TOP-10 Sakko 10 texts and 154 matches in Suttanta Pali


Sutta St Title Words Ct Mr Links Quote
an5.75 Paṭhamayodhājīvasutta Warriors (1st) sakkoti 12 5 En Ru

Idha, bhikkhave, ekacco yodhājīvo rajaggaññeva disvā saṁsīdati visīdati na santhambhati na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
Firstly, one warrior falters and founders at the mere sight of a cloud of dust. He doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle.
api ca kho dhajaggaññeva disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
but he falters and founders at the mere sight of a banner’s crest. He doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle.
api ca kho ussāraṇaññeva sutvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
but he falters and founders at the mere sound of turmoil. He doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle. ussāraṇaññeva → ussādanaṁ yeva (bj, pts1ed)
Idha, bhikkhave, bhikkhu rajaggaññeva disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti brahmacariyaṁ sandhāretuṁ.
Firstly, one monk falters and founders at the mere sight of a cloud of dust. He doesn’t stay firm, and fails to keep up the spiritual life. sandhāretuṁ → santānetuṁ (bj, sya-all, km, pts1ed)
So taṁ sutvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti brahmacariyaṁ sandhāretuṁ.
Hearing this, he falters and founders. He doesn’t stay firm, and fails to keep up the spiritual life.
Seyyathāpi so, bhikkhave, yodhājīvo rajaggaññeva disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ;
I say that this person is like the warrior who falters and founders at the mere sight of a cloud of dust.
api ca kho dhajaggaññeva disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti brahmacariyaṁ sandhāretuṁ.
but at the mere sight of a banner’s crest he falters and founders. He doesn’t stay firm, and fails to keep up the spiritual life.
So taṁ disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti brahmacariyaṁ sandhāretuṁ.
Seeing her, he falters and founders. He doesn’t stay firm, and fails to keep up the spiritual life.
api ca kho dhajaggaññeva disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ;
but he falters and founders at the mere sight of a banner’s crest.
api ca kho ussāraṇaññeva sutvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti brahmacariyaṁ sandhāretuṁ.
but he falters and founders at the mere sound of turmoil. He doesn’t stay firm, and fails to keep up the spiritual life.
So mātugāmena ūhasiyamāno ullapiyamāno ujjagghiyamāno uppaṇḍiyamāno saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti brahmacariyaṁ sandhāretuṁ.
He falters and founders. He doesn’t stay firm, and fails to keep up the spiritual life. ujjagghiyamāno → ujjhagghiyamāno (bj); ujjhaggiyamāno (pts1ed)
api ca kho ussāraṇaññeva sutvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati, na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ;
but he falters and founders at the mere sound of turmoil.

