh?
Katame pañca?
What five?
Katamā ca, bhikkhave, nirāmisā pīti?
And what is rapture not of the flesh?
Katamā ca, bhikkhave, nirāmisā nirāmisatarā pīti?
And what is rapture even more spiritual than that not of the flesh?
Katamañca, bhikkhave, sāmisaṁ sukhaṁ?
And what is pleasure of the flesh?
Katame pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, nirāmisaṁ sukhaṁ?
And what is pleasure not of the flesh?
Katamañca, bhikkhave, nirāmisā nirāmisataraṁ sukhaṁ?
And what is pleasure even more spiritual that that not of the flesh?
Katamā ca, bhikkhave, sāmisā upekkhā?
And what is equanimity of the flesh?
Katame pañca?
What five?
Katamā ca, bhikkhave, nirāmisā upekkhā?
And what is equanimity not of the flesh?
Katamā ca, bhikkhave, nirāmisā nirāmisatarā upekkhā?
And what is equanimity even more spiritual than that not of the flesh?
Katamo ca, bhikkhave, sāmiso vimokkho?
And what is liberation of the flesh?
Katamo ca, bhikkhave, nirāmiso vimokkho?
And what is liberation not of the flesh?
Katamo ca, bhikkhave, nirāmisā nirāmisataro vimokkho?
And what is liberation even more spiritual than that not of the flesh?
|
sn37.1 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.2 | | katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.3 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.4 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
|
sn37.5 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.6 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.7 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.8 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.9 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.10 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.11 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.12 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.13 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.14 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.15 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.16 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.17 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
|
sn37.24 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.25 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.26 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.27 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.28 | | katamena | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamena ekena balena?
What one power?
|
sn37.29 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.30 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.31 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn37.32 | | akatapuññena katamāni katapuññena | 16 | | Pi En Ru | dhamma | “Pañcimāni, bhikkhave, ṭhānāni dullabhāni akatapuññena mātugāmena.
“Mendicants, there are five things that are hard to get for females who have not made merit.
Katamāni pañca?
What five?
idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena.
This is the first thing.
idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena.
This is the second thing.
idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena.
This is the third thing.
idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena.
This is the fourth thing.
idaṁ, bhikkhave, pañcamaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena.
This is the fifth thing.
Imāni kho, bhikkhave, pañca ṭhānāni dullabhāni akatapuññena mātugāmenāti.
These are the five things that are hard to get for females who have not made merit.
Pañcimāni, bhikkhave, ṭhānāni sulabhāni katapuññena mātugāmena.
There are five things that are easy to get for females who have made merit.
Katamāni pañca?
What five?
idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ ṭhānaṁ sulabhaṁ katapuññena mātugāmena.
This is the first thing.
idaṁ, bhikkhave, dutiyaṁ ṭhānaṁ sulabhaṁ katapuññena mātugāmena.
This is the second thing.
idaṁ, bhikkhave, tatiyaṁ ṭhānaṁ sulabhaṁ katapuññena mātugāmena.
This is the third thing.
idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ ṭhānaṁ sulabhaṁ katapuññena mātugāmena.
This is the fourth thing.
idaṁ, bhikkhave, pañcamaṁ ṭhānaṁ sulabhaṁ katapuññena mātugāmena.
This is the fifth thing.
Imāni kho, bhikkhave, pañca ṭhānāni sulabhāni katapuññena mātugāmenā”ti.
These are the five things that are easy to get for females who have made merit.”
|
sn37.33 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn37.34 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi pañcahi?
What five?
|
sn38.1 | | katamaṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, nibbānan”ti?
What is extinguishment?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā etassa nibbānassa sacchikiriyāyā”ti?
“Well, what is it?”
|
sn38.2 | | katamaṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, arahattan”ti?
What is perfection?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā etassa arahattassa sacchikiriyāyā”ti?
“Well, what is it?”
|
sn38.3 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā etassa rāgassa dosassa mohassa pahānāyā”ti?
“Well, what is it?”
|
sn38.4 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etassa dukkhassa pariññāyā”ti?
|
sn38.5 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etassa assāsassa sacchikiriyāyā”ti?
|
sn38.6 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, āvuso, maggo katamā paṭipadā, etassa paramassāsassa sacchikiriyāyā”ti?
|
sn38.7 | | katamo katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, vedanā”ti?
What is feeling?”
Katamā tisso?
What three?
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etāsaṁ tissannaṁ vedanānaṁ pariññāyā”ti?
|
sn38.8 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, āvuso, āsavo”ti?
What is defilement?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā etesaṁ āsavānaṁ pahānāyā”ti?
|
sn38.9 | | katamo katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, avijjā”ti?
What is ignorance?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etissā avijjāya pahānāyā”ti?
|
sn38.10 | | katamo katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, āvuso, taṇhā”ti?
What is craving?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etāsaṁ taṇhānaṁ pahānāyā”ti?
|
sn38.11 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, āvuso, ogho”ti?
What is a flood?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etesaṁ oghānaṁ pahānāyā”ti?
|
sn38.12 | | katamaṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, upādānan”ti?
What is grasping?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etesaṁ upādānānaṁ pahānāyā”ti?
|
sn38.13 | | katamo katamo, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, āvuso, bhavo”ti?
What are states of existence?”
“Katamo, panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etesaṁ bhavānaṁ pariññāyā”ti?
|
sn38.14 | | katamaṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, dukkhan”ti?
What is suffering?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etāsaṁ dukkhatānaṁ pariññāyā”ti?
|
sn38.15 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho, āvuso, sakkāyo”ti?
What is substantial reality?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā, etassa sakkāyassa pariññāyā”ti?
|
sn39.1-15 | | katamaṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, nibbānan”ti?
What is extinguishment?”
“Katamo panāvuso, maggo katamā paṭipadā etassa nibbānassa sacchikiriyāyā”ti?
“Well, what is it?”
|
sn40.1 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho paṭhamaṁ jhānanti?
What is the first absorption?’
|
sn40.2 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho dutiyaṁ jhānanti?
What is the second absorption?
|
sn40.3 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho tatiyaṁ jhānanti?
What is the third absorption?
|
sn40.4 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho catutthaṁ jhānanti?
What is the fourth absorption?
|
sn40.5 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho ākāsānañcāyatananti?
What is the dimension of infinite space?
|
sn40.6 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho viññāṇañcāyatananti?
What is the dimension of infinite consciousness?
|
sn40.7 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho ākiñcaññāyatananti?
What is the dimension of nothingness?
|
sn40.8 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho nevasaññānāsaññāyatananti?
What is the dimension of neither perception nor non-perception?
|
sn40.9 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo nu kho animitto cetosamādhīti?
What is the signless immersion of the heart?
|
sn41.1 | | byākataṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Tatrekaccehi therehi bhikkhūhi evaṁ byākataṁ hoti:
Some senior mendicants answered like this:
Ekaccehi therehi bhikkhūhi evaṁ byākataṁ hoti:
But some senior mendicants answered like this:
Tatrekaccehi therehi bhikkhūhi evaṁ byākataṁ:
Ekaccehi therehi bhikkhūhi evaṁ byākataṁ:
Ekaccehi therehi bhikkhūhi evaṁ byākataṁ:
Ekaccehi therehi bhikkhūhi evaṁ byākataṁ “‘saṁyojanan’ti vā, āvuso, ‘saṁyojaniyā dhammā’ti vā ime dhammā ekatthā byañjanameva nānan”ti.
|
sn41.4 | | katamettāvatā, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamettāvatā, āvuso mahaka.
you’ve done enough
Katamettāvatā, bhante, mahaka.
you’ve done enough
|
sn41.6 | | katame katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “katamo pana, bhante, kāyasaṅkhāro, katamo vacīsaṅkhāro, katamo cittasaṅkhāro”ti?
“But sir, what is the physical process? What’s the verbal process? What’s the mental process?”
“saññāvedayitanirodhaṁ samāpajjantassa pana, bhante, bhikkhuno katame dhammā paṭhamaṁ nirujjhanti, yadi vā kāyasaṅkhāro, yadi vā vacīsaṅkhāro, yadi vā cittasaṅkhāro”ti?
“But sir, which cease first for a mendicant who is entering the cessation of perception and feeling: physical, verbal, or mental processes?”
“saññāvedayitanirodhasamāpattiyā vuṭṭhahantassa pana, bhante, bhikkhuno katame dhammā paṭhamaṁ uppajjanti, yadi vā kāyasaṅkhāro, yadi vā vacīsaṅkhāro, yadi vā cittasaṅkhāro”ti?
“But sir, which arise first for a mendicant who is emerging from the cessation of perception and feeling: physical, verbal, or mental processes?”
|
sn41.7 | | katamo katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhante, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma ime dhammā nānatthā ceva nānābyañjanā ca?
And what’s the way in which these things differ in both meaning and phrasing?
Katamā ca, bhante, ākiñcaññā cetovimutti?
And what is the release of the heart through nothingness?
Katamā ca, bhante, suññatā cetovimutti?
And what is the release of the heart through emptiness?
Katamā ca, bhante, animittā cetovimutti?
And what is the signless heart’s release?
Katamo ca, bhante, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma ime dhammā ekatthā byañjanameva nānaṁ?
And what’s the way in which they mean the same thing, and differ only in the phrasing?
|
sn41.8 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho paṇītataraṁ—ñāṇaṁ vā saddhā vā”ti?
Which is better—knowledge or faith?”
|
sn41.9 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn42.6 | | kālaṅkataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Te mataṁ kālaṅkataṁ uyyāpenti nāma saññāpenti nāma saggaṁ nāma okkāmenti.
When someone has passed away, they truly lift them up, raise them up, and guide them along to heaven.
|
sn42.8 | | akataṁ katamo pamāṇakataṁ | 10 | | Pi En Ru | dhamma | yo so puriso pāṇātipātī rattiyā vā divasassa vā samayāsamayaṁ upādāya, katamo bahutaro samayo, yaṁ vā so pāṇamatipāteti, yaṁ vā so pāṇaṁ nātipātetī”ti?
Take a person who kills living creatures. If we compare periods of time during the day and night, which is more frequent: the occasions when they’re killing or when they’re not killing?”
yo so puriso adinnādāyī rattiyā vā divasassa vā samayāsamayaṁ upādāya, katamo bahutaro samayo, yaṁ vā so adinnaṁ ādiyati, yaṁ vā so adinnaṁ nādiyatī”ti.
Take a person who steals …
Taṁ kiṁ maññasi, gāmaṇi, yo so puriso kāmesumicchācārī rattiyā vā divasassa vā samayāsamayaṁ upādāya, katamo bahutaro samayo, yaṁ vā so kāmesu micchā carati, yaṁ vā so kāmesu micchā na caratī”ti?
Take a person who commits sexual misconduct …
Taṁ kiṁ maññasi, gāmaṇi, yo so puriso musāvādī rattiyā vā divasassa vā samayāsamayaṁ upādāya, katamo bahutaro samayo, yaṁ vā so musā bhaṇati, yaṁ vā so musā na bhaṇatī”ti?
Take a person who lies. If we compare periods of time during the day and night, which is more frequent: the occasions when they’re lying or when they’re not lying?”
Na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.
But I can’t undo what I have done.’
Ahañceva kho pana tappaccayā vippaṭisārī assaṁ, na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.
Ahañceva kho pana tappaccayā vippaṭisārī assaṁ, na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.
Yaṁ kho pana mayā musā bhaṇitaṁ yāvatakaṁ vā tāvatakaṁ vā taṁ na suṭṭhu, taṁ na sādhu. Ahañceva kho pana tappaccayā vippaṭisārī assaṁ, na metaṁ pāpaṁ kammaṁ akataṁ bhavissatī’ti.
That’s not right, it’s not good, and I feel remorseful because of it. But I can’t undo what I have done.’
evameva kho, gāmaṇi, evaṁ bhāvitāya mettāya cetovimuttiyā evaṁ bahulīkatāya yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ, na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhati.
In the same way, when the heart’s release by love has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.
evameva kho, gāmaṇi, evaṁ bhāvitāya upekkhāya cetovimuttiyā evaṁ bahulīkatāya yaṁ pamāṇakataṁ kammaṁ na taṁ tatrāvasissati, na taṁ tatrāvatiṭṭhatī”ti.
In the same way, when the heart’s release by equanimity has been developed and cultivated like this, any limited deeds they’ve done don’t remain or persist there.”
|
sn42.12 | | katame katamehi katamena katamā | 27 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca sā, gāmaṇi, majjhimā paṭipadā tathāgatena abhisambuddhā—cakkhukaraṇī ñāṇakaraṇī upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati?
And what is that middle way of practice?
Katame tayo?
What three?
Katamehi tīhi ṭhānehi gārayho?
What three?
Katamehi dvīhi ṭhānehi gārayho?
What are the two grounds for criticism?
Katamena ekena ṭhānena pāsaṁso?
What is the one ground for praise?
Katamena ekena ṭhānena gārayho?
What is the one ground for criticism?
Katamehi dvīhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the two grounds for praise?
Katamena ekena ṭhānena pāsaṁso?
What is the one ground for praise?
Katamehi tīhi ṭhānehi gārayho?
What are the three grounds for criticism?
Katamehi dvīhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the two grounds for praise?
Katamehi dvīhi ṭhānehi gārayho?
What are the two grounds for criticism?
Katamehi tīhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the three grounds for praise?
Katamena ekena ṭhānena gārayho?
What is the one ground for criticism?
Katamena ekena ṭhānena pāsaṁso?
What is the one ground for praise?
Katamehi dvīhi ṭhānehi gārayho?
What are the two grounds for criticism?
Katamehi dvīhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the two grounds for praise?
Katamena ekena ṭhānena gārayho?
What is the one ground for criticism?
Katamehi tīhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the three grounds for praise?
Katamena ekena ṭhānena gārayho?
What is the one ground for criticism?
Katamehi catūhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the four grounds for praise?
Katame tayo?
What three?
Katamehi tīhi ṭhānehi gārayho?
What three?
Katamehi dvīhi ṭhānehi gārayho?
What are the two grounds for criticism?
Katamena ekena ṭhānena pāsaṁso?
What is the one ground for praise?
Katamena ekena ṭhānena gārayho?
What is the one ground for criticism?
Katamehi dvīhi ṭhānehi pāsaṁso?
What are the two grounds for praise?
Katamā tisso?
What three?
|
sn42.13 | | katamo sukatadukkaṭānaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | ‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko. Natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.’
‘atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā, ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti.
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’
Katamo ca, gāmaṇi, dhammasamādhi?
And what is immersion based on understanding of principle?
“natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paro loko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā, sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī”ti.
“There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describes the afterlife after realizing it with their own insight.”
“atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā, sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī”ti.
“There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.”
“natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko natthi paro loko, natthi mātā natthi pitā natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī”ti.
“atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko atthi paro loko, atthi mātā atthi pitā atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī”ti.
|
sn43.1 | | katamañca, katamo kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, asaṅkhataṁ?
And what is the unconditioned?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
And what is the path that leads to the unconditioned?
Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn43.2 | | katamañca, katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, asaṅkhataṁ?
And what is the unconditioned?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.3 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.4 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.5 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.6 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.7 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.8 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.9 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.10 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
|
sn43.11 | | katamo kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn43.12 | | katamañca, katamo kataṁ | 40 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, asaṅkhataṁ?
And what is the unconditioned?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
And what is the path that leads to the unconditioned?
Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
Katamañca, bhikkhave, asaṅkhataṁ?
And what is the unconditioned?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
And what is the path that leads to the unconditioned?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
“And what is the path that leads to the unconditioned?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Katamañca, bhikkhave, asaṅkhataṁ …pe…?
Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo?
Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn43.13 | | katamañca, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, anataṁ …pe…”.
|
sn43.14-43 | | katamañca, katamo katamā | 30 | | Pi En Ru | dhamma | Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, anāsavaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, saccaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, pāraṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, nipuṇaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, sududdasaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, ajajjaraṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, dhuvaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, apalokitaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, anidassanaṁ …pe….
Katamañca, bhikkhave, nippapañcaṁ …pe…?
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, santaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, amataṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, paṇītaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, sivaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, khemaṁ …pe….
Katamañca, bhikkhave, taṇhākkhayaṁ …pe…?
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, acchariyaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, abbhutaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, anītikaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, anītikadhammaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, nibbānaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, abyābajjhaṁ …pe….
Katamo ca, bhikkhave, virāgo …pe…?
Taṁ suṇātha. Katamā ca, bhikkhave, suddhi …pe….
Taṁ suṇātha. Katamā ca, bhikkhave, mutti …pe….
Taṁ suṇātha. Katamo ca, bhikkhave, anālayo …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, dīpaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, leṇaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, tāṇaṁ …pe….
Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, saraṇaṁ …pe….
"
|
sn43.44 | | katamañca, katamo kataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, parāyanaṁ?
And what is the haven?
Katamo ca, bhikkhave, parāyanagāmī maggo?
And what is the path that leads to the haven?
Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn44.1 | | abyākatavagga abyākataṁ tālāvatthukataṁ | 21 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, bhagavatā:
“Great king, this has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, mahārāja, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, bhagavatā:
“This has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, mahārāja, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
‘abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, bhagavatā—
that this has not been declared by the Buddha.
‘etampi kho, mahārāja, abyākataṁ bhagavatā—
‘abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, bhagavatā—
‘etampi kho, mahārāja, abyākataṁ bhagavatā—
Ko nu kho, ayye, hetu, ko paccayo yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
What’s the cause, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”
“Evameva kho, mahārāja, yena rūpena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya taṁ rūpaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
“In the same way, great king, any form by which a Realized One might be described has been cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Yena viññāṇena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya taṁ viññāṇaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
consciousness by which a Realized One might be described has been cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
“Abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, mayā:
“Etampi kho, mahārāja, abyākataṁ mayā:
“Abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, mayā:
“Etampi kho, mahārāja, abyākataṁ mayā:
‘abyākataṁ kho etaṁ, mahārāja, mayā—hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti vadesi …pe….
‘etampi kho, mahārāja, abyākataṁ mayā—
Ko nu kho, bhante, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
Evameva kho, mahārāja, yena rūpena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya, taṁ rūpaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
Yena viññāṇena tathāgataṁ paññāpayamāno paññāpeyya, taṁ viññāṇaṁ tathāgatassa pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
|
sn44.2 | | abyākatavagga kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn44.3 | | abyākatavagga abyākataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā:
“Reverend, this has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, āvuso, abyākataṁ bhagavatā:
“Abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā:
“Etampi kho, āvuso, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“‘Kiṁ nu kho, āvuso, hoti tathāgato paraṁ maraṇā’ti iti puṭṭho samāno, ‘abyākataṁ kho etaṁ, āvuso, bhagavatā—
“Reverend, when asked these questions, you say that they have not been declared by the Buddha.
‘etampi kho, āvuso, abyākataṁ bhagavatā—
Ko nu kho, āvuso, hetu, ko paccayo yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
What’s the cause, what’s the reason why they have not been declared by the Buddha?”
Ayaṁ kho, āvuso, hetu ayaṁ paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This is the cause, this is the reason why this has not been declared by the Buddha.”
|
sn44.4 | | abyākatavagga abyākataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Ko nu kho, āvuso, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
“What’s the cause, reverend, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”
Ayaṁ kho, āvuso, hetu ayaṁ paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This is the cause, this is the reason why this has not been declared by the Buddha.”
|
sn44.5 | | abyākatavagga abyākataṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Ko nu kho, āvuso, hetu ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
“What’s the cause, reverend, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”
Ayaṁ kho, āvuso, hetu, ayaṁ paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This is the cause, this is the reason why this has not been declared by the Buddha.”
|
sn44.6 | | abyākatavagga abyākataṁ | 11 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
‘etampi kho, āvuso, abyākataṁ bhagavatā—
Ko nu kho, āvuso, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
What’s the cause, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”
Ayaṁ kho, āvuso, hetu, ayaṁ paccayo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This is the cause, this is the reason why this has not been declared by the Buddha.”
“Siyā panāvuso, aññopi pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
“But reverend, could there be another way of explaining why this was not declared by the Buddha?”
Ayampi kho, āvuso, pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This too is a way of explaining why this was not declared by the Buddha.”
“Siyā panāvuso, aññopi pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
“But reverend, could there be another way of explaining why this was not declared by the Buddha?”
Ayampi kho, āvuso, pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This too is a way of explaining why this was not declared by the Buddha.”
“Siyā panāvuso, aññopi pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
“But reverend, could there be another way of explaining why this was not declared by the Buddha?”
Ayampi kho, āvuso, pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti.
This too is a way of explaining why this was not declared by the Buddha.”
“Siyā panāvuso, aññopi pariyāyo, yenetaṁ abyākataṁ bhagavatā”ti?
“But reverend, could there be another way of explaining why this was not declared by the Buddha?”
|
sn44.7 | | abyākatavagga ‘sassato | 13 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“Vaccha, this has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, mayā: ‘sassato loko’ti …pe….
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ mayā:
|
sn44.8 | | abyākatavagga ‘sassato | 5 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, mayā: ‘sassato loko’ti …pe….
“This has not been declared by me, Vaccha.” …
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ mayā:
“This too has not been declared by me.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā: ‘sassato loko’ti …pe….
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
|
sn44.9 | | abyākatavagga | 7 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
Sopi sāvakaṁ abbhatītaṁ kālaṅkataṁ upapattīsu byākaroti:
When a disciple passes away, he declares that
Yopissa sāvako uttamapuriso paramapuriso paramapattipatto tampi sāvakaṁ abbhatītaṁ kālaṅkataṁ upapattīsu byākaroti:
And as for a disciple who is a supreme person, highest of people, having reached the highest point, when they pass away he also declares that
Sopi sāvakaṁ abbhatītaṁ kālaṅkataṁ upapattīsu byākaroti:
When a disciple passes away, he declares that
Yopissa sāvako uttamapuriso paramapuriso paramapattipatto tampi sāvakaṁ abbhatītaṁ kālaṅkataṁ upapattīsu byākaroti:
And as for a disciple who is a supreme person, highest of people, having reached the highest point, when they pass away he also declares that
Sopi sāvakaṁ abbhatītaṁ kālaṅkataṁ upapattīsu byākaroti:
When a disciple passes away, he declares that
Yopissa sāvako uttamapuriso paramapuriso paramapattipatto tañca sāvakaṁ abbhatītaṁ kālaṅkataṁ upapattīsu na byākaroti:
But as for a disciple who is a supreme person, highest of people, having reached the highest point, when they pass away he doesn’t declare that
|
sn44.10 | | abyākatavagga | 1 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
|
sn44.11 | | abyākatanti abyākatasaṁyuttaṁ abyākatavagga abyākatavaggo abyākataṁ | 13 | | Pi En Ru | dhamma | 1. Abyākatavagga
1. The Undeclared Points
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“Vaccha, this has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
“Abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā:
“This has not been declared by the Buddha.”
“Etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā:
“This too has not been declared by the Buddha.”
‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—
‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—
‘abyākataṁ kho etaṁ, vaccha, bhagavatā—
‘etampi kho, vaccha, abyākataṁ bhagavatā—
Ko nu kho, bho kaccāna, hetu, ko paccayo, yenetaṁ abyākataṁ samaṇena gotamenā”ti?
What’s the cause, what’s the reason why this has not been declared by the Buddha?”
Abyākatavaggo paṭhamo.
Abyākatasaṁyuttaṁ samattaṁ.
The Linked Discourses on undeclared questions are complete.
Abyākatanti dasadhāti.
|
sn45.5 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, maggo, katamā paṭipadā etassa dukkhassa pariññāyāti?
And what is that path?
|
sn45.6 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, bhante, brahmacariyaṁ, katamaṁ brahmacariyapariyosānan”ti?
What is the spiritual path? And what is the culmination of the spiritual path?”
|
sn45.7 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, bhante, amataṁ, katamo amatagāmimaggo”ti?
What is freedom from death? And what is the path that leads to freedom from death?”
|
sn45.8 | | katamo katamā | 9 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, bhikkhave, ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
“And what is the noble eightfold path?
Katamā ca, bhikkhave, sammādiṭṭhi?
And what is right view?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsaṅkappo?
And what is right thought?
Katamā ca, bhikkhave, sammāvācā?
And what is right speech?
Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto?
And what is right action?
Katamo ca, bhikkhave, sammāājīvo?
And what is right livelihood?
Katamo ca, bhikkhave, sammāvāyāmo?
And what is right effort?
Katamā ca, bhikkhave, sammāsati?
And what is right mindfulness?
Katamo ca, bhikkhave, sammāsamādhi?
And what is right immersion?
|
sn45.10 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
sn45.14 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
sn45.15 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
sn45.16 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
sn45.17 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
sn45.18 | | katamaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, abrahmacariyan”ti?
What is not the spiritual path?”
Katamaṁ nu kho, āvuso, abrahmacariyan’”ti?
What is not the spiritual path?’”
|
sn45.19 | | katamaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, brahmacariyaṁ, katamaṁ brahmacariyapariyosānan”ti?
What is the spiritual path? And what is the culmination of the spiritual path?”
Katamaṁ nu kho, āvuso, brahmacariyaṁ, katamaṁ brahmacariyapariyosānan’”ti?
What is the spiritual path? And what is the culmination of the spiritual path?’”
|
sn45.20 | | katamaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, āvuso, brahmacariyaṁ, katamo brahmacārī, katamaṁ brahmacariyapariyosānan”ti?
What is the spiritual path? Who is someone on the spiritual path? And what is the culmination of the spiritual path?”
Katamaṁ nu kho, āvuso, brahmacariyaṁ, katamo brahmacārī, katamaṁ brahmacariyapariyosānan’”ti?
|
sn45.21 | | katamañca, | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, micchattaṁ?
And what is the wrong way?
Katamañca, bhikkhave, sammattaṁ?
And what is the right way?
|
sn45.22 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, akusalā dhammā?
And what are unskillful qualities?
Katame ca, bhikkhave, kusalā dhammā?
And what are skillful qualities?
|
sn45.23 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, micchāpaṭipadā?
And what’s the wrong practice?
Katamā ca, bhikkhave, sammāpaṭipadā?
And what’s the right practice?
|
sn45.24 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, micchāpaṭipadā?
And what’s the wrong practice?
Katamā ca, bhikkhave, sammāpaṭipadā?
And what’s the right practice?
|
sn45.25 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
|
sn45.26 | | katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, asappuriso?
And what is an untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro?
And what is an even more untrue person?
Katamo ca, bhikkhave, sappuriso?
And what is a true person?
Katamo ca, bhikkhave, sappurisena sappurisataro?
And what is an even truer person?
|
sn45.28 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, ariyo sammāsamādhi saupaniso saparikkhāro?
And what is noble right immersion with its vital conditions and its prerequisites?
|
sn45.29 | | katamo katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
|
sn45.30 | | katame katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame nu kho pañca kāmaguṇā vuttā bhagavatā’”ti?
What are they?’”
Katame pañca?
What five?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
|
sn45.31 | | katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, micchāpaṭipatti?
And what’s the wrong practice?
Katamā ca, bhikkhave, sammāpaṭipatti?
And what’s the right practice?
|
sn45.32 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, micchāpaṭipanno?
And who is practicing wrongly?
Katamo ca, bhikkhave, sammāpaṭipanno?
And who is practicing rightly?
|
sn45.33 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
And what is the noble eightfold path?
|
sn45.34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame aṭṭha?
What eight?
|
sn45.35 | | katamañca, katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, sāmaññaṁ?
And what is the ascetic life?
Katamāni ca, bhikkhave, sāmaññaphalāni?
And what are the fruits of the ascetic life?
|
sn45.36 | | katamañca katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca kho, bhikkhave, sāmaññaṁ?
And what is the ascetic life?
Katamo ca, bhikkhave, sāmaññattho?
And what is the goal of the ascetic life?
|
sn45.37 | | katamañca katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca kho, bhikkhave, brahmaññaṁ?
And what is life as a brahmin?
Katamāni ca, bhikkhave, brahmaññaphalāni?
And what are the fruits of life as a brahmin?
|
sn45.38 | | katamañca, katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, brahmaññaṁ?
And what is life as a brahmin?
Katamo ca, bhikkhave, brahmaññattho?
And what is the goal of life as a brahmin?
|
sn45.39 | | katamañca, katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, brahmacariyaṁ?
And what is the spiritual path?
Katamāni ca, bhikkhave, brahmacariyaphalāni?
And what are the fruits of the spiritual path?
|
sn45.40 | | katamañca, katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, brahmacariyaṁ?
And what is the spiritual path?
Katamo ca, bhikkhave, brahmacariyattho?
And what is the goal of the spiritual path?
|
sn45.41 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, maggo, katamā ca paṭipadā rāgavirāgāya?
And what is that path, what is that practice for the fading away of greed?
|
sn45.48 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, maggo, katamā ca paṭipadā anupādāparinibbānāya?
And what is that path, what is that practice for extinguishment by not grasping?
|
sn45.63 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
sn45.64-68 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
sn45.70 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
sn45.71-75 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
sn45.152 | | katamena | 1 | | Pi En Ru | dhamma | So mūlacchinno katamena papateyyā”ti?
If it was cut off at the root, where would it fall?”
|
sn45.159 | | katame | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pariññeyyā?
And what are the things that should be completely understood by direct knowledge?
Katame pañca?
What five?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā pahātabbā?
And what are the things that should be given up by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā sacchikātabbā?
And what are the things that should be realized by direct knowledge?
Katame ca, bhikkhave, dhammā abhiññā bhāvetabbā?
And what are the things that should be developed by direct knowledge?
|
sn45.161 | | katamo katamā | 12 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
Katamā tisso?
What three?
Katamā tisso?
What three?
Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
|
sn45.162 | | katamo katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
|
sn45.163 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn45.164 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn45.165 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn45.166 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn45.167 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
|
sn45.168 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
|
sn45.169 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn45.170 | | katamo katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
Katamā tisso?
What three?
|
sn45.171 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn45.172 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn45.173 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn45.174 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn45.175 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn45.176 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn45.177 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn45.178 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
|
sn45.179 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn45.180 | | katamo katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
Katamāni pañca?
What five?
Katamo ariyo aṭṭhaṅgiko maggo?
What is the noble eightfold path?
|
sn46.3 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta phalā sattānisaṁsā?
What seven?
|
sn46.4 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.5 | | kataṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāti.
They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
|
sn46.6 | | katame | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katame pana, bho gotama, dhammā bhāvitā bahulīkatā vijjāvimuttiṁ paripūrentī”ti?
“But what things must be developed and cultivated in order to fulfill knowledge and freedom?”
“Katame pana, bho gotama, dhammā bhāvitā bahulīkatā satta bojjhaṅge paripūrentī”ti?
“But what things must be developed and cultivated in order to fulfill the seven awakening factors?”
“Katame pana, bho gotama, dhammā bhāvitā, bahulīkatā cattāro satipaṭṭhāne paripūrentī”ti?
“But what things must be developed and cultivated in order to fulfill the four kinds of mindfulness meditation?”
“Katame pana, bho gotama, dhammā bhāvitā bahulīkatā tīṇi sucaritāni paripūrentī”ti?
“But what things must be developed and cultivated in order to fulfill the three kinds of good conduct?”
|
sn46.9 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.10 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.14 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.15 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.16 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.17 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.18 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.19 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.20 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.22 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, satta bojjhaṅgā?
And what are the seven awakening factors?
|
sn46.25 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, satta aparihāniyā dhammā?
And what are the seven principles that prevent decline?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.26 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, maggo katamā ca paṭipadā taṇhakkhayāya saṁvattati?
And what is the path and the practice that leads to the ending of craving?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.27 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, maggo katamā ca paṭipadā taṇhānirodhāya saṁvattati?
And what is the path and the practice that leads to the cessation of craving?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.28 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, nibbedhabhāgiyo maggo?
And what is the path that helps penetration?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.29 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
Katame ca, bhikkhave, saṁyojanīyā dhammā?
And what are the things that are prone to being fettered?
|
sn46.30 | | bahukatañca kataṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Yāva bahukatañca me, bhante, bhagavati pemañca gāravo ca hirī ca ottappañca.
How helpful my love and respect for the Buddha have been, and my sense of conscience and prudence.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānissāmi.
‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānissāmi …pe…
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānissāmi.
‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānissāmī”ti.
‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānissasī”ti.
‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
|
sn46.33 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame pañca?
What five?
|
sn46.34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.36 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.37 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.38 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca nīvaraṇā tasmiṁ samaye na honti?
What are the five hindrances that are absent?
Katame satta bojjhaṅgā tasmiṁ samaye bhāvanāpāripūriṁ gacchanti?
And what are the seven awakening factors that are fully developed?
|
sn46.39 | | katame | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca te, bhikkhave, mahārukkhā aṇubījā mahākāyā rukkhānaṁ ajjhāruhā, yehi rukkhā ajjhārūḷhā obhaggavibhaggā vipatitā senti?
And what are those large trees with tiny seeds and big trunks?
Katame pañca?
What five?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.40 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.41 | | bahulīkatattā. bahulīkatattā”ti. katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā tisso vidhā pajahiṁsu, sabbe te sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
“Mendicants, all the ascetics and brahmins in the past who have given up the three discriminations have done so by developing and cultivating the seven awakening factors.
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā tisso vidhā pajahissanti, sabbe te sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the future who will give up the three discriminations will do so by developing and cultivating the seven awakening factors.
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā tisso vidhā pajahanti, sabbe te sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the present who are giving up the three discriminations do so by developing and cultivating the seven awakening factors.
Katamesaṁ sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ?
What seven?
pajahanti, sabbe te imesaṁyeva sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā”ti.
and present who give up the three discriminations do so by developing and cultivating the seven awakening factors.”
|
sn46.42 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
|
sn46.43 | | katame katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, mārasenappamaddano maggo?
And what is that path?
Katame satta?
What seven?
|
sn46.44 | | abahulīkatattā katamesaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Sattannaṁ kho, bhikkhu, bojjhaṅgānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā ‘duppañño eḷamūgo’ti vuccati.