an5.139 Akkhamasutta Cannot Endure sakkoti 20 1 En Ru

Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato hatthikāyaṁ vā disvā assakāyaṁ vā disvā rathakāyaṁ vā disvā pattikāyaṁ vā disvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle falters and founders at the sight of a division of elephants, of cavalry, of chariots, or of infantry. It doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato hatthisaddaṁ vā sutvā assasaddaṁ vā sutvā rathasaddaṁ vā sutvā pattisaddaṁ vā sutvā bheripaṇavasaṅkhatiṇavaninnādasaddaṁ vā sutvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle falters and founders at the sound of a division of elephants, of cavalry, of chariots, or of infantry, or the thunder of the drums, kettledrums, horns, and cymbals. It doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato ye te rañño nāgā abhijātā saṅgāmāvacarā tesaṁ muttakarīsassa gandhaṁ ghāyitvā saṁsīdati visīdati, na santhambhati na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle falters and founders when it smells the odor of the feces and urine of battle-hardened, pedigree royal bull elephants. It doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato ekissā vā tiṇodakadattiyā vimānito dvīhi vā tīhi vā catūhi vā pañcahi vā tiṇodakadattīhi vimānito saṁsīdati visīdati, na santhambhati na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle falters and founders when it misses a meal of grass and water, or it misses two, three, four, or five meals. It doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle. vimānito → vihanīto (sya-all); vihānito (katthaci) | vimānito → vihanīto (sya-all); vihānito (katthaci) "
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato ekena vā saravegena viddho, dvīhi vā tīhi vā catūhi vā pañcahi vā saravegehi viddho saṁsīdati visīdati, na santhambhati na sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle falters and founders when struck by a swift arrow, or by two, three, four, or five swift arrows. It doesn’t stay firm, and fails to plunge into battle.
Idha, bhikkhave, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā rajanīye rūpe sārajjati, na sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, seeing a sight with their eyes, is aroused by a desirable sight, so is not able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu sotena saddaṁ sutvā rajanīye sadde sārajjati, na sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, hearing a sound with their ears, is aroused by a desirable sound, so is not able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu ghānena gandhaṁ ghāyitvā rajanīye gandhe sārajjati, na sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, smelling an odor with their nose, is aroused by a desirable smell, so is not able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu jivhāya rasaṁ sāyitvā rajanīye rase sārajjati, na sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, tasting a flavor with their tongue, is aroused by desirable tastes, so is not able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu kāyena phoṭṭhabbaṁ phusitvā rajanīye phoṭṭhabbe sārajjati, na sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, feeling a touch with their body, is aroused by a desirable touch, so is not able to still the mind.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato hatthikāyaṁ vā disvā assakāyaṁ vā disvā rathakāyaṁ vā disvā pattikāyaṁ vā disvā na saṁsīdati na visīdati, santhambhati sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle does not falter or founder at the sight of a division of elephants, of cavalry, of chariots, or of infantry. It stays firm, and plunges into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato hatthisaddaṁ vā sutvā assasaddaṁ vā sutvā rathasaddaṁ vā sutvā pattisaddaṁ vā sutvā bheripaṇavasaṅkhatiṇavaninnādasaddaṁ vā sutvā na saṁsīdati na visīdati, santhambhati sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant does not falter or founder at the sound of a division of elephants, of cavalry, of chariots, or of infantry, or the thunder of the drums, kettledrums, horns, and cymbals. It stays firm, and plunges into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato ye te rañño nāgā abhijātā saṅgāmāvacarā tesaṁ muttakarīsassa gandhaṁ ghāyitvā na saṁsīdati na visīdati, santhambhati sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle does not falter or founder when it smells the odor of the feces and urine of battle-hardened, pedigree royal bull elephants. It stays firm, and plunges into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato ekissā vā tiṇodakadattiyā vimānito dvīhi vā tīhi vā catūhi vā pañcahi vā tiṇodakadattīhi vimānito na saṁsīdati na visīdati, santhambhati sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle does not falter or founder when it misses a meal of grass and water, or it misses two, three, four, or five meals. It stays firm, and plunges into battle.
Idha, bhikkhave, rañño nāgo saṅgāmagato ekena vā saravegena viddho, dvīhi vā tīhi vā catūhi vā pañcahi vā saravegehi viddho na saṁsīdati na visīdati, santhambhati sakkoti saṅgāmaṁ otarituṁ.
It’s when a royal bull elephant gone to battle does not falter or founder when struck by a swift arrow, or by two, three, four, or five swift arrows. It stays firm, and plunges into battle.
Idha, bhikkhave, bhikkhu cakkhunā rūpaṁ disvā rajanīye rūpe na sārajjati, sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, seeing a sight with their eyes, is not aroused by a desirable sight, so is able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu sotena saddaṁ sutvā rajanīye sadde na sārajjati, sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, hearing a sound with their ears, is not aroused by desirable sounds, so is able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu ghānena gandhaṁ ghāyitvā rajanīye gandhe na sārajjati, sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, smelling an odor with their nose, is not aroused by a desirable smell, so is able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu jivhāya rasaṁ sāyitvā rajanīye rase na sārajjati, sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, tasting a flavor with their tongue, is not aroused by desirable tastes, so is able to still the mind.
Idha, bhikkhave, bhikkhu kāyena phoṭṭhabbaṁ phusitvā rajanīye phoṭṭhabbe na sārajjati, sakkoti cittaṁ samādahituṁ.
It’s when a mendicant, feeling a touch with their body, is not aroused by a desirable touch, so is able to still the mind.