“Mendicant, they’re called a witless idiot because they haven’t developed and cultivated the seven awakening factors.
Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
imesaṁ kho, bhikkhu, sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā ‘duppañño eḷamūgo’ti vuccatī”ti.
They’re called a witless idiot because they haven’t developed and cultivated these seven awakening factors.”
|
sn46.45 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Sattannaṁ kho, bhikkhu, bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ‘paññavā aneḷamūgo’ti vuccati.
“Mendicant, they’re called wise, no idiot because they’ve developed and cultivated the seven awakening factors.
Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
imesaṁ kho, bhikkhu, sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ‘paññavā aneḷamūgo’ti vuccatī”ti.
They’re called wise, no idiot because they’ve developed and cultivated these seven awakening factors.”
|
sn46.46 | | abahulīkatattā katamesaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Sattannaṁ kho, bhikkhu, bojjhaṅgānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā ‘daliddo’ti vuccati.
“Mendicant, they’re called poor because they haven’t developed and cultivated the seven awakening factors.
Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
imesaṁ kho, bhikkhu, sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā ‘daliddo’ti vuccatī”ti.
They’re called poor because they haven’t developed and cultivated these seven awakening factors.”
|
sn46.47 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Sattannaṁ kho, bhikkhu, bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ‘adaliddo’ti vuccati.
“Mendicant, they’re called prosperous because they’ve developed and cultivated the seven awakening factors.
Katamesaṁ sattannaṁ?
What seven?
imesaṁ kho, bhikkhu, sattannaṁ bojjhaṅgānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ‘adaliddo’ti vuccatī”ti.
They’re called prosperous because they’ve developed and cultivated these seven awakening factors.”
|
sn46.52 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo, yaṁ pariyāyaṁ āgamma pañca nīvaraṇā dasa honti?
And what is the way in which the five hindrances become ten?
Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo, yaṁ pariyāyaṁ āgamma satta bojjhaṅgā catuddasa honti?
And what is the way in which the seven awakening factors become fourteen?
|
sn46.53 | | katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘yasmiṁ, āvuso, samaye līnaṁ cittaṁ hoti, katamesaṁ tasmiṁ samaye bojjhaṅgānaṁ akālo bhāvanāya, katamesaṁ tasmiṁ samaye bojjhaṅgānaṁ kālo bhāvanāya?
‘Reverends, which awakening factors should not be developed when the mind is sluggish? And which awakening factors should be developed at that time?
Yasmiṁ panāvuso, samaye uddhataṁ cittaṁ hoti, katamesaṁ tasmiṁ samaye bojjhaṅgānaṁ akālo bhāvanāya, katamesaṁ tasmiṁ samaye bojjhaṅgānaṁ kālo bhāvanāyā’ti?
Which awakening factors should not be developed when the mind is restless? And which awakening factors should be developed at that time?’
|
sn46.55 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta?
What seven?
|
sn46.56 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, hetu, katamo paccayo aññāṇāya adassanāya?
“But sir, what is the cause and reason for not knowing and not seeing?
Katamo pana, bhante, hetu, katamo paccayo ñāṇāya dassanāya?
But sir, what is the cause and reason for knowing and seeing?
|
sn46.111-120 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn46.121-129 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn46.130 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame satta?
What seven?
|
sn47.1 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.3 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn47.4 | | katakaraṇīyā katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Yepi te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tepi kāye kāyānupassino viharanti ātāpino sampajānā ekodibhūtā vippasannacittā samāhitā ekaggacittā, kāyena visaṁyuttā;
Those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment—also meditate observing an aspect of the body—keen, aware, at one, with minds that are clear, immersed in samādhi, and unified, detached from the body.
|
sn47.5 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.6 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.7 | | katame kaṭṭhakataṅgāre | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Tamenaṁ, bhikkhave, luddo vijjhitvā tasmiṁyeva kaṭṭhakataṅgāre avassajjetvā yena kāmaṁ pakkamati.
The hunter spears him, pries him off that tarred block of wood, and goes wherever he wants.
tasmiṁyeva kaṭṭhakataṅgāre → tasmiṁyeva makkaṭaṁ uddharitvā (bj, sya-all)
Katame pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.10 | | katamesu kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
Yaṁ, ānanda, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā.
Out of compassion, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples.
|
sn47.15 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn47.16 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn47.17 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.18 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.21 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn47.22 | | abahulīkatattā bahulīkatattā katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Catunnaṁ kho, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo na ciraṭṭhitiko hoti.
“It’s because of not developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation that the true teaching doesn’t last long after the final extinguishment of the Realized One.
Catunnañca kho, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo ciraṭṭhitiko hoti.
It’s because of developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation that the true teaching does last long after the final extinguishment of the Realized One.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo na ciraṭṭhitiko hoti.
It’s because of not developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that the true teaching doesn’t last long after the final extinguishment of the Realized One.
Imesañca kho, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo ciraṭṭhitiko hotī”ti.
It’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that the true teaching does last long after the final extinguishment of the Realized One.”
|
sn47.23 | | abahulīkatattā bahulīkatattā katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Catunnaṁ kho, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā saddhammaparihānaṁ hoti.
“It’s because of not developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation that the true teaching declines.
Catunnañca kho, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā saddhammaaparihānaṁ hoti.
It’s because of developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation that the true teaching doesn’t decline.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā saddhammaparihānaṁ hoti.
It’s because of not developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that the true teaching declines.
Imesañca kho, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā saddhammaaparihānaṁ hotī”ti.
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that the true teaching doesn’t decline.”
|
sn47.24 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.25 | | abahulīkatattā bahulīkatattā katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Catunnaṁ kho, brāhmaṇa, satipaṭṭhānānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo na ciraṭṭhitiko hoti.
“Brahmin, it’s because of not developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation that the true teaching doesn’t last long after the final extinguishment of the Realized One.
Catunnañca kho, brāhmaṇa, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo ciraṭṭhitiko hoti.
It’s because of developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation that the true teaching does last long after the final extinguishment of the Realized One.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, brāhmaṇa, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ abhāvitattā abahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo na ciraṭṭhitiko hoti.
It’s because of not developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that the true teaching doesn’t last long after the final extinguishment of the Realized One.
Imesañca kho, brāhmaṇa, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgate parinibbute saddhammo ciraṭṭhitiko hotī”ti.
It’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that the true teaching does last long after the final extinguishment of the Realized One.”
|
sn47.26 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn47.27 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn47.28 | | bahulīkatattā katamesaṁ katamesaṁ, | 6 | | Pi En Ru | dhamma | “katamesaṁ, āvuso anuruddha, dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto”ti?
“Reverend Anuruddha, what things have you developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
katamesaṁ, āvuso anuruddha → āyasmā anuruddho (bj, sya-all)
“Catunnaṁ, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
“Reverend, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ khvāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation.
Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā sahassaṁ lokaṁ abhijānāmī”ti.
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I directly know the entire galaxy.”
|
sn47.29 | | byākatan”ti. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Anāgāmiphalaṁ tayā, gahapati, byākatan”ti.
You have declared the fruit of non-return.”
|
sn47.30 | | byākatan”ti. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Anāgāmiphalaṁ tayā, gahapati, byākatan”ti.
You have declared the fruit of non-return.”
|
sn47.32 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.33 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.34 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.36 | | bahulīkatattā katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā dvinnaṁ phalānaṁ aññataraṁ phalaṁ pāṭikaṅkhaṁ—
Because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation, one of two results can be expected:
|
sn47.37 | | katame sacchikataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Chandassa pahānā amataṁ sacchikataṁ hoti.
When desire is given up they realize freedom from death.
Chandassa pahānā amataṁ sacchikataṁ hoti.
When desire is given up they realize freedom from death.
Chandassa pahānā amataṁ sacchikataṁ hoti.
When desire is given up they realize freedom from death.
Chandassa pahānā amataṁ sacchikataṁ hotī”ti.
When desire is given up they realize freedom from death.”
|
sn47.38 | | katame sacchikataṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Kāyassa pariññātattā amataṁ sacchikataṁ hoti.
When the body is completely understood they realize freedom from death.
Vedanānaṁ pariññātattā amataṁ sacchikataṁ hoti.
When feelings are completely understood they realize freedom from death.
Cittassa pariññātattā amataṁ sacchikataṁ hoti.
When the mind is completely understood they realize freedom from death.
Dhammānaṁ pariññātattā amataṁ sacchikataṁ hotī”ti.
When principles are completely understood they realize freedom from death.”
|
sn47.39 | | katamā, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā, bhikkhave, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvanā?
And what is the development of the four kinds of mindfulness meditation?
|
sn47.40 | | katamañca, katamā | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamañca, bhikkhave, satipaṭṭhānaṁ?
And what is mindfulness meditation?
Katamā ca, bhikkhave, satipaṭṭhānabhāvanā?
And what is the development of mindfulness meditation?
Katamā ca, bhikkhave, satipaṭṭhānabhāvanāgāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the development of mindfulness meditation?
|
sn47.41 | | katamesu | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
|
sn47.43 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.45 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.46 | | katame kataṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
“Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā”ti abbhaññāsi.
He understood: “Rebirth is ended; the spiritual journey has been completed; what had to be done has been done; there is no return to any state of existence.”
|
sn47.47 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn47.48 | | katamesaṁ, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ, catunnaṁ?
What four?
|
sn47.49 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.50 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame tayo?
What three?
Katame cattāro?
What four?
|
sn47.85-94 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
|
sn47.95-104 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn48.1 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.2 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.3 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.4 | | katakaraṇīyo katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti.
Such a mendicant is called a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.”
|
sn48.5 | | katakaraṇīyo katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti.
Such a mendicant is called a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.”
|
sn48.6 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.8 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.9 | | cirakatampi katamañca, katamāni | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, saddhindriyaṁ?
And what is the faculty of faith?
Katamañca, bhikkhave, vīriyindriyaṁ?
And what is the faculty of energy?
Katamañca, bhikkhave, satindriyaṁ?
And what is the faculty of mindfulness?
Idha, bhikkhave, ariyasāvako satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā—
It’s when a noble disciple is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katamañca, bhikkhave, samādhindriyaṁ?
And what is the faculty of immersion?
Katamañca, bhikkhave, paññindriyaṁ?
And what is the faculty of wisdom?
|
sn48.10 | | cirakatampi katamañca, katamāni | 7 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, saddhindriyaṁ?
And what is the faculty of faith?
Katamañca, bhikkhave, vīriyindriyaṁ?
And what is the faculty of energy?
Katamañca, bhikkhave, satindriyaṁ?
And what is the faculty of mindfulness?
Idha, bhikkhave, ariyasāvako satimā hoti paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
It’s when a noble disciple is mindful. They have utmost mindfulness and alertness, and can remember and recall what was said and done long ago.
Katamañca, bhikkhave, samādhindriyaṁ?
And what is the faculty of immersion?
Katamañca, bhikkhave, paññindriyaṁ?
And what is the faculty of wisdom?
|
sn48.11 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, saddhindriyaṁ?
And what is the faculty of faith?
Katamañca, bhikkhave, vīriyindriyaṁ?
And what is the faculty of energy?
Katamañca, bhikkhave, satindriyaṁ?
And what is the faculty of mindfulness?
Katamañca, bhikkhave, samādhindriyaṁ?
And what is the faculty of immersion?
Katamañca, bhikkhave, paññindriyaṁ?
And what is the faculty of wisdom?
|
sn48.12 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.13 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.14 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.15 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.16 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.17 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.18 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.20 | | bahulīkatattā katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
It’s because of developing and cultivating these five faculties that a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.”
|
sn48.21 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.22 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
|
sn48.23 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni tīṇi?
What three?
|
sn48.24 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.25 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
sn48.26 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
sn48.27 | | katakaraṇīyo katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
ayaṁ vuccati, bhikkhave, ‘bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto’”ti.
Such a mendicant is called a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.”
|
sn48.28 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
sn48.29 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cha?
What six?
|
sn48.31 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.32 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.33 | | katakaraṇīyo katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
ayaṁ vuccati, bhikkhave, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto”ti.
Such a mendicant is called a perfected one, with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment.”
|
sn48.34 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.35 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.36 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, sukhindriyaṁ?
And what is the faculty of pleasure?
Katamañca, bhikkhave, dukkhindriyaṁ?
And what is the faculty of pain?
Katamañca, bhikkhave, somanassindriyaṁ?
And what is the faculty of happiness?
Katamañca, bhikkhave, domanassindriyaṁ?
And what is the faculty of sadness?
Katamañca, bhikkhave, upekkhindriyaṁ?
And what is the faculty of equanimity?
|
sn48.37 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, sukhindriyaṁ?
And what is the faculty of pleasure?
Katamañca, bhikkhave, dukkhindriyaṁ?
And what is the faculty of pain?
Katamañca, bhikkhave, somanassindriyaṁ?
And what is the faculty of happiness?
Katamañca, bhikkhave, domanassindriyaṁ?
And what is the faculty of sadness?
Katamañca, bhikkhave, upekkhindriyaṁ?
And what is the faculty of equanimity?
|
sn48.38 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamañca, bhikkhave, sukhindriyaṁ?
And what is the faculty of pleasure?
Katamañca, bhikkhave, dukkhindriyaṁ?
And what is the faculty of pain?
Katamañca, bhikkhave, somanassindriyaṁ?
And what is the faculty of happiness?
Katamañca, bhikkhave, domanassindriyaṁ?
And what is the faculty of sadness?
Katamañca, bhikkhave, upekkhindriyaṁ?
And what is the faculty of equanimity?
|
sn48.39 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.40 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.42 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.43 | | bahulīkatattā katamo | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma yāni pañcindriyāni tāni pañca balāni honti, yāni pañca balāni tāni pañcindriyāni honti?
And what is that method?
Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma tassā nadiyā eko sototveva saṅkhyaṁ gacchati?
And what’s the method in which that river can be reckoned to have just one stream?
Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma tassā nadiyā dve sotānitveva saṅkhyaṁ gacchanti?
And what’s the method in which that river can be reckoned to have two streams?
Pañcannaṁ, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
It’s because of developing and cultivating the five faculties that a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.”
|
sn48.44 | | asacchikataṁ bahulīkataṁ sacchikataṁ | 12 | | Pi En Ru | dhamma | saddhindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānan”ti?
the faculties of faith, energy, mindfulness, immersion, and wisdom, when developed and cultivated, culminate, finish, and end in freedom from death?”
saddhindriyaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
the faculties of faith, energy, mindfulness, immersion, and wisdom, when developed and cultivated, culminate, finish, and end in freedom from death.
Yesañhetaṁ, bhante, aññātaṁ assa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya, te tattha paresaṁ saddhāya gaccheyyuṁ—
There are those who have not known or seen or understood or realized or experienced this with wisdom. They may rely on faith in this matter.
saddhindriyaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
Yesañca kho etaṁ, bhante, ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya, nikkaṅkhā te tattha nibbicikicchā—
But there are those who have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom. They have no doubts or uncertainties in this matter.
saddhindriyaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
Mayhañca kho etaṁ, bhante, ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya.
I have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom.
Nikkaṅkhvāhaṁ tattha nibbicikiccho saddhindriyaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānan”ti.
I have no doubts or uncertainties that the faculties of faith, energy, mindfulness, immersion, and wisdom, when developed and cultivated, culminate, finish, and end in freedom from death.”
Yesañhetaṁ, sāriputta, aññātaṁ assa adiṭṭhaṁ aviditaṁ asacchikataṁ aphassitaṁ paññāya, te tattha paresaṁ saddhāya gaccheyyuṁ—
There are those who have not known or seen or understood or realized or experienced this with wisdom. They may rely on faith in this matter.
saddhindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
Yesañca kho etaṁ, sāriputta, ñātaṁ diṭṭhaṁ viditaṁ sacchikataṁ phassitaṁ paññāya, nikkaṅkhā te tattha nibbicikicchā—
But there are those who have known, seen, understood, realized, and experienced this with wisdom. They have no doubts or uncertainties that
saddhindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānan”ti.
the faculties of faith, energy, mindfulness, immersion, and wisdom, when developed and cultivated, culminate, finish, and end in freedom from death.”
|
sn48.45 | | katamassa kataṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “katinaṁ nu kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“Mendicants, how many faculties must a mendicant develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’?”
“ekassa kho, bhikkhave, indriyassa bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“A mendicant must develop and cultivate one faculty so that they can declare enlightenment.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
Katamassa ekassa paññindriyassa paññavato, bhikkhave, ariyasāvakassa tadanvayā saddhā saṇṭhāti, tadanvayaṁ vīriyaṁ saṇṭhāti, tadanvayā sati saṇṭhāti, tadanvayo samādhi saṇṭhāti.
What one? The faculty of wisdom. When a noble disciple has wisdom, the faith, energy, mindfulness, and immersion that follow along with that become stabilized.
Imassa kho, bhikkhave, ekassa indriyassa bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
This is the one faculty that a mendicant must develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’.”
|
sn48.46 | | katamesaṁ kataṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Katinaṁ nu kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“Mendicants, how many faculties must a mendicant develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’?”
“dvinnaṁ kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“A mendicant must develop and cultivate two faculties so that they can declare enlightenment.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
Katamesaṁ dvinnaṁ?
What two?
Imesaṁ kho, bhikkhave, dvinnaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
These are the two faculties that a mendicant must develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’.”
|
sn48.47 | | katamesaṁ kataṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Katinaṁ nu kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“Mendicants, how many faculties must a mendicant develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’?”
“catunnaṁ kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“A mendicant must develop and cultivate four faculties so that they can declare enlightenment.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
These are the four faculties that a mendicant must develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’.”
|
sn48.48 | | katamesaṁ kataṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Katinaṁ nu kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“Mendicants, how many faculties must a mendicant develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’?”
“pañcannaṁ kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
“A mendicant must develop and cultivate five faculties so that they can declare enlightenment.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
Katamesaṁ pañcannaṁ?
What five?
Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā khīṇāsavo bhikkhu aññaṁ byākaroti:
These are the five faculties that a mendicant must develop and cultivate so that they can declare enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence”’.”
|
sn48.49 | | katamesaṁ kataṁ | 9 | | Pi En Ru | dhamma | “khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyāti pajānāmī”ti.
“I understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.’”
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti?
“Tiṇṇannaṁ kho, bhikkhave, indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā piṇḍolabhāradvājena bhikkhunā aññā byākatā:
“It’s because Bhāradvāja the Alms-gatherer has developed and cultivated three faculties that he declares enlightenment:
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’
Katamesaṁ tiṇṇannaṁ?
What three?
Imesaṁ kho, bhikkhave, tiṇṇannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā piṇḍolabhāradvājena bhikkhunā aññā byākatā:
It’s because Bhāradvāja the Alms-gatherer has developed and cultivated these three faculties that he declares enlightenment.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmīti.
‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmī”ti.
‘I understand: “Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is no return to any state of existence.”’”
|
sn48.50 | | cirakatampi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Saddhassa hi, bhante, ariyasāvakassa āraddhavīriyassa etaṁ pāṭikaṅkhaṁ yaṁ satimā bhavissati, paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
You can expect that a faithful and energetic noble disciple will be mindful, with utmost mindfulness and alertness, able to remember and recall what was said and done long ago.
Saddhassa hi, sāriputta, ariyasāvakassa āraddhavīriyassa etaṁ pāṭikaṅkhaṁ yaṁ satimā bhavissati, paramena satinepakkena samannāgato, cirakatampi cirabhāsitampi saritā anussaritā.
|
sn48.51 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, bodhipakkhiyā dhammā?
And what are the qualities that lead to awakening?
|
sn48.52 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn48.53 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma sekho bhikkhu sekhabhūmiyaṁ ṭhito ‘sekhosmī’ti pajānāti?
And what is a way that a mendicant who is a trainee can understand that they are a trainee?
Katamo ca, bhikkhave, pariyāyo yaṁ pariyāyaṁ āgamma asekho bhikkhu asekhabhūmiyaṁ ṭhito ‘asekhosmī’ti pajānāti?
And what is the way that a mendicant who is an adept can understand that they are an adept?
|
sn48.54 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni ca, bhikkhave, padāni bodhāya saṁvattanti?
And what are the steps that lead to awakening?
|
sn48.55 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, bodhipakkhiyā dhammā?
And what are the qualities that lead to awakening?
|
sn48.56 | | katamasmiṁ katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamasmiṁ ekadhamme?
What one thing?
Katamo ca bhikkhave, appamādo?
And what is diligence?
|
sn48.57 | | bahulīkatattā bahulīkataṁ katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Saddhindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
The faculties of faith,
paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
and wisdom.
Katamāni pañca?
What five?
Saddhindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ …pe… paññindriyaṁ bhāvitaṁ bahulīkataṁ amatogadhaṁ hoti amataparāyaṇaṁ amatapariyosānaṁ.
The faculties of faith, energy, mindfulness, immersion, and wisdom.
So khvāhaṁ, bhante, imesaṁyeva pañcannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā kāmesu kāmacchandaṁ virājetvā kāyassa bhedā paraṁ maraṇā sugatiṁ brahmalokaṁ upapanno.
Because of developing and cultivating these same five faculties I lost desire for sensual pleasures. When my body broke up, after death, I was reborn in a good place, in the Brahmā realm.
|
sn48.58 | | katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, sāriputta, anuttaro yogakkhemo yaṁ sampassamāno khīṇāsavo bhikkhu tathāgate vā tathāgatasāsane vā paramanipaccakāraṁ pavattamāno pavattatī”ti?
And what is that supreme sanctuary from the yoke?”
Katamo ca, sāriputta, paramanipaccakāro yaṁ khīṇāsavo bhikkhu tathāgate vā tathāgatasāsane vā paramanipaccakāraṁ pavattamāno pavattatī”ti?
And what is that utmost devotion that a mendicant with defilements ended, while still alive, continues to show towards the Realized One or his instructions?”
|
sn48.59 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.60 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.61 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.62 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.63 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.64 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.65 | | bahulīkatattā katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā dvinnaṁ phalānaṁ aññataraṁ phalaṁ pāṭikaṅkhaṁ—
Because of developing and cultivating these five faculties, one of two results can be expected:
|
sn48.66 | | bahulīkatattā katame katamāni | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā satta phalā sattānisaṁsā pāṭikaṅkhā.
Because of developing and cultivating these five faculties, seven fruits and benefits can be expected.
Katame satta phalā sattānisaṁsā?
What seven?
Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ indriyānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ime satta phalā sattānisaṁsā pāṭikaṅkhā”ti.
Because of developing and cultivating these five faculties, these seven fruits and benefits can be expected.”
|
sn48.67 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, bodhipakkhiyā dhammā?