dn19 Mahāgovindasutta The Great Steward sakko sakkomi 12 6 En Ru

Atha kho, bhante, sakko devānamindo devānaṁ tāvatiṁsānaṁ sampasādaṁ viditvā imāhi gāthāhi anumodi:
Seeing the joy of those gods, Sakka, lord of gods, celebrated with these verses:
Atha kho, bhante, sakko devānamindo devānaṁ tāvatiṁsānaṁ sampasādaṁ viditvā deve tāvatiṁse āmantesi:
Seeing the joy of those gods, Sakka, lord of gods, addressed them,
Atha kho, bhante, sakko devānamindo devānaṁ tāvatiṁsānaṁ bhagavato aṭṭha yathābhucce vaṇṇe payirudāhāsi:
Then Sakka proffered these eight genuine praises of the Buddha:
Ime kho, bhante, sakko devānamindo devānaṁ tāvatiṁsānaṁ bhagavato aṭṭha yathābhucce vaṇṇe payirudāhāsi.
These are the eight genuine praises of the Buddha proffered by Sakka.
Evaṁ vutte, bhante, sakko devānamindo deve tāvatiṁse etadavoca:
When they said this, Sakka said,
Atha kho, bhante, sakko devānamindo deve tāvatiṁse āmantesi:
Then Sakka, lord of gods, addressed the gods of the Thirty-Three,
‘Evaṁ, mahābrahme’ti kho, bhante, sakko devānamindo brahmuno sanaṅkumārassa bhagavato aṭṭha yathābhucce vaṇṇe payirudāhāsi.
Saying, ‘Yes, Great Brahmā,’ Sakka repeated the eight genuine praises for him.
Ime kho, bhante, sakko devānamindo brahmuno sanaṅkumārassa bhagavato aṭṭha yathābhucce vaṇṇe payirudāhāsi.
dn19
“Aticiraṁ kho, bho, satta vassāni, nāhaṁ sakkomi, bhavante, satta vassāni āgametuṁ.
“Seven years is too long, sirs. I cannot wait that long.
“Aticiraṁ kho, bho, ekaṁ vassaṁ, nāhaṁ sakkomi bhavante ekaṁ vassaṁ āgametuṁ.
dn19
“Aticiraṁ kho, bho, satta māsāni, nāhaṁ sakkomi bhavante satta māsāni āgametuṁ.
dn19
“Aticiraṁ kho, bho, addhamāso, nāhaṁ sakkomi bhavante addhamāsaṁ āgametuṁ.
“A fortnight is too long, sirs. I cannot wait that long.