And what are the qualities that lead to awakening?
|
sn48.68 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, bodhipakkhiyā dhammā?
And what are the qualities that lead to awakening?
|
sn48.69 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, bodhipakkhiyā dhammā?
And what are the qualities that lead to awakening?
|
sn48.70 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame ca, bhikkhave, bodhipakkhiyā dhammā?
And what are the qualities that lead to awakening?
|
sn48.115-124 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
sn48.169-178 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
sn49.1-12 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn49.35-44 | | katame katamā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā tisso?
What three?
Katame cattāro?
What four?
|
sn49.45-54 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn50.1-12 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
|
sn50.45-54 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
sn50.99-108 | | katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katamāni pañca?
What five?
|
sn51.1 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn51.2 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn51.3 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn51.4 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn51.5 | | bahulīkatattā. bahulīkatattā”ti. katamesaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā iddhipadesaṁ abhinipphādesuṁ sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
“Mendicants, all the ascetics and brahmins in the past who have partly manifested psychic powers have done so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā iddhipadesaṁ abhinipphādessanti sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the future who will partly manifest psychic powers will do so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā iddhipadesaṁ abhinipphādenti sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the present who are partly manifesting psychic powers do so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā iddhipadesaṁ abhinipphādesuṁ, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the past who have partly manifested psychic powers have done so by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā iddhipadesaṁ abhinipphādessanti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the future who will partly manifest psychic powers will do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā iddhipadesaṁ abhinipphādenti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā”ti.
All the ascetics and brahmins in the present who are partly manifesting psychic powers do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.”
|
sn51.6 | | bahulīkatattā. bahulīkatattā”ti. katamesaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā samattaṁ iddhiṁ abhinipphādesuṁ, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
“Mendicants, all the ascetics and brahmins in the past who have completely manifested psychic powers have done so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā samattaṁ iddhiṁ abhinipphādessanti, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the future who will completely manifest psychic powers will do so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā samattaṁ iddhiṁ abhinipphādenti, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the present who are completely manifesting psychic powers do so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā samattaṁ iddhiṁ abhinipphādesuṁ, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the past who have completely manifested psychic powers have done so by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā samattaṁ iddhiṁ abhinipphādessanti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the future who will completely manifest psychic powers will do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā samattaṁ iddhiṁ abhinipphādenti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā”ti.
All the ascetics and brahmins in the present who are completely manifesting psychic powers do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.”
|
sn51.7 | | bahulīkatattā. bahulīkatattā”ti. katamesaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ bhikkhū āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihariṁsu, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
“Mendicants, all the mendicants in the past …
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ bhikkhū āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissanti, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
future …
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi bhikkhū āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharanti, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
present who realize the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and who live having realized it with their own insight due to the ending of defilements, do so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ bhikkhū āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja vihariṁsu sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the mendicants in the past …
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ bhikkhū āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharissanti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
future …
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi bhikkhū āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharanti, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā”ti.
present who realize the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life, and who live having realized it with their own insight due to the ending of defilements, do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.”
|
sn51.8 | | bahulīkatattā katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgato ‘arahaṁ sammāsambuddho’ti vuccatī”ti.
It is because he has developed and cultivated these four bases of psychic power that the Realized One is called ‘the perfected one, the fully awakened Buddha’.”
|
sn51.14 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | katamesaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?
What things has the mendicant Moggallāna developed and cultivated so as to have such power and might?”
Catunnaṁ kho, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
The mendicant Moggallāna has become so powerful and mighty by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
The mendicant Moggallāna has become so powerful and mighty by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhoti …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteti …pe…
And by developing and cultivating these four bases of psychic power, the mendicant Moggallāna wields the many kinds of psychic power … controlling the body as far as the Brahmā realm. …
imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
And by developing and cultivating these four bases of psychic power, the mendicant Moggallāna realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And he lives having realized it with his own insight due to the ending of defilements.”
|
sn51.15 | | katakaraṇīyo katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bho ānanda, maggo katamā paṭipadā etassa chandassa pahānāyā”ti?
“What is that path?”
“Evameva kho, brāhmaṇa, yo so bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, tassa yo pubbe chando ahosi arahattappattiyā, arahattappatte yo tajjo chando so paṭippassaddho;
“In the same way, take a mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment. They formerly had the desire to attain perfection, but when they attained perfection the corresponding desire faded away.
|
sn51.16 | | bahulīkatattā. bahulīkatattā”ti. katamesaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | “Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā mahiddhikā ahesuṁ mahānubhāvā, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
“Mendicants, all the ascetics and brahmins in the past,
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā mahiddhikā bhavissanti mahānubhāvā, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
future,
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā mahiddhikā mahānubhāvā, sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
or present who are mighty and powerful have become so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Ye hi keci, bhikkhave, atītamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā mahiddhikā ahesuṁ mahānubhāvā, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
All the ascetics and brahmins in the past,
Ye hi keci, bhikkhave, anāgatamaddhānaṁ samaṇā vā brāhmaṇā vā mahiddhikā bhavissanti mahānubhāvā, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
future,
Ye hi keci, bhikkhave, etarahi samaṇā vā brāhmaṇā vā mahiddhikā mahānubhāvā, sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā”ti.
or present who are mighty and powerful have become so by developing and cultivating the four bases of psychic power.”
|
sn51.17 | | bahulīkatattā. bahulīkatattāti. bahulīkatattā”ti. katamesaṁ | 7 | | Pi En Ru | dhamma | sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
sabbe te catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattāti.
do so by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā.
sabbe te imesaṁyeva catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā”ti.
do so by developing and cultivating these four bases of psychic power.”
|
sn51.18 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Catunnaṁ, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharati.
“Mendicants, by developing and cultivating the four bases of psychic power, a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
By developing and cultivating these four bases of psychic power, a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.”
|
sn51.19 | | katamo katamā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca, bhikkhave, iddhi?
And what is psychic power?
Katamo ca, bhikkhave, iddhipādo?
And what is the basis of psychic power?
Katamā ca, bhikkhave, iddhipādabhāvanā?
And what is the development of the bases of psychic power?
Katamā ca, bhikkhave, iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?
|
sn51.20 | | katamañca, katamo katamā | 16 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, atilīno chando?
And what is enthusiasm that’s too lax?
Katamo ca, bhikkhave, atippaggahito chando?
And what is enthusiasm that’s too tense?
Katamo ca, bhikkhave, ajjhattaṁ saṅkhitto chando?
And what is enthusiasm that’s constricted internally?
Katamo ca, bhikkhave, bahiddhā vikkhitto chando?
And what is enthusiasm that’s scattered externally?
Katamañca, bhikkhave, atilīnaṁ vīriyaṁ?
And what is energy that’s too lax? …
Katamañca, bhikkhave, atippaggahitaṁ vīriyaṁ?
Katamañca, bhikkhave, ajjhattaṁ saṅkhittaṁ vīriyaṁ?
Katamañca, bhikkhave, bahiddhā vikkhittaṁ vīriyaṁ?
Katamañca, bhikkhave, atilīnaṁ cittaṁ?
And what is mental development that’s too lax? …
Katamañca, bhikkhave, atippaggahitaṁ cittaṁ?
Katamañca, bhikkhave, ajjhattaṁ saṅkhittaṁ cittaṁ?
Katamañca, bhikkhave, bahiddhā vikkhittaṁ cittaṁ?
Katamā ca, bhikkhave, atilīnā vīmaṁsā?
And what is inquiry that’s too lax?
Katamā ca, bhikkhave, atippaggahitā vīmaṁsā?
And what is inquiry that’s too tense?
Katamā ca, bhikkhave, ajjhattaṁ saṅkhittā vīmaṁsā?
And what is inquiry that’s constricted internally?
Katamā ca, bhikkhave, bahiddhā vikkhittā vīmaṁsā?
And what is inquiry that’s scattered externally?
|
sn51.23 | | bahulīkatattā katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
By developing and cultivating these four bases of psychic power, a mendicant realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And they live having realized it with their own insight due to the ending of defilements.”
|
sn51.24 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn51.25 | | bahulīkatattā katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā bhikkhunā dvinnaṁ phalānaṁ aññataraṁ phalaṁ pāṭikaṅkhaṁ—
Because of developing and cultivating these four bases of psychic power, one of two results can be expected:
|
sn51.26 | | bahulīkatattā katame | 4 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā satta phalā sattānisaṁsā pāṭikaṅkhā.
Because of developing and cultivating these four bases of psychic power, seven fruits and benefits can be expected.
Katame satta phalā sattānisaṁsā?
What seven?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ime satta phalā sattānisaṁsā pāṭikaṅkhā”ti.
Because of developing and cultivating these four bases of psychic power, these seven fruits and benefits can be expected.”
|
sn51.27 | | katamo katamā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamā nu kho, bhante, iddhi, katamo iddhipādo, katamā iddhipādabhāvanā, katamā iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā”ti?
“Sir, what is psychic power? What is the basis of psychic power? What is the development of the bases of psychic power? And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?”
Katamo cānanda, iddhipādo?
And what is the basis of psychic power?
Katamā cānanda, iddhipādabhāvanā?
And what is the development of the bases of psychic power?
Katamā cānanda, iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?
|
sn51.28 | | katamo katamā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, ānanda, iddhi, katamo iddhipādo, katamā iddhipādabhāvanā, katamā iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā”ti?
“Ānanda, what is psychic power? What is the basis of psychic power? What is the development of the bases of psychic power? And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?”
Katamo cānanda, iddhipādo?
And what is the basis of psychic power?
Katamā cānanda, iddhipādabhāvanā?
And what is the development of the bases of psychic power?
Katamā cānanda, iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?
|
sn51.29 | | katamo katamā | 4 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhante, iddhi, katamo iddhipādo, katamā iddhipādabhāvanā, katamā iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā”ti?
“Sir, what is psychic power? What is the basis of psychic power? What is the development of the bases of psychic power? And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?”
Katamo ca, bhikkhave, iddhipādo?
And what is the basis of psychic power?
Katamā ca, bhikkhave, iddhipādabhāvanā?
And what is the development of the bases of psychic power?
Katamā ca, bhikkhave, iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?
|
sn51.30 | | katamo katamā | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “katamā nu kho, bhikkhave, iddhi, katamo iddhipādo, katamā iddhipādabhāvanā, katamā iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā”ti?
“Mendicants, what is psychic power? What is the basis of psychic power? What is the development of the bases of psychic power? And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?”
“Katamā ca, bhikkhave, iddhi?
“And what is psychic power?
Katamo ca, bhikkhave, iddhipādo?
And what is the basis of psychic power?
Katamā ca, bhikkhave, iddhipādabhāvanā?
And what is the development of the bases of psychic power?
Katamā ca, bhikkhave, iddhipādabhāvanāgāminī paṭipadā?
And what is the practice that leads to the development of the bases of psychic power?
|
sn51.31 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | katamesaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?
What things has the mendicant Moggallāna developed and cultivated so as to have such power and might?”
“catunnaṁ kho, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
“The mendicant Moggallāna has become so powerful and mighty by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
The mendicant Moggallāna has become so powerful and mighty by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu evaṁ anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhoti—ekopi hutvā bahudhā hoti, bahudhāpi hutvā eko hoti …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteti.
And by developing and cultivating these four bases of psychic power, the mendicant Moggallāna wields the many kinds of psychic power: multiplying himself and becoming one again … controlling the body as far as the Brahmā realm.
Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā moggallāno bhikkhu āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
And by developing and cultivating these four bases of psychic power, the mendicant Moggallāna realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And he lives having realized it with his own insight due to the ending of defilements.”
|
sn51.32 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 6 | | Pi En Ru | dhamma | katamesaṁ dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgato evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo”ti?
What things has the Realized One developed and cultivated so as to have such power and might?”
“catunnaṁ kho, bhikkhave, iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgato evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
“The Realized One has become so powerful and mighty by developing and cultivating the four bases of psychic power.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
Imesaṁ kho, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgato evaṁmahiddhiko evaṁmahānubhāvo.
The Realized One has become so powerful and mighty by developing and cultivating these four bases of psychic power.
Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgato anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhoti—ekopi hutvā bahudhā hoti …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vatteti.
And by developing and cultivating these four bases of psychic power, the Realized One wields the many kinds of psychic power: multiplying himself and becoming one again … controlling the body as far as the Brahmā realm.
Imesañca pana, bhikkhave, catunnaṁ iddhipādānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā tathāgato āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharatī”ti.
And by developing and cultivating these four bases of psychic power, the Realized One realizes the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And he lives having realized it with his own insight due to the ending of defilements.”
|
sn51.77-86 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn52.3 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “katamesaṁ āyasmā anuruddho dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto”ti?
“What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
“Catunnaṁ khvāhaṁ, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
“Reverends, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
imesaṁ khvāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation.
Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā hīnaṁ dhammaṁ hīnato abbhaññāsiṁ, majjhimaṁ dhammaṁ majjhimato abbhaññāsiṁ, paṇītaṁ dhammaṁ paṇītato abbhaññāsin”ti.
And it was by developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I directly knew the lower realm as lower, the middle realm as middle, and the higher realm as higher.”
|
sn52.4 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “sekhenāvuso anuruddha, bhikkhunā katame dhammā upasampajja vihātabbā”ti?
“Reverend Anuruddha, what things should a trainee mendicant enter and remain in?”
Katame cattāro?
What four?
|
sn52.5 | | katame | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “asekhenāvuso anuruddha, bhikkhunā katame dhammā upasampajja vihātabbā”ti?
“Reverend Anuruddha, what things should a mendicant who is an adept enter and remain in?”
Katame cattāro?
What four?
|
sn52.6 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “katamesaṁ āyasmā anuruddho dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto”ti?
“What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
“Catunnaṁ khvāhaṁ, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
“Reverend, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
imesaṁ khvāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation.
Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā sahassaṁ lokaṁ abhijānāmī”ti.
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I directly know the entire galaxy.”
|
sn52.7 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn52.9 | | katakaraṇīyo katamenāyasmā katamesu | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamenāyasmā anuruddho vihārena etarahi bahulaṁ viharatī”ti?
What kind of meditation are you usually practicing these days?”
Katamesu catūsu?
What four?
Yo so, āvuso, bhikkhu arahaṁ khīṇāsavo vusitavā katakaraṇīyo ohitabhāro anuppattasadattho parikkhīṇabhavasaṁyojano sammadaññāvimutto, so imesu catūsu satipaṭṭhānesu suppatiṭṭhitacitto bahulaṁ viharatī”ti.
A mendicant who is perfected—with defilements ended, who has completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own true goal, utterly ended the fetters of rebirth, and is rightly freed through enlightenment—usually meditates with their mind firmly established in these four kinds of mindfulness meditation.”
|
sn52.10 | | katamenāyasmato katamesu | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamenāyasmato anuruddhassa vihārena viharato uppannā sārīrikā dukkhā vedanā cittaṁ na pariyādāya tiṭṭhantī”ti?
“What meditation does Venerable Anuruddha practice so that physical pain doesn’t occupy his mind?”
Katamesu catūsu?
What four?
|
sn52.11 | | bahulīkatattā katamesaṁ | 5 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamesaṁ āyasmā anuruddho dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto”ti?
“What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?”
“Catunnaṁ khvāhaṁ, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
“Reverends, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation.
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
imesaṁ khvāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto.
I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation.
Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā kappasahassaṁ anussarāmī”ti.
And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I recollect a thousand eons.”
|
sn52.12 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhomi—ekopi hutvā bahudhā homi …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vattemī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I wield the many kinds of psychic power: multiplying myself and becoming one again … controlling the body as far as the Brahmā realm.”
|
sn52.13 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā dibbāya sotadhātuyā visuddhāya atikkantamānusikāya ubho sadde suṇāmi dibbe ca mānuse ca ye dūre santike cā”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that, with clairaudience that is purified and superhuman, I hear both kinds of sounds, human and divine, whether near or far.”
|
sn52.14 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā parasattānaṁ parapuggalānaṁ cetasā ceto paricca pajānāmi—
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I understand the minds of other beings and individuals, having comprehended them with my mind.
|
sn52.15 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā ṭhānañca ṭhānato aṭṭhānañca aṭṭhānato yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the possible as possible and the impossible as impossible.”
|
sn52.16 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā atītānāgatapaccuppannānaṁ kammasamādānānaṁ ṭhānaso hetuso vipākaṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the result of deeds undertaken in the past, future, and present in terms of grounds and causes.”
|
sn52.17 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā sabbatthagāminippaṭipadaṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand where all paths of practice lead.”
|
sn52.18 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā anekadhātunānādhātulokaṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the world with its many and diverse elements.”
|
sn52.19 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā sattānaṁ nānādhimuttikataṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the diverse convictions of sentient beings.”
|
sn52.20 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā parasattānaṁ parapuggalānaṁ indriyaparopariyattaṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand the faculties of other sentient beings and other individuals after comprehending them with my mind.”
|
sn52.21 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā jhānavimokkhasamādhisamāpattīnaṁ saṅkilesaṁ vodānaṁ vuṭṭhānaṁ yathābhūtaṁ pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I truly understand corruption, cleansing, and emergence regarding the absorptions, liberations, immersions, and attainments.”
|
sn52.22 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussarāmi, seyyathidaṁ—ekampi jātiṁ dvepi jātiyo …pe… iti sākāraṁ sauddesaṁ anekavihitaṁ pubbenivāsaṁ anussarāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I recollect my many kinds of past lives, with features and details.”
|
sn52.23 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne …pe… iti dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena yathākammūpage satte pajānāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that, with clairvoyance that is purified and superhuman, I understand how sentient beings are reborn according to their deeds.”
|
sn52.24 | | bahulīkatattā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā āsavānaṁ khayā anāsavaṁ cetovimuttiṁ paññāvimuttiṁ diṭṭheva dhamme sayaṁ abhiññā sacchikatvā upasampajja viharāmī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I realized the undefiled freedom of heart and freedom by wisdom in this very life. And I live having realized it with my own insight due to the ending of defilements.”
|
sn53.1-12 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn53.45-54 | | katame katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca?
What five?
Katame cattāro?
What four?
|
sn54.1 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ekadhammo?
What one thing?
|
sn54.5 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame satta phalā sattānisaṁsā?
What seven?
|
sn54.7 | | bahulīkatattā katamassa | 3 | | Pi En Ru | dhamma | “Yassa, bhikkhave, samādhissa bhāvitattā bahulīkatattā neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, tassa so, bhikkhave, bhikkhu samādhissa nikāmalābhī akicchalābhī akasiralābhī.
“Mendicants, when an immersion has been developed and cultivated there’s no disturbance or trembling of the body or mind. That mendicant gets such immersion when he wants, without trouble or difficulty.
Katamassa ca, bhikkhave, samādhissa bhāvitattā bahulīkatattā neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā?
And what is that immersion?
Ānāpānassatisamādhissa, bhikkhave, bhāvitattā bahulīkatattā neva kāyassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā, na cittassa iñjitattaṁ vā hoti phanditattaṁ vā.
When immersion due to mindfulness of breathing has been developed and cultivated there’s no disturbance or trembling of the body or mind.
|
sn54.11 | | katakaraṇīyā | 2 | | Pi En Ru | dhamma | ‘katamenāvuso, vihārena samaṇo gotamo vassāvāsaṁ bahulaṁ vihāsī’ti, evaṁ puṭṭhā tumhe, bhikkhave, tesaṁ aññatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ byākareyyātha:
‘Reverends, what was the ascetic Gotama’s usual meditation during the rainy season residence?’ You should answer them like this.
Ye ca kho te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato diṭṭhadhammasukhavihārāya ceva saṁvattati satisampajaññāya ca.
For those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment—the development and cultivation of immersion due to mindfulness of breathing leads to blissful meditation in the present life, and to mindfulness and awareness.
|
sn54.12 | | katakaraṇīyā katame tālāvatthukataṁ | 8 | | Pi En Ru | dhamma | Katame pañca?
What five?
Ye ca kho te, āvuso mahānāma, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ pañca nīvaraṇā pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā.
Those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment—for them, the five hindrances are cut off at the root, made like a palm stump, obliterated, and unable to arise in the future.
Katame pañca?
What five?
Kāmacchandanīvaraṇaṁ pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ;
The hindrances of sensual desire,
vicikicchānīvaraṇaṁ pahīnaṁ ucchinnamūlaṁ tālāvatthukataṁ anabhāvaṅkataṁ āyatiṁ anuppādadhammaṁ.
and doubt.
Ye te, āvuso mahānāma, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ ime pañca nīvaraṇā pahīnā ucchinnamūlā tālāvatthukatā anabhāvaṅkatā āyatiṁ anuppādadhammā.
Those mendicants who are perfected—who have ended the defilements … for them, the five hindrances are cut off at the root … and unable to arise in the future.
“katamenāvuso, vihārena samaṇo gotamo vassāvāsaṁ bahulaṁ vihāsī”ti, evaṁ puṭṭhā tumhe, bhikkhave, tesaṁ aññatitthiyānaṁ paribbājakānaṁ evaṁ byākareyyātha:
“Reverends, what was the ascetic Gotama’s usual meditation during the rainy season residence?” You should answer them like this:
Ye ca kho te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasadatthā parikkhīṇabhavasaṁyojanā sammadaññāvimuttā, tesaṁ ānāpānassatisamādhi bhāvito bahulīkato diṭṭheva dhamme sukhavihārāya ceva saṁvattati satisampajaññāya ca.
For those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual journey, done what had to be done, laid down the burden, achieved their own goal, utterly ended the fetters of rebirth, and are rightly freed through enlightenment—the development and cultivation of immersion due to mindfulness of breathing leads to blissful meditation in the present life, and to mindfulness and awareness.
|
sn54.13 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Sir, what is that one thing?”
|
sn54.14 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo cānanda, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrenti?
And what is that one thing?
|
sn54.15 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana, bhante, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrentī”ti?
“Sir, what is that one thing?”
|
sn54.16 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca, bhikkhave, ekadhammo bhāvito bahulīkato cattāro dhamme paripūreti, cattāro dhammā bhāvitā bahulīkatā satta dhamme paripūrenti, satta dhammā bhāvitā bahulīkatā dve dhamme paripūrenti?
And what is that one thing?
|
sn55.1 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.2 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.4 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn55.5 | | katamaṁ katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamaṁ nu kho, sāriputta, sotāpattiyaṅgan”ti?
What is a factor of stream-entry?”
Katamo nu kho, sāriputta, soto”ti?
What is the stream?”
Katamo nu kho, sāriputta, sotāpanno”ti?
What is a stream-enterer?”
|
sn55.6 | | katamehi katamo | 2 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo pana vo, thapatayo, etamhā sambādhā añño sambādho sambādhataro ceva sambādhasaṅkhātataro cā”ti?