dn21 Sakkapañhasutta Sakka’s Questions sakko sakkomi 31 2 En Ru

Addasā kho sakko devānamindo bhagavantaṁ magadhesu viharantaṁ pācīnato rājagahassa ambasaṇḍā nāma brāhmaṇagāmo, tassuttarato vediyake pabbate indasālaguhāyaṁ.
Seeing that the Buddha was at Indra’s hill cave,
Atha kho sakko devānamindo pañcasikhaṁ gandhabbadevaputtaṁ āmantesi:
Then Sakka addressed the centaur Pañcasikha,
Atha kho sakko devānamindo devehi tāvatiṁsehi parivuto pañcasikhena gandhabbadevaputtena purakkhato—
Then Sakka went at the head of a retinue consisting of the gods of the Thirty-Three and the centaur Pañcasikha.
Atha kho sakko devānamindo pañcasikhaṁ gandhabbadevaputtaṁ āmantesi:
Then Sakka addressed the centaur Pañcasikha,
Paṭigantuṁ na sakkomi,
There is no going back, I’m just not able,
Sakko ce me varaṁ dajjā,
If Sakka were to grant me one wish,
Atha kho sakko devānamindo pañcasikhaṁ gandhabbadevaputtaṁ āmantesi:
So he addressed Pañcasikha,
sakko, bhante, devānamindo sāmacco saparijano bhagavato pāde sirasā vandatī’”ti.
‘Sir, Sakka, lord of gods, with his ministers and retinue, bows with his head at your feet.’”
sakko, bhante, devānamindo sāmacco saparijano bhagavato pāde sirasā vandatī”ti.
“Sir, Sakka, lord of gods, with his ministers and retinue, bows with his head at your feet.”
“Evaṁ sukhī hotu, pañcasikha, sakko devānamindo sāmacco saparijano;
“So may Sakka with his ministers and retinue be happy, Pañcasikha,” said the Buddha,
Abhivadito sakko devānamindo bhagavato indasālaguhaṁ pavisitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi.
And being saluted by the Buddha, Sakka entered Indra’s hill cave, bowed to the Buddha, and stood to one side.
sakko, bhante, devānamindo sāmacco saparijano bhagavato pāde sirasā vandatī”’ti.
“Sir, Sakka, lord of gods, with his ministers and retinue, bows with his head at your feet.”’
sakko, bhante, devānamindo sāmacco saparijano bhagavato pāde sirasā vandatī”’ti.
dn21
Katāvakāso sakko devānamindo bhagavatā imaṁ bhagavantaṁ paṭhamaṁ pañhaṁ apucchi:
Having been granted an opportunity by the Buddha, Sakka asked the first question. devānamindo bhagavatā imaṁ bhagavantaṁ → devānamindo bhagavantaṁ imaṁ (pts1ed)
Itthaṁ sakko devānamindo bhagavantaṁ pañhaṁ apucchi.
Such was Sakka’s question to the Buddha. bhagavantaṁ pañhaṁ → imaṁ paṭhamaṁ pañhaṁ (pts1ed)
Attamano sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinandi anumodi:
Delighted, Sakka approved and agreed with what the Buddha said, saying,
Itiha sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā bhagavantaṁ uttari pañhaṁ apucchi:
And then, having approved and agreed with what the Buddha said, Sakka asked another question: uttari → uttariṁ (bj, sya-all, km, pts1ed)
Attamano sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinandi anumodi:
Delighted, Sakka approved and agreed with what the Buddha said, saying,
Itiha sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā bhagavantaṁ uttari pañhaṁ apucchi:
And then Sakka asked another question:
Attamano sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinandi anumodi:
Delighted, Sakka approved and agreed with what the Buddha said, saying,
Itiha sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā bhagavantaṁ uttari pañhaṁ apucchi:
And then Sakka asked another question:
Evaṁ vutte, sakko devānamindo bhagavantaṁ etadavoca:
When the Buddha said this, Sakka said to him:
Itiha sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā bhagavantaṁ uttari pañhaṁ apucchi:
And then Sakka asked another question:
Attamano sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinandi anumodi:
Delighted, Sakka approved and agreed with what the Buddha said, saying,
Itiha sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā bhagavantaṁ etadavoca:
And then Sakka, having approved and agreed with what the Buddha said, said to him,
‘ahaṁ kho, mārisa, sakko devānamindo’ti.
‘Dear sir, I am Sakka, lord of gods.’
sakko ca no devānamindo diṭṭho, yañca no apucchimhā, tañca no byākāsī’ti.
‘We have seen Sakka, lord of gods! And he answered our questions!’
sakko devānamāgato;
was Sakka, come from the gods,
Atha kho sakko devānamindo pañcasikhaṁ gandhabbaputtaṁ āmantesi:
Then Sakka addressed the centaur Pañcasikha,
Atha kho sakko devānamindo pāṇinā pathaviṁ parāmasitvā tikkhattuṁ udānaṁ udānesi:
Then Sakka, touching the ground with his hand, expressed this heartfelt sentiment three times:

dn24 Pāthikasutta About Pāṭikaputta sakkoti sakkosi 15 0 En Ru

Evaṁ vutte, bhaggava, acelo pāthikaputto ‘āyāmi, āvuso, āyāmi, āvuso’ti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātuṁ.
When he had spoken, Pāṭikaputta said: ‘I’m coming, sir, I’m coming!’ But wriggle as he might, he couldn’t get up from his seat. saṁsappati → saṁsabbati (mr)
Āyāmi āvuso, āyāmi āvusoti vatvā tattheva saṁsappasi, na sakkosi āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
You say “I’m coming, sir, I’m coming!” But wriggle as you might, you can’t get up from your seat.’
Evampi kho, bhaggava, vuccamāno acelo pāthikaputto ‘āyāmi, āvuso, āyāmi, āvuso’ti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātuṁ.
And as he was speaking, Pāṭikaputta said: ‘I’m coming, sir, I’m coming!’ But wriggle as he might, he couldn’t get up from his seat.
Āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
dn24
Āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
He says “I’m coming, sir, I’m coming!” But wriggle as he might, he can’t get up from his seat.’
Evaṁ vutte, bhaggava, acelo pāthikaputto ‘āyāmi, āvuso, āyāmi, āvuso’ti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātuṁ.
When he had spoken, Pāṭikaputta said: ‘I’m coming, sir, I’m coming!’ But wriggle as he might, he couldn’t get up from his seat.
Āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappasi, na sakkosi āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
You say “I’m coming, sir, I’m coming!” But wriggle as you might, you can’t get up from your seat.’
Evampi kho, bhaggava, vuccamāno acelo pāthikaputto ‘āyāmi, āvuso, āyāmi, āvuso’ti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātuṁ.
And as he was speaking, Pāṭikaputta said: ‘I’m coming, sir, I’m coming!’ But wriggle as he might, he couldn’t get up from his seat.
‘parābhūtarūpo ayaṁ acelo pāthikaputto āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
that Pāṭikaputta had lost,
‘parābhūtarūpo, bho, acelo pāthikaputto āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
‘Pāṭikaputta has lost, sirs.’ parābhūtarūpo, bho → parābhūtarūpo ayaṁ (sya-all); parābhūtarūpo so (pts1ed)
Evaṁ vutte, bhaggava, acelo pāthikaputto ‘āyāmi, āvuso, āyāmi, āvuso’ti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātuṁ.
When he had spoken, Pāṭikaputta said: ‘I’m coming, sir, I’m coming!’ But wriggle as he might, he couldn’t get up from his seat.
Āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappasi, na sakkosi āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
You say “I’m coming, sir, I’m coming!” But wriggle as you might, you can’t get up from your seat.’
Evampi kho, bhaggava, vuccamāno acelo pāthikaputto ‘āyāmi, āvuso, āyāmi, āvuso’ti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātunti.
And as he was speaking, Pāṭikaputta said: ‘I’m coming, sir, I’m coming!’ But wriggle as he might, he couldn’t get up from his seat.
‘parābhūtarūpo ayaṁ acelo pāthikaputto āyāmi, āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātun’ti, atha naṁ etadavoca—
that Pāṭikaputta had lost, he said to him,
‘parābhūtarūpo, bho, acelo pāthikaputto āyāmi āvuso, āyāmi, āvusoti vatvā tattheva saṁsappati, na sakkoti āsanāpi vuṭṭhātun’ti.
‘Pāṭikaputta has lost, sirs. He says “I’m coming, sir, I’m coming!” But wriggle as he might, he can’t get up from his seat.’

mn37 Cūḷataṇhāsaṅkhayasutta The Shorter Discourse on the Ending of Craving sakko sakkopi 11 3 En Ru

Atha kho sakko devānamindo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhito kho sakko devānamindo bhagavantaṁ etadavoca:
And then Sakka, lord of gods, went up to the Buddha, bowed, stood to one side, and said to him:
Atha kho sakko devānamindo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā tatthevantaradhāyi.
Then Sakka, lord of gods, having approved and agreed with what the Buddha said, bowed and respectfully circled the Buddha, keeping him on his right, before vanishing right there.
Tena kho pana samayena sakko devānamindo ekapuṇḍarīke uyyāne dibbehi pañcahi tūriyasatehi samappito samaṅgībhūto paricāreti.
Now at that time Sakka was amusing himself in the Single Lotus Park, supplied and provided with a divine orchestra. tūriyasatehi → turiyasatehi (bj, sya-all, km, pts1ed)
Addasā kho sakko devānamindo āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ dūratova āgacchantaṁ.
Seeing Mahāmoggallāna coming off in the distance,
Sakkopi kho devānamindo aññataraṁ nīcaṁ āsanaṁ gahetvā ekamantaṁ nisīdi.
while Sakka took a low seat and sat to one side.
Atha kho sakko ca devānamindo vessavaṇo ca mahārājā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ purakkhatvā yena vejayanto pāsādo tenupasaṅkamiṁsu.
Then, putting Venerable Mahāmoggallāna in front, Sakka, lord of gods, and Vessavaṇa, the Great King, went to the Palace of Victory.
Atha kho sakko ca devānamindo vessavaṇo ca mahārājā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ vejayante pāsāde anucaṅkamāpenti anuvicarāpenti:
Then Sakka and Vessavaṇa encouraged Moggallāna to wander and explore the palace, saying,
Atha kho sakko ca devānamindo, vessavaṇo ca mahārājā, devā ca tāvatiṁsā acchariyabbhutacittajātā ahesuṁ:
Then Sakka, Vessavaṇa, and the Gods of the Thirty-Three, their minds full of wonder and amazement, thought,
“Abhijānāmahaṁ, moggallāna, idha sakko devānamindo yenāhaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā maṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhito kho, moggallāna, sakko devānamindo maṁ etadavoca:
“I do, Moggallāna.” And the Buddha retold all that happened when Sakka came to visit him, adding:

sn11.13 Mahālisutta Sakkasaṁyuttaṁ With Mahāli sakko sakkoti 13 0 En Ru

“Diṭṭho kho, bhante, bhagavatā sakko devānamindo”ti?
“Sir, have you seen Sakka, lord of gods?”
“Diṭṭho kho me, mahāli, sakko devānamindo”ti.
“I have, Mahāli.”
Duddaso hi, bhante, sakko devānamindo”ti.
For Sakka is hard to see.”
“Sakkañca khvāhaṁ, mahāli, pajānāmi sakkakaraṇe ca dhamme, yesaṁ dhammānaṁ samādinnattā sakko sakkattaṁ ajjhagā, tañca pajānāmi.
“Mahāli, I understand Sakka. And I understand the things that he undertook and committed to, which enabled him to achieve the status of Sakka.
Sakko, mahāli, devānamindo pubbe manussabhūto samāno magho nāma māṇavo ahosi, tasmā maghavāti vuccati.
In a former life, when Sakka was a human being, he was a brahmanical student named Magha. That’s why he’s called Maghavā.
Sakko, mahāli, devānamindo pubbe manussabhūto samāno sakkaccaṁ dānaṁ adāsi, tasmā sakkoti vuccati.
In a former life, when Sakka was a human being, he gave gifts carefully. That’s why he’s called Sakka, the careful.
Sakko, mahāli, devānamindo pubbe manussabhūto samāno pure dānaṁ adāsi, tasmā purindadoti vuccati.
In a former life, when Sakka was a human being, he gave gifts in stronghold after stronghold. That’s why he’s called Purindada, the stronghold-giver.
Sakko, mahāli, devānamindo pubbe manussabhūto samāno āvasathaṁ adāsi, tasmā vāsavoti vuccati.
In a former life, when Sakka was a human being, he gave the gift of a guest house. That’s why he’s called Vāsava, the houser.
Sakko, mahāli, devānamindo sahassampi atthānaṁ muhuttena cinteti, tasmā sahassakkhoti vuccati.
Sakka thinks of a thousand things in a moment. That’s why he’s called Sahassakkha, Thousand-Eye.
Sakko, mahāli, devānamindo devānaṁ tāvatiṁsānaṁ issariyādhipaccaṁ rajjaṁ kāreti, tasmā devānamindoti vuccati.
Sakka rules as sovereign lord over the gods of the Thirty-Three. That’s why he’s called Devānaminda, lord of gods.
Sakkassa, mahāli, devānamindassa pubbe manussabhūtassa satta vatapadāni samattāni samādinnāni ahesuṁ, yesaṁ samādinnattā sakko sakkattaṁ ajjhagā.
In a former life, when Sakka was a human being, he undertook seven vows. And it was because of undertaking these that he achieved the status of Sakka.
Sakkassa, mahāli, devānamindassa pubbe manussabhūtassa imāni satta vatapadāni samattāni samādinnāni ahesuṁ, yesaṁ samādinnattā sakko sakkattaṁ ajjhagāti.
In a former life, when Sakka was a human being, he undertook seven vows. And it was because of undertaking these that he achieved the status of Sakka.

sn40.10 Sakkasutta Moggallānasaṁyuttaṁ With Sakka sakko 20 1 En Ru

Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with five hundred deities came up to Mahāmoggallāna, bowed, and stood to one side. Mahāmoggallāna said to him:
Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with six hundred deities …
atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with seven hundred deities …
atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with eight hundred deities …
atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with eighty thousand deities …
Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with five hundred deities came up to Mahāmoggallāna, bowed, and stood to one side. Mahāmoggallāna said to him:
Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ …pe….
Then Sakka, lord of gods, with six hundred deities …
Atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ …pe….
Then Sakka, lord of gods, with seven hundred deities …
Atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ …pe….
Then Sakka, lord of gods, with eight hundred deities …
Atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with eighty thousand deities …
Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami …pe…
Then Sakka, lord of gods, with five hundred deities came up to Mahāmoggallāna,
Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with six hundred deities …
atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with seven hundred deities …
atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with eight hundred deities …
atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with eighty thousand deities …
Atha kho sakko devānamindo pañcahi devatāsatehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with five hundred deities came up to Mahāmoggallāna, bowed, and stood to one side. Mahāmoggallāna said to him:
Atha kho sakko devānamindo chahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with six hundred deities …
atha kho sakko devānamindo sattahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with seven hundred deities …
atha kho sakko devānamindo aṭṭhahi devatāsatehi saddhiṁ …pe…
Then Sakka, lord of gods, with eight hundred deities …
atha kho sakko devānamindo asītiyā devatāsahassehi saddhiṁ yenāyasmā mahāmoggallāno tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahāmoggallānaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitaṁ kho sakkaṁ devānamindaṁ āyasmā mahāmoggallāno etadavoca:
Then Sakka, lord of gods, with eighty thousand deities … "

sn55.24 Paṭhamasaraṇānisakkasutta Sotāpattisaṁyuttaṁ About Sarakāni (1st) sakko 10 0 En Ru

Tena kho pana samayena saraṇāni sakko kālaṅkato hoti.
Now at that time Sarakāni the Sakyan had passed away. saraṇāni → sarakāni (bj, sya-all, km, pts1ed)
Yatra hi nāma saraṇāni sakko kālaṅkato;
For the Buddha even declared Sarakāni to be a stream-enterer after he passed away.
Saraṇāni sakko sikkhādubbalyamāpādi, majjapānaṁ apāyī”ti.
Sarakāni was too weak for the training; he used to drink alcohol.”
Atha kho mahānāmo sakko yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo sakko bhagavantaṁ etadavoca:
Then Mahānāma the Sakyan went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and told him what had happened. The Buddha said:
“idha, bhante, saraṇāni sakko kālaṅkato.
sn55.24
Yatra hi nāma saraṇāni sakko kālaṅkato;
sn55.24
Saraṇāni sakko sikkhādubbalyamāpādi, majjapānaṁ apāyī”ti.
sn55.24
Saraṇāni, mahānāma, sakko dīgharattaṁ upāsako buddhaṁ saraṇaṁ gato dhammaṁ saraṇaṁ gato saṅghaṁ saraṇaṁ gato.
Sarakāni the Sakyan has for a long time gone for refuge to the Buddha, the teaching, and the Saṅgha.
Saraṇāni, mahānāma, sakko maraṇakāle sikkhaṁ samādiyī”ti.
Mahānāma, Sarakāni the Sakyan undertook the training at the time of his death.” "

sn55.25 Dutiyasaraṇānisakkasutta Sotāpattisaṁyuttaṁ About Sarakāni the Sakyan (2nd) sakko 10 2 En Ru

Tena kho pana samayena saraṇāni sakko kālaṅkato hoti.
Now at that time Sarakāni the Sakyan had passed away.
Yatra hi nāma saraṇāni sakko kālaṅkato.
For the Buddha even declared Sarakāni to be a stream-enterer after he passed away.
Saraṇāni sakko sikkhāya aparipūrakārī ahosī”ti.
Sarakāni didn’t fulfill the training.”
Atha kho mahānāmo sakko yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo sakko bhagavantaṁ etadavoca:
Then Mahānāma the Sakyan went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and told him what had happened. The Buddha said:
“Idha, bhante, saraṇāni sakko kālaṅkato.
sn55.25
Yatra hi nāma saraṇāni sakko kālaṅkato.
sn55.25
Saraṇāni sakko sikkhāya aparipūrakārī ahosī’”ti.
sn55.25
Saraṇāni, mahānāma, sakko dīgharattaṁ upāsako buddhaṁ saraṇaṁ gato dhammaṁ saraṇaṁ gato saṅghaṁ saraṇaṁ gato, so kathaṁ vinipātaṁ gaccheyya.
Sarakāni the Sakyan has for a long time gone for refuge to the Buddha, the teaching, and the Saṅgha.
Saraṇāni, mahānāma, sakko maraṇakāle sikkhāya paripūrakārī ahosī”ti.
Mahānāma, Sarakāni the Sakyan fulfilled the training at the time of his death.” "