“What is that?”
Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.7 | | katamo | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “Katamo ca, gahapatayo, attupanāyiko dhammapariyāyo?
“And what is the explanation of the Dhamma that applies to oneself?
|
sn55.8 | | | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca so, ānanda, dhammādāso dhammapariyāyo; yena samannāgato ariyasāvako ākaṅkhamāno attanāva attānaṁ byākareyya:
And what is that mirror of the teaching?
|
sn55.10 | | | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamo ca so, ānanda, dhammādāso dhammapariyāyo; yena samannāgato ariyasāvako ākaṅkhamāno attanāva attānaṁ byākareyya:
And what is that mirror of the teaching?
|
sn55.11 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.12 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā ca sā, bhikkhave, udayagāminī paṭipadā;
And what is that ‘get up and go’ practice?
|
sn55.13 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn55.14 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.15 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.16 | | katamesu | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
|
sn55.17 | | katamesu | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesu catūsu?
What four?
|
sn55.22 | | katamehi katamena | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Seyyathāpi, mahānāma, rukkho pācīnaninno pācīnapoṇo pācīnapabbhāro, so mūlacchinno katamena papateyyā”ti?
Suppose there was a tree that slants, slopes, and inclines to the east. If it was cut off at the root where would it fall?”
|
sn55.23 | | katamehi | 5 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi tīhi?
What three?
Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi tīhi?
Tvaṁ pana, mahānāma, katamehi dhammehi samannāgataṁ sotāpannapuggalaṁ ājānāsi avinipātadhammaṁ niyataṁ sambodhiparāyaṇan’ti?
Katamehi catūhi?
|
sn55.27 | | byākatan”ti. katamehi | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Katamehi catūhi?
What four?
Sotāpattiphalaṁ tayā, gahapati, byākatan”ti.
You have declared the fruit of stream-entry.”
|
sn55.28 | | katamehi katamo katamāni | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni pañca bhayāni verāni vūpasantāni honti?
What are the five dangers and threats they have quelled?
Katamehi catūhi sotāpattiyaṅgehi samannāgato hoti?
What are the four factors of stream-entry that they have?
Katamo cassa ariyo ñāyo paññāya sudiṭṭho hoti suppaṭividdho?
And what is the noble system that they have clearly seen and comprehended with wisdom?
|
sn55.30 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.31 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.32 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.33 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.34 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn55.35 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn55.36 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.39 | | byākatan”ti. katamehi | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
Sotāpattiphalaṁ tayā, godhe, byākatan”ti.
You have declared the fruit of stream-entry.”
|
sn55.41 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.42 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.43 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.44 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.45 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.46 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.47 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.48 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
|
sn55.49 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
|
sn55.50 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn55.51 | | katamehi | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamehi catūhi?
What four?
|
sn55.53 | | byākatan”ti. | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Sotāpattiphalaṁ tumhehi byākatan”ti.
You have all declared the fruit of stream-entry.”
|
sn55.55 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.56 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
|
sn55.62 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn55.74 | | katame | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katame cattāro?
What four?
|
sn56.3 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.4 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.5 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.6 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.11 | | katame katamā sacchikatan’ti | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Katame dve?
What two?
Katamā ca sā, bhikkhave, majjhimā paṭipadā tathāgatena abhisambuddhā cakkhukaraṇī ñāṇakaraṇī upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṁvattati?
And what is that middle way of practice?
‘Taṁ kho panidaṁ dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ sacchikatan’ti me, bhikkhave, pubbe ananussutesu dhammesu cakkhuṁ udapādi, ñāṇaṁ udapādi, paññā udapādi, vijjā udapādi, āloko udapādi.
‘This noble truth of the cessation of suffering has been realized.’ Such was the vision that arose in me …
|
sn56.12 | | sacchikatan’ti, | 1 | | Pi En Ru | dhamma | ‘Taṁ kho panidaṁ dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ sacchikatan’ti, bhikkhave, tathāgatānaṁ pubbe ananussutesu dhammesu cakkhuṁ udapādi, ñāṇaṁ udapādi, paññā udapādi, vijjā udapādi, āloko udapādi.
‘This noble truth of the cessation of suffering has been realized.’ …
|
sn56.13 | | katamañca, katame katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, dukkhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of suffering?
‘Pañcupādānakkhandhā’ tissa vacanīyaṁ, seyyathidaṁ—
You should say: ‘The five grasping aggregates’.
seyyathidaṁ → katame pañca? seyyathīdaṁ (bj); katame pañca (sya-all, km); seyyathīdaṁ (pts1ed)
Katamañca, bhikkhave, dukkhasamudayaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the origin of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the cessation of suffering?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhagāminī paṭipadā ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of the practice that leads to the cessation of suffering?
|
sn56.14 | | katamañca, katamāni | 6 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, dukkhaṁ ariyasaccaṁ?
And what is the noble truth of suffering?
Katamāni cha?
What six?
Katamañca, bhikkhave, dukkhasamudayaṁ ariyasaccaṁ?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhaṁ ariyasaccaṁ?
Katamañca, bhikkhave, dukkhanirodhagāminī paṭipadā ariyasaccaṁ?
|
sn56.17 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, bhante, avijjā;
What is ignorance?
|
sn56.18 | | katamā | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamā nu kho, bhante, vijjā;
What is knowledge?
|
sn56.20 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.21 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.23 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.24 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.26 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.27 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.28 | | katamāni | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
|
sn56.29 | | katamañca, katamāni | 2 | | Pi En Ru | dhamma | Katamāni cattāri?
What four?
Katamañca, bhikkhave, ariyasaccaṁ pariññeyyaṁ?
And which noble truth should be completely understood?
|
sn56.31 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—
Which is more:
|
sn56.33 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.34 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.35 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.38 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.39 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.40 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.42 | | bhayānakataro katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Atthi nu kho, bhante, imamhā papātā añño papāto mahantataro ca bhayānakataro cā”ti?
Is there any other cliff bigger and scarier than this one?”
“Atthi kho, bhikkhu, imamhā papātā añño papāto mahantataro ca bhayānakataro cā”ti.
“There is, mendicant.”
“Katamo pana, bhante, imamhā papātā añño papāto mahantataro ca bhayānakataro cā”ti?
“But sir, what is it?”
|
sn56.43 | | bhayānakataro katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Atthi nu kho, bhante, etamhā pariḷāhā añño pariḷāho mahantataro ceva bhayānakataro cā”ti?
Is there any other fever more mighty and terrifying than this one?”
“Atthi kho, bhikkhu, etamhā pariḷāhā añño pariḷāho mahantataro ca bhayānakataro cā”ti.
“There is, mendicant.”
“Katamo pana, bhante, etamhā pariḷāhā añño pariḷāho mahantataro ca bhayānakataro cā”ti?
“But sir, what is it?”
|
sn56.45 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho dukkarataraṁ vā durabhisambhavataraṁ vā—
Which is harder and more challenging:
|
sn56.46 | | bhayānakataro katamo | 3 | | Pi En Ru | dhamma | Atthi nu kho, bhante, etamhā andhakārā añño andhakāro mahantataro ca bhayānakataro cā”ti?
Is there any other darkness more mighty and terrifying than this one?”
“Atthi kho, bhikkhu, etamhā andhakārā añño andhakāro mahantataro ca bhayānakataro cā”ti.
“There is, mendicant.”
“Katamo pana, bhante, etamhā andhakārā añño andhakāro mahantataro ca bhayānakataro cā”ti?
“But sir, what is it?”
|
sn56.47 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.49 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yā vā satta muggamattiyo pāsāṇasakkharā upanikkhittā, yo vā sinerupabbatarājā”ti?
Which is more: the seven pebbles the size of mung beans? Or Sineru, the king of mountains?”
|
sn56.50 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yaṁ vā sinerussa pabbatarājassa parikkhīṇaṁ pariyādinnaṁ, yā vā satta muggamattiyo pāsāṇasakkharā avasiṭṭhā”ti?
Which is more: the portion of Sineru, the king of mountains, that has been worn away and eroded? Or the seven pebbles the size of mustard seeds that are left?”
|
sn56.51 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yo vāyaṁ mayā paritto nakhasikhāyaṁ paṁsu āropito, ayaṁ vā mahāpathavī”ti?
Which is more: the little bit of dirt under my fingernail, or this great earth?”
|
sn56.52 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yaṁ vā kusaggena ubbhataṁ, yaṁ vā pokkharaṇiyā udakan”ti?
Which is more: the water on the tip of the blade of grass, or the water in the lotus pond?”
|
sn56.53 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yāni dve vā tīṇi vā udakaphusitāni ubbhatāni, yaṁ vā sambhejjaudakan”ti?
Which is more: the two or three drops drawn out or the water in the confluence?”
|
sn56.54 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yaṁ vā saṁbhejjaudakaṁ parikkhīṇaṁ pariyādinnaṁ, yāni dve vā tīṇi vā udakaphusitāni avasiṭṭhānī”ti?
Which is more: the water in the confluence that has dried up and evaporated, or the two or three drops left?”
|
sn56.55 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yā vā satta kolaṭṭhimattiyo guḷikā upanikkhittā, ayaṁ vā mahāpathavī”ti?
Which is more: the seven clay balls the size of jujube seeds, or the great earth?”
|
sn56.56 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yaṁ vā mahāpathaviyā parikkhīṇaṁ pariyādinnaṁ, yā vā satta kolaṭṭhimattiyo guḷikā avasiṭṭhā”ti?
Which is more: the great earth that has been worn away and eroded, or the seven clay balls the size of jujube seeds that are left?”
|
sn56.57 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yāni dve vā tīṇi vā udakaphusitāni ubbhatāni, yaṁ vā mahāsamudde udakan”ti?
Which is more: the two or three drops drawn out or the water in the ocean?”
|
sn56.58 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yaṁ vā mahāsamudde udakaṁ parikkhīṇaṁ pariyādinnaṁ, yāni dve vā tīṇi vā udakaphusitāni avasiṭṭhānī”ti?
Which is more: the water in the ocean that has dried up and evaporated, or the two or three drops left?”
|
sn56.59 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yā vā satta sāsapamattiyo pāsāṇasakkharā upanikkhittā, ayaṁ vā himavā pabbatarājā”ti?
Which is more: the seven pebbles the size of mustard seeds, or the Himalayas, the king of mountains?”
|
sn56.60 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yaṁ vā himavato pabbatarājassa parikkhīṇaṁ pariyādinnaṁ, yā vā satta sāsapamattiyo pāsāṇasakkharā avasiṭṭhā”ti?
Which is more: the portion of the Himalayas, the king of mountains, that has been worn away and eroded, or the seven pebbles the size of mustard seeds that are left?”
|
sn56.61 | | katamaṁ katamesaṁ | 2 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yo vāyaṁ mayā paritto nakhasikhāyaṁ paṁsu āropito, ayaṁ vā mahāpathavī”ti?
Which is more: the little bit of dirt under my fingernail, or this great earth?”
Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.62 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | katamaṁ nu kho bahutaraṁ—yo vāyaṁ mayā paritto nakhasikhāyaṁ paṁsu āropito, ayaṁ vā mahāpathavī”ti?
Which is more: the little bit of dirt under my fingernail, or this great earth?”
|
sn56.96-101 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|
sn56.102 | | katamaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | “taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, katamaṁ nu kho bahutaraṁ—
|
sn56.131 | | katamesaṁ | 1 | | Pi En Ru | dhamma | Katamesaṁ catunnaṁ?
What four?
